Studiens resultat av grundskolans liksom gymnasieskolans läroplaner visar att samtliga läroplaner betonat att skolan som samhällelig institution arbetar utifrån en demokratisk grund. Genom förhållningssättet ska skolan öppna upp för oliktänkande för att
därigenom skapa förståelse mellan olika folkgrupper, religioner och kulturer i samhället. Undersökningen visar att samer och samisk religion inom läroplaner och kursplaner för grundskola och gymnasieskola med fokus på undervisningsämnet religionskunskap fått större utrymme, det handlar om att samer och andra minoriteter fått en mer central roll i styrdokument liksom undervisningssammanhang med tiden.
Samhällets syn och inställning jämte Sveriges minoritetsgrupper har förändrats, i fallet om samer med tillhörande tro bottnar det i bland annat statens erkännande av samer som nationell minoritet. En förändringsprocess syns i läroplanerna och dess framställning av samer och samisk religion i takt med att samhällssynen förändrats. Sveriges första läroplan för grundskolan, Lgr 62, liksom gymnasieskolans första
103
läroplan, Lgy 70, centrerades kring kristendom och kristendomskunskap. Förändringar av läroplaner sker i takt med samhällsförändringar, i rådande läroplaner Lgr 11 och Gy 11, har andra världsreligioner, livsuppfattningar, naturreligioner liksom
minoritetsreligioner fått högre ställning än tidigare. Centralt för rådande läroplaner för grundskola och gymnasieskola är att skolan ansvarar för att varje elev, efter avslutad skolgång, ska ha kunskaper om Sveriges nationella minoriteter, vilket innefattar samer, sverigefinnar, judar, romer och tornedalingar med tillhörande religion, språk, kultur och historia.
I relation till samhällsförändringar och styrdokumentens utveckling, förändras och anpassas läromedel och undervisningsmaterial. Detta för att elevernas
undervisningsmaterial ska tillhandahålla vara aktuell i relation till politiska intressen liksom samhällets rådande struktur. Studiens resultat visar att läromedel omarbetats i takt med att läroplaner förändrats och uppdaterats, det är tydligt att böckernas innehåll förändrats i relation till samhällets inställning och syn. Från början fokuserade
läromedlen uteslutande på kristendomen som statsreligion, därefter har andra
världsreligioner och livsåskådningar synliggjorts i läroböcker. Med tiden har skeendet förändrats ytterligare, resultatet visar att samer och samisk religion är mer framträdande i nyare läromedel. Det innebär att böckerna som undersökts har uppdaterats och
reviderats i relation till hur styrdokument skriver fram skolans uppdrag, liksom det politiska läget i samhället i stort.
Enkätundersökningen visar att mer än hälften av studiens deltagande lärare belyser samer och samisk religion inom undervisningsämnet religionskunskap. Det är flest lärare som undervisar om samer inom årskurs 4–6, vilket beror på att kursplanen inom religionskunskap för mellanstadiet behandlar kunskapskrav om äldre samisk religion. Majoriteten av lärarna önskar ökad undervisning om samer och samisk religion, det är däremot problematiskt och svårt på grund av tidsbrist och bristande undervisningsmaterial. Studien visar att lärarna anser att läromedel brister i sitt innehåll gällande samer med tillhörande religion, detta genom att vara generaliserande och skildra stereotypa uppfattningar. Lärare önskar tydligare innehåll i styrdokument gällande minoriteter för att kunna inkludera samer tillika andra nationella minoriteter i undervisningssammanhang. Majoriteten av lärarna önskar ökat utrymme för samer och samisk religion i skolan, detta då samer tillhör det svenska kulturarvet tillika den svenska historien. De flesta lärarna anser sig ha tillräckliga kunskaper om samer, även om de önskar att samer och samisk religion berörs i större utsträckning i
104
lärarutbildningen för att lärare ska erhålla relevanta kunskaper om urfolket. Majoriteten anser det viktigt att lyfta samer i undervisningen, det bottnar i att samer är en
urbefolkning och att det är viktigt att deras historia får en befäst och accepterad roll i samhället.
I studien har 199 lärare medverkat, vilka arbetar inom svensk grundskola och gymnasieskola. Gemensamt för pedagogerna är att dessa är utbildade och legitimerade lärare. Resultatet visar att nästan 90 procent av studiens medverkande lärare är behörig i undervisningsämnet religionskunskap. Lärarna som medverkat i studien har olika kön, ålder, bostadslän liksom studerat lärarutbildningen mot olika lärosäten. Studiens resultat representeras av en mångfald utbildade och legitimerade lärare, det innebär att studien bör skildra lärares allmänna uppfattning om framställningen av samer och samisk religion inom undervisningsämnet religionskunskap. Studien har granskat många läromedel i relation till läroplaner och olika utbildningsstadium, läroböckerna har valts ut då dessa är de som tillämpas i störst utsträckning i undervisningsämnet enligt lärare, skolor och läromedelsförlag. Slutsatsen blir därmed att studien fyller en viktig funktion för det svenska forskningsfältet gällande samer och samisk religion. Det innebär att studiens resultat liksom slutsats bör vara tämligen säkert sett till den stora variation av lärare som medverkat i studien, liksom mängden läromedel och läroplaner som
undersökts.
9.1. Framtida forskning
Studien har undersökt framställningen av samer och samisk religion utifrån läroplaner, läromedel och undervisning i grundskolans och gymnasieskolans undervisningsämne religionskunskap. Undersökningen har genomförts genom jämförelser och studium av läroplaner och läromedel, en enkätstudie har genomförts med legitimerade lärare som undervisar i religionskunskap. Som fortsättning på studiens syfte vore det intressant att undersöka hur samer med tillhörande religion, kultur, historia och språk framställs i andra undervisningsämnen i svensk skola. Exempelvis om, och i så fall hur, samer behandlas inom ramen för språkämnen, historieämnet, samhällskunskap och dylikt för att få en övergripande uppfattning om samer och samisk religion i
undervisningskontexter utifrån Lgr 11 och Gy 11. Det vore även intressant att
undersöka huruvida minoritetsbefolkningen lyfts i olika geografiska områden i Sverige, detta då några av lärarna i studien uppger att samer och samisk religion inte är relevant för elever beroende på deras geografiska område.
105
Det vore fortsättningsvis av värde att undersöka framställningen av samer och samisk religion inom undervisningen i religionskunskap utifrån fältstudier. Det handlar om att undersöka mer konkret vad undervisningen behandlar och hur detta görs i praktiken. Fältstudien kan relateras till läromedel och läroplan för att undersöka hur fenomenen hör ihop, detta för att därigenom undersöka förhållandet i praktiken och inte bara i teorin. Avslutningsvis vore det av värde att granska lärarutbildningar i Sverige för att se vad som ingår i respektive lärarutbildning i religionskunskap sett till samer med tillhörande religion.