1
Malmö högskola
Fakulteten för
Lärande och Samhälle
Språkvalet i grundskolan
Language choice in Swedish Elementary
school
Susanne Falk Examinator: Haukur Viggósson Lärarexamen Gs,Gy En/Fr är 290 hp Handledare: Anna Henningsson 2013-04-02 - Yousif
Självständigt arbete på grundnivå
3
Förord
Det har varit intressant och givande att djupdyka i elevernas tankar kring sina språkval. Jag är positivt överaskad av deras långa och uttömmande svar. Jag är också tacksam att språklärarna på skolan, tog emot mig och lät mig utföra enkäten med eleverna. Undersökningen kommer att entusiasmera mig som framtida språklärare. Jag vill tacka skolan och språklärarna för deras varma mottagande, jag vill tacka min handledare, Anna Henningsson- Yousif för den goda hjälp och feedback jag fått och jag vill tacka min kurskamrat, tillika svensklärare Annika Göransson som korrekturläste och kom med kärnfull kritik.
4
Abstract
Within the framework of the Swedish Education Act of 1994 the students begin their third language in sixth grade, Elementary school. The variety of languages to choose from is in general French, Germany and Spanish. It is important to mention that it is optional and that the student can drop out of this class fairly easy. Owing to this, the school has an important responsibility. Teachers need to individualize their instructions; information about the choice of language needs to be carried out in a clear way and finally the teachers´ skills have to be up to date. This survey is carried out by the means of a questionnaire and it attempts to analyze on what grounds the students in sixth and ninth grade from one school in a small community in Sweden have made their choice of language. The second aim is to pinpoint what these students appreciate in the syllabus. Third and last aim of this survey is to evaluate whether these students are willing to take part in how their language lessons are carried out. The result shows that the students in sixth grade generally think that their language choice is fun
whereas the students in ninth grade in general have chosen their language because it is useful. It is evident that the students appreciate their syllabus but they would like more media in the classroom. They also would like more authenticity in their language education. They have come up with a wide variety of ways to conduct the language lessons which have inspired me a lot. As a future French/English teacher it is a bit sad that no one in sixth grade takes French this year and that the number of students in French gradually has lowered since the nineties. Today the most popular language in Swedish school seems to be Spanish, second place Germany and third place French.
6
Innehåll
1. Inledning………... 7 1.1 Bakgrund……… 10 1.2 Relevans……… 10 1.3 Disposition……… 11 1.4 Urval………. 12 1.5 Avgränsning………... 13 1.6 Syfte………13 1.7 Frågeställningar………..14 2. Litteraturgenomgång………15 2.1 Språkvalet……… 16 2.2 Undervisningen……… 19 2.3 Kursplanen för Moderna språk……….. 213. Metod och genomförande……….22
4. Reliabilitet och validitet………... 25
5. Resultat av elevenkät……….. 26
5.1 Spanska åk.6……… 26
5.1.1 Vad vill de ha mer av i sin undervisning?... 27
5.1.2 Tyska åk.6……….. 27
5.1.3 Vad vill de ha mer av i sin undervisning?... 28
5.2 Resultat av åk. 9………. 29
5.2.1 Franska åk 9……….29
5.2.2 Vad vill de ha mer av i sin undervisning?...30
5.2.3 Spanska åk 9………...31
5.2.4 Vad vill de ha mer av i sin undervisning?... 32
5.2.5 Tyska åk 9………32
5.2.6 Vad vill de ha mer av i sin undervisning?... .35
6. En sammanställning från elevenkäten från åk.6………….. 35
7. En sammanställning från elevenkäten från åk.9………….. 38
8. Diskussion av resultat………. 40
9. Slutsats och reflektioner kring resultat……… 44
Referenser……… 46 Bilagor……….. 48/49
7
1. Inledning
Kommunen är skyldig att erbjuda minst två av språken franska, tyska eller spanska. Minst fem personer krävs för att bilda en studiegrupp i språkvalet (Grundskoleförordningen § 17 2 kap).
Moderna språk är ett förlegat uttryck för att understryka skillnaden mellan ett modernt språk och latin eller grekiska. Under upplysningstiden fanns det två läger, de som förespråkade kristendom, latin och grekiskan och det läger som förespråkade naturvetenskap, ekonomi och moderna språk (http://lararhistoria.se/article/larovarkens_utveckling).
År 1837 fick gymnasiet särskilda lärare i franska och tyska och man kunde byta ut hebreiskan och bibelgrekiskan mot tyska och franska (Carle m.fl. 2000). Tyska har alltid haft en stark ställning i Sverige och innan 1946 påbörjade eleverna tyska före engelskan på dåvarande realskolan. Under 1950-talet var man tvungen att ha kunskaper i tyska och franska för att komma in på gymnasiet (Malmberg 2000).
Lgr 62 innebar att tyska och franska blev likställda ämnen, vilket i praktiken innebar att 20000 elever läste franska i åk 7 på 60-talet jämfört med 3000 elever i åk 7 under 50-talet.1962 var också starten för den nya grundskolan med låg-, mellan och högstadium (Malmberg 2000).
Tidigare hade det varit viktigt att hantera grammatiken och att kunna fasta uttryck med ett korrekt uttal. Lgr 80 innebar att man tog stort intryck av det arbete en rad språkexperter inom Europarådet bedrivit. Det kallades ”Threshold levels” (Tröskelnivåer) och sammanfattade de kunskaper som ansågs mest nödvändiga i ett europeiskt samhälle. Det blev istället för att hantera grammatik och uttal korrekt viktigt att kunna berätta och beskriva något med egna ord och att kunna formulera en fråga eller uttrycka ett gillande på språket. Dessa experter kom även fram till kunskapsmålen för eleverna samt kursinnehållet som finns idag i Lgr 11 (Malmberg 2000).
Regeringens proposition 1993/92:220 underströk ytterligare vikten av att kunna ett tredje och fjärde språk jämte engelskan. Nu var det europeiska integrationsarbetet aktuellt och mot bakgrund av det blev det viktigt att utöka språkkunskaperna i skolan. Språkkunskaper blev i högre utsträckning viktigt i arbetslivet och inför högre studier. Det blev även viktigt att ha breda språkkunskaper för att underlätta kontakter med människor i och från andra länder. Denna proposition bidrog till utökandet av timplanen i moderna språk, den grundlade
8
moderna språken jämte tyskan och franskan i det förstärkta språkprogrammet i Lpo 94 (Skolinspektionens rapport 2010).
Lpo 94 bidrog till att B och C -språk ingår i samlingsbegreppet moderna språk och att
undervisningstimmarna ökade med 25 %. Lpo 94 innebar även att kommunerna i den mån de hade möjlighet skulle erbjuda elever i åk 6 att välja ett modernt språk (Malmberg 2000).
Moderna språk var inte längre ett tillval som det betraktades i Lgr 62, Lgr 69 och Lgr 80. I Lpo 94 blev det obligatoriskt att införa ett språkval i grundskolan (Skolinspektionen 2010).
1999 läste 50 % tyska, 24 % franska och 11 % spanska. Enligt de senaste siffrorna från Skolverket kan vi se att i dag har spanskan gått om tyskan och franskan i antal elever som väljer spanska (Fig. 1).
Fig. 1. Nationellt perspektiv på elevernas språkval
(Skolverket 2013a)
Som språkval utöver franska, tyska och spanska erbjuds även följande språk, om eleven och elevens vårdnadshavare önskar det:
- det språk som eleven har rätt till modersmålsundervisning i
- svenska som andraspråk för elever som i övrigt får undervisning i svenska som andraspråk
- svenska för elever som i övrigt får undervisning i svenska
12,5 13,05 14,35 18,05 31,8 36,35 Åk 6 2011/12, 93 633 elever Åk 9 2011/12, 101 054 elever
Elevens språkval
andel procent
9
- engelska - teckenspråk.
Det är ett så kallat ”mjukt obligatorium” (Skolinspektionen 2010) att läsa ett modernt språk; eleven kan välja bort det för att ägna sig åt studier i ämnena som nämns ovan. Det ger 2,5 meritpoäng att läsa moderna språk1. Läser man istället
stödengelska, stödsvenska, svenska som andraspråk, teckenspråk eller
modersmålsundervisning går man miste om meritpoäng inför gymnasiet. Värt att nämna är också att dessa ämnen saknar kursplan. Skolinspektionen understryker dock att de andra alternativen ska betraktas som alternativ till språkvalet (Skolinspektionen 2010).
