Studien syftar till att undersöka varför tjänsteföretag väljer att satsa på kompetensutveckling, dess möjliga effekter på medarbetare och verksamhet samt förutsättningar för en gynnsam kompetensutveckling.
Utifrån studiens syfte formulerades två forskningsfrågor:
• Varför väljer tjänsteföretag att satsa på kompetensutveckling?
• Vilka effekter kan kompetensutveckling ha på medarbetare samt verksamhet?
Med hänsyn till studiens resultat och tidigare forskning är det möjligt att anta att tjänsteföretag främst satsar på kompetensutveckling utifrån ett institutionellt- och humanistiskt perspektiv. Det skildrades att tjänsteföretag satsar på kompetensutveckling för att bli konkurrenskraftiga, utvecklingsbenägna, attraktiva arbetsgivare samt på grund av lagstiftning och krav. Studiens resultat bekräftar att det kan uppkomma både fördelaktiga- och negativa effekter av kompetensutveckling. Det visade sig att det främst handlade om fördelaktiga effekter i form av att medarbetarnas karriärmöjligheter, arbetsprestation och arbetstillfredsställelse förbättrats samt att kundnöjdheten och kundtillfredsställelsen ökat. Det har däremot tydliggjorts att kompetensutveckling både kan vara tidskrävande, kostnadskrävande samt frambringa motstånd hos medarbetare i form av rädsla och oro. Dessa negativa effekter kan möjligen förhindras genom strategisk planering, tydlig kommunikation, lyhördhet samt medarbetarengagemang.
Till följd av ovanstående beskrivning hade intressant fortsatt forskning kunnat vara att belysa skillnaden mellan kompetensutveckling inom tillverkande företag och tjänsteföretag, för att få vidare perspektiv på kompetensutvecklings syfte samt dess möjliga effekter på medarbetare och verksamhet inom olika företagsformer.
REFERENSER
*De vetenskapliga artiklar som förekommer i tidigare forskning.
Allvin, M. (2006). Gränslöst arbete: socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Bolman, L.G. & Deal, T.E. (2015). Nya perspektiv på organisation och ledarskap. (5., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
*Brandi, U., & Iannone, R. L. (2016). Learning Strategies in Enterprises: Empirical Findings, Implications and Perspectives for the Immediate Future.
European Journal of Education, 51(2), 227-243. doi:10.1111/ejed.12178 Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. (Upplaga 3).
Stockholm: Liber.
David, M. & Sutton, C.D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Ellström, P. (1996). Arbete och lärande [Elektronisk resurs] Förutsättningar och hinder för lärande i dagligt arbete. (1). Solna: Arbetslivsinstitutet.
Ellström, P. (1992). Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet [Elektronisk resurs] problem, begrepp och teoretiska perspektiv. (1:4). Stockholm:
Publica.
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.
Hammarström, M. (2005). Kompetensutveckling i små och medelstora företag Enkätstudie bland företagsledare i Jönköpings län (2). Högskolan för lärande och kommunikation/Encell.
http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:4377/FULLTEXT01.pdf
Hansson, J. (2005). Kompetens som konkurrensfördel: [forma, matcha, utmana eller köpa?]. (1. uppl.) Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Illeris, K. (2013). Kompetens: [vad, varför, hur]. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
*Jönsson, S., & Schölin, T. (2016). Process of change - Competence development as a restructuring strategy. Journal of Management Development, 35(1), 2-16.
doi:10.1108/JMD-11-2013-0146
*Kock, H., & Ellström, P-E. (2011). Formal and integrated strategies for competence development in SMEs. Journal of European Industrial Training, 35(1), 71-88. doi:10.1108/03090591111095745
*Kock, H., Gill, A., & Ellström, P-E. (2008). Why do small enterprises participate in a programme for competence development?. Journal of Workplace
Learning, 20(3), 181-194. doi: 10.1108/13665620810860486
Kotler, P., Armstrong, G. & Parment, A. (2017). Marknadsföring: teori, strategi och praktik. (Andra upplagan). Harlow: Pearson.
