Samers vara eller icke vara i svensk skola

(1)

AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI

Avdelningen för humaniora

En undersökande studie om religionsämnets förändring över tid med fokus på samers framställning i läroplan, läromedel och undervisning

Samers vara eller icke vara i svensk skola

Kevin Carlberg Alina Hinas

VT 2021

Examensarbete, Avancerad nivå (yrkesexamen), 30 hp Religion med ämnesdidaktisk inriktning

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Examensarbete för ämneslärare: Religion med didaktisk inriktning (91–120)

Handledare: Birgit Lindgren-Ödén Examinator: Jari Ristiniemi

(2)

Abstract

The purpose with this advanced professional degree was to research Sami populations with associated religion in relation to religious education. In addition, the study has researched the development of the national school curriculum from primary school and secondary school with focus on Sami religion. Development and changes in teaching materials in accordance with the development of the school curriculum and its various phases has also been examined. To conclude, a survey has laid the foundation for a study of teachers' own portrayal of Sami religion in RE for Lgr 11 and Gy 11 students.

A Qualitative Comparative analysis methodology has been practiced in the study with some quantitative uses. The results of the study show the Sami religion has received a larger place in the national school curriculum in relation to societal changes. The school curriculum sets the foundation the school materials are based on, in other words the materials are structured on the basis of the curriculum and its focus area.

In relation to Lgr 11 and Gy 11, Sami with associated religion has seen a significant place in teaching materials. Despite this, there are comparatively few teaching materials that cover Sami population with Sami religion in relation to the amount of researched materials. Results show about half of the teachers participating in the study include Sami population and history in their teachings, despite the majority of teachers stating that time spent is not enough. Many teachers state Sami studies are important in education and wish that teachers' education include Sami more frequently.

However, the majority of teachers report that they have sufficient competence for Sami to be covered in their teachings. The result has been described in relation to discourse theoretical framework to cast light on the hierarchical structures concerning majority and minority society.

Key words: Sami, sami religion, curriculum, school documents, religion, politics, development, subaltern, minority, indigenous people, religious education, teaching, school.

(3)

Abstrakt

Syftet med examensarbetet var att undersöka samer och samisk religion i relation till undervisningsämnet religionskunskap. Studien har undersökt läroplanernas utveckling, både från grundskolan och gymnasieskolan med fokus på samisk religion. Läromedel inom religionsämnet har dessutom granskats i relation till läroplanernas förändringar samt för varje undervisningsstadium. En enkätstudie har slutligen genomförts vilken ligger till grund för lärares framställning av samisk religion i undervisningsämnet utifrån Lgr 11 och Gy 11. Metoden som tillämpats i studien har varit en komparativ metod samt kvalitativ metod med kvantitativa inslag. Resultatet visar att samisk religion fått större plats i läroplanerna i relation till samhällsförändringar. Läroplanerna utgör den grund som läromedel utgår från, med andra ord struktureras läromedel utifrån läroplanernas innehåll liksom fokusområde.

I samband med Lgr 11 och Gy 11 har samer med tillhörande religion fått större utrymme i läromedel. Trots detta visar studien att förhållandevis få läromedel behandlar samer och samisk religion i relation till andelen läromedel som granskats i

examensarbetet. Resultatet visar att drygt hälften av lärarna som medverkat i studien undervisar om samer, detta trots att majoriteten av lärarna menar att tiden inte räcker till. Flertalet lärare anser det viktigt att belysa samer och samisk religion i

undervisningen, lärarna önskar därför att lärarutbildningar i större utsträckning lyfter Sveriges nationella minoriteter. Majoriteten av lärarna menar däremot att de har tillräckliga kunskaper för att samer ska behandlas rättvist i undervisningen. Resultatet har skildrats i relation till ett diskursteoretiskt ramverk för att synliggöra

maktstrukturerna gällande majoritetssamhälle och minoritetssamhälle.

Nyckelord: Samer, samisk religion, läroplan, styrdokument, religion, politik, skeenden, maktstruktur, minoritet, urfolk, religionskunskap, undervisning, skola.

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1. Syfte och frågeställningar ... 3

1.2. Avgränsning ... 3

1.3. Begrepp och definitioner ... 4

1.4. Disposition ... 6

2. Metod ... 6

2.1. Kvalitativ metod ... 7

2.2. Komparativ metod ... 9

2.3. Material ... 10

3. Teoretiskt perspektiv ... 11

4. Tidigare studier ... 12

4.1. Samer i läroplaner ... 13

4.2. Samer i läromedel ... 15

4.3. Samer i undervisning ... 18

5. Bakgrund ... 22

5.1. Svenskt skolsystem samt läroplaner ... 22

5.2. Läromedel ... 24

5.3. Samer ... 25

5.4. Religion och politik ... 28

5.5. Tvångskristnandet av samer ... 30

6. Resultat ... 32

6.1. Läroplaner ... 33

6.1.1. Läroplan för grundskolan ... 33

6.1.1.1 Lgr 62 – Läroplan för grundskolan 62 ... 33

6.1.1.2. Lgr 69 – Läroplan för grundskolan 69 ... 34

6.1.1.4. Lpo 94 – Läroplan för det obligatoriska skolväsendet 94 ... 38

6.1.2. Läroplan för gymnasieskolan ... 40

6.1.2.1. Lgy 70 – Läroplan för gymnasiet 70 ... 40

6.1.2.2. Lpf 94 – Läroplan för de frivilliga skolformerna 94 ... 40

6.1.2.3. Gy 11 – Läroplan för gymnasiet 11 ... 40

6.2.1. Årskurs F-3 ... 42

6.2.1.1 Lgr 62... 42

6.2.1.2. Lgr 69... 43

6.2.1.3. Lgr 80... 43

6.2.1.4. Lpo 94 ... 44

6.2.1.5. Lgr 11... 44

6.2.2. Årskurs 4–6 ... 45

6.2.2.1. Lgr 62... 45

(5)