Det som påverkar elevernas språkval är föräldrarnas inställning till språket samt den information som skolan går ut med angående moderna språk (Skolverket 2011a). Enligt en artikel från Skolverket finns en önskan att föräldrarna ska inse hur viktigt meritsystemet är för elevernas framtid. Man vill också se att fler kommuner kan erbjuda fler språk än franska, tyska och spanska. Man skulle även vilja se att moderna språk blir ett obligatoriskt val i grundskolan. Det är viktigt för elevernas framtid, men också för att möta morgondagens växande krav på goda språkkunskaper (Skolverket 2011a).
1
Meritpoäng är det som kommer till användning vid ansökan till högskolestudier. Moderna språk ger som mest 2.5 poäng, förutsatt att man läst upp till godkänt steg och att man är godkänd (Skolverket 2013b)
10
1.1 Bakgrund
Efter att ha läst en del forskning kring ämnet Moderna språk är jag övertygad om att det finns mycket att förändra inom det här ämnet. En hel del av forskningsrapporterna vittnar om en skola där lärarna bågnar under tunga bördor. Läraren ska tolka styrdokumenten, de ska hålla sig à jour med sitt ämne, de ska informera om språkval för kommande elever och de ska föra en undervisning med fokus på den kommunikativa delen av språket. De ska vara en
ambassadör för språket och även för målspråkslandet. De ska även bedriva en
individanpassad undervisning m.m. De ska dessutom konkurrera med blockämnena och få eleverna att inse att ämnet moderna språk är lika viktigt som dessa ämnen. Den forskning jag har läst har fått mig att förstå att lärarna kämpar för att hålla kvar eleverna i språkgruppen eftersom moderna språk är ett frivilligt ämne. Faktum kvarstår att vi behöver våra
språkkunskaper i ett Europa där den medborgliga rättigheten bygger på samtal och förståelse. I synnerhet då svenska språket är ett minoritetsspråk, borde vi i större utsträckning lära oss mer än ett modernt språk (Skolinspektionen 2010).
Förståelsen för andra kulturer är viktig. Språk bidrar på ett bra sätt att ta del av andra kulturer, andra tankesätt och andra tidevarv. Jag anser i enlighet med Bakhtin refererad av Dysthe att:
”[…] alla språk som utgör heteroglossi, oavsett vilka principer hos dem det är som gör dem olika, utgör speciella perspektiv på världen, sätt att begreppsligt beskriva världen i ord, speciella världsbilder, som alla kännetecknas av sina egna ting, meningar och värderingar” (Bakhtin, 1981 ref av Dysthe, 1996 s. 68).
1.2 Relevans
Denna uppsats vetenskapliga relevans vilar främst på att den intar ett tydligt elevperspektiv. Naturligtvis är arbetets vetenskapliga betydelse begränsat, eftersom det rör sig om en mindre undersökning. Förhoppningen är dock att det kan bidra till en mer nyanserad bild av
språkvalet i grundskolan. Moderna språk anses vara svårt och det tar mycket tid i anspråk. Vi lever i en allt mer globaliserad värld, olika språk omger oss i vardagen och används inom i stort sett alla områden: privat, i samhället, i olika medier, i arbetslivet och i studiemiljöer nationellt och internationellt. Flera internationella rapporter pekar på behovet av bättre
11
språkkunskaper för att öka den internationella konkurrenskraften och därmed den ekonomiska tillväxten (Skolverket 2011b). Det är därför
” [a]ngeläget för skolan att skapa motivation för svenska elever att studera språk” (Skolverket, 2011b, s.10).
Enligt undersökningar gjorda i språkförstärkningens kölvatten: Lpo 94, har det varit svårt att möta lärares och elevers behov (Skolverket 2000). Enligt Thorson m.fl.( 2003) anger
eleverna som hoppar av sina språkstudier att studierna inte känns tillräckligt motiverande. De anger också som orsak att läraren inte har tillräckligt varierande språkundervisning. Med deras forskning som bakgrund, som har några år på nacken, är det viktigt att fortlöpande säkerställa att eleverna får den undervisning de har rätt till. Ämnet ”Moderna språk” är speciellt eftersom det är valbart och det bygger på att eleven väljer det ämnet. Ur det perspektivet är det extra viktigt att poängtera hur viktigt elevernas involvering i undervisningen är. Forskning visar att eleverna bör få
” [s]ätta innehållet i undervisningen i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen” (Skolverket 2011b, s.10).
Forssell(2011) talar om vikten av att tillvarata alla elevers olikheter och införliva dem i undervisningen. Olikheterna kan vara av språklig karaktär men också sociala, religiösa, kulturella m.m. I undervisningen bör jag som lärare ta hänsyn till deras olikheter och forma ”Det flerstämmiga klassrummet2” som bygger på ständig dialog och plocka upp elevernas
referenser.
Därför är elevernas förslag, i den här undersökningen, på hur de vill ha sin undervisning intressanta och viktiga för oss pedagoger att lyssna till. Det är även viktigt att förstå vad de tycker är viktigt i undervisningen och hur de resonerar när de gör sina språkval.
1.3 Uppsatsens disposition
Uppsatsen består av nio kapitel, där kapitel ett tar upp inledning, bakgrund, urval,
avgränsning, syfte, frågeställningar och detta ämnes relevans. Därefter följer kapitel två med litteraturgenomgång och diskussion kring språkvalet, undervisningen och kursplanen i
2
Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet - att skriva och samtala för att lära. Studentlitteratur, Lund
12
moderna språk. Kapitel tre redogör för metod och tillvägagångsätt, kapitel fyra tar upp
reliabilitet/validitet. Det femte kapitlet behandlar resultatet av enkäterna genom presentation i punktform (deras språkval), diagram(deras åsikter om kursplan) och löpande text (hur de skulle vilja ha sin undervisning). Först presenteras åk 6 spanska och tyska och sedan åk 9 franska, spanska och tyska. Slutligen sammanfattas de två årskurserna var för sig i kapitel sex och sju. Analysen och resultatet av uppsatsen följer slutligen i kapitel åtta. Här kommer att knytas an till teorikapitlet fortlöpande i texten. Uppsatsen avslutas i kapitel nio med en slutsats och en sammanfattande diskussion. Uppsatsen blickar här även vidare mot framtida forskningsområden. Slutligen behandlas reflektioner kring annat metodval samt enkätens utformning.
1.4 Urval
Objektet för studien är språkklasserna i åk 6 och åk 9 i en grundskola i en mindre kommun i Sverige3. Jag tog kontakt med den här skolan eftersom de har ett speciellt system när de informerar om språkvalet för eleverna i åk 5. Det går till enligt följande: I åk 6 får de läsa en tredjedel spanska, franska och tyska. När de fått ”prova” på alla språk i åk 6 gör de sitt slutliga val inför åk 7. De har gjort så här under flera års tid. Inför ht-12 slutade de dock med det förfarandet. De som går i åk 6 nu har istället fått gå på workshops som anordnades under två tillfällen under vt-12.
Niorna har alltså läst två och ett halvt år av sitt språkval efter ett läsårs ”prova på” av
spanska, franska och tyska i åk 6 och de som går i åk 6 har gjort sina val mot bakgrund av två workshops. Eftersom de båda årskurserna har fått två olika ingångar till sitt språkval har jag gjort en jämförande analys på dem eftersom information har betydelse när det gäller valet av moderna språk. Grundskolan där jag gjort min enkätundersökning har sammanlagt 371 elever. Av dessa elever läser 40 elever franska, 115 elever spanska och 108 elever tyska. Den här skolan avviker alltså inte från Skolverkets siffror i proportionalitet i förhållande till de tre språkvalen(Fig 1). Värt att nämnas är det stora antal elever som läser stödsvenska och stödengelska på den här skolan. Det är 103 elever till antalet. Det innebär att ca 30 % av eleverna inte läser ett modernt språk. Skulle jag göra enkäten i dag skulle min undersökning centreras kring dessa elever.
3
Upptagningsområdet har ca 16000 invånare. Medelinkomsten 2009 var strax under 240000 kr. Medelinkomsten var 2009 i hela Sverige i snitt 250000 kr (Ekonomifakta 2013).
13
1.5 Avgränsning
Den här undersökningen har för avsikt att analysera moderna språk som språkval.
Undersökningen tar inte upp ”Elevens val”, vilket är ett ämne inom kursplanen för moderna språk som ger eleven möjlighet att läsa ett tredje språk. Inom ramen för den här
undersökningen finns inte heller utrymme att gå in på bedömning, social status, didaktiska grepp i språkundervisningen eller avhopp. Personlig fallenhet för ämnet språk tas inte heller i beaktande. Lyckad inlärningsförmåga i den här studien har med andra ord inget att göra med elevens resultat utan enbart med förmågan att tillgodogöra sig språkkunskaperna.
