• No results found

Slutsats - planeringsförutsättningar

6. Gestaltning

Applicering och gestaltning av riktlinjerna för stadsläkning på Marieområdet - Umeå kommun.

Bostäder & Verksamheter Bostäder & Kontor

Bostäder & Kultur

Funktioner & användning

En blandning av funktioner bryter enformigheten som finns i dagsläget och säkerhetsställer närvaron av människor på olika tider av dygnet (Jacobs, 1961: 152-153). Detta gör platsen tryggare och skapar mer liv i området. Ett främjande av kollektivtrafik inom området krävs även för att skapa en genomströmning i området. Verksamheter och kontor föreslås vara på bottenplan för att skapa naturliga möten mellan människor såsom uteservering. Genom att skapa plats för kultur, skapar det fler möten mellan människor och ett kulturellt utbyte sker.

Figur 14: Funktionskarta delområde 1.

2 Våningar 3 Våningar 4 Våningar

Våningsantal

I dagsläget är våningsantalet på byggnaderna i Mariehem varierande från två till sex våningar. Bebyggelsens form, skala och storlek har betydelse för den sociala miljön (Göteborgs stad, 2009: 50). Syftet med våningsantalet är att främja en variation av blandad bebyggelse, vilket anses vara grundläggande för motverkad boendesegregation enligt forskningsfältet.

Figur 15: Våningsantal delområde 1.

VERKSAMHET BOSTAD

Gång Cykel & belysning Körfält Träd Körfält Cykel & belysning Gång

3m 2m 3m 2m 3m 2m 3m

Enligt boende i Marieområdet upplevs Mariehemsvägen som en barriär mellan centrum och bostadsområdet (Umeå kommun, 2021 C). Mariehemsvägen kompletteras

med bebyggelse och föreslås ändra struktur från SCAFT-stadsplanering med

trafiksepareringen, till en multifunktionell gata där naturliga möten sker. Mariehemsvägen utvecklas även med mer gatubelysning vilket bidrar till en ökad trygghet.

Figur 16: Sektion A-A.

Figur 17: Exempel på nuvarande sektion, Mariehemsvägen.

VERKSAMHET BOSTAD

Gång Cykel & belysning Körfält Träd Körfält Cykel & belysning Gång

3m 2m 3m 2m 3m 2m 3m

PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION

PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION

PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION

PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION

Delområde 2 - Mariehöjd

Följande avsnitt har utförts av Tomas Eriksson.

Planområde

Planområdet begränsas till de skogsområde som utgör en barriär mellan villabebyggelsen i nordväst, flerbostadshusen i nord öst och vårdcentralen i syd. Detta i linje med

riktlinjerna om exploatering av åtskiljande gröna ytor. Bebyggelsen i dessa delområden är enfunktionella och framkomligheten är mycket begränsad. Det saknas förbindelse mellan villabebyggelsen och flerbostadshusen. Vid områdets mitt lokaliseras en av Marieområdets landmärken, vattentornet. Utöver dess betydelse för området ställer dess användning krav på god angöring och ett säkerhetsavstånd om minst 25 meter har lämnats. Detta är således en begränsning och har därav tagits i beaktning under gestaltningsprocessen.

Illustrationsplan

Planen illustrerar en ny och kompletterande bebyggelse i variation med olika funktioner samt nya passager utifrån de riktlinjer som framkommit tidigare i studien. Detta skulle vid ett genomförande gynna områdets sociala förutsättningar utifrån blandstadsperspektivet.

Vidare stärks framkomligheten, flödet av och möten mellan människor som bor och eller visas i Mariehöjd. De belysta gång och cykelstråken som korsar området från samtliga väderstreck har gestaltats för att ge en god överblickbarhet vilket bidrar till en ökad upplevd trygghet. Gatustrukturen avser att bryta SCAFT-planeringen då utrymme för gångtrafikanter och eller cyklister gestaltas intill körfältet. Bebyggelsen har i allmänhet placeras med sina entréer mot gatan där syftet är att bruka gatan som mötesplats.

Gång Refug Körf'ält Parkering Refug Gång

1.75m 1.25m 3.5m 3.5m 1.75m1.25m

12m Källarvåning

Bostad Bostad Bostad

Källarvåning Bostad Bostad Bostad

Sektion B-B

Sektionen visar hur gatan kan brukas som en multifunktionell yta av olika trafikanter och med olika användningar. Exempelvis gångbana, parkering och körfält med gröna inslag för att ge upphov till naturliga möten mellan människor.

Figur 21: Sektion B-B.

Figur 22: Exempel på ny gång- och cykelväg.

GC - VÄG

3.5m

Resultatet bygger på de nya förutsättningarna som tillförts i Marieområdet utifrån

riktlinjerna som framkommit i kap 4. Följande avsnitt beskriver vad en applicering skulle innebära för områdets sociala förutsättningar i målet om motverkad segregation.

Marieområdet utifrån riktlinjer

Stadsläkningen tillför en varierad bebyggelsestruktur och funktionsblandning, som tidigare saknats i området. Detta bidrar till en variation av boenden vilket skapar en blandning av sociala grupper. Funktionerna som tillförts består i stort sett av bostäder, verksamheter, service, kulturaktiviteter och nya mötesplatser. Dessa har tillförts genom att komplettera befintliga strukturer och i anspråkstagande av större grönytor som tidigare saknat funktion, rumslighet eller som utgjort en barriär.

I delområde 1 har funktionsintegration skett genom att komplettera befintliga strukturer för att samtidigt skapa en rumslighet och effektivt utnyttjande av ödsliga ytor. I delområde 2 har integrationen av funktioner generellt skett genom att läka samman två separerade områden, där delar av ett åtskiljande grönområde exploaterats. Båda områdena tillför nya mötesplatser och samlingspunkter till följd av multifunktionella ytor som torg och gator.

De nya strukturerna möjliggör för en överblickbarhet utifrån bebyggelsens placering vilket stärker tryggheten i området, likt de belysta gång- och cykelstråken. Stadsläkningen resulterar även till fler arbetsmöjligheter då fler verksamheter kommer kunna etablera sig i området. I sin tur stärker även detta tryggheten då det bidrar till ett större flöde av människor som tar sig till platsen för att antingen arbeta eller exempelvis handla.

Förslagen har vidare formats för att gynna kollektivt resande och tillsammans med de belysta gång- och cykelstråken möjliggör det för en god genomströmning både inom området samt till andra stadsdelar.

Related documents