Uppsatsens syfte är att undersöka vilka kriterier som en psykiskt funktionshindrad, som ingår i 1 § 3 LSS, måste uppfylla för att bli beviljad insatsen personlig assistans reglerad i LSS. Jag har kommit fram till följande svar på mina frågeställningar:
• Vad är ett psykiskt funktionshinder och hur tar det sig i uttryck?
Ett psykiskt funktionshinder är den begränsning som gör att den funktionshindrade inte kan utföra en aktivitet på normalt förekommande sätt. Begreppet har en miljörelaterad prägel då det är hur väl personen klarar en viss situation som avgör storleksgraden och inte diagnosen eller dylika faktorer. Det innebär att två personer med exakt samma diagnos kan vara olika mycket funktionshindrade.
Eftersom de psykiskt funktionshindrades behov i stor utsträkning kan skilja sig stort ifrån varandra är det viktigt att varje enskild person får individuellt anpassade lösningar. Lösning- arna tas på bästa sätt fram genom att bedömningen utgår från den enskildes livssituation och att den görs av personer som förstår sig på den funktionshindrades behov. Kontentan är att det är omöjligt att fastställa den exakta definitionen av psykiskt funktionshinder då svaret beror på vem du frågar och vilket syfte definitionen tjänar.
• Vem ansvarar för att den funktionshindrade ansöker om den hjälp som han eller hon är i behov av?
Det är upp till den funktionshindrade att själv ansöka om insatserna i LSS. Psykiskt funktionshindrade är en grupp som karaktäriseras av att många av olika anledningar inte söker de insatser de har rätt till. Som en lösning på detta problem har många kommuner infört tjänsten personligt ombud. Ombuden ska arbeta på den funktionshindrades uppdrag och dess uppgifter är att se till att den funktionshindrades behov uppmärksammas och att insatserna samordnas. Denna insats kom till i ett led att förstärka den enskildes livskvalitet. Det är emellertid inte meningen att det personliga ombudet ska ersätta de uppgifter som annars utförs av gode män, förvaltare, kontaktpersoner eller personliga assistenter.
• Vad innebär de kriterier som den psykiskt funktionshindrade ska uppfylla för att tillhöra den tredje punkten i personkretsen omnämnd i LSS?
Insatserna i LSS är främst till för barn, ungdomar och vuxna i yrkesverksam ålder med livslånga eller mycket långvariga funktionshinder. Den funktionshindrade ska även befinna sig inom kommunens gränser och ha behov som inte tillgodoses på annat sätt.
Den tredje punkten är till för dem vars funktionshinder är stora, varaktiga och inte beror på normalt åldrande. Funktionshindren ska förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ska den funktionshindrade vara i omfattande behov av stöd eller
38 service. För att den enskilde ska inkluderas i personkretsens tredje punkt krävs det att samtliga rekvisit uppfylls, men de kan inte bedömas var och en för sig då de påverkar varandra.
Att ett funktionshinder är stort innebär att det är av sådan karaktär att det starkt omfattar flera livsområden samtidigt. Den person som har ett stort funktionshinder är dagligen i behov av hjälpmedel i livsföringen och har återkommande behov som inte tillgodoses på egen hand eller på annat sätt. Kravet på varaktighet innebär att funktionshindren inte är av tillfällig eller mer övergående natur. Även om funktionshindren naturligen kan variera under ett kortare tidsspann bör en kontinuitet kunna fastställas över en längre tid för att kravet ska anses uppfyllt. Lagen gäller inte för de som nått pensionsåldern vid ansökningstillfället och/eller lider av funktionsförluster som är relaterade till normalt åldrande.
Betydande svårigheter i den dagliga livsföringen definieras i termer såsom att den funktions- hindrade inte på egen hand klarar sina grundläggande behov, exempelvis att sköta sin egen hygien och klä på sig. Här inkluderas även kommunikationssvårigheter om den funktions- hindrade är i behov av en tredje person för att överhuvudtaget göra sig förstådd. Det är ofta en kombination av följder av sjukdomar och skador som medför att den enskilde har svårigheter i den dagliga livsföringen.
