Grundskolan där jag gjort min enkät undersökning har sammanlagt 371 elever. Av dessa elever läser 40 elever franska, 115 elever spanska och 108 elever tyska. De elever som berördes av min enkätundersökning går i åk 6 och åk 9 och var sammanlagt 106 elever. Av dem som deltog i enkäten läser 64 elever spanska, 36 elever läser tyska och blott sex elever läser franska. Frågeställningarna i den hör uppsatsen var följande:
Hur motiverar eleverna i åk 6 och åk 9 i den här undersökningen sina språkval? Vad är roligt i undervisningen av moderna språk sett ur de här elevernas perspektiv? Vad kunde det finnas mer av i undervisningen på skolan som är föremål för enkäten?
De svar som åk 6 och åk 9-franska uppgett är” roligt” och” intressant” och mot bakgrund av det har de gjort sina språkval. Många av dem vill åka till målspråkslandet och då vill de kunna tala språket flytande, precis som landets invånare. I åk 9 spanska och tyska hänvisar man mer till att språket är brett och kommer att ha en god nyttoaspekt i framtiden. Det innebär
naturligtvis inte att de också vill tala som invånarna i målspråkslandet, det är dock inte deras primära mål med språkkunskaperna. När det gäller frågorna med graderingsskalan har resultatet inte påvisat några större överraskningar. Som väntat uppskattar dem de mediala inslagen i sin språkundervisning. Åk 9 har också svarat att de uppskattar ”när läraren tar sig tid” i högre utsträckning än åk 6. De öppna svarsalternativen i slutet av enkäten angående önskemål i undervisningen går tidvis emot de svar som angetts enkätens graderingsskala angående kursplanen. Ett sådant exempel är när någon svarar att de vill ha mer autentiska språksituationer i klassrummet, eller mer kulturella inslag. Det mot bakgrund av att samma grupp är relativt neutral till att” använda målspråket i klassrummet”,” när läraren talar målspråket” eller när man ”fokuserar mycket på kulturen i målspråkslandet”. Ett antagande i samband med det är att eleverna uppfattar språklektionerna som konstlade och långt ifrån deras egenverklighet. Frågorna i slutet av enkäten, om hur de vill ha sin undervisning, har varit mycket inspirerande för mig som framtida språklärare. Eleverna har visat att de vill ha en mer varierad undervisning med mer autenticitet och kultur. Det framgår också i den här undersökningen att eleverna som helhet är positiva till sina språkstudier. Det som slutligen står klart är att klassrummen bör öppna upp för elevernas intressen och personliga mål och införliva dem i elevernas språkstudier. Vi bör också glänta på dörren och släppa in den mängd av mediala medel som skulle göra språket mer levande. Förslag till framtida forskning torde
45
baseras på hur vi tar hjälp av varandra i språkklassrummet, forskning i hur vi gör
språkundervisningen mer autentisk samt hur vi bör fördela talet i klassrummet. Orsaker till avhopp och hur vi gör för att motivera eleverna i språkundervisningen är också intressanta områden för framtida forskning. Det visade sig att ca 30 % av eleverna på skolan där enkäten utfördes har valt att läsa stödsvenska eller stödengelska istället. Skulle jag göra om min enkätundersökning igen skulle den gå till de grupperna.
Validiteten krävs i all forskning och innebär att undersökningen ska mäta det som den verkligen frågar efter och inget annat (Bell 2003). I detta fall kan frågor rörande enkäternas utformning diskuteras. Även om enkäterna är grundligt genomarbetade, och även provade innan de presenterades för eleverna, är det svårt att avgöra om de varit nog strukturerade. Tid har lagts på att frågorna ska vara tydliga, enkla och kunna användas för att besvara
frågeställningarna i enlighet med uppsatsens syfte. Eleverna kan dock ha tolkat frågorna annorlunda än vad som var tänkt. I efterhand kan jag ångra att jag inte ställde fler frågor kring deras språkval. Det hade varit intressant att fråga dem om deras familj hade påverkan i deras val. Det hade även varit intressant att fråga dem om de ansåg att workshoparna (I fallet för åk- 6) eller att läsa 1/3 franska, tyska eller spanska (åk-9) hade en avgörande betydelse i deras språkval. Nu har jag istället fått förlita mig på deras egna svar där några hänvisat till familj, kamrater och inlärningssituation som orsak. Intervjuer hade varit mycket intressant som komplement till den här enkätundersökningen. Det hade möjliggjort en mer nyanserad bild av de resultat jag kommit fram till. Å andra sidan har jag under en förhållandevis kort tid nått ut till 106 grundskolelever.
