dagens samhälle är resenärerna vana vid att resa snabbt och bekvämt till relativt billiga priser. På grund av detta högmobila samhälle ökar transportutsläppen vilket innebär negativa konsekvenser för miljön. Sträckan mellan Göteborg och Stockholm är den mest trafikerade sträckan i Sverige. Denna studie fokuseras därför på denna sträcka där tid, kostnad och miljöpåverkan undersöks.
I
Miljödebatten i media kan knappast undgå någon. Kunskapen hos allmänhet och företag borde redan ha ökat, och förflyttat resenärer till miljövänligare resor. Men faktum kvarstår att flyget transporterar åtskilliga personer årligen mellan Göteborg och Stockholm, trots tågets konkurrenskraftiga fördelar. Därför kan tågets miljöaspekt inte påverka dessa resenärer nämnvärt. Motivet till val av flygtransporter bör därför bero på andra faktorer, som tid, kostnad etcetera.
Tidsmässigt konkurrerar tåget med flygbolagen SAS och Sterling. Jämfört med deras billigaste flygtransporter är SJ i snitt det snabbaste alternativet. Om flygbolagens tidseffektiva transporter selekteras, blir istället tågresan längre än flyget. Malmö Aviation framstår i undersökningen som det tidseffektivaste transportmedlet, oavsett val av sekundärtransporter. Fem av bolagets 28 alternativ är mer än 50 procent snabbare än tåget. Därför är Malmö Aviation (på ovanstående avgångar) det enda flygbolaget som kan motivera en flygresa framför tåg. Kostnadsmässigt är tåget överlag det givna alternativet. Sterling är det enda flygbolaget som kan konkurrera prismässigt på vissa avgångar. Under helgen blir några av Sterlings resor billigare än tåget, men istället bekostas flygresenärerna av en något längre restid. SAS och Malmö Aviatons flygresor är omkring tre gånger dyrare än tåget, och därför kan bolagen inte konkurrera oavsett restid.
För att kunna jämföra flygbolagen med SJ, beräknades en verklig kostnad för både affärsresenären och fritidsresenären (bilaga 2). Här framgår det tydligt att tåget, trots något längre restid är mer effektivt. De högre priserna hos flygbolagen motiverar inte den relativt låga tidsvinst som resenären erhåller. I uträkningen av den verkliga kostnaden blir endast en av tio flygningar fördelaktiga för resenären. Det innebär alltså att det onödiga flyget existerar i allra högsta grad på sträckan mellan Göteborg C – Stockholm C.
Hur kommer det sig då att människor väljer att flyga trots tågets fördelar? Det finns flera olika förklaringar till detta. En förklaring kan vara att det är många resenärer som antas välja flyget eftersom de endast räknar in själva flygtiden och kostnaden för flygbiljetten. Det medför att flyget ses som ett snabbare och mer prisvärt alternativ jämfört med tåget. Därmed blir sekundärtransporter, incheckningstid och utstigningstid faktorer som resenären ”glömmer bort”.
Resenärernas ansvar inför transportutsläppen har givetvis en stor betydelse. Många anser dock att de inte kan påverka miljön genom att exempelvis välja tåget före flyget. Det beror på att många anser att det är meningslöst då ”alla andra” fortsätter att flyga. I stället väljer man att lägga över ansvaret på bland annat flygbolagen och regeringen, eftersom att de har en större möjlighet till att påverka utsläppen. Detta beteende är ganska vanligt bland resenärer. Därför är det viktigt att det görs studier som denna, där transportutsläppen undersöks och förklaras. Därmed sprids kunskapen och förhoppningsvis övertygas resenärerna att de faktiskt kan göra en stor inverkan på miljön, genom att undvika flyget på kortare sträckor.