1.6 Syfte
Syftet med uppsatsen är att analysera varför språkeleverna som nu går i åk 6 och åk 9 gjorde sina språkval tyska, spanska eller franska. Bisyften är att analysera i vilken utsträckning de anser att deras undervisning är ”rolig” och om de har några tips och idéer på alternativa inslag i sin undervisning. Anledningen till mina bisyften är att eleven enligt Skolinspektionen bör känna sig delaktig i undervisningen (Skolinspektionen 2010). En annan orsak är att
ämnesplanen för moderna språk är tolkningsbar för alla lärare. I princip innebär det att undervisningens utformning är beroende av den tolkning av kunskapskrav som den enskilde läraren har gjort. Enkäten bidrar till att ge ett elevperspektiv på delar av kursplanen i moderna språk. Eftersom språkvalet är frivilligt är det extra viktigt för mig som framtida språklärare att ta reda på vad eleverna tycker om sina språkval. Det är viktigt att hålla i minnet att den här studien inte har som uppgift att skriva någon lärare på näsan. Den har som enda fokus att inta ett elevperspektiv. Eftersom eleven i princip när som helst kan lämna sitt språkval vill jag ta reda på vad eleven önskar med sina språkstudier mot bakgrund av att valet i viss mån är baserat på ett intresse.
14
1.7 Frågeställningar
Hur motiverar eleven i åk 6 och åk 9 i den här undersökningen sina språkval? Vad är roligt i undervisningen av moderna språk sett ur de här elevernas perspektiv? Vad kunde det finnas mer av i undervisningen på skolan som är föremål för enkäten?
15
2. Litteraturgenomgång
Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Illeris modell för inlärning. I den finns tre dimensioner; innehåll, drivkraft och samspel. I drivkraften finns motivationen, lusten och viljan inbegripet. Drivkraften är fokus för den här uppsatsen. Innehållet är det som ska läras in och samspelet är hur vi interagerar med våra medmänniskor i inlärningssituationen (Illeris 2006).
Jag inledde mitt arbete med att söka på ”språkval” och ”moderna språk”. Jag hittade mycket information från framför allt Skolverket och Skolinspektionen.
Skolinspektionens granskning av undervisningen i moderna språk från 2010,
Kvalitetsgranskning av moderna språk, fokuserar på i vilken grad kursplanen styr
undervisningen, hur målspråket används i språkundervisningen, vilka möjligheter eleverna har till övning i att uttrycka sig muntligt och skriftligt på målspråket och i vilken grad arbetssätt och arbetsformer främjar kommunikativ målspråksanvändning. Deras
enkätundersökning utförd på trettio skolor gav mig inspiration till mitt syfte med den här undersökningen. Skolinspektionen har dock ett tydligt lärarperspektiv i sin undersökning medan den här uppsatsen intar ett tydligt elevperspektiv.
Viktiga aspekter som påverkar eleverna i deras språkval togs upp av Skolverket 2011 a (Fler
ska fullfölja sina studier i språk). En undersökning av effekterna av det förstärkta
språkprogrammet gjordes av Skolverkets rapport 99:610 Språkvalet i grundskolan- en
pilotundersökning. Jag har även tagit del av forskning från Göteborgs universitet: Språklig enfald eller mångfald 2003: 06 genomförd av Staffan Thorson, Marianne Molande Beyer och
Sigrid Dentler. Det är en studie inom ramen för utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildningen. Det är en tvärvetenskaplig studie mellan Utbildningsvetenskapliga fakulteten och Humanistiska fakulteten inom Göteborgs universitet. Syftet med deras studie var att undersöka språkelevernas och språklärarnas uppfattningar om elevers val av moderna språk på gymnasiet. Det gjorde man genom att låta respondenterna fylla i enkäter.
Anledningen till projektets start var att det fanns ett påtagligt svalnande intresse för att läsa ett annat språk jämte engelskan. Den här tendensen var inte enbart nationell; över stora delar av Europa valde man bort möjligheten att läsa ett tredje språk. Deras studie fokuserar även på grundskolan i sin diskussion och därför finns deras studie med i analysdelen. STRIMS-projektet (1997), Strategier vid inlärning av moderna språk (2000), av Per Malmberg (red), Inger Bergström, Ulla Håkansson, Ulrika Tornberg och Martina Öman är en studie i hur eleverna tänker. Inom ramen för deras studie fick eleverna tänka högt två och två. Syftet var att få ett elevperspektiv och en förståelse för hur elever resonerar när de lär sig ett språk. De
16
diskuterar olika faktorer som motiverar eleven i kunskapsinhämtningen av språkvalet. Deras motivationsfaktorer är intressanta i den här undersökningen.
2.1 Språkvalet
Det som påverkar eleverna i deras språkval enligt Skolverket är föräldrarnas inställning till språket samt den information som skolan ger om det kommande språkvalet (Skolverket 2011a). Skolor väljer att informera på skiftande sätt. Det finns exempel på att en valblankett skickas hem i all sin enkelhet, att eleven går till Syokonsulenten för information eller att eleverna i åk 9 informerar om språken för eleverna i åk 5.
När eleverna gjort sitt språkval gäller det att hålla kvar dem i undervisningen (Skolverket 2011a). Skolinspektionen uttrycker det på följande sätt:
”Att eleven ändå har möjlighet att välja ett annat alternativ ställer höga krav på skolan när det gäller information, individanpassning och kvalitet i undervisningen”
(Skolinspektionen, 2011a, s.6)
Motivation är en förutsättning för att inlärning ska äga rum. För att skapa motivation bör eleven känna delaktighet i undervisningen. Undervisningen ska vara anpassad efter elevens behov, bakgrund och olika förutsättningar. Eleven ska även ges chans att
uttrycka sig fritt i tal och skrift samt ta del av en kommunikativ målspråksmiljö (Skolinspektionen 2010).
Illeris drivkraftsdimensioner för lärande inbegriper motivation, vilja och attityder.
Motivation är ett diffust begrepp som är svårt att definiera. Det beror på att motivation kan innehålla många element såsom känslor, individuella upplevelser och samhällelig och social påverkan på individen etc. Vidare skiljer man inom hjärnforskningen och psykologin på känslor som kommer och går i takt med individens samspel med omvärlden och de mer generella känslotillstånden (Illeris 2006). Stensmo diskuterar intresseaspekten och framhåller att:
” [d]et man är intresserad av är man motiverad för eller har en positiv attityd till” (Stensmo 2010, s. 207).
Språkvalet är intressant i det här perspektivet eftersom det är ett icke obligatoriskt val . Språkvalet är baserat på elevens individuella preferens och val.
17
Skehan (1989) delar upp orsakerna till motivation inför studier i två kategorier.
Faktorer i omvärlden som inbegriper undervisningsform, undervisningsmaterial och framgång i lärandet.
Faktorer i inlärningsprocessen såsom sanktioner, belöningar och individuella mål.
Enligt Skolinspektionens rapport (2010) motiverade eleverna i åk 6 sina språkval på följande sätt. I regel visste de inte varför de valt franska, spanska eller tyska. Någon hade föräldrar som läst ett av språken och skulle således kunna bidra med kunskap hemma. En elev motiverade sitt val med att systern hade läst franska och om han då kunde tala spanska så skulle de komplettera varandras kunskaper på en stundande resa genom Europa (Skolverkets rapport 1999). Dessa elever kunde generellt inte förklara varför de hade gjort sina språkval men de motiveringar som förekom visade på faktorer i omvärlden (föräldern) och faktorer i inlärningsprocessen (klara av att resa genom Europa) (Skehan 1989).
