Skillnader kan utläsas i de äldre och de yngre barnens svar vilket visar på samband till den kognitiva utvecklingen. För även om de yngre barnen kan förstå att reklam har avsikten att sälja produkter så finns där överlag en märkbar skillnad mellan de yngre och de äldre barnen när det kommer till resonemang och förståelse. De yngre barnen har en mer naiv inställning till reklam när det gäller motivet, varför produkterna visas i filmerna. De äldre barnen pratar mer om att företagen bakom reklamen tjänar pengar på att visa upp sina produkter och att företagen även betalar för att få vara med i filmerna.
En likhet mellan åldersgrupperna är att de båda överlag har en positiv inställning till reklam i film där en aspekt är att reklamen behövs för att göra filmen mer verklighetstrogen. Men då resultatet visar på att inget barn upptäckte reklamskyltarna i Oliver och Gänget är en rimlig fråga om denna form av produktplacering idag omedvetet filtreras bort.
Fyra av tio märken på produktplaceringarna identifierades totalt av barnen. En av
produktplaceringarna var en iPhone där man bytt ut företagets logotyp men där resultatet ändå visar att alla barnen förstått telefonens riktiga ursprung. De yngre barnen registrerade en
produktplacering mer än de äldre barnen, detta var en dator från Sony. En betydande förbättring av barns uppmärksamhet och minne sker under det konkret-operationella-stadiet. Då de äldre barnen befinner sig i nästkommande stadie i den kognitiva utvecklingen skulle detta innebära att även de har utvecklat denna förmåga. Det är därför intressant att några av de yngre barnen har registrerat något som de äldre inte har fått med sig. Detta antyder att resultatet går emot de bestämmelser som finns inom den kognitiva utvecklingen. En möjlig förklaring kan även vara att Apple-datorer inte dominerar lika mycket bland de yngre barnen.
Barnen identifierade ingen produktplacering i filmen Oliver och Gänget. Det som framförallt skiljer produktplaceringarna i Oliver och Gänget från Smurfarna och Zootopia är att
produkterna finns i bakgrunden i filmen och att ingen av karaktärerna aktivt använder eller pratar om produkterna. En annan skillnad är också att produktplaceringarna i Oliver och Gänget endast visas en gång. I de två andra filmklippen visas produkterna vid upprepade tillfällen vilket rimligtvis ökar sannolikheten för barnen att komma ihåg varumärkena. Ett rimligt antagande är att filmskapare över tid både har blivit bättre på att göra film riktad till barn samt att de har utvecklat sin förmåga att använda sig av produktplacering på ett mer effektivt sätt.
6.1
Förslag på vidareutveckling
Denna studie har undersökt hur barn från två olika kognitiva stadier reagerar på
produktplaceringar i film. Ett förslag på vidareutveckling är att bygga på denna studie genom att undersöka fler av de olika kognitiva stadierna. Ett annat förslag är att fokusera mer på en specifik åldersgrupp för att se på likheter och skillnader som kan finnas inom respektive åldersgrupp. Denna studie har inte haft ett fokus på genus men detta är också en aspekt som hade kunnat vara intressant att forska vidare inom. Finns det skillnader inom de olika kognitiva stadierna i relation till barnets kön?
Det finns andra vägar inom barnfilm som behöver belysas och undersökas. En stor industri inom barnfilmen är försäljningen av merchandiseprodukter, produkter baserade på innehållet som förmedlas i barnfilmerna. Utvecklingen har även vänt på konceptet, att produkter som tidigare vänt sig till barn nu blivit huvudkaraktärer till exempel Barbie. Är detta det framtida sättet för filmbranschen att finansiera sina filmer? Detta är ett område som det gjorts relativt lite forskning kring, det hade därför varit intressant att undersöka området närmare.
Referensförteckning
Andersson, L, G., Hedling, E. (1999). Filmanalys: En introduktion. Lund: Studentlitteratur AB. Ahrne, G., Svensson, P. (Red.). (2016). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB. Balasubramanian, S. K., Patwardhan, H., Pillai, D., Coker, K. K. (2014). Modeling attitude constructs in movie product placements. Journal of Product & Brand Management, 23(7), 516- 531. doi:10.1108/JPBM-04-2014-0552
Brembeck, H. (2001). Det konsumerade barnet: Representationer av barn och konsumtion i svensk dags- och veckopress under 1900-talet med utgångspunkt i reklamannonser. Göteborg: Elanders novum AB.