En annan förklaring till att människor fortsätter att flyga beror på att de har en förutfattad uppfattning, där tåget fortfarande anses vara ett långsamt färdmedel som inte konkurrerar med flyget. Trots att tåget på senare år blivit både snabbare och bekvämare, väljer vissa resenärer att bortse tågets fördelar och fortsätter att flyga. Dessa attityder har även en koppling till resenärens personlighet och beteende. Ett typiskt konsumentbeteende är då resenären väljer transportmedel som överensstämmer med ens personlighet (Hall, 2005:46). Resenärer som anser flyget vara ett exklusivare transportmedel vill utsända en bild av status, och därmed väljer flyget trots att det kan innebära högre kostnader och längre restid.
Sedan SJ infört nya prismodeller med rörliga biljettpriser har det framkommit vissa negativa reaktioner. Många hävdar att priserna har höjts vilket leder till att fler väljer att flyga. Det gäller framförallt de mest priskänsliga resenärerna, exempelvis studenter. Uppfattningarna att flyget är billigare blir förstärkta och flyget blir ett ännu mera givet alternativ. Men som tidigare nämnts är det många resenärer som inte räknar in sekundärtransporterna, vilket leder till en felaktig bild där flygets kostnader ses som betydligt mer prisvärda.
Vad ska då ske för att resenärerna ska välja tåg framför flyg på sträckan mellan Göteborg och Stockholm? En lösning kan vara att öka konkurrensen. Regeringen diskuterar därför SJ:s
monopol av persontrafiken på denna sträcka. En väl fungerande konkurrens kommer att innebära fler fördelar för resenärerna, då priserna sannolikt kommer att minska samtidigt som kvalitén på tågtrafiken överlag tros bli bättre. På sikt antas antalet tågresenärer att öka. I det högmobila samhället förväntas resfärden vara snabb och smidig. För att leva upp till detta krav diskuteras ett uppbyggande av höghastighetståg i Sverige. Men enligt denna studie är tåget redan i dag tillräckligt konkurrenskraftigt. Restid skiljer inte särskilt mycket mellan tåg och flyg på sträckan Göteborg – Stockholm, och kostnadsmässigt ligger tåget bättre till än flertalet flygtransporter. Höghastighetståg innebär visserligen en ökad konkurrens till flyget och därmed fler fördelar för resenärerna och miljön. Dessa fördelar måste dock övervägas mot de höga investeringskostnaderna som de nya spåren fordras. Det blir eventuellt mer lönsamt om pengarna går till utveckling av den nuvarande tågtrafiken.
Eftersom att en stor del av det totala inrikesresandet består av affärsresenärer, är det viktigt att de ledande företagen visar ett gott föredöme genom att resa miljövänligt. Oftast har de större företagen ett stort inflytande över de mindre (Schiffman et al, 2008:422). Ett bra exempel på detta är det svenska klädföretaget Lindex. De har infört en miljöpolicy som innebär att deras personal endast reser med tåg på de sträckor som är tillräckligt korta för att konkurrera med flyget. Detta bidrar inte bara till en positivare image för Lindex, utan det leder förhoppningsvis även till att mindre företag följer detta goda exempel.
Med denna studie kan man konstatera att det onödiga flygandet mellan Göteborg och Stockholm existerar. Studien innehåller även diskussioner kring orsaker av resenärers beteende samt eventuella åtgärder för att påverka detta. Detta är dock endast spekulationer och kräver därför vidare studier om resenärens resvanor och tankegångar kring val av transportmedel.