Undervisningen upplevs på skiftande sätt av olika individer och visar hur komplext det är att tillfredsställa alla individer mot bakgrund av deras motivation och attityd. Skehan (1989) tar upp två exempel på motivation som är intressanta för inlärning. Intrinsic hypothesis, vilket motsvarar den, i grunden, positiva attityd som eleven har inför lärprocessen och
klassrumsmiljön. Vid den här motivationen upplever eleven läroprocessen och
klassrumsmiljön som så stimulerande att det är det som motiverar till inlärning. Vidare tar Skehan (1989) upp The resultative hypothesis, vilket är den typ av motivation som
uppkommer vid lyckade resultat av inlärning. Då höjs motivationen och elevens förväntningar på sin egen framgång ökar avsevärt. En annan aspekt av den här typen av motivation är elevens personliga uppfattning, attityd och inställning inför stundande språkval. Är de av positiv karaktär och fyllda av förhoppningar och förväntan är sannolikheten att lyckas avsevärt större än vid ett omvänt scenario. Tornberg (2000) har inom ramen för projektet STRIMS undersökt elevers motivation till sina språkstudier. Det liknar de motivationer som Skehan tog upp men Tornberg har nämnt några som han inte kommenterat i sin studie och som är intressanta. ”Instrumental motivation” (Gardner & Lambert (1972) ref. av Tornberg 1997, s. 28) är den faktor som motiverar eleven inför en framtida karriär eller förhöjd status. Tornberg (2000) tar, inom ramen för STRIMS även upp ” Integrative motivations”, vilka är de faktorer som spelar in då eleven gör sitt språkval mot bakgrund av intresse för
18
språkval (Strong 1984, ref, av Tornberg 2000). Tornberg tar även upp en annan typ av motivation, nämligen den som uppstår då vi inte lyckas med det vi förutsätter oss. Då halkar vi efter och blir oförmögna att ta till oss kunskapen i språket (Tornberg 2000). Antagligen blir den här motivationen nära förknippat med språkvalet och förblir en sorts drivkraft att fullfölja sina studier om än med måttlig insats. Några elever i STRIMS-projektet talar t.ex. om hur tråkigt det valda språket är, vilket vi skulle kunna kalla ”negativ motivation”. Enligt Bartley (1996) (ref av Staffan Thorson m.fl., 2003) är attityder och inställning de mekanismer som kommer att hålla eleven kvar i språkvalet. Självfallet kan eleven vara både intresserad av målspråkslandet och nära en önskan om att uppnå en karriär via sitt språkval. Dessa
motivationsfaktorer är inte isolerade öar. De kan liksom våra känslor även förändras över tid (Illeris 2006). Enligt Bartley (1996) finns en klar överenstämmelse mellan motivationen att uppnå en karriär med sitt språkval ”Instrumental motivation” och elevens intresse för
målspråkslandet ”Integrative motivation”. Bartley anser även att elevens attityder till målspråkslandet och inlärningssituationen har betydelse för ett lyckat inlärningsresultat. Enligt samma studie är det viljan och önskan att lära sig samt förmågan att avsätta tid för att tillgodogöra sig språkkunskaperna som är viktiga. Inställningen till kulturen, till språket och till inlärningskontexten utgör grunden för att inlärningsprocessen ska vara lyckad. Bartley menar att som lärare bör man påverka elevens motivationer via deras attityder genom att skapa känslomässiga relationer med målspråkslandet och språket. På så sätt kommer deras motivation att höjas och de kommer att lägga ner det arbete som behövs för ett lyckat inlärningsresultat. Kursinnehållet bör enligt honom utformas så att formen på språket får mindre fokus. Det som bör premieras, menar Bartley, är de aktiviteter som förmedlar positiva attityder till målspråksland och kultur (Bartely, ref. av Thorson 2003 m.fl.). Skolinspektionens rapport bekräftar Bartleys tes om inlärning. Motivation är en förutsättning för att inlärning ska äga rum. För att skapa motivation bör eleven känna delaktighet i undervisningen.
Undervisningen ska vara anpassad efter elevens behov, bakgrund och olika förutsättningar. Eleven ska ges chans att uttrycka sig fritt i tal och skrift samt ta del av en kommunikativ målspråksmiljö (Skolinspektionen 2010).
19
2.2 Undervisningen
Det är läraren som har det stora ansvaret att inför eleverna levandegöra språket och kulturen i landet, att sätta färg på elevernas språkval (Tornberg 2009). Läraren är viktig för eleverna och i grundskolan finns en klar överensstämmelse mellan avhopp från språkvalet och läraren (Thorson m.fl. 2003). Eleverna anser enligt rapporten att det är föga motiverande att läsa ett språk då man bara har en enformig undervisning som enbart tar upp grammatik. Det arbete språkundervisningen kräver motsvarar uppenbarligen inte det resultat som finns att hämta i slutändan. Eleverna tycker att tempot är för högt i språkundervisningen samt att de inte blir ”sedda” av läraren (Thorson m.fl. 2003). Stensmo (2010) diskuterar individualiseringen i undervisningen och framhåller att läraren skall erbjuda variation i hur undervisnigen bedrivs. Lärostoffet ska även ha flera olika dimensioner för att tillmötesgå alla elevers behov. Det bör även tas hänsyn till tiden det tar för den enskilda eleven att lära sig samt elevens egen
inlärningsstil (Stensmo 2010).
Staffan Torson m.fl. (2003) talar om att moderna språk ofta ligger sist på dagen i schemat. De beskriver vidare att det upplevs som negativt att eleven utifrån sina språkval måste lämna sin homogena klass för att gå till en annan grupp av heterogen karaktär för att bedriva sina språkstudier. I den här kontexten känner de att läraren inte uppmärksammar dem. Ämnet som sådant får även en marginell roll eftersom det inte betraktas som ett blockämne.
Forskningsrapporten vittnar om att eleverna anser att de ska
”[l]ämna sina projektarbeten etc. för att ägna sig åt språk en stund”. (Thorson m.fl. 2003, s.36)
Lärarens roll blir således att bedriva en rolig och varierad undervisning, att uppmärksamma eleven, att påvisa hur nyttigt det är att läsa språk, att vara en ambassadör för målspråkslandet och att tolka kursplanen m.m. (Thorson m.fl. 2003).
Det finns dessutom fortfarande ett enormt glapp mellan elevers och lärares medievanor både i och utanför klassrummet (Tornberg 2009). Enligt kommentarsmaterial till moderna språk bör eleverna
” [t]räna på att använda olika medier som hjälpmedel i språkundervisningen för att få tillgång till ett levande och dynamiskt språk som de kan bearbeta och uttrycka sin kreativitet. På så sätt kan elevernas språk utvecklas i ett autentiskt sammanhang” (Skolverket, 2011 b, s.10).
Ingvor Sundell diskuterar i Språkboken (2001) kursplanen och hur knepigt det kan vara att omsätta den i praktiken. De mål som finns strukturerade i kursplanen är rekommendationer
20
och är således tolkningsbara för alla individer vilket innebär att lärare tolkar målen på olika sätt utifrån deras individuella erfarenhet och bakgrund. Samarbetet och den aldrig sinande diskussionen kring hur styrmedlen bör tolkas konkretiserar här hur viktig den är. Ett relativt stort antal lärare uttrycker ett behov av kompetensutveckling. Det kan handla om hur man ska arbeta för att anpassa undervisningen, hur man tydligare arbetar med den kommunikativa förmågan samt en möjlighet att förkovra sig i själva språket (Skolinspektionen 2010). Lärarna i Skolverkets pilotstudie (1999) efterlyser bättre samarbete mellan språklärarna och ett
bredare och större samarbete mellan grundskola och gymnasiet. Framför allt för att utvärdera om de kunskaper eleverna har när de lämnar nian håller måttet. Det skulle även innebära en större kontinuitet i ämnet språk där en part tar vid och en annan lämnar över med varm hand. Eleverna vill kunna franska, spanska och tyska flytande. I princip vill de kunna tala språket lika bra som engelska. Engelska är dock ett språk vi möter både i och utanför skolan på daglig basis. Det moderna språket möter vi enbart på språklektionerna och även där i begränsad form. Det är en svårighet att göra undervisningen relevant för eleverna eftersom de ska ”öva” att använda språket. Tornberg talar om språkklassrummet och hur svårt det är att göra
undervisningen autentisk:
” I antagandet att det främmande språket först måste övas och utvecklas innan det kan användas ligger, som jag ser det, något av språkundervisningens förbannelse” (Tornberg 2009, s 64).
Enligt Nunan (1990) är det läraren som talar mest i klassrummet Nunan (ref av Tornberg 2009). Merparten av kommunikationen som bedrivs av lärare-elev försiggår enligt honom dessutom på modersmålet. Sundell påpekar i Språkboken (2011) att det är av yttersta vikt att läraren optimerar tiden i klassrummet genom att tala målspråket hela tiden. Eleven ska ” bada” i språket” (Språkboken 2001, s. 41). ) Enligt Skolinspektionens rapport 2010 är det tre av fyrtio skolor där språkläraren använder målspråket under majoriteten av lektionstiden. Det är enligt lärarnas utsago i nämnda rapport inte så att ambitionen inte finns. Läraren saknar helt enkelt strategier att hålla sig kvar i målspråket. Det räcker med att en elev frågar något på modersmålet och som konsekvens börjar läraren tala svenska. Lärarna i Skolinspektionens rapport önskar kompetensutveckling i främst språkdidaktik. Det finns exempel på
modersmålslärare som enbart talar målspråket på lektionen men där språkeleverna inte tillgodogör sig kunskapsstoffet. I dessa fall har lärarna saknat ämneskompetens och
språkdidaktik (Skolinspektionen 2010). Gruppernas storlek och inbördes kultur har förstås en viktig roll i hur språkundervisningen upplevs av eleven. Överlag verkar kompetensutveckling vara svaret på lärarnas önskemål. En lärare uttrycker det följande vis:
21
”det är klart att undervisningen blir lidande om man aldrig får någon påfyllning”(Skolinspektionen 2010, s. 19).
2.3 Kursplanen för Moderna språk
Här följer fem situationer ur kursplanen för moderna språk som eleverna ombads gradera på en femgradig skala (se enkätresultat).
När läraren tar sig tid med dig ”Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande” (Skolverket 2011c, s 14).
När läraren talar målspråket ofta ”Eleven ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att tillgodo göra sig strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk” (Skolverket 2011c, s.78 )
När du får använda språket mycket ”Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga” (Skolverket 2011c, s.76 )
När man talar mycket om landet där det främmande språket talas ”Undervisningen ska bidra till att eleven utvecklar en förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella
företeelser i områden och sammanhang där språket används” (Skolverket 2011c, s.76 ) När film, musik och spel används i undervisningen ”Ta del av tydligt talat språk och texter som är instruerande och beskrivande från olika medier” (Skolverket 2011c, s.78 ).
22
3. Metod och genomförande
Inom forskning skiljer man mellan kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvalitativa frågor används bäst för förstå en process och hitta mönster. Den kvantitativa metoden lämpar sig för att ge svar på frågor kring hur ofta, hur många eller hur vanligt förekommande ett fenomen är ( Dimenäs 2010). Åsberg (2001) menar att då man vill veta vilka kunskaper en elev har bör man hitta ett mått för att mäta dessa kunskaper, dess resultat redovisas sedan kvantitativt. Vill jag veta hur de upplever sin undervisning bör jag däremot göra en kvalitativ undersökning. Jag vill påstå att det här är en undersökning som är både kvalitativ och kvantitativ. Den mäter elevens upplevelse av undervisningen. Den svarar även på frågor av kvantitativ karaktär, såsom ”hur länge?” och ”vilket språk de valt”?
Jag tog kontakt med rektorerna på en grundskola i en mindre ort i Sverige. Jag kontaktade den här skolan eftersom jag visste att de har ett speciellt system när eleverna ska göra sina språkval. I åk 6 läser de en tredjedel av spanska, franska och tyska. De får sedan i åk 7 göra sitt slutliga språkval. Inför ht-12 hade de dock slutat med det förfarandet. De som går i åk 6 nu har istället fått gå på workshops som anordnades under två tillfällen under vt-12. Niorna har läst tolv veckor av spanska, franska och tyska i åk 6 innan de gjorde sina val inför åk 7. Då jag fick kontakt med en av rektorerna (finns två) delgav jag henne mitt ärende. Hon var mycket tillmötesgående och gav mig fransklärarens e-mailadress. Jag skrev ett brev till franskläraren där jag förklarade mitt ärende. Läraren svarade samma dag och senare under samma vecka bokade vi in ett datum då jag kunde komma och genomföra enkäterna. Franskläraren kontaktade i sin tur de språklärare som skulle beröras av mitt besök och hon vidarebefordrade den information jag skickat henne angående sekretess och syfte med
uppsatsen. Jag har strävat efter att informera om syftet med uppgiften till alla berörda. Jag har noggrant informerat alla parter om deras rätt att medverka eller avstå. Jag har garanterat deras rätt till anonymitet eftersom inga namn nämns. Slutligen har jag informerat om att syftet med uppsatsen är till gagn för skolväsendet och inte kommer att figurera i några andra
sammanhang än i forskningssyfte. Med andra ord har jag strävat efter att uppfylla
Informationskravet, Samtyckekravet, Konfidentialitetskravet och Nyttjandekravet (Dimenäs 2010).
Totalt fick fem språklärare besök av mig. Jag bad uttryckligen eleverna att inte skriva sina namn på lapparna. Jag tror att deras svar blir friare då och jag ville garantera mitt löfte angående anonymitet. Jag ville se både hur de tänker när de ska göra sina val som inte är obligatoriska och vilka yttre faktorer som påverkar dem i dessa val. Jag ville också se vad åk
23
9 tycker om sitt språkval efter tre års studier och om de har för avsikt att fortsätta med sitt språkval i gymnasiet. För ändamålet utformade jag enkäter (se bilaga) som delades ut till åk 6 och till åk 9 på en och samma skola. Jag ville själv träffa eleverna och informera dem om mitt syfte. Då kunde jag också vara säker på att gå därifrån med ifyllda enkäter och jag kunde personligen svara på eventuella frågor. Varje grupp fick ca fem minuter till sitt förfogande att fylla i enkäten.
Enkäternas utformning är lika för de två årskurserna men två frågor skiljer sig åt. Åk 6 fick frågan ”Varför har du inte valt franska?” Jag ville betona att anledningen till att frågan är ställd är att jag är partisk i frågan. Jag ska bli fransklärare och är således nyfiken på deras svar. Niorna fick inte den frågan eftersom en liten skara om 10 personer läser franska. De fick istället svara på frågorna ”Hur länge har du läst ditt språk?” Och ”Planerar du att fortsätta läsa samma språk på gymnasiet?” Vid frågan ”Varför valde du det språket?” har jag även skrivit några alternativ såsom information, framtidsplaner etc. Anledningen är att jag vill hjälpa dem att komma ihåg varför de valde sitt språk, eftersom det är tre år sedan de gjorde sitt språkval. Åk 9 har tre kategorifrågor ”vilket språk läser du? Hur länge har du läst det språket? Skall du fortsätta läsa ditt språk i gymnasiet?) Kategorifrågor är förhållandevis enkla att analysera eftersom de kräver ett enda svar (Bell 2003). Åk 9 har två öppna frågor med ”varför?” och ”varför inte?” i frågan och fem frågor där de ska gradera på en skala. Åk 6 har också två öppna frågor med ”varför?” och ”varför inte?” i frågan. De har en kategorifråga (vilket språk har du valt?)och fem frågor som de ombads gradera på en skala. Öppna frågor innebär att svaret formuleras fritt med egna ord medan slutna frågor innebär att det finns ett antal givna svarsalternativ (Bell 2003). Båda årskurserna har fått ge förslag på hur de skulle vilja ha sin undervisning sist i enkäten.
Graderingssvaren gav mig en fingervisning om vad eleverna tycker om kursplanen i moderna språk. Påståendena från kursplanen är slumpmässigt valda. De behandlar i vilken utsträckning eleven uppskattar att både använda målspråket ofta och när läraren gör detsamma. De
behandlar målspråkets kultur, hur eleven uppfattar individanpassad undervisning samt hur eleven ser på användning av mediala verktyg i undervisningen. Jag har konsekvent undvikit ett formellt tilltal i enkäten eftersom jag ville att enkäten skulle vara enkel att fylla i. Språket var detsamma i de båda enkäterna. I åk 6 finns tre skolor representerade eftersom två av skolorna i kommunen inte kan erbjuda moderna språk. Det resulterar i att dessa elever kommer till skolan med skolbuss när de ska läsa sitt språkval. I nian finns enbart en skola representerad eftersom de klasser som kommer utifrån har moderna språk en annan dag. I åk 6 har 44 elever svarat på enkäten, varav 17 elever läser tyska och 27 läser spanska. Totalt var
24
en hel klass frånvarande och sammanlagt 14 elever frånvarande från lektionerna. I åk 9 har totalt 62 elever svarat på enkäten, varav 37 elever läser spanska, 19 läser tyska och blott 10 elever läser franska. Dagen jag genomförde enkäterna gick jag in på sex språklektioner där två grupper läste tyska, tre grupper läste spanska och en grupp läste franska. Diagrammen är presenterade i absoluta tal eftersom någon grupp blir mindre än antalet 20 så har jag undvikit att presentera resultaten i procent (Dimenäs 2010). Diagrammen har inbördes numrering. Alla öppna svar kan av utrymmesskäl inte figurera i resultatredovisningen.
25
4. Reliabilitet/Validitet
Enligt Bell (2003) är tillförlitligheten eller reliabiliteten ett mått på om resultatet skulle se likadant ut om undersökningen gjorts vid ett annat tillfälle. Jag anser att enkäten som redskap till viss del kan garantera reliabilitet. Dimenäs (2010) diskuterar vad en enkät generellt får för effekt. Den kommer till god användning när man vill undersöka människors attityder till olika företeelser samtidigt som deras anonymitet i större utsträckning än vid intervju är säkrad. Man når också ett stort antal människor på förhållandevis kort tid. Av den här anledningen anser jag att tillförlitligheten är förhållandevis hög, eftersom individen inte behöver blotta sina inre tankar för någon. Svårigheten med enkäten är dock att analysera resultaten på ett meningsfullt sätt. Dimenäs (2010) tipsar om att man kan jämföra de olika delarna i enkäten och på så sätt utröna om svaren skiljer sig åt trots att de svarar på samma fråga men med olika
frågeställningar. Jag har följt Dimenäs råd i min analys.