6.2.2.2. Lgr 69... 45

6.2.2.3. Lgr 80... 46

6.2.2.4. Lpo 94 ... 47

6.2.2.5. Lgr 11... 48

6.2.3. Årskurs 7–9 ... 52

6.2.3.1. Lgr 62... 52

6.2.3.2. Lgr 69... 52

6.2.3.3. Lgr 80... 53

6.2.3.4. Lpo 94 ... 54

6.2.3.5. Lgr 11... 56

6.2.4. Gy ... 58

6.2.4.1. Lgy 70 ... 58

6.2.4.2. Lpf 94... 59

6.2.4.3. Gy 11 ... 61

6.3. Undervisning ... 62

6.3.1. Demografisk information ... 63

6.3.2. Samers plats ... 64

6.3.3. Generella samband ... 67

6.3.3.1. Årskurs F-3 ... 67

6.3.3.2. Årskurs 4–6 ... 68

6.3.3.3. Årskurs 7–9 ... 68

6.3.3.4. Gy ... 69

7. Analys ... 69

7.1. Läroplan ... 70

7.1.1. Grundskola ... 70

7.1.2 Gymnasieskola ... 72

7.2.2. Gymnasieskola ... 75

7.4. Sammanfattande resultatanalys ... 78

8. Diskussion ... 80

8.1. Läroplan ... 81

8.4. Sammanfattande diskussion ... 99

9. Slutsats ... 102

9.1. Framtida forskning ... 104

10. Källförteckning ... 106

10.1. Bilaga ... 115

(6)

1

1. Inledning

De senaste åren har nationella minoriteter, i synnerhet den samiska befolkningen, varit ett väldebatterat ämne i det svenska samhället liksom i medierapportering. Diskussioner om samer och deras ställning i landet väcker känslor, i synnerhet hos

majoritetsbefolkningen. Förhållandet har lett till att Sveriges invånare delats i olika läger utifrån olika uppfattningar. Somliga menar att samer och det samiska ursprunget ska egna rättigheter och därmed en unik samhällsställning. Andra menar däremot att samer ska inrätta sig i Sverige och menar därigenom att urfolket inte ska ha egna rättigheter och företräden i samhället, det handlar snarare om att minoritetsbefolkningar ska anpassa sig efter majoritetsbefolkningen. Den intensiva samhällsdebatten är

någonting vi observerat, både vid läsning av artiklar och inlägg publicerade i sociala medier, även vid undervisning om samer och samisk religion inom skolans arena.

Sveriges Television, SVT, är ett exempel på ett informationsbärande organ som belyser nationella minoriteter. I det digitala mediebiblioteket återfinns bland annat Sameradion, SVT Sápmi samt sektionen samiska/sámi. Filmen Sameblod visades på svenska

biografer under våren 2017, filmatiseringen är ett annat exempel som gestaltar samernas plats och relevans utifrån ett samtida perspektiv. Filmen tillsammans med andra

medierapporteringar har bidragit till den fortsatt högaktuella debatten om samer och minoriteter i samhället (Svensk filmdatabas 2017).

I Skolverkets publikationer Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) samt Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 (Gy 11) står det under skolans övergripande mål och riktlinjer att utbildningsväsendets skyldighet är att elever erhåller kunskaper om bland annat Sveriges nationella minoriteter. Det innebär att elever ska förvärva kunskaper om judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Undervisningen och kunskapen eleverna etablerar ska innefatta minoriteternas kultur, språk, religion och historia (Lgr 11 2019, ss. 11–12 & Gy 11, ss. 9–10). I läroplanen för grundskolan står det fortsättningsvis att undervisningen i religionskunskap ska behandla bland annat berättelser från

fornskandinavisk och äldre samisk religion som centralt innehåll i årskurs 4–6.

Kunskapskraven för godkänt betyg i ämnet religionskunskap innefattar att eleven bland annat kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och äldre samisk religion. Eleven ska även ge några exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle (Lgr 11 2019, ss. 217, 220).

(7)

2

Forskaren May-Britt Öhman menar att det generellt saknas kunskaper om samer med tillhörande historia, religion och samhällsstruktur i Sverige. Öhman menar att kunskapen om samer och deras förhållande bara finns hos ett fåtal lärare och samhällsmedborgare. Den bristande kunskapen om samer påverkar samhället i stort eftersom kunskapsglappet synliggörs på flera fronter. Hon menar att kunskapsbristen bland annat kommer till uttryck genom lärares undervisning där samer och nationella minoriteter inte lyfts i den utsträckning som krävs. Det resulterar i att elever inte

erhåller en rättvis och nyanserad undervisning om minoriteter. Enligt Öhman synliggörs även bristen på kunskap om det samiska ursprunget i olika rättsprocesser i samhället (Sameradion & SVT Sápmi, Sveriges Radio 2015). Med utgångspunkt från

formuleringarna i läroplanerna och den bristande kunskap om Sveriges nationella minoriteter finner vi det intressant att undersöka hur samer och samisk religion framställs i styrdokument, läromedel och i undervisningssituationer inom ramen för undervisningsämnet religionskunskap. Examensarbetets syfte och ändamål är därmed att undersöka hur samer och samisk religion framträder inom svensk grundskola och gymnasieskola.

Religionssociologen Alf Linderman har forskat kring religion, kultur och medier i decennier. Genom forskning har han kommit fram till att svenskars uppfattning om religion och ursprung till stor del präglas av olika medier, främst TV och radio, som viktiga källor till uppfattningar. Fenomenet bottnar i att majoriteten av befolkningen har begränsad kontakt och kunskap med religionsutövning och ursprung i den egna

lokalmiljön. Media blir därför källan som i stort formar synen hos landets invånare (Doyle 2008). Texter och skildringar påverkar samhällets inställning och syn på olika fenomen samt människors föreställningar om hur samhället är utformat (Ahrne &

Svensson 2015, s. 158). Då media påverkar samhällsuppfattningar och synen på exempelvis samer, är det viktigt att utbildningsväsendet fyller sin funktion genom att spegla en nyanserad och allsidig undervisning jämte elever. Uppsatsen ämnar därför att synliggöra hur samer och samisk religion framträder inom undervisningen i svensk skola. Det är genom samhällsdebatter och synliggörande av samer som nationell minoritet som studien är intressant och därigenom fyller sin funktion.

(8)

3

1.1. Syfte och frågeställningar

Studien ämnar söka klarhet i hur samer och samisk religion framställs och behandlas i läroplaner, läromedel och undervisning inom ramen för undervisningsämnet

religionskunskap på svenska grund- och gymnasieskola. Examensarbetet kommer därför koncentreras kring följande frågeställningar:

Hur har samer och samisk religion framställts i läroplaner för religionskunskap?

Hur har samer med tillhörande religion uttryckts i läromedel för religionskunskap?

I vilken utsträckning undervisar religionslärare om samer med tillhörande religion och på vilket sätt framställs samer?