8. Referenslista
Arlanda Express Sekundärtransporter - www.arlandaexpress.se Hämtat 2008-03-20
Arlanda Express miljövänligt tåg - www.arlandaexpress.com Hämtat 2008-04-04
Baltscheffsky , S. Svenska Dagbladet. (2007) - Tåget miljövänlig men långsam färd. www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_596031.svd Hämtad 2008-03-24
Banverket. Samhällsekonomisk åtgärd,
www.banverket.se/sv/Amnen/Jarnvagen/Miljo/Buller-och-vibrationer/Nulaget.aspx Hämtat:2008-05-08
Banverket. Åtgärder för minskning av buller -
www.banverket.se/sv/Amnen/Jarnvagen/Miljo/Buller-och-vibrationer/Bullerskydd.aspx Hämtat:2008-05-08
Banverket. Antalet drabbade av buller -
www.banverket.se/sv/Amnen/Jarnvagen/Miljo/Buller-och-vibrationer/Nulaget.aspx Hämtat:2008-05-08
Banverket. Policy - www.banverket.se/sv/Amnen/Jarnvagen/Miljo/Miljopolicy.aspx Hämtat 2008-05-08
Becken. S. (2007). Tourists Perception of International Air Travels Impact on the Global Climate and Potential Climate Change Policies. Journal of Sustainable Tourism 15 (4), 352- 365
Duval, D.T. (2007). Tourism and transport: modes, networks and flows. Buffalo, N.Y. Channel View Publications
Europeiska Kommisionen (2008), Europeiska Unionen – Sverige. Mål på minskning av utsläpp ec.europa.eu/sverige/news/topics/environment/news_date_767_sv.htm. Hämtat 2008- 02-13
Europeiska Kommissionen (2008) – Klimatförändringens effekter,
ec.europa.eu/environment/climat/campaign/what/understandingcc_sv.htm. Hämtat 2008-03- 19
Flygbussarna Göteborg – www.flygbussarna.se, Hämtat 2008-03-19
Flygets Miljökommitté - svensktflyg7.svensktflyg.se/illustrationer/fil_20071126095431.pdf Hämtat 2008-04-08
Fröberg. J. (2008) SJ-chefen försvarar de höga biljettpriserna e24
www.e24.se/branscher/tjansteforetag/artikel_378019.e24. Hämtat 2008-04-08
Företagarna. Niclas Berg. Telefonintervju om affärsresenärernas tidsvärde, 2008-05-20
Gössling. S. Gästföreläsning vid Högskolan i Kalmar om flygets påverkan av klimatförändringen, 2008-02-13
Gössling, S., Peeters, P (2007) ”It Does Not Harm the Environment!” An Analysis of Industry Discourses on Tourism, Air Travel and the Environment. Journal of Sustainable Tourism 15(4)
Hall, C.M. (2005) ”Tourism – Rethinking the Social Science of Mobility”. Harlow, Pearson Education
Holme, I.M. Solvang B.K. (1997) ”Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder”, Lund, Studentlitteratur
Karlsson, L. I. Dagens Nyheter (2008) ”Nya snabbtågen ligger i startgroparna”, Hämtad 2008-02-12 från www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=741575
Larsen, J. (2001) “Tourism Mobilities and the Travel Glance: Experiences of Being on the Move” Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism, 1:2, 80-98
LFV. Den årliga miljörapporten -
LFV. (2001) Frågor och svar om flyg, samhälle och miljö: Luftfartsverkets
argumentationsplattform: Luftfartsverkets ståndpunkter och argument i aktuella frågor som berör flyget
LFV. Incitament för flygbolagen, Landvetter -
www.lfv.se/templates/LFV_InfoSida_Bred____47715.aspx Hämtat 2008-04-20
LFV. Incitament för flygbolagen, Bromma -
www.lfv.se/upload/Flygplatser/Arlanda/Grannar/BrommaMiljörapport.pdf Hämtat 2008-04- 20
LFV. Incitament för flygbolagen, Arlanda - www.arlanda.se/sv/Miljoarbete/Luft/ Hämtat 2008-04-20
LFV. Införandet av bulleravgift -
www.lfv.se/templates/LFV_InfoSida_70_30____47820.aspx Hämtat2008-04-21
LFV. Majoriteten består av affärsresenärer
www.lfv.se/templates/LFV_InfoSida_Bred____16558.aspx. Hämtat 2008-02-06
LFV. Minskning av buller - www.lfv.se/upload/Tjanster/Dokumentbank/Buller.pdf Hämtat 2008-04-21
LFV. (2008) Passagerarantal mellan Göteborg och Stockholm
www.lfv.se/upload/Information_till/Faktasökare/Statistik/2007/pass200712.xls Hämtat 2008- 03-15
LFV. Privatbilismens påverkan.