För att säkerställa frågornas validitet har jag konsulterat kurskamrater med vana att utfärda enkäter. Jag har även prövat de två enkäterna på vänner i min omgivning. Vid genomförandet av enkäten kunde eleverna även fråga mig om något var oklart. Jag har på detta sätt ansträngt mig för att uppnå reliabilitet och validitet med den här undersökningen. Vad det gäller validitet kan det tvetydiga figurera i frågekonstruktionerna (Dimenäs 2010). Jag har som sagt strävat efter ett enkelt språk. Begreppet ”roligt” eller ”tråkigt” är dock inte samma sak som ”bra” eller ”dåligt”. Anledningen till att jag ändå valde de mer nyanserade adjektiven beror på att” roligt” ofta betyder lätt och” tråkigt” ofta betyder svårt. Kanske hade utfallet blivit ett annat om jag valt andra adjektiv. Dock ville jag fokusera på lusten och glädjen men även tristessen i mitt tilltal och därför valde jag till slut de här formuleringarna.
26
5. Resultat av elevenkät
Här följer åk 6 spanska och tyska. Ingen i åk 6 har valt har valt franska inför 2012. Spanskgruppen är 27 till antalet och tyskgruppen är 19 elever.
5.1 Spanska åk 6
Av 27 spanskelever motiverar 19 stycken sitt språkval med att det är roligt. Fler av dem som tycker spanska är roligt nämner även en nyttoaspekt. Någon har en familjemedlem som talar spanska och de tycker att spanskan har ett enkelt uttal. 6 elever har valt spanska eftersom familjen brukar åka till spansktalande länder. En elev har valt spanska eftersom elevens bror har valt det och således aspirerar
eleven på hjälp från sin bror.
Slutligen har en elev valt spanska mot bakgrund av att alla kompisarna också har spanska som språkval.
Fig.1 Eleverna i åk 6 spanska graderar kursplanen i moderna språk
(Absoluta tal) 5 11 10 1 6 8 10 2 1 7 9 8 3 7 11 6 2 1 15 7 5
roligt 2 okey 4 tråkigt
Åsikter om undervisningen
När läraren tar sig tid med dig När du får använda språket mycket När läraren ofta talar de valda språket
När man talar mycket om landet där det främmande språket talas När man använder film, spel och musik i undervisningen
27
Eleverna i spanskgruppen i åk 6 är 27 stycken till antalet. Mer än hälften av gruppen har valt spanska därför att det är ett roligt och användbart språk. Sex stycken har motiverat sitt val med att familjen ofta åker till Spanien. En gjorde sitt val eftersom kompisarna valde spanska medan en annan valde spanska med hänvisning till brodern som också läser spanska och på så vis är chansen stor att få hjälp hemifrån. Det är intressant att jämföra deras motivering till språkvalet med vad de tycker om undervisningen. Mer än hälften svarade som sagt att de tycker spanskan är rolig och användbar men blott sex elever tycker det är roligt att använda spanskan i undervisningen. Tio elever skattar det som ok att använda språket i
undervisningen. Nio elever har valt 2 för när läraren talar spanska mycket. Enbart sju elever uppskattar när läraren talar spanska och sju av eleverna finner undervisning centrerad kring kulturen i målspråkslandet rolig. Elva elever sätter 2 på undervisning kring kulturen i landet. Cirka hälften av eleverna tycker film, spel och musik är roligt. Mer än hälften av eleverna har också valt att placera undervisning kring kulturen i landet på ok, 4 eller tråkigt. Elva elever sätter 2 för frågan ”när läraren tar sig tid med dig”. Tio elever svarar ok.
5.1.1Vad vill de ha mer av i sin undervisning?
Trots det faktum att de är relativt neutrala till ”när man talar mycket om landet där språket talas” vill ca hälften av eleverna ha mer film och höra mer musik med anknytning till spansktalande länder. Det är intressant att notera att hälften av de tillfrågade inte ger några förslag på vad de skulle vilja ha mer av i undervisningen, vilket kan betyda att de är nöjda som de är eller att de inte vill fundera över sin undervisning.
5.1.2 Tyska åk 6
Av 17 elever totalt motiverar åtta stycken elever tycker att tyska är ett roligt språk. Tre säger att det är lätt.
Tre säger att det är användbart just nu och i framtiden. En elev valde tyska eftersom läraren är bra.
En tycker att det är kul att prata tyska En tycker att det är likt svenskan.
28
Fig. 2 Eleverna i åk 6 tyska, graderar kursplanen i moderna språk
(Absoluta tal)
Cirka hälften av de här eleverna har gjort sina språkval därför att de tycker språket är roligt. Tre anser att det är lätt och tre tycker att ”tyskan är ett användbart språk”. En elev anger den kompettenta läraren som skäl till sitt språkval och en annan tycker att det är så likt svenskan. Cirka hälften tycker det är roligt att använda språket. Hälften av eleverna uppskattar också när läraren talar tyska och när man talar om tysktalande länder. Över hälften skattar film, musik och media som roliga moment i undervisningen. 9 elever vill ha mer film och media.
5.1.3 Vad vill de ha mer av i sin undervisning?
Eleverna hänvisar till en mer varierad undervisning eftersom ”alla lär sig på olika sätt”. Eleverna uttrycker en önskan om mer förklaringar och någon vill lära sig enkla ord för att uttrycka vardagstyska. En elev förklarar hur hon skulle vilja se fler bilder från Tyskland och höra olika tyska dialekter. Samma elev beskriver hur man skulle kunna spela upp scener ur historiska händelser ur ett tyskt perspektiv. Tyskgruppen har kommit en god bit på väg i sin inlärning. De är intresserade av språket och dess kultur. De har även medvetandegjort sin inlärning. Det visar de tydligt när de diskuterar hur de skulle vilja ha sin undervisning. Här kan man se en skillnad mellan de som valt tyska och de som valt spanska. De som valt spanska hade mindre att tillägga angående önskemål i undervisningen. De som hade
kommentarer svarade utan att ge konkreta exempel. Tyskeleverna hade målande förslag och
4 8 4 1 8 7 2 8 7 2 8 4 2 2 1 12 4 1
roligt 2 Okey 4 Tråkigt
Åsikter om undervisningen
När läraren tar sig tid med dig När du får använda språket mycket När läraren ofta talar det valda språket
När man talar mycket om landet där språket talas När man använder film, spel och musik i undervisningen
29
bara 3 elever svarade ”jag vet inte”. I regel tycker båda grupperna att deras valda språk är roligt och brett. Fyra elever uppskattar när läraren tar sig tid. Åtta elever svarar 2 och resten av eleverna är fördelade på okey och 4. I den här enkäten finns ingen tydlig önskan om ett mer elevcentrerat förhållningssätt. Det kan bero på att grupperna är relativt små.
5.2 Resultat av elevenkäten åk 9
Här följer åk 9 franska, spanska och tyska. Franskgruppen är 6 till antalet, spanskgruppen är 37 och tyskgruppen är 19 elever.
5.2.1 Franska åk 9
Av 6 elever valde samtliga franska därför att det är” roligt att läsa franska” 1 elev valde franska för det är det ” andra största språket”
1 elev vill tala det flytande
5 elever kommer att fortsätta sina franskstudier på gymnasiet. Anledningen är att det är ett ”roligt språk”. En elev svarar att hen inte vill börja om med ett nytt språk. En elev säger att det ger mer meritpoäng.
Den sjätte eleven som inte ska fortsätta med franska på gymnasiet säger att det beror på att det är ett svårt och krångligt språk.
30
Fig. 3 Eleverna i åk 9 franska, graderar kursplanen i moderna språk
(Absoluta tal)
Alla eleverna har valt franska därför att de tycker det är roligt. En elev anser att franskan är ett användbart språk. Häften av eleverna tycker det är roligt att använda franskan på lektionerna och när läraren talar franska. Två elever tycker det är roligt att tala om fransktalande länder medan resten av eleverna fördelar sig på 2 och okey. Fem elever tycker att användning av olika media är roligt. Gradering 4 och Tråkigt lämnas obesvarade. Majoriteten av eleverna uppskattar när läraren tar sig tid. De är antagligen vana vid att läraren kan ge dem
elevcentrerad undervisning eftersom de är så få till antalet.
5.2.2 Vad vill de ha mer av i sin undervisning?
Det är intressant att relativt få av eleverna tycker det är roligt att tala om fransk kultur, eftersom de ger förslag på mer inslag av fransk media i form av musik och radio i
undervisningen. En elev skulle vilja lösa korsord, en annan vill ha mer grupparbeten och en tredje elev föreslår inslag av situationer där man tvingas att tala franska. Av sex elever kommer fem att fortsätta på gymnasiet. Alla de fem eleverna fortsätter därför att de ”vill lära sig språket flytande”.