1.2. Avgränsning

Avgränsningen för studien är undervisning om samer inom ämnet religionskunskap i svensk grundskola och gymnasieskola, samt läroplanens skyldighet att beröra- och behandla undervisning om samer som minoritet. Enkätundersökningen riktar sig till legitimerade och utbildade lärare vilka undervisar i religionskunskap. Examensarbetet undersöker därmed inte Sveriges samtliga skolformer och dess undervisning kring urfolket. Studien undersöker existensen av samer och samisk religion i grundskolans läroplaner Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11 samt i relation till

gymnasieskolans läroplaner Lgy 70, Lpf 94 och Gy 11. Läromedel undersöks inom ämnet religionskunskap i relation till läroplaner, det innebär att förekomsten av samer med tillhörande religion undersöks i läromedel som historiskt varit använda i

undervisningssammanhang i religionskunskap. Läromedlen som undersöks har valts ut efter kontakt med lärare i grundskola och gymnasieskola samt läromedelsförlag, till studien har de läromedel som använts i stor utsträckning valts ut. Den valda litteraturen utgör en mycket liten del av allt läromedel som finns att tillhandahålla, detta då studien inte har möjlighet att behandla alla religionsläromedel som finns.

Sett till arbetets tidsram samt materialets massiva karaktär, är ovan nämnda avgränsningar nödvändiga. Nackdelen med avgränsningen till det specifika

undervisningsämnet religionskunskap är att eventuell undervisning om samer och samisk religion i andra undervisningsämnen inte framkommer i undersökningen.

Enkätundersökningen som genomförs riktar sig till utbildade och legitimerade lärare för grundskola och gymnasieskola som undervisar i religionskunskap. Det innebär att personer som arbetar som obehörig lärare i religionsämnet inte inkluderats i

(9)

4

undersökningen. Nackdelen med förfaringssättet är att antalet personer som medverkar i enkäten troligtvis blir något lägre än om alla verksamma, utbildade som icke utbildade, lärare med undervisning i ämnet religion kommer till uttryck i undersökningen.

1.3. Begrepp och definitioner

Det svenska utbildningsväsendet regleras av olika styrdokument. Styrdokumenten utgör- och påverkar skolans arbete, det handlar bland annat om lagar, regler, förordningar, läroplaner samt kursplaner. Dessa är några av de styrdokument som är bindande och styr skolans uppdrag. Då styrdokument är bindande ska de efterföljas av samtliga skolor. Skollagen, arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen är några av de lagar och regler som styr skolans arbete och värdegrund (Lärarnas Riksförbund 2019). I

läroplanerna skrivs verksamheternas riktlinjer fram. Läroplanerna för förskolan, grundskolan och gymnasieskolan ska länka in i varandra och genomsyras av en

gemensam syn på kunskap, utveckling och lärande. Skolans värdegrund, uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer för utbildningen anges i läroplanerna. Skolan och läroplanerna är en ansvarsfördelning där staten anger de övergripande målen medan kommuner har ansvar för genomförandet (Nationalencyklopedin 2021e). Regeringen förordnar läroplaner som ska följas av de verksamheter som omfattas av

bestämmelserna. I Sverige finns sex läroplaner som riktar sig till olika skolformer (Lärarnas Riksförbund 2019).

En vedertagen term för resurser gällande lärande och undervisning är läromedel.

Under lång tid utgjorde läroböcker norm för vad som ansågs vara väsentligt i svensk undervisning. Läroböcker var i huvudsak den källa elever använde för att inhämta fakta.

På senare tid har läroböckernas betydelse hamnat något i skymundan till följd av digitalisering och elektroniska resurser. Läromedel förmedlar metakunskaper, vilket handlar om samhällets uppfattning om vad som bör betraktas som sann och önskvärd kunskap samt samhällets syn på hur kunskap ska bearbetas och användas

(Nationalencyklopedin 2021d).

I äldre läroplaner benämns samer och dess ursprung som naturfolkens religion.

För naturfolkens och jägarfolkets värld var jorden, vattendrag och sjöar viktiga.

Samernas traditionella ursprungliga religion, samisk religion, påminner starkt om andra ursprungsbefolkningars religioner. Framför allt de som levt på samma breddgrader som exempelvis indiangrupper, inuiter och olika sibiriska folkgrupper. De heliga områdena har haft stor betydelse i naturfolkens historia och religion, så även för samer (Samer

(10)

5

2021d). Naturfolk är ursprungsbefolkning i olika geografiska områden, vilka har gemensamma drag inom de säregna religionerna med närhet till jordens naturresurser (Ring 2007, s. 17).

I nyare läroplaner samt läromedel används benämningen minoritet och urfolk. Vi förknippar båda begreppen med samer och andra folkslag, samer är både ett urfolk samt en minoritet. Nationalencyklopedin benämner urfolk som en ursprungsbefolkning, en etnisk grupp som är ättlingar till de första mänskliga invånarna i ett geografiskt område.

I Skandinavien finns samer som urfolk, vilka framför allt finns inom Sápmis landgränser. Samer är främst det folk i Europa som klassas som urfolk (Nationalencyklopedin 2021h).

Minoritet, eller nationell minoritet, är en grupp individer med uttalad samhörighet som till antalet har en icke dominerande ställning inom samhället i förhållande till resten av befolkningen, det vill säga majoritetsbefolkningen.

Gruppsamhörigheten för nationella minoriteter grundar sig i språklig, kulturell eller religiös tillhörighet. I början av år 2000 ratificerade Sverige konventionen om nationella minoriteter i landet. Det innebär att Sverige därmed erkände samer, romer, judar,

sverigefinnar och tornedalingar som nationella minoriteter (Nationalencyklopedin 2021f).

Världsreligioner är en sammanfattande benämning på olika religioner som har världsvid utbredning, dessutom har religionerna i många fall ett stort antal anhängare som gör religionen välkänd runt om i världen. Till världsreligioner brukar hinduism, buddhism, judendom, kristendom samt islam räknas (Nationalencyklopedin 2021i).

De Abrahamitiska religionerna innefattar judendom, kristendom och islam, vilka även brukar kallas för syskonreligioner (Geels & Wikström 2013, s. 28).

Svensk grundskola delas in i olika stadier, vilka handlar om förskoleklass och årskurs 1–3 som lågstadiet. Årskurs 4–6 avser mellanstadiet och årskurs 7–9 åsyftar högstadiet. Gymnasiet benämns ofta som Gy, vilket då syftar på årskurs 1–3 på gymnasial nivå (Allt om skolan 2015a & Allt om skolan 2015b).

SO, eller SO-ämnen, omfattar de samhällsorienterande undervisningsämnen som ingår i grundskolans utbildning vid sidan av de naturorienterande ämnen. De

samhällsorienterande ämnena är en grupp orienteringsämnen som innefattar geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap (Nationalencyklopedin 2021g).

(11)

6

1.4. Disposition

Kapitel ett introduceras med en inledning som skildrar uppsatsens innehåll.