Det sista kriteriet är att den funktionshindrade ska vara i omfattande behov av stöd eller service. Stödbehovet är normalt sett ofta återkommande i olika situationer och miljöer. De behov som endast uppstår ett fåtal gånger kan också räknas som omfattande om stödinsatserna som behovet kräver är av sådan speciell art att de bara kan tillgodoses av en person med mycket specifik utbildning eller kompetens. Exempel på omfattande behov kan vara hjälp med toalettbesök eller påklädning.
• Vad krävs för att psykiskt funktionshindrade ska bli beviljade den i LSS reglerade insatsen personlig assistans?
Den som tillhör personkretsen får beviljas insatser uppräknade i 9 § LSS. För att beviljas personlig assistans krävs det att den enskilde på grund av sina stora och varaktiga funktions- hinder och är i behov av hjälp för att tillgodose de grundläggande behoven. De grundläggande behoven utgörs av skötsel av den personliga hygienen, måltider, av- och påklädning, kommunikation med andra samt annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade.
Det är främst de praktiska hjälpbehoven, såsom matning och tolka information, som assistansen är avsedd för, men även att tillgodose andra kvalificerade personliga behov som den funktionshindrade har kan ingå i assistentens uppgifter. Assistenten kan exempelvis hjälpa den enskilde genom att fungera som ledsagare vid förflyttningar och duka fram porslin vid måltider. Syftet med personlig assistans kan likaså vara att bryta den isolation som många psykiskt funktionshindrade riskerar att utsättas för, därför kan även assistenten hjälpa den insatsberättigade till att komma ut i samhället och delta i aktiviteter.
Något som blivit mycket omdebatterat är om den enskildes behov av motivations- och aktiveringsinsatser ska beviljas assistans. Det som särskilt präglar dessa fall är att den enskilde helt eller i stor utsträckning klarar att tillgodose sina grundläggande behov rent fysiskt på egen hand, men inte förmår sig till att ta initiativ och strukturera sin tid. Även om mannen i det vägledande fallet från 1997 nekades assistans, är det möjligt att insatsen beviljas om den enskildes hjälpbehov är av komplicerad och mycket personlig karaktär. Detta är ett krav enligt förarbetena till 9 a § i LSS, som definierar insatsen och dess syfte.
39 Slutligen kan den enskilde beviljas assistans om denne är i behov av tillsyn av aktiv art. Aktiv tillsyn innebär att den är av övervakande karaktär och att det fodras att assistenten har
ingående kunskaper om den enskildes funktionshinder och dess yttringar. Att den enskilde är glömsk, behöver instruktioner och/eller påminnelser är inte tillräckliga grunder.
