I detta avsnitt besvaras den inledande problemformuleringen och återkopplas till uppsatsens syfte. Våra egna reflektioner över studien återfinns här samt rekommendationer till flygplatsen. Sist diskuteras trovärdighet samt käll- och metodkritik.
För att Karlstads Airport ska behålla sina nuvarande resenärer samt attrahera nya kunder att flyga ifrån Karlstad bör de lyssna på kundernas önskemål samt åtgärda några av de förbättringar som utlyses. De måste förstå vikten av att ta del av kunders åsikter. Det är viktigt att lyssna men flygplatsen måste ändå tänka på att önskemålen måste passa in i deras övergripande strategi.
I vår undersökning framkom få innovativa idéer men det kom många förslag till förbättringar som vi tror kan vara av intresse för Karlstad Airport. En del av problemformuleringen med vår studie på Karlstad Airport var att det skulle märkas en skillnad mellan de två grupper av respondenter. Det här eftersom dessa blev förberedda på olika sätt. Grupp två uppgav fler idéer men trots detta uppstod det inte några större skillnader på de olika idéerna mellan grupperna. Detta tror vi beror på att respondenterna i grupp två inte var tillräckligt motiverade för att förmå sig engagera sig till att vara kreativa på det sättet som vi önskade. Detta kan bero på att de var mer intresserade av att åka iväg på semester än att tänka igenom de olika områden som vi anvisat dem att göra. Eftersom det är engagemang och motivation som styr människors kreativitet borde vi haft någon annan metod för att involvera resenärerna i grupp två. Vi hade eventuellt fått mer uttömmande svar från respondenterna om vi använt oss av andra aktiviteter än enbart telefonintervjuer. Det hade möjligtvis fungerat bättre om vi haft pris av något slag till bästa idé. Ännu bättre att det kanske blivit om vår metod bestod av att följa med respondenterna runt på flygplatsen, igenom de olika områdena och intervjuat dem under tiden. Detta hade eventuellt gett ännu fler förslag till tjänsteutveckling.
Vilken information vi har fått in påverkas även av vilken typ av resenärer som deltagit i undersökningen. Det är möjligt vi har fått tag i resenärer som inte har intresse av innovationer och att det är därför som idéerna inte var tillräckligt originella. Däremot anser vi att respondenterna har gett oss och flygplatsen användbara förslag på tjänsteutveckling. Det är viktigt att komma ihåg att det bland annat är charterresenärerna som ska nyttja tjänsterna i framtiden och därför borde deras åsikter beaktas. Eftersom majoriteten av charterresenärerna är av ålderskategorin 50+ bör Karlstad Airport ha det i åtanke vid utvecklandet av nya tjänster. Utöver detta har det i vår studie framkommit att även barnfamiljer är relativt högt representerade i gruppen charterresenärer.
6.1 Rekommendationer till Karlstad Airport
För att Karlstad Airport ska kunna stå sig i konkurrensen ifrån andra flygplatser samt transportmedel borde flygplatsen se till sina kunders åsikter. För att fortsätta att få nöjda och återkommande kunder anser vi att Karlstad Airport ska fundera på de förslag som våra respondenter har kommit med. Vi tycker det är viktigt att åtgärda problemen på parkeringsplatsen. Detta för att resenärerna ska få en bra början på vistelsen på flygplatsen. Detta kan göras med hjälp av personal på plats och/eller en tydlig beskrivning över hur parkeringsautomaten fungerar.
Slutsatser och Reflektion
Under resenärernas väntetid vore det bra om det fanns något utrymme där barnen kunde spendera sin tid för att den inte ska kännas lika lång och för att de inte ska störa övriga resenärer. En lekhörna där det fanns möjlighet att använda olika leksaker, som till exempel legobitar, bollhav och böcker.
För övriga resenärer hade det varit önskvärt med bättre bord att fika vid och eventuellt göra omgivningen lite mysigare. Vi lade märke till att det fanns en tv inne i väntsalen och därför föreslår vi att istället för att bara visa reklam på denna så hade det varit omtyckt om de kunde visa någon film/tv-program under väntan.
Något vi reagerade på var att många respondenter inte ens visste om att en flygbuss till och från flygplatsen existerade. Därför anser vi att om den ska fortsätta så borde flygplatsen marknadsföra den bättre både på sin hemsida men även att resebyrån informerar om möjlighet till flygbuss. Där kunde ett samarbete införas.
Inne i bagageutlämningen tänkte både vi och resenärerna på att det var trångt och rörigt efter att ett charterplan ankommit. För att åtgärda den kaotiska stämning som upplevs kan antingen bandet utökas eller ändras så att väskorna kan kommas åt från olika håll. För att slippa långa köer från resenärer som behöver använda toalett vore det bra om det utökades med en.