Undersökningens syfte liksom forskningsfrågor presenteras därefter. Avgränsningar för studien samt begrepp och definitioner presenteras även i kapitlet. I kapitel två

presenteras studiens relevanta metoder, vilka är kvalitativ metod med kvantitativa inslag samt komparativ metod. Studiens primärmaterial som utgör grundkärnan för studien presenteras därutöver i kapitlet, materialet som undersöks i detta examensarbete är bland annat läroplaner och läromedel för undervisningsämnet religionskunskap. Studien undersöker därtill hur verksamma och utbildade grundskollärare liksom gymnasielärare undervisar om samer och samisk religion inom ramen för undervisningsämnet

religionskunskap, detta undersöks genom en enkätundersökning.

Kapitel tre redogör för det teoretiska ramverk som tillämpats i examensarbetet, i undersökningen är diskursteorin den teoribildning som tillämpats. Tidigare forskning och studier presenteras i kapitel fyra, vilka är relevanta för undersökningen och studiens syfte. Kapitel fem utgörs av bakgrundsinformation som är relevant för studien, där presenteras bland annat det svenska skolsystemet, läroplaner, religion, politik och samer. I kapitel sex presenteras det resultat som uppdagats i relation till

examensarbetets syfte och frågeställningar. En analysdel av studiens resultat presenteras i kapitel sju, vilken ämnar analysera det resultat som framkommit i relation till det diskursteoretiska perspektivet. I kapitel åtta diskuteras studiens resultat och framställs i förhållande till tidigare studier och bakgrund. Studiens slutsatser presenteras i kapitel nio tillsammans med framtida forskning. Kapitel tio redogör för den sammanfattande summeringen av examensarbetet. I kapitel elva sammanställs de källor och hänvisningar som löpande använts i examensarbetet i form av en källförteckning.

2. Metod

Metoden som genomsyrar uppsatsen är en komparativ metod tillsammans med en kvalitativ metod med kvantitativa inslag. Valet av metod baserades på att studien undersöker hur lärare inom ämnet religionskunskap undervisar om samer och samisk religion, därtill hur förekommande samer med tillhörande religion är i läromedel liksom läroplaner. Tillvägagångssättet för urvalet av läroplaner och läromedel har avgränsats till grundskola och gymnasieskola i Sverige. De läromedel i religionskunskap som undersökts har valts ut i kontakt med verksamma lärare samt läromedelsförlag, där studien valt att ägna fokus åt de läromedel som är mest förekommande. Då en rad olika benämningar har använts för samer och samisk religion, har vi valt att leta efter begrepp

(12)

7

såsom minoritet, urfolk, naturreligion, samer och samisk religion i läromedel och läroplaner. Detta för att olika benämningar använts i historisk kontext, genom att söka på både äldre och nyare termer blir resultatet mer tillförlitligt. Tillvägagångssättet kännetecknas av att enkätstudien besvarats av utbildade lärare som undervisar i religionskunskap. Lärarna som medverkat i enkätstudien har nåtts genom sociala medier, internet samt genom personlig direktkontakt.

För att besvara undersökningens syfte och frågeställningar har en kombination av den kvalitativa och komparativa metoden varit användbar. Den kvalitativa metoden kommer till uttryck genom tolkning av informationen som inhämtats från läroplaner, läromedel samt enkätundersökningen med legitimerade lärare liksom diskussionen av resultatet. Den komparativa metoden tillämpades för att jämföra informationen som inhämtats från undersökningsmaterialet. Inslag av den kvantitativa metoden framträder i resultatet, där undersökningens resultat bland annat presenteras med hjälp av tabeller.

Primärmaterialet som ligger till grund för undersökningen är läroplaner som omfattar grundskola samt gymnasieskola. Läromedel i religionskunskap liksom en enkätstudie med utbildade lärare som undervisar i ämnet religionskunskap utgör därtill en del av studiens undersökta material.

2.1. Kvalitativ metod

I samhällsvetenskaplig forskning är kvalitativ metod ett samlingsbegrepp för flertalet olika arbetssätt som används när sociala kontexter undersöks. Syftet med kvalitativa studier är att åstadkomma en helhetsbeskrivning av undersökningsområdet

(Nationalencyklopedin 2021c). En central del med den kvalitativa metoden är att den inriktar sig på ord och mening. Det medför svårigheter i att definiera kvalitativ forskning med exakthet eftersom det har en koppling mellan det praktiska och det teoretiska. Den teoretiska aspekten styr problemformulering som sedermera styr insamlandet av material och därtill analysen av dessa. Alan Bryman menar att en kvalitativ forskning snarare handlar om att teorin är en följd av en undersökning snarare än något annat (Bryman 2002, s. 249).

Den kvalitativa metoden används som redskap för att lösa problem och framföra ny information där det primära syftet är att förstå detta. Det centrala med metoden är dess insamlande av information från olika håll som mynnar ut i en djupare kontext och förståelsehorisont. Metoden är därför fruktbar för att beskriva helheten av

sammanhanget som det ryms inom. Särprägeln med metoden är dess närhet till källorna som används vid forskning (Holme & Solvang 1997, ss. 13–14).

(13)

8

Johan Alvehus menar att innebörden samt meningen bakom materialet är det intressanta inom kvalitativ forskning. Om fenomen förekommer fler gånger kan samband finnas, men samband finns även då något bara förekommer några enstaka gånger. Det är därför viktigt att notera de fenomen som framkommer även om det är fåtaligt. Kvantitet är därför något som påverkar kvalitativ forskning, detta då kvantitet lägger grunden för mönster och antydan till fenomen som behöver beforskas ytterligare.

Syftet med kvalitativa studier kan vara att föra fram något annat än det som är uppenbart synligt och dominerande. Det är en av grundpelarna i tolkande forskning, nämligen att utveckla sättet som vi uppfattar saker och därtill hur dessa kan lyftas fram för en mer nyanserad bild av fenomenet (Alvehus 2013, ss. 20–23). Tal och skrift är grundläggande fenomen inom mänsklig interaktion. Genom dialog och konversation får vi kunskap om andra människor och var dessa står i samhället, men även vad de har för känslor och attityder till världen vi lever i (Kvale 1997, s. 15).

Den kvalitativa metoden kompletteras med inslag av kvantitativa ansatser.