www.lfv.se/upload/Tjanster/Dokumentbank/Klimatpåverkan.pdf Hämtat 2008-03-12
LFV. Sekundärtransporternas utsläpp Landvetter -
www.lfv.se/templates/LFV_InfoSida_Bred____47715.aspx Hämtat 2008-03-20
LFV. Sekundärtransporternas utsläpp Landvetter - www.arlanda.se/sv/Miljoarbete/Luft/ Hämtat 2008-03-20
LFV. Sekundärtransporternas utsläpp Landvetter - www.arlanda.se/sv/Miljoarbete/Luft/ Hämtat 2008-03-20
LFV. SIFO Undersökning (2006) www.lfv.se/upload/Flyget_och_miljon_2006.pdf Hämtat 2008-02-25
LFV. Stenvändarprocessen - www.arlanda.se/sv/Miljoarbete/Buller/Stenvandarprocessen/ Hämtat 2008-04-21
LFV. Trafikflöde - Antal ankommande och avresande passagerare på LFV:s flygplatser under 2006 - www.lfv.se/upload/Information_till/Faktasökare/Statistik/pdf/fpl-land_2006_publ.pdf Hämtat 2008-04-20
LFV. Uppvärmning av lokaler, Bromma -
www.lfv.se/upload/Flygplatser/Arlanda/Grannar/BrommaMiljörapport.pdf Hämtat 2008-04- 21
LFV. Uppvärmning av lokaler, Landvetter -
www.lfv.se/templates/LFV_InfoSida_Bred____47704.aspx Hämtat 2008-04-21
LFV. Uppvärmningg av lokaler, Arlanda - www.arlanda.se/sv/Miljoarbete/Energi/ Hämtat 2008-04-21
Malmö Aviation. Beskrivning av biljettyper. www.malmoaviation.se Hämtat 2008-05-07
Malmö Aviation. Bonuskort. www.malmoaviation.se/o.o.i.s/7607 Hämtat 2008-04-20
Malmö Aviation. Företagsavtal. www.malmoaviation.se/o.o.i.s/766 Hämtat 2008-04-03
Malmö Aviation Incheckningstid - www.malmoaviation.se/o.o.i.s/533 Hämtat 2008-03-10
Miljöpartiet (2007) Tåg i stället för flyg www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=114&a=374988 Hämtat 2008-04-26
Mårtensson, S., Nilsson, J.H., Tengling, M. (2004) Affärsturism. Kristianstad, Kristianstads Boktryckeri AB
Naturskyddsföreningen. ”Bra Miljöval” - www.naturskyddsforeningen.se/natur-och- miljo/gron-guide/bra-miljoval/transporter/ Hämtat 2008-05-24
NTM – Om NTM - www.ntm.a.se/index.asp Hämtat 2008-03-05
NTM Miljökalkyl - www.sj.se/sj/jsp/polopoly.jsp?d=6765&l=sv Hämtat 2008-03-15
NTM. Uträkningen av kalkyl - www.sj.se/sj/jsp/polopoly.jsp?d=6767&l=sv Hämtat 2008-03-15
Näringsdepartementet (2007) Ökad konkurrens på marknaden för persontransport på järnväg www.sou.gov.se/kommittedirektiv/2007/Dir2007_145.pdf Hämtat 2008-05-07
Näringsdepartementet (2005) Moderna Transporter
www.regeringen.se/content/1/c6/06/07/77/0082fedf.pdf Hämtat 2008-05-07
Quinet, E. & Vickerman, R. (2004). Principles of transport economics. Cheltenham: Edward Elgar
SAS. Eurobonus. www.sas.se/sv/EuroBonus/ Hämtat 2008-04-20
SAS. Incheckningstid – Telefonkontakt. SAS Informationscentral Hämtat 2008-03-10
SAS. Beskrivning av biljetttyper. www.sas.se Hämtat 2008-05-12
SAS. Företagsavtal. www.sas.se/sv/Foretag-Affarsresor/ Hämtat 2008-04-03
SCB. Genomsnittslön privatperson - www.scb.se/templates/tableOrChart____149087.asp Hämtat 2008-04-28
SCB. Utsläpp från transportsektorn www.scb.se/templates/Artikulerat_artikel____215331.asp Hämtat 2008-03-19