Förslag på hur man kan locka dit folk även när de inte ska resa kan vara att Karlstad Airport anordnar ”flygets dag” eller ett flygrelaterat museum. Andra förslag kan vara att använda lediga lokaler för olika evenemang som till exempel ost- och vinkväll. Det mest relevanta för flygplatsen om de ska kunna få dit folk är att de marknadsför det så att människor i Värmland vet om vad som erbjuds. Även barnkalas kan vara bra att ha kvar men på samma sätt måste de annonsera så att barnfamiljer vet om att det existerar.
6.2 Trovärdighetsdiskussion samt kritik
6.2.1 Reliabilitet
Christensen et al (2001) skriver att reliabilitet innebär till vilken grad undersökningsresultatet kan upprepas om den senare läggs upp på ett identiskt eller likartat sätt. Om samma resultat uppnås betyder det att undersökningen har hög reliabilitet. Enligt Thurén (1991) är reliabilitet tillförlitlighet och innebär att mätningarna är korrekt gjorda. Resultatet kan ha påverkats av att vi turats om att intervjua respondenterna. Detta innebär att den personliga intervjustilen kan ha skilts åt och inverkat på respondenterna. Vi har försökt att minimera detta genom att följa samma intervjumall. I intervjuernas inledning ställdes öppna frågor men allteftersom vi märkte av vissa respondenters ointresse kände vi oss tvungna att ställa ledade frågor för att överhuvudtaget få ut något av intervjuerna.
Enligt Thurén (1991) ska urvalet vara representativt i förhållande till populationen. Detta för att inte tillfälligheter påverkar resultatet. Utifrån våra förutsättningar försökte vi få ett så lämpligt urval respondenter som möjligt. Efter ett antal intervjuer upptäcktes ett liknade mönster i respondenternas svar, vi anser därför att fler intervjuer inte påverkat resultatet anmärkbart.
Slutsatser och Reflektion
6.2.2 Validitet
Med validitet menas i vilken grad forskaren har mätt det den avsåg att mäta (Christensen et al. 2001) och det kan översättas med giltighet och relevans. När det gäller den teoretiska referensramen är det av stor vikt att finna relevanta och trovärdiga källor för uppsatsens frågeställningar. Vid empiriinsamlandet bör även den data stämma överens med tidigare nämnda frågeställningar (Halvorsen 1992). Vi anser att vi har hållit vi oss inom ramen för vår uppsats frågeställningar och därmed håller uppsatsen en acceptabel grad av validitet.
6.2.3 Källkritik
Vi bedömer att våra källor är användbara och av väsentlig karaktär, dock har vi stött på problem vad gällande en breddning av forskare inom vissa delar av teorin. Exempelvis har det varit svårt att finna information om begreppet ”sticky information”. Detta eftersom den största delen av publicerat material inom området är skrivet av eller hänvisat till von Hippels studier. Det är av det naturliga skälet att det han som är grundaren av begreppet.
Utöver det här har vi till viss del använt oss av litteratur, för att ytterligare höja den vetenskapliga aspekten av uppsatsen hade vi kunnat utnyttja ännu fler vetenskapligt publicerade artiklar.
6.2.4 Metodkritik
Scandura & Williams (2000) menar att ingen undersökningsmetod är helt felfri. Människor har olika personligheter och det gjorde att vissa respondenter berättade ingående om problemen medan andra svarade mer kortfattat. Olikheter fanns även i hur välvilliga de var att avsätta tid för oss i uppsatsgruppen. De respondenter som ville skynda på intervjun kan ha gett snabba svar utan att noga tänka igenom deras upplevelse av Karlstad Airport. Vi var dock noggranna med att innan intervjuerna berätta den beräknade intervjutiden.
Som tidigare nämnts i uppsatsen blev inte skillnaderna mellan grupp ett och grupp två avsevärt stora. Trots att grupp två genererade fler idéer uppgav ingen av grupperna speciellt innovativa idéer. Detta kan bero på att vi förmodligen använde oss av en felaktig undersökningsmetod. Tillsammans med det här var våra respondenter inte tillräckligt motiverade och gav oss därmed inte förslag på innovativa lösningar. Om vi till exempel använt av oss ”lead users” samt en annan insamlingsmetod för empirin hade resultatet möjligtvis sett annorlunda ut.
6.3 Fortsatt forskning
För att få fram resenärernas latenta behov skulle det vara lämpligt att använda sig av en metod som exempelvis observation. Tillsammans med denna metod vore det lämpigt att intervjua resenärerna i flygplatsens lokaler. Detta skulle kunna ske i samband med resa men det finns en risk för att de inte skulle ta sig tid att svara på frågorna utförligt samt att koncentrera sig tillräckligt mycket. Om observationer utförs är det av vikt att redovisa sina tolkningar av resultatet för resenärerna så misstolkningar uppstår. Det som vi anser är det största misstaget i vår studie var att respondenterna inte var tillräckligt motiverade till att vara kreativa och detta är något som bör finnas i åtanke inför fortsatt forskning. Om skillnaden mellan två grupper av respondenter ska bli anmärkbar krävs en större kontrast mellan använda metoder. För att tydliga skillnader ska uppstå borde utöver tids- och platsaspekten även motivationen höjas i ena gruppen.
Källförteckning