Studien behandlar ordning, klassificering och analys av undersökningsmaterialet. Den kvalitativa metoden är inriktad på text och förståelse vilket utgör primärmaterialet som undersökts. Då resultatet även presenteras i sammanfattande tabeller får studien en kvantitativ prägel, eftersom en kvantitativ ansats fokuserar på siffror och statistik (Bryman 2002, s. 249). Resultatet har inhämtats från läromedel, kursplaner och enkätundersökningen, därför var ett effektivt och tämligen enkelt sätt att föra fram studiens resultat genom sammanfattande tabeller. Det handlar exempelvis om hur många av läromedlen i religionskunskap som lyfter samer och samisk religion, hur många lärare som berör samer inom ramen för religionskunskap som

undervisningsämne med mer. Materialet som använts i undersökningen gjorde det möjligt att räkna och sammanställa olika datamängder för att överskådligt presentera resultatet. Med inslag av en kvantitativ ansats som komplement till den kvalitativa metoden har tydlig och exakt statistik utifrån undersökningens syfte framställts, vilket underlättar förståelsen av studiens resultat och slutsats (Kjeldstadli 1998, ss. 218–219).

Studien undersöker hur samer och samisk religion framställs och behandlas i läroplaner, läromedel och undervisning inom religionsundervisningen på grund- och gymnasieskola. Då läroplaner, läromedel liksom enkätundersökningen är textbaserade med detaljerad information så lämpade sig en kvalitativ metod väl för undersökningens syfte och ändamål. Grundtanken med tolkande forskning är att föra fram mönster och fenomen som inte tydligt framträder, i examensarbetet handlar det om att synliggöra

(14)

9

resultatet kring undervisning om samer och samisk religion i undervisningsämnet religionskunskap utifrån läroplaner, läromedel och undervisning. Genom studium och analys av läroplaner, läromedel och enkätstudien utifrån en kvalitativ metod, kom större sammanhang och förståelse att uppdagas.

2.2. Komparativ metod

Komparativ metod handlar om att jämföra, det är därmed detsamma som en jämförande metod. Metoden är inriktad på att beskriva samt analysera skillnader och likheter mellan studieobjekt. I det aktuella fallet har metoden tillämpats för att söka samband mellan läroplaners framställning gällande undervisning om samer och hur läromedel förändrats därefter. Metoden syftar till att identifiera orsakssamband och mönster. Det är däremot inte möjligt att fastställa orsaker till ett fenomen om man samtidigt inte vet under vilka förhållanden fenomenet inte förekommer. Metoden är grundläggande för all vetenskap, i synnerhet forskning inom samhällsvetenskap, eftersom den identifierar betingelserna för variabilitet i det som ska studeras. En viktig prototyp för all form av vetenskap och forskning är därför att kontrollera och jämföra, det är där den komparativa metoden fyller sin funktion (Nationalencyklopedin 2021a). Då läromedel och läroplaner inom ramen för undervisningsämnet religionskunskap ställts i relation till varandra och jämförts, har användandet av en komparativ metod varit viktig för studiens ändamål.

Poängen med komparativa studier är att vidga perspektiv samt referensramar för att därmed möjliggöra olika synsätt, tolkningar och frågeställningar i en studie. Det avgörande vid komparativa studier är vad som jämförs och hur detta görs. Beroende på vad som jämförs och hur det ställs i kontrast mot något, så har det betydelse för vad som framträder och framställs i studien samt hur jämförelsen kommer att förstås. Metoden är därför framgångsrik då den gör det möjligt för forskare att uppnå bredare och djupare analyser, därtill öppnar det upp för ökad förståelse för forskningsfältet (Fransson 2006, s. 15).

Komparativa studier är en användbar metod som forskare tillämpar när flera fall jämförs med- eller mellan varandra (George & Bennet 2005, s. 151). Olika strategier för användandet av komparativa studier finns som riktar sig till olika ämnesdiscipliner. En komparativ studie kan delas in efter hur läroplaner förändrats gällande undervisning om samer inom ämnet religionskunskap. Till följd av det kan forskaren antingen göra en statistisk studie, en fokuserad studie eller en komparativ fallstudie (Landman 2003, s.

24). I verket Komparativ metod: förståelse genom jämförelse skriver Thomas Denk att

(15)

10

jämförelse ger forskare möjlighet att förstå likheter och skillnader, vilket varit möjligt i det specifika fallet med läroplaner och läromedel om samer och samisk religion. Utöver detta ges forskaren möjlighet att utveckla och pröva teorier inom ramen för

samhällsvetenskapliga studier (Denk 2002, s. 7). Utformningen av komparativa metoder kan variera utifrån studiens problemformulering, mängden material som bearbetas samt tid som undersökaren har till sitt förfogande (Landman 2003, s. 24).

Läromedel och läroplaner har granskats utifrån ett historiskt perspektiv, vilket innebär att studien redogör för hur läromedel förändrats i sin framställning av samer och samisk religion till följd av förändringar av läroplaner. Då läroplaner samt läromedel jämförts och diskuterats i relation till varandra, har användandet av en komparativ metod varit användbar för examensarbetet. Genom jämförelser uppdagas likheter och skillnader, vilket bidragit till ökad kunskap om samernas plats och framställning inom grundskolans och gymnasieskolans undervisningsämne religionskunskap. Till följd av användandet av metoden har bredare och djupare analyser av undersökningsområdet uppdagats, vilket lett till ökad förståelse och kunskap av undersökningsområdet

2.3. Material

Primärmaterialet som ligger till grund för undersökningen är dels styrdokument för grundskola och gymnasieskola publicerade av Skolverket, dels läromedel inom ämnet religionskunskap. En enkätundersökning med legitimerade lärare som undervisar i religionskunskap i svensk grundskola och gymnasieskola är därutöver en del av studiens primärmaterial. Läroplanerna finns att tillhandahålla elektroniskt genom Skolverkets webbplats (Skolverket 2019). Läroplanerna från Skolverket har lämpat sig väl för undersökningen, detta då läroplanerna är de som fastställer syftet och innehållet av undervisningen i religionskunskap. I källmaterialet finns även information om

kunskapskrav liksom vad skolans ansvar som utbildningsväsende är. Informationen har använts för att besvara forskningsfrågorna som ställts och presenterats ovan.

Frågeställningarna har därmed kartlagts med hjälp av bland annat läroplaner samt kurslitteratur inom ämnet religionskunskap.

Studier av läromedel har genomförts för att undersöka i vilken utsträckning samer och samisk religion representeras i läromedel inom religionskunskap och hur de förändrats över tid i relation till läroplanernas förändring. Niklas Ammert menar att läroböcker är dominerande som faktabank i undervisningssammanhang i majoriteten av skolans undervisningsämnen. De nordiska länderna tillsammans med Storbritannien är

(16)

11

de länder som tillämpar läroböcker i störst utsträckning, även om det är en central del av skolans verksamhet även i andra länder (Ammert 2011, ss. 26–27).