Bergström Carlsson, B. (2014). Reklam, strategiskt, kreativt. Stockholm: Carlsson Bokförlag. Cain Reid, R. (2014). Embedded Advertising to Children: A Tactic that Requires a new
Regulator Approach. American Business Law Journal, 51(4), 721-777. doi: 10.1111/ablj.12038 Calvert, S. (2008). Children as Consumers: Advertising and Marketing. Future of Children, 18 (1) 205-234.
Chen, H., Wang, Y. (2016). Product Placement in Top-Grossing Hollywood Movies: 2001- 2012. Journal of Promotion Management, 22(6), 835–852. doi:
10.1080/10496491.2016.1214203
Cox, J. (Författare), Disney, T. (Författare), Mangold, J. (Författare), & Scribner, G. (Regissör). (1988). Oliver and Company [Film]. USA: Walt Disney Pictures.
Eriksson-Zetterquist, U., Ahrne, G. (2016). Intervjuer. I Ahrne, G., Svensson, P. (Red.). Handbok i kvalitativa metoder. (s.34–54). Stockholm: Liber AB.
Galician, M, L., Bourdeau, P. (2008). The Evolution of Product Placements in Hollywood Cinema. Journal of Promotion Management, 10(1–2), 15–36. doi: 10.1300/J057v10n01_03 Grusell, M. (2008). Reklam – En Objuden Gäst?. Kungälv: Livréna AB.
Halpenny, A, M., Pettersen, J. (2015). Piaget och det tänkande barnet i utveckling. Lund: Studentlitteratur AB.
Harboe, T. (2013). Grundläggande metod: Den samhällsvetenskapliga uppsatsen. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Howard, B. (Författare/ Regissör), Moore, R. (Författare/ Regissör). (2016) Zootropolis [Film]. USA: Walt Disney Studios Motion Pictures.
Jacobsen, D, I. (2011). Vad, hur och varför?: Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur AB.
Johansson, B., Karlsson, M. (Red.). (2013). Att involvera barn i forskning och utveckling. Lund: Studentlitteratur AB.
Kalman, H., Lövgren, V. (2012). Etiska dilemman: Forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Konsumentverket. (2016). Reklam till barn. Hämtad 2017-01-26, från http://www.konsumentverket.se/for-foretag/marknadsforing/reklam-till-barn/
Källström, C, Å. (2016). Att intervjua barn. I Ahrne, G., Svensson, P. (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (s.68-80). Stockholm: Liber AB.
Lindstrom, M. (2003). Brand child: Remarkable insights into the minds of today´s global kids and their relationships with brands. London: Kogan Page.
Newell, J., Salmon, C, T., Chang, S. (2006). The Hidden History of Product Placement. Journal of Broadcasting & Electronic Media, 50(4), 575–594. doi: 10.1207/s15506878jobem5004_1 Piaget, J. (2013). Barnets själsliga utveckling. Lund: Studentlitteratur AB.
Redondo, I., Bernal, J. (2016). Product Placement Versus Conventional Advertising: The Impact on Brand Choice of Interacting Promotional Stimuli into Movies. Promotion Management, 22(6), 773–791. doi: 10.1080/10496491.2016.1214205
Rennstam, J., Wästerfors, D. (2016). Att analysera kvalitativt material. I Ahrne, G., Svensson, P. (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (s.220-236). Stockholm: Liber AB.
Schor, J, B. (2005). Born to By. New York: Scribner.
SFS 2010:696. Radio- och tv-lag. Stockholm: Kulturdepartementet.
Šramová, B. (2014). Marketing and Media Communications Targeted to Children as Consumers. Procedia – Social and Behavioral Sciences, 191, 1522–1527. doi: 10.1016/j.sbspro.2015.04.568
SOU 2014:64 En ny modell för åldersklassificering av film för barn och unga. Stockholm: Elanders Sverige AB.
Stem, D, J. (Författare), Weiss, D, N. (Författare). (2011) The Smurfs [Film]. USA: Sony Pictures Animation Kerner Entertainment Company.
Svenska Filminstitutet. (2015). Hur ser barn på svensk film? Stockholm: Svenska Filminstitutet. Vetenskapsrådet. (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab.
Öberg, P. (2016). Livshistorieintervjuer. I Ahrne, G., Svensson, P. (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (s.55–67). Stockholm: Liber AB.