4 2 3 2 1 3 2 1 2 2 2 5 1
Roligt 2 okey 4 Tråkigt
Åsikter om undervisningen
När läraren tar sig tid med dig När du får använda språket mycket När läraren ofta talar det valda språket
När man talar mycket om landet där ditt valda språk talas När man använder film, spel och musik i undervisningen
31
5.2.3 Spanska åk. 9
Av 37 elever har 22 stycken valt spanska eftersom det är ett brett språk som talas i stora delar av världen. Fyra av dem satsar dessutom på att spela i Real Madrid och behöver sina spanskkunskaper för att kunna kommunicera med framtida lagkamrater. Fjorton elever har valt spanska mot bakgrund av att det är intressant och roligt. En enda elev vet inte varför valet föll på spanska.
Tjugofem elever ska fortsätta läsa spanska på gymnasiet.16 elever vill läsa spanska på gymnasiet eftersom det är intressant och roligt att lära sig mer. Sju ska läsa spanska på gymnasiet eftersom det ger mer meritpoäng. Två elever anger som orsak att det är dumt att välja ett helt nytt språk när man väl lärt sig grunderna i ett språk.
Tolv av spanskeleverna är osäkra på huruvida spanska erbjuds på deras gymnasieval och svarar därför ”vet inte”.
Fig. 4 Eleverna i åk 9 spanska, graderar kursplanen i moderna språk
(Absoluta tal)
Spanskeleverna är 37 till antalet. Långt över hälften av dem har valt spanska p.g.a. dess status som brett språk i världen. Fyra av dem ger dessutom detaljerade beskrivningar på hur de ska använda sina spanskkunskaper i Real Madrid. Fjorton elever baserar sina språkval på att de
18 12 5 1 1 10 14 10 1 2 13 12 7 4 1 10 9 16 1 1 22 9 5 1
Roligt 2 Okey 4 Tråkigt
Åsikter om undervisningen
När läraren tar sig tid med dig När du får använda språket mycket När läraren ofta talar det valda språket
När man talar mycket om landet där ditt valda språk talas När man använder film, spel och musik i undervisningen
32
tycker det är intressant och roligt. Tio elever tycker det är roligt när de får använda språket i undervisningen. Tretton elever tycker det är roligt när läraren talar språket. Det är intressant i sammanhanget att påpeka hur liten del av eleverna som vill använda och höra språket på lektionerna i relation med den nyttoaspekt de anser att spanska har. Här skiljer sig åk 6 och åk 9 åt. Sexorna med övervägande majoritet, motiverade sina val med att det är roligt medan samma antal i åk 9 anser att det är ett brett språk och därför värt att läsas. Det kan bero på deras mognad. Det faktum att en klar majoritet kommer att fortsätta sina spanskstudier på gymnasiet bekräftar också den nyttoaspekt de anser att spanskan har. Lite mindre än hälften har svarat okey när man talar om målspåkslandet. Det kan bero på att språket är så brett att valet av länder blir väldigt varierat men samtidigt diffust. Någon kan ha en referens till Ecuador medan någon annan har sommarhus i Spanien. Å andra sidan är det intressant med ett så stort geografiskt område att fokusera. Det ger upphov till en aldrig sinande
kunskapskälla att ösa ur. Det som utmärker den här gruppen är att en elev tycker det är tråkigt att integrera media, film och musik i undervisningen. Fem elever skattar det som okey, medan 22 elever tycker det är roligt. Cirka hälften av spanskgruppen i nian tycker om när läraren tar sig tid.
5.2.4 Vad vill de ha mer av i sin undervisning?
Spanskgruppen i åk 9 skulle vilja organisera en resa till Spanien, ha brevvän och göra mer redovisningar i gruppen. En elev uttrycker en önskan om att i större utsträckning ges möjlighet att konstruera egna meningar utifrån personliga referenser och undvika inövade fraser De vill gärna lämna boken oftare. Lite under hälften av eleverna är nöjda med sin undervisning och har inga förslag.
5.2.5 Tyska åk 9
Tolv elever av totalt 19 anser att tyska är ett stort språk som de kommer att ha stor nytta av i framtiden. Flera av de tolv hänvisar till resor till Tyskland och Österrike. Någon har tysktalande släkt och en elev planerar att i framtiden arbeta i ett tysktalande land.
Sex elever valde tyska för att det är enkelt och roligt.
En elev valde tyska eftersom ”de andra språken var hemska”. Tio elever kommer att fortsätta läsa tyska på gymnasiet.
33
Två av de här eleverna ska fortsätta läsa tyska på gymnasiet p.g.a. meritpoäng. Åtta elever fortsätter därför att de vill kunna tala språket flytande.
Nio elever kommer inte fortsätta med tyska på gymnasiet. En av eleverna hänvisar till att hen vill satsa på matematiken. Två elever hänvisar till att grammatiken i tyska blir svårare. Resten av eleverna tycker att de har för mycket att göra och vet inte riktigt varför de inte fortsätter sina tyskstudier till hösten.
Fig.5. Eleverna i åk 9 tyska, graderar kursplanen i moderna språk.
(Absoluta tal)
Här betonas nyttoaspekten av språket inför framtiden. Tyskan upplevs som bred och
användbar i livet. Sex elever svarar att tyskan är enkel och rolig. I undervisningen tycker sju om att använda språket. Enbart fyra elever tycker det är roligt när läraren talar tyska. Fem elever skattar undervisning kring målspråkslandet högt medan åtta elever tycker det är okey. Tio elever uppskattar film, spel och musik i undervisningen. Det som utmärker tyskgruppen är att ingen har värderat någon kategori som tråkig. Det är den mest positiva gruppen av språkeleverna. Det är lite mindre än hälften som inte kommer att fortsätta sina tyskstudier på gymnasienivå. Tyskgruppen är positiv till när läraren tar sig tid eftersom åtta elever svarat roligt och sex elever svarat 2.
8 6 3 2 7 2 9 1 4 6 8 1 5 8 2 4 10 4 3 2
Roligt 2 Okey 4 Tråkigt
Åsikter om undervisningen
När läraren tar sig tid med dig När du får använda språket mycket När läraren ofta talar det valda språket
När man talar om landet där ditt valda språk talas När man använder film, spel och musik i undervisningen
34
5.2.6 Vad vill de ha mer av i sin undervisning?
I undervisningen önskar de mer dialoger, rollspel samt mer användning av active board och dator. Man skulle även vilja åka tillsammans på språkresa till Tyskland. En elev vill fokusera mer på språket och inte på landet. Drygt hälften har inga förslag på alternativ undervisning.
35
6. En sammanställning av enkätsvaren från
åk 6
Åk 6 har haft en workshop vid två tillfällen våren -12 och vid de tillfällena fick de den information som de gjorde sina språkval på inför hösten-12. Dessa workshops ägde rum på kvällstid. Under ca en kvart i vardera språk, under två tillfällen fick eleverna träffa språklärare och bilda sig en uppfattning om franska, tyska och spanska. Ingen i Åk 6 valde franska inför hösten-12. Jag frågade dem varför och så här blev svaren.
Fig.6. Bortvalet av franska
(Absoluta tal)
Tretton elever av anser att deras egna språk är mer användbart, vilket överensstämmer väl med enkätsvaren. De tycker att deras eget språk är roligt och användbart. Hälften av de tillfrågade tycker att franska är svårt. Sju elever anger annan orsak.
1 13 21 7 2 Åk 6
Varför valde du inte franska?
vet ej mitt språk är mer användbart franska är svårt annan orsak
36
Fig.7a. Åk 6, En sammanställning av deras motiv för språkval
(Absoluta tal
)
Fig.7b. Åk 6, En sammanställning av deras uppfattning av kursplanen
(
Absoluta tal)
Sexton av 44 elever tycker om att använda sitt språk. Tretton av 44 tycker det är roligt när läraren använder språket. Över hälften av eleverna vill ha mer media i undervisningen. Häften
6 3 19 8 4 6 Spanska Åk 6 Tyska Åk 6
Motiv för språkval i Åk 6
44 elever
Stor användning av språket Roligt språk Annan orsak
9 19 14 2 1 16 14 11 2 1 13 16 8 6 0 15 15 8 4 2 26 11 5 1 1 0 5 10 15 20 25 30
Roligt 2 Okej 4 Tråkigt
När läraren tar sig tid?
När du får använda språket mycket? När läraren ofta talar det valda språket?
När man talar mycket om landet där språket talas? När man använder film, spel och musik i undervisningen?