*Malik, M. S., & Kanwal, M. (2018). Impacts of Organizational Knowledge Sharing Practices on Employees' Job Satisfaction: Mediating Roles of Learning
38
Commitment and Interpersonal Adaptability. Journal of Workplace Learning, 30(1), 2-17. doi: 10.1108/JWL-05-2016-0044
Nilsson, P., Wallo, A., Rönnqvist, D. & Davidson, B. (2018). Human resource
development: att utveckla individer, grupper och organisationer. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
*Ok, A. B., & Vandenberghe, C. (2016). Organizational and career-oriented commitment and employee development behaviors. Journal of
Managerial Psychology, 31(5), 930-945. doi: 10.1108/JMP-04-2015-0157
*Olofsson, J. (2018). Utvecklingsorienterat lärande i tre arbetsorganisationer – om betydelsen av ledningsstöd och medarbetarinflytande. Arbetsmarknad &
Arbetsliv, 24(3-4), 45-65.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1291780/FULLTEXT01.pdf
*Onsomu, N., Ngware, W., & Manda, K. (2010). The Impact of Skills Development on Competitiveness: Empirical Evidence from a Cross-Country Analysis.
Education Policy Analysis Archives, 18(7), 1-21. https://search-proquest-com.proxy.lnu.se/eric/docview/757171920/5B163C2339C4A5APQ/1?acc ountid=14827
*Petersson, R. (2006). Kompetensutveckling på tre arbetsplatser En tillämpning av
”lärväxtkonceptet” (1). Högskolan för lärande och kommunikation/Encell.
http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:4375/FULLTEXT01.pdf
*Potnuru, R. K. G., & Kumar, S. C. (2016). HRD Interventions, Employee
Competencies and Organizational Effectiveness: An Empirical Study.
European Journal of Training and Development, 40(5), 345-365.
doi:10.1108/EJTD-02-2016-0008
Rienecker, L. & Stray Jørgensen, P. (2018). Att skriva en bra uppsats. (Upplaga 4).
Stockholm: Liber.
*Stoker, J. I., & Van der Heijden, B. I. J. M. (2001). Competence Development and Appraisal in Organizations. Journal of Career Development, 28(2), 97-113.
http://proxy.lnu.se/login?url=https://www-proquest-com.proxy.lnu.se/docview/220437932?accountid=14827 Vetenskapsrådet. (2003). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
*Viitala, R. (2005). Perceived development needs of managers compared to an integrated management competency model. Journal of Workplace Learning, 17(7/8), 436-451. doi:10.1108/13665620510620025
Westlund, I. (2015). Hermeneutik. I A. Fejes, R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 71-88). Liber.
Bilaga I
MISSIV
Hej!
Vi heter Amanda Frödeberg och Line Ek och studerar vårt sista år på Personal- och arbetslivsprogrammet med inriktning mot arbetslivspedagogik på Linnéuniversitetet i Växjö. I nuläget skriver vi vår kandidatuppsats som riktar sig mot kompetensutveckling inom tjänsteföretag. Vår studie syftar till att klargöra varför tjänsteföretag väljer att satsa på kompetensutveckling samt dess möjliga effekter på medarbetare och verksamhet. För att få ytterligare perspektiv önskar studien även belysa förutsättningar för en gynnsam kompetensutveckling.
Det kommer att genomföras en kvalitativ studie i form av intervjuer. Med tanke på rådande pandemi är vi anpassningsbara gällande intervjuns genomförande. En fysisk intervju hade varit att föredra för att bekanta oss med dig ytterligare. Vi kan däremot likaväl utföra intervjun via telefon eller Zoom (E-mötesverktyg). Det är självfallet upp till dig att avgöra vilket du föredrar. Intervjufrågorna kommer att utformas utefter våra forskningsfrågor, där dina svar är betydelsefulla för att resultatet ska kunna presenteras.
Vår förhoppning är att intervjua sex informanter bestående av tre ansvariga för kompetensutveckling samt tre medarbetare som arbetar på en arbetsplats där kompetensutvecklingsinsatser utförs. Intervjun kommer att ta omkring 30–40 minuter och deltagandet är helt frivilligt. Du har rätt att själv bestämma över din medverkan. Det innebär att du får avbryta ditt deltagande under intervjun samt avstå från frågor du anser irrelevanta. Vi önskar även att få spela in intervjun för att underlätta transkribering av intervjuerna. Det insamlade materialet från intervjutillfället kommer endast att användas i forskningsändamål.
Informanternas svar kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att det endast är vi (Amanda och Line) som kommer att ta del av dina personuppgifter. Detta innebär att varken ditt namn eller företagets namn och placering kommer att nämnas i studien. Du får ta del av det slutgiltiga arbetet om så önskas. Vår kandidatuppsats kommer att publiceras i databasen Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA).
Har du några funderingar kring studien eller ditt deltagande är du varmt välkommen att kontakta oss eller vår handledare Karin.
Vi ser fram emot din medverkan!
Kontaktuppgifter:
Amanda Frödeberg: af223as@student.lnu.se Line Ek: le222si@student.lnu.se
Handledare:
Karin Kilhammar: karin.kilhammar@lnu.se
Bilaga II