46
Referenser
Bakhtin, M.M. (1981) The dialogic imagination, Holquist, C. (red.) Austin:University of Texas Press
Bartley, D.E. (1969) A Pilot Study of Aptitude and Attitude Factors in language.
Bell, Judith. (2000) Introduktion till forskningsmetodik. Studentlitteratur, Lund
Carle, Torbjörn, Kinnander, Sven & Salin, Sven (2000) ”Svenskt skolväsen och lärarnas
villkor från medeltiden till våra dagar” Utdrag ur boken Lärarnas riksförbund 1884-2000 ett stycke svenskt skolhistoria ur fackligt perspektiv Informationsförlaget,Stockholm
Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet - att skriva och samtala för att lära. Studentlitteratur, Lund
Dimenäs, Jörgen (red) (2007) Lärare till lärare. Liber Ab, Stockholm
Forssell, Anna (red). (2011). Boken om pedagogerna. (2:a uppl.) Liber, Stockholm
Illeris, Knud (2007) Lärande Studentlitteratur, Lund
Malmberg, Per (2000) ”De moderna språken i gymnasieskolan grundskolan från 1960-
framåt” från ”Språk i grundskola och gymnasieskola kursplaner betygskriterier och kommentarer”, uppl.1, ISBN 9138316889 Skolverket, Fritzes
Malmberg, Per red 2000, I huvudet på en elev. Projektet Strims: Strategier vid inlärning av
moderna språk Bonnier Utbildning, Stockholm
Nunan, David (1999). Second Language Teaching and Learning, Heinle & Heinle Publishers
Proposition 1992/93:220. En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem
47
Skehan, P. (1989) Individual Differences in Second Language Learning. London: EdwardArnold.
Skolförordningen, SFS 2011:185
Skolverket (2011a) Fler ska fullfölja sina studier i språk
Skolverket (2011b) Kommentarsmaterial till kursplanen i moderna språk: Fritzes Skolverket (2011c)Läroplan för grundskolan, förskolehem och fritidshem
Skolverket (2013a) Sökord: Skolor och elever i grundskolan 2011/201,tillgänglig 13-0424 Skolverket (2013b) Sökord: Meritvärdering, tillgänglig 13-04-24
Skolinspektionen (2010) Kvalitetsgranskning av moderna språk, Skolbeslut
Språkboken (2001) En antologi om språkundervisningen och språkinlärning (i urval): Skolverket 2001
StensmoChrister (2010) Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Thorson, Molander Beyer & Dentler (2003) Språklig enfald eller mångfald…? En studie av
gymnasieelevers och språklärares uppfattning om elevers val av moderna språk Utbildnings-
och forskningsnämnden förlärarutbildning, Göteborgs universitet.
Tornberg, Ulrika (2009) Språkdidaktik Gleerup, Malmö
Åsberg, R” Det finns inga kvalitativa metoder-och inga kvantitativa heller för den delen det
kvalitativa-kvantitativa argumentets missvisande retorik” Pedagogisk forskning i Sverige årg.
6, nr 4 2001
Källor hämtade från internet
http://www.ekonomifakta.se, tillgänglig 2013-04-24
http://lararhistoria.se/article/larovarkens_utveckling)gymnasium(http://www.lararnashistoria.s
48
Bilaga.1 Enkät till åk. 6
1, Vilket språk har du valt?
2, Varför har du valt det språket?
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
3, Varför har du inte valt franska?
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
4, Betygsätt varje undervisningssätt på en skala från 1-5. Roligt Tråkigt
När läraren tar sig tid med dig? 1 2 3 4 5
När du får använda språket mycket? 1 2 3 4 5
När läraren ofta talar det valda språket? 1 2 3 4 5
När man talar mycket om landet där det främmande
språket talas? 1 2 3 4 5
När man använder film, spel och musik i undervisningen? 1 2 3 4 5
49