37
av eleverna har satt roligt och 2 för när läraren tar sig tid. Flertalet av eleverna har värderat undervisning kring landet högt. I de här grupperna har man motiverat sina språkval med att det är ett roligt språk. Annan orsak, är elever som motiverat sitt språkval mot bakgrund av att kompisarna valde det, för att brodern läser språket och för att läraren verkade bra. Franska är svårt och det egna språkvalet är roligare och bättre ur nyttoaspekt inför framtiden.
38
7. En sammanställning av enkätsvaren från
åk 9
Alla eleverna har studerat sitt språk sedan sjätte klass. I sjätte klass fick de läsa en tredjedels läsår av vardera franska, spanska och tyska. Utifrån sina erfarenheter av den undervisningen gjorde de sina språkval. I åk 9 finns det franskelever men de är få till antalet. I sin motivering till språkval har ingen nämnt att informationen skulle ha någon betydelse inför deras val. Naturligtvis finns det ändå en möjlighet att den har det eftersom de här eleverna vet vad de talar om när de säger att deras språkval är det mest intressanta, eftersom de alla läst en tredjedel av tyska, franska och spanska i åk 6.
Fig.8a. Åk 9, En sammanställning av deras motiv för språkval
(Absoluta tal) 1 22 12 6 14 6 5 25 10 1 7 2 franskgruppen spanskgruppen tyskgruppen
Motiv för elevernas språkval i åk9
62 elever
användbart språk i världen intressant och roligt att läsa fortsätter med språket på gymnasiet forsätter pga merit poäng
39
Fig.8b. Åk 9 en sammanställning av hur de uppfattar kursplanen
(Absoluta tal)
I åk 9 anser en övervägande majoritet att det är positivt när läraren tar sig tid. Något färre men ändå flertalet elever ger roligt och 2 för när de får använda språket mycket. Detsamma gäller för när läraren ofta talar det valda språket och när man talar om målspråkslandet. En relativt stor skara har markerat okey för frågeställningarna, men en god slutsats är att åk 9 är positiv till sitt språkval. De finner det lustfyllt och intressant. Franskgruppen har samma motivering som åk 6 till sitt språkval (roligt). I åk 9 hänvisar man mer till bredden av språket och mindre till att det är roligt. Det är sannolikt att åk 9 tyska och spanska har framtidsvisioner som gör att de tänker i nyttotermer snarare än om något är roligt.
30 20 8 3 1 20 18 20 2 2 20 20 16 5 1 17 19 20 5 1 37 14 8 2 1
Roligt 2 Okey 4 Tråkigt
Eleverna i Åk 9
När läraren tar sig tid med dig När du får använda språket mycket När läraren ofta talar det valda språket
När man talar om landet där det valda språket talas När man använder film, spel och musik i undervisningen
40
8. Diskussion av resultat
Det som påverkar elevernas språkval enligt Skolverket är föräldrarnas inställning till språket och den information som skolan går ut med angående moderna språk (Skolverket a 2011). I den här undersökningen är det enbart eleverna i åk 6 spanska som nämnt sina
familjemedlemmar som en avgörande orsak till valet av språk. Majoriteten av eleverna i åk 6 läser spanska och till viss del bekräftar deras svar Skolverkets slutsats. Föräldrarnas
inställning är viktig när det gäller barnens språkval. Eleverna i åk 9 har inte nämnt sina familjer som motiv för språkval. De har i hög utsträckning hänvisat till nyttoaspekt och framtida planer i sina motiveringar till språkvalet. Deras svar skulle dock tveklöst varit
annorlunda om de fått frågan för tre år sedan. Vad beträffar vikten av information till eleverna inför språkvalet har det visat sig att den inte har så stor påverkan på eleverna i den här
undersökningen. I efterhand fick jag veta att anledningen till att man slutat med att ha 1/3 tyska, franska och spanska i åk 6 till förmån för två workshops var att man insåg att
majoriteten av eleverna redan bestämt sig för ett språk. I det avseendet får vikten av den här skolans typ av information mindre betydelse. Det som gjort att eleverna redan i åk 6 redan är klara över sina språkval framgår inte i den här undersökningen. Vi kan bara spekulera i familjens del i det hela, framtidsutsikter eller det specifika upptagningsområdets betydelse.
Dagen efter jag gjorde enkäten skulle åk 9 göra sina gymnasieval. Därför är det intressant att sondera i vilken utsträckning niorna ska fortsätta läsa sitt språk till hösten. Eleverna som läser tyska är den grupp som i minst grad ska fortsätta läsa sitt språk på gymnasiet (Fig 8a). Någon har kommenterat det med att grammatiken blir ”så svår på högre nivå”. Av franskgruppens tappra sex elever ska fem av dem läsa vidare på gymnasiet(Fig 8a). Det faktum att de är så få måste tala sitt tydliga språk. Franska upplevs som ett litet språk i världen och som dessutom är svårt (Fig 6 & Fig 8a). Spanska är det språk som är populärast bland eleverna och som över hälften fortsätter läsa på gymnasiet(Fig 8a). Spanskan är ”bred” och ”intressant”. Ingen elev nämner att spanskan kommer att bli krånglig eller komplicerad på högre nivå. De elever som läser spanska för att kunna spela i Real Madrid (se 5.2.3) ser språket som ett medel och inte som ett mål. Den motivation som driver dem i deras
språkstudier torde därför vara ”Instrumental”. Det är inte språkintresset i sig som gör att de läser spanska, alltså ”Intrinsic motivation” (Gardner & Lambert (1972), ref. av Tornberg 2000). Den yttre inlärningsmiljön har ingen betydelse för dessa spanskelever. En tråkig lärobok kommer inte att släcka deras intresse för att lära sig spanska. Detta mot bakgrund av att de har långsiktiga mål. Däremot har den inre inlärningssituationen med personliga mål en
41
avsevärd betydelse vad det gäller deras motivation (Skehan 1989). Det har ingen betydelse om språket är ett mål eller ett medel, det viktiga är att det finns ett intresse. Stensmo uttrycker det på följande vis:
” [d]et man är intresserad av är man motiverad för eller har en positiv attityd till” (Stensmo 2011, s. 207).
Åk 6 är intresserade och motiverade inför sina språkstudier. Deras motiveringar till varför de valt sitt språk baseras på positiva kommentarer som vittnar om intresse inför språket( Fig 7a). De hänvisar till både yttre och inre inlärningsfaktorer (Skehan 1989). Någon har valt tyska för att modern kan hjälpa till med inlärningen. Något som kan bidra med goda möjligheter att lyckas i undervisningen. En annan har hänvisat till yttre inlärningsfaktorer såsom,
kompisarnas val och lärarens betydelse (Fig 5.1, 5.1.2). I åk 9 hänvisar man generellt i större utsträckning till inlärningsfaktorer som rör den inre inlärningsprocessen, såsom individuella mål eller lyckat studieresultat. Den motivation som driver åk 6 och franskgruppen i åk 9 är i övervägande majoritet Resultative Hypothesis, Intrinsic Hypothesis och Integrative
motivation (Skehan 1989, Tornberg 2000). De har i övervägande majoritet sagt att deras språk
är roligt och intressant och mot bakgrund av det har de gjort sina språkval (Se kap 5.2.1 & Fig 7a). De vill åka till målspråkslandet och då vill de kunna tala språket flytande precis som landets invånare. I åk 9 spanska och tyska hänvisar man istället till Instrumental motivations (Strong (1984), ref. av Tornberg 2000) som bakgrund för sina val( Fig 8a). Åk 9 tyska och spanska anser alltså i motsats till åk 6 och åk 9 franska att deras språkval är brett och kommer att vara till stor nytta i framtiden. Mot bakgrund av det är meritsystemet intressant inför högskolestudierna. Tio elever fortsätter med sina språkstudier på gymnasiet eftersom det ger meritpoäng (Fig 8a), alltså en möjlighet att få ett högre meritvärde inför högskolestudier (Skolverket 2013). I det avseendet blir språkstudierna ett medel och inte ett mål för att
eventuellt få behörighet till högre studier, eleven har alltså ”Instrumental motivations” (Strong (1984), ref. av Tornberg 2000) med sina språkstudier. Naturligtvis kan eleven ha andra
motivationer för sitt språkval, men värt att påpeka är att de här 10 eleverna hade som enda motivering att de fortsätter med språket på grund av meritpoäng. Eleverna i åk 6 fick frågan ”Varför läser du inte franska?” De har svarat att tyska och spanska är mer intressant(Fig 6). Det stämmer väl överens med enkätresultatet, eftersom åk 6 är mycket positiva till sina språkval.
När det gäller frågorna med graderingsskalan har resultatet inte påvisat några större toppar förutom media användningen, som 63 elever av 106 tycker är roligt. Å andra sidan har de öppna svarsalternativen i slutet av enkäten angående önskemål i