Utöver läroplaner samt läromedel för religionsämnet har även en

enkätundersökning med utbildade och legitimerade lärare genomförts, enkäten utgör en del av primärmaterialet. Enkäten har tillämpats för att undersöka om legitimerade lärare väljer att belysa samer i sin undervisning inom ämnet religionskunskap samt i vilken utsträckning detta görs. Enkätstudien har fyllt sitt syfte genom att även undersöka hur lärare väljer att lyfta samer inom ramen undervisningen.

Enkätstudiens tillvägagångssätt är strukturerat efter Vetenskapsrådet riktlinjer för etik i forskning. Enkätstudien är anonym och allt material förvaras i forskarnas slutna arkiv. Efter godkänd uppsatsopponering och slutgiltig version av examensarbetet framställts, kommer arkiverat material från enkätstudien raderas. I förhållande till forskningsprincipen har studien varit anonym, därtill finns en mångfald av åldrar, lärosäten, geografiskt säte, kön med mer representerat i studien. Det innebär att inga samband kring respondenterna eller lärarnas personliga information finns att synliggöra (Vetenskapsrådet 2021).

3. Teoretiskt perspektiv

Det teoretiska ramverk som tillämpats i examensarbetet är en diskursteori. Diskurser är konstituerande och en form av social praktik, det innebär att det som skrivs och sägs förordnar den sociala världen men påverkas ändock genom andra former av sociala praktiker i världen (Winther Jørgensen & Phillips 2000, ss. 67–68). Diskursteorin skapas av strukturer i samverkan med att den bidrar till både omformning och

utformning. Det innebär att diskurser förändrar och reproducerar olika strukturer och samhällsmönster (Fairclough 2010, s. 59). Forskare granskar därmed det som skrivits eller sagts med hjälp av diskursteorin som teoretiskt ramverk. Syftet är att undersökaren synliggör de mönster och samband vilka som skapats genom diskurser. Det handlar om att undersöka och synliggöra aktuella diskurser utifrån dess påverkan för sociala

konsekvenser i det vardagliga livet (Winter 2000, s. 28). I det specifika fallet handlar det om hur minoritetsbefolkningen samer framträder inom ramen för

religionsundervisning i svenska skola. Genom tillämpandet av en diskursteori lyfter undersökningen mönster och samband mellan läroplaner, läromedel och lärares undervisning. Genom tillvägagångssättet är det möjligt att synliggöra diskurser i samhället.

(17)

12

Diskursteorins främsta uppgift är att reducera maktförhållanden i processer och samhället som helhet. Teorin används för att undersöka och reducera glappet i olika sociala samhällsklasser (Fairclough 2010, ss. 8–9). Det huvudsakliga syftet med teorin är att bidra till sociala förändringar genom att både påvisa och avslöja strukturer i samhället. Diskursteorin tillämpas även för att synliggöra den betydelse som diskurser har för att ojämlikheter ska upprätthållas i samhället (Winther Jørgensen & Phillips 2000, s. 70). När diskursteorin tillämpas bör denne kombineras med andra relevanta vetenskapliga metoder för att få ett brett och utvidgat perspektiv i undersökningen, teorin kan exempelvis kombineras med användandet av en kvalitativ metod (Winther Jørgensen & Phillips 2000, ss. 141–143).

Det är i vardagen som människor skapar och producerar diskursiva praktiker, det innebär skapandet och användandet av texter. Genom språket skapar människor sina sociala relationer liksom sin identitet (Winther Jørgensen & Phillips 2000, s. 15). Då en del i diskursteorin handlar om att undersöka och tydliggöra för olika maktförhållanden mellan exempelvis sociala klasser, där fokus läggs på ojämlikhet i sociala och kulturella strukturer, har teorin lämpat sig väl för studiens forskningsfält som handlar om samer och samisk religion (Winther Jørgensen & Phillips 2000, s. 69). Då dagens samhälle förser oss med ny och utökad information är det viktigt att skapa en bakgrundsförståelse av fenomenet. Genom olika typer av medier skildras intryck som formar personers identitet och sociala relation, liksom dennes inställning till fenomen och händelser (Winther Jørgensen & Phillips 2000, s. 91).

4. Tidigare studier

I nedanstående kapitel redogörs för tidigare studier som är relevant för undersökningen.

Kapitlet är indelat i tre underrubriker, vilka utgör forskningsfrågorna i examensarbetet.

Först redogörs det för tidigare studier om samer inom läroplaner, därefter gällande samer i läromedel. Avslutningsvis redogörs det för tidigare studier i relation till samisk religion i undervisning. Forskningsfältet gällande samer och samisk religion i

undervisning är bristfälligt, därför har vi valt ut flera studier som synliggör relevanta aspekter i förhållande till undersökningens syfte och ändamål. Det innebär att väsentliga delar från studierna i relation till detta examensarbete lyfts fram. Materialet utgör

tillsammans en bred översikt av tidigare studier gällande ämnet i förhållande till examensarbetet.

(18)

13

4.1. Samer i läroplaner

Same eller svensk? En läroplansteoretisk studie över den svenska synen på samer är ett examensarbete författat av Johan Örsäter år 2020. Han har jämfört den svenska, norska och finska läroplanen med fokus på samers framställning i samhällskunskap för årskurs 7–9 (Örsäter 2020, ss. 7–8). Författaren lyfter att samer nämns i den svenska läroplanen för grundskolan, Lgr 11, under rubriken kunskaper. Där står bland annat att samtliga elever ska ha fått kunskap om samer som urfolk, där samer separeras från andra minoriteter genom att benämnas som urfolk. I kursplanen för ämnet samhällskunskap nämns samer i det centrala innehållet. Studien lyfter att elever ska ha fått kunskap om samer som ett svenskt urfolk samt förstå innebörden av dess särställning och rättigheter i samhället (Örsäter 2020, ss. 37–39). I kunskapskriterierna för årskurs 7–9 inom

samhällskunskap står det att eleverna ska kunna redogöra för de nationella minoriteterna samt deras rättigheter och särställning (Örsäter 2020, s. 41).

Den norska läroplanen redogör för det samiska språket liksom den samiska kulturen som ett gemensamt arv i Norge och övriga nordiska länder. Det innebär att skolan ska ansvara för att bevara kulturen och föra den vidare, framför allt i de skolor och områden där det finns elever med samiskt ursprung. Den norska läroplanen redogör för värdet av att möta olika kulturer och traditioner i skolan, vilket bidrar till att elever kan reflektera kritiskt och bilda acceptans (Örsäter 2020, s. 44). I de huvudområden som Örsäter sammanställt i relation till samhällskunskap nämns inte samer specifikt,

däremot nationella minoriteter och ursprungsbefolkningar (Örsäter 2020, ss. 46–48).

Författaren anser att Norges läroplan samt kursplan fokuserar mycket på nationen samt Norges arv och kultur. Kristendomen har tagit en stor plats i läroplanen eftersom den sägs vara grunden för det norska samhället. Den samiska kulturen verkar till en början vara inkorporerat i det norska samhället, däremot menar Örsäter att det blir motsägelsefullt när läroplanen lyfter samer som en kultur och identitet som bör bevaras.

Han menar att läroplanen, i undervisningssammanhang, ska utgå från en gemensam grund som ska bidra till en nationell identitet. Den nationella identiteten härstammar ur samma språk och tradition, vilket han lyfter som en kritik mot en strävan efter ett mångkulturellt samhälle. Författaren anser att Norge bygger sin samhällsgrund och utbildning på integration, men att samer inte ingår i läroplanen eftersom samer skiljer sig mot andra minoriteter i världen (Örsäter 2020, ss. 50–51).

Finlands läroplan har strukturerats upp efter olika rubriker, undersökningen har fokuserat på årskurs 7–9 och relevanta områden för forskningsfrågan. En av rubrikerna

(19)

14

handlar om grunden för allmänbildning, under rubriken nämns samer i relation till FN där urfolkens rättigheters ska beaktas för att trygga samernas rättigheter. Samer lyfts dessutom utförligt under en rubrik som handlar om språk och kultur, där det står att det är av betydelse att samer får möjlighet att bli en del av en samisk gemenskap och få möjlighet till undervisning på samiska (Örsäter 2020, ss. 52–53). Kursplanen för samhällskunskap nämner inte samer, däremot har kulturbegreppet en stor del i

kursplanens upplägg. Det handlar om att elever bland annat ska lära sig och bekanta sig med den kulturella omgivningen och kulturarvet. Finlands läroplan vill främja

mångsidighet och mångkulturalitet (Örsäter 2020, ss. 56–57).

”Ty kan man sin egen historia, blir det lättare att kämpa för sin egen identitet”:

en kvalitativ undersökning av ett samiskt perspektiv på utbildningspolitik mellan 1962–

1994 är ett examensarbete inom ämneslärarprogrammet författad av Julia Appelblad år 2016. Uppsatsen undersöker hur diskussioner utifrån ett samiskt perspektiv skildrat utbildningspolitiken, debatten har jämförts med hur läroplaner i den svenska

grundskolan och sameskolan utformats mellan år 1962–1994 (Appelblad 2016, s. 2).

Författaren redogör för att elevens individuella utveckling är det enda som reviderades i och med övergången från Lgr 62 till Lgr 69, det innebär att kultur- och samhällsfrågor liksom undervisningsämnen inte berördes av läroplanens förändring. I låg- och

mellanstadiet lyfter läroplanen att lärare ska leda samtal om människor i andra länder i relation till likheter samt olikheter. Likheterna följs åt av att de förenar oss alla,

Appelblad menar att det kan tolkas som att minoriteter inte finns i Sverige. Hon

uppfattar texten som att samtliga invånare i Sverige har samma kultur medan de i andra länder finns olika kulturformer. Samernas historia nämns inte under kursplanen utan fokus ligger snarare på kristendomen och dess intågande i Sverige. I ett komplement till orienteringsämnena på högstadiet finns ett område som lyfter människor med andra villkor, under sektionen framgår minoritetsproblem även om ingen innebörd av detta förs fram (Appelblad 2016, ss. 35–36).

Lgr 80 lyfter barn med olika kulturella bakgrunder vilket är något skolan ska ta hänsyn till. I läroplanen nämns värdet av hemspråksundervisning, vilket skiljer sig mot tidigare läroplaner. Skillnaderna kan, enligt Appelblad, ha att göra med den ökade arbetskraftsinvandringen i landet samt det förändrade fokuset i läroplanerna. Lgr 62 samt Lgr 69 var, enligt författarens tolkning, innehållsfokuserad medan Lgr 80 fokuserade mer på att fostra elever till samhällsmedborgare. Slutsatsen dras att den ökade invandringen, samt målet att fostra, bidrog till att läroplanen kom att fokusera på

(20)

15

olika kulturer i samhället i större utsträckning, vilket tidigare läroplaner inte gjort i samma utsträckning. Appelblad menar att läroplanerna var etnocentrisk, de första läroplanerna formulerades på ett sätt som kunde tolkas som att samtliga medborgare i Sverige hade samma kultur och religion (Appelblad 2016, ss. 37–38). Författaren redogör för att läromedel i många fall hade stereotypa inslag och skildringar av samer (Appelblad 2016, s. 63). Slutsatsen dras att stora brister om samer i den svenska

undervisningen finns, eftersom den samiska kulturen skalats ned för att anpassas till det svenska samhället. Om undervisningen har stora brister kan skolan förmedla ett vi- och dem-tänk när det förmedlas en felaktig bild av samerna (Appelblad 2016, s. 68).

4.2. Samer i läromedel

Jesper Zilén har år 2020 skrivit uppsatsen Nationella minoriteter i samtidens läromedel:

en narrativanalys av läromedel riktade mot årskurs 4–6 i historia. Uppsatsen syftar till att belysa minoriteters framställning i vanligt använda läromedel inom ämnet historia för mellanstadiet (Zilén 2020, ss. 25–27). Resultatet visar att samer är den grupp som lyftes mest frekvent i samtliga läromedel i relation till andra minoritetsgrupper även om förekomsten varierar, dock är deras historia sekundär (Zilén 2020, s. 31). Zilén menar att läroböckerna som granskats redogör för minoriteter som ett förtryckt folk vilket kan framhäva en missvisande bild. Resultatet visar att lärare inte använder sig av

Skolverkets rekommenderade läromedel även om de lyfter minoriteter i större utsträckning (Zilén 2020, s. 50).

Resultatet går i linje med tidigare studier av samma undersökningsområde (Zilén 2020, s. 50). De nationella minoriteternas historia har redogjorts för i låg utsträckning, deras etniska och kulturella kännetecken har nämnts ytligt. Två av böckerna som undersökts skildrar samer som ett renskötande folk och att det är samernas främsta sysselsättning (Zilén 2020, s. 52). Zilén menar att läroböckerna inte ger en nyanserad bild av minoriteterna och lever därmed inte upp till styrdokumentens krav om vad som ska läras ut inom ramen för undervisningen. Författaren lyfter dock att lärare kan komplettera med annat undervisningsmaterial för att undervisningen ska bli nyanserad (Zilén 2020, s. 56).