Schiffman, L.G, Lazar Kanuk, L. Hansen, H. (2008) “Consumer Behaviour – A European Outlook”. Harlow, Pearson Education
Shove, E (2002) “Rushing around: coordination, mobility and inequality” Department of Sociology. Lancaster University
SJ. Bra ”Miljöval” - www.sj.se/sj/jsp/polopoly.jsp?d=260&a=342&l=sv Hämtat 2008-05-24
SJ. Företagsavtal. www.sj.se/sj/jsp/polopoly.jsp?d=2619&l=sv Hämtat 2008-04-03
SJ. Förnybar el - www.sj.se/sj/jsp/polopoly.jsp?d=260&l=sv Hämtat:2008-05-08
SJ. Nyman, K. E-postintervju. Prismodell anpassade efter resenärernas önskan 2008-05-13
SJ. Nyman, K. E-postintervju. Prismodell gynnar flexibelt resande 2008-05-13
SJ. Nyman, K. E-postintervju. SJ:s åtgärder för att minska utsläpp 2008-05-13
SJ. SJ Kupé (2008) Nr. 3 Den gröna vägen – nu resepolicy för företagen
SJ. Marknadsandel - www.sj.se/sj/jsp/polopoly.jsp?d=246&a=312&l=sv Hämtat 2008-05-24
SJ. SJ Prio. www.sj.se/sj/jsp/polopoly.jsp?d=6533&l=sv Hämtat 2008-04-20
SJ. Service ombord. www.sj.se/content/1/c6/02/72/11/ombordmatris-6.pdf Hämtat 2008-04- 20
SJ. SJ:s ökade koldioxidutsläpp - www.e24.se/branscher/tjansteforetag/artikel_378019.e24 Hämtat 2008-04-20
Sterling. Beskrivning av biljettyper www.sterling.dk Hämtat 2008-05-07
Sterling Incheckningstid - www.sterling.dk/sv/check-in Hämtat 2008-03-10
Svenskt Flyg. Miljörapport - ”Noll-utsläppsflyg”
svensktflyg7.svensktflyg.se/illustrationer/fil_20071126095431.pdf Sid. 18 Hämtat 2008-04- 17
Svenskt Flyg. Miljörapport - Flygbolag i samverkan
svensktflyg7.svensktflyg.se/illustrationer/fil_20071126095431.pdf Sid. 46 Hämtat 2008-04- 17
Svenskt Flyg. Miljörapport - Flygbolag ska bli bra föredöme
svensktflyg7.svensktflyg.se/illustrationer/fil_20071126095431.pdf Sid.16 Hämtat 2008-04-17
Swebus Express. Internetbokning av buss
www.swebusexpress.se/?gclid=CPytxfqUoJICFQZhMAod_ntNNA Hämtat 2008-03-20
Taxi Göteborg Sekundärtransporter - Taxi Göteborg bokningscentral 031-650000. 2008-03- 17
Taxi Stockholm Sekundärtransporter - Taxi Stockholm bokningscentral, 08-150000. 2008-03- 17
Högskolan i Kalmar
Högskolan i Kalmar har mer än 9000 studenter. Här finns utbildning och forskning
inom naturvetenskap, teknik, sjöfart, samhällsvetenskap, ekonomi, turism,
informatik, pedagogik och metodik, medie-vetenskap, språk och humaniora,
lärarutbildning, vårdvetenskap och socialt arbete.
Forskningens profilområden är biomedicin/bioteknik, miljövetenskap, marin
ekologi, automation, företagsekonomi och informatik, men forskning pågår inom
de flesta av Högskolans ämnen. Högskolan har sedan 1999 vetenskapsområde
naturvetenskap, vilket ger Högskolan rätt att anta studenter i forskarutbildning och
examinera doktorer inom ämnesområdet naturvetenskap.
Handelshögskolan BBS, vid Högskolan i Kalmar Besöksadress: Kalmar Nyckel,
Gröndalsvägen 19 391 82 Kalmar, Tel: +46 (0)480 - 49 71 00