40
Källförteckning
Offentligt tryck
PropositionerProp. 1992/93:159. Stöd och service till vissa funktionshindrade Prop. 1993/94:218. Psykiskt stördas villkor
Prop. 1995/96:146. Vissa frågor om personlig assistans
Betänkanden
SOU 1991:46. Handikapp välfärd rättvisa SOU 1992:73. Välfärd och valfrihet
SOU 1999:21. Lindqvists nia – nio vägar att utveckla bemötandet av personer med funktionshinder
1995/96:SoU15
Litteratur
Andén, Gerd m fl, Persolig assistans, Larsons Förlag 1993
Bergstrand, Bengt-Olof, Den nya socialtjänstlagen, Kommunlitteratur 2001
Bergstrand, Beng-Olof, LSS och LASS – stöd till vissa funktionshindrade, Kommunlitteratur 2005
Dehlin, Ann-Marie, Personlig assistent – en rättighet, ett yrke, Lund, Studentlitteratur 1997 Everitt, Allan, Vad säger LSS?, Förlagshuset Gothia AB 2005
Grunewald, Karl & Leczinsky, Carl, Handikapplagen LSS – och annan närliggande lagstiftning, Norstedts Juridik AB 2005
Hollander, Anna, Rättighetslag i teori & praxis, Iustus Förlag 1995
Hydén, Lars-Christer, Från psykiskt sjuk till psykiskt funktionshindrad, Studentlitteratur 2005 Norström, Carl & Thunved, Anders, Nya sociallagarna – med kommentarer, lagar och författningar som de lyder den 1 januari 2005, Norstedts Juridik AB 2005
Sjöberg, Ulf, Handläggning av LSS-frågor, Norstedts Juridik AB 2003
Sjölenius, Bengt, Rätten till stöd och service till vissa funktionshindrade, Bengt Sjölenius och kommentus förlag AB 1993
41
Rättsfall
Domar från Regeringsrätten
Regeringsrättens dom 12061-1995, refererad RÅ 1997 ref. 23 I Regeringsrättens dom 6688-1995, refererad RÅ 1997 ref 28 Regeringsrättens dom 6711-1995, refererad RÅ 1997 not 60 Regeringsrättens dom 648-1996, refererad 2000 ref 11 Regeringsrättens dom 3435-1998, refererad RÅ 2000 ref 97 Regeringsrättens dom 3412-2001, refererad RÅ 2003 ref 33 Regeringsrättens dom 301-03, refererad RÅ 2004 ref 31
Domar från kammarrätten i Jönköping
Kammarrätten Jönköping, mål nr 1291-2000 Kammarrätten Jönköping, mål nr 2275-03
Domar från kammarrätten i Stockholm
Kammarrätten Stockholm, mål nr 8001-1999 Kammarrätten Stockholm, mål nr 236-04 Kammarrätten Stockholm, mål nr 6506-04 Kammarrätten Stockholm, mål nr 6550-04 Kammarrätten Stockholm, mål nr 7344-04 Kammarrätten Stockholm, mål nr 1696-05
Domar från kammarrätten i Göteborg
Kammarrätten Göteborg, mål nr 4279-1999 Kammarrätten Göteborg, mål nr 2124-04 Kammarrätten Göteborg, mål nr 5374-04 Kammarrätten Göteborg, mål nr 4013-05
Domar från kammarrätten i Sundsvall
Kammarrätten Sundsvall, mål nr 113-03 Kammarrätten Sundsvall, mål nr 409-04 Kammarrätten Sundsvall, mål nr 926-04 Kammarrätten Sundsvall, mål nr 996-04 Kammarrätten Sundsvall, mål nr 1122-04 Kammarrätten Sundsvall, mål nr 1632-04
Övrigt
Artikelwww.jpsocialnet.se JPSocialnet, Bergstrand, Bengt Olof, Kammarrättsdomar – en jämförelse som ger upphov till frågetecken, 051017, hämtad 060323 kl. 10.15.
42 Internetkällor
www.ofus.se, Nyheter, Om personligt ombud 050604, informationen hämtad 060425 kl 10.15.
www.personligtombud.com, Vad är ett PO?, Vad gör ett personligt ombud?, Bakgrund personligt ombud, informationen hämtad 060505 kl. 14.30.
Material från försäkringskassan (Försäkringskassans hemsida: www.forsakringskassan.se) Allmänna råd från riksförsäkringsverket, RAR 2002:6 till 3 § LASS
Vägledning 2003:6
Material från socialstyrelsen (Socialstyrelsens hemsida: www.sos.se) Allmänna råd från socialstyrelsen, 1994:1
Meddelandeblad från socialstyrelsen, nr 14/2000 Nyhetsarkiv 050604 Om personligt ombud
Rapport från socialstyrelsen, Prioriteringar i socialtjänsten – en analys av rättsliga förutsättningar
Rapport från socialstyrelsen, SoS 1999:8 Att inventera psykiskt funktionshindrade personers behov
Rapport från socialstyrelsen, SoS 1999:1 Välfärd valfrihet? – slutrapport från utvärderingen av 1995 års psykiatrireform