Samer i läromedel: läromedelsanalys av samers förekomst i SO-läromedel för tidiga skolår är ett examensarbete författat av Lina Svensson år 2013. Uppsatsen syftar till att undersöka hur 13 läromedel i ämnet historia samt samhällskunskap skildrar samer och samisk kultur för mellanstadiets årskurs 4–6. Läroböckerna som undersökts i studien har utgivits mellan år 1994–2012 (Svensson 2013, s. 2). Svensson undersöker

(21)

16

hur läroböcker förändrats i relation till när läroplaner utgivits. Hon menar att samer främst lyfts i läroböcker för äldre årskurser, med utgångspunkt i det har undersökningen begränsats till årskurs 4–6. Resultatet visar att den första versionen av Lpo 94 inte lyfte samer, varken i läroplanen eller kursplanen för ämnet historia eller samhällskunskap.

Svensson menar att det blev en förändring inom historieämnet i samband med Sveriges erkännande av samer som svensk minoritet år 2000. Kursplanen lyfte samer samt

svenska minoriteter under ämnesbeskrivning, däremot inte under de kriterium elever ska uppfylla mellan årskurs 4–6 (Svensson 2013, s. 5).

I Lgr 11 nämns samer och svenska minoriteter i skolans övergripande mål samt i det centrala innehållet. Svensson menar att historia var det ämne som tidigare lyfte samer inom ramen för undervisningen. Detta har dock förändrats till följd av Lgr 11, samer och andra minoriteter behandlas nu i historia, samhällskunskap samt

religionskunskap. Författaren menar att religionskunskap är det ämne där samer får störst plats, med ett betygskriterium för årskurs 4–6 som behandlar ämnesområdet (Svensson 2013, ss. 5–6). Resultatet visar att historieböckerna samt samhällsböckerna som granskats har ett varierat innehåll gällande framställningen av samer. Böckerna inom historieämnet fokuserar i stora drag på konflikter samt den samiska kulturen.

Konflikter som redogörs för är främst relationen mellan samer och staten medan den samiska kulturen skildrar rennäring och religion. Läroböcker inom samhällskunskap framställer främst samer i samtiden och reflektioner över det historiska, det är mindre fokus på konflikter (Svensson 2013, s. 7). Utifrån studien drar Svensson slutsatsen att samer får en liten plats, eller ingen plats alls, i läroböcker (Svensson 2013, s. 28).

Undersökningen visar att historieböckerna samt samhällsböckerna hade ett varierat innehåll gällande framställningen av samer. Svensson kunde se att böckerna inom historieämnet fokuserade i stora drag på konflikter samt den samiska kulturen. När det kom till konflikter lyftes framför allt relationen mellan samer och den svenska regeringen fram. Den samiska kulturen skildrade rennäring och religion. Läroböcker inom samhällskunskap framställde framför allt samer i samtiden och reflektioner över det historiska, med mindre fokus på konflikter (Svensson 2013, s. 7) Svensson har dragit slutsatsen att samer får en liten plats, eller ingen alls, i läroböckerna (Svensson 2013, s. 28).

Historia har inte ett kunskapskrav om samer, det kan därför vara en anledning till att undervisningsmaterial om samer i läromedel för undervisningsämnet historia lyser med sin frånvaro, menar Svensson. Samhällskunskap fokuserar på samtida samer

(22)

17

och reflekterar över det historiska gällande samer. Slutsatsen dras att det kan bottna i den historiska berättelse som ger en mer stereotyp redogörelse om samer. Den kritiska granskningen och reflektionen över texter kring samer lyfts framför allt i senare skolåldrar. Svensson menar att det kan bottna i att äldre elever kan tänka mer kritiskt och reflektera för att hämma okunskap om samer och därigenom motverka stereotypa inslag. I samhällskunskap ska samer behandlas, de läromedel som granskats visar att innehållet om samer stämmer överens med de delar som läroplanen fastställt som centralt innehåll i ämnet. Det fanns däremot böcker som inte nämnde samer, det innebär att undervisande lärare behöver inneha specifika ämneskunskaper eller ett särintresse för att det centrala innehållet ska täckas inom ramen för undervisningen. Avslutningsvis menar hon att lärare ofta vill utgå från läromedel som behandlar kursmålen. Det som skrivs i styrdokumenten avgör vad som lyfts i läromedel. Detta är vad lärare undervisar om och vad eleverna får lära sig, därav vilka perspektiv och normer elever bär med sig i framtiden (Svensson 2013, s. 30).

Stefan Lingvall har år 2008 skrivit artikeln, Den frånvarande samen, publicerad i tidskriften Religion & Livsfrågor. Han menar att samer sällan framställs i läromedel, eller kopplas i relation till exempelvis exotism. Lpf 94 redogör för att alla elever ska ha kunskap om de nationella minoriteterna, vilket inbegriper samer. Lingvall menar att undervisningen, av hans egen erfarenhet, enbart berörde judar i hans egen skolgång.

Författaren undersöker gymnasieskolans läroplan, han menar att det bör vara i

religionsämnet samt historieämnet som samer lyfts fram och undervisas om. Av dessa ämnen var religionskunskap det enda obligatoriska ämnet på gymnasiet, varav Lingvall anser att samer bör lyftas inom ramen för religionskunskap så alla elever erhåller utbildning och kännedom om Sveriges urbefolkning. Religionskunskap är en liten kurs som ska rymma mycket information, bland annat världsreligioner samt etik och moral.

Lingvall menar att lärare kommer bortprioritera det som inte är obligatoriskt eftersom tidsutrymme inte finns. Han hänvisar till att samer bör ingå i en av de obligatoriska religionerna då samer är en svensk urbefolkning och urreligion (Lingvall 2008, s. 18).

I Lingvalls tidigare studie undersöktes åtta religionsböcker för gymnasieskolan, där fyra av böckerna nämnde samer. Läromedlen som lyfte samer gjorde det däremot i en mycket begränsad omfattning. Samer förekom till störst del under rubriker som naturreligioner eller etniska religioner. Enbart två av de åtta undersökta böckerna lyfte samer på ett bra sätt enligt författaren. Böckerna hade mycket information om samer som varken var värdeladdade eller generaliserande. Resterande läroböcker som belyste

(23)

18

samer relaterade samisk religion i relation till världsreligioner, vilket kunde påverka läsningen om samer till något annorlunda eller avvikande. Urfolket diskuterades dessutom ofta i relation till aboriginer eller indianer som liknande befolkningar, vilket ger generaliserande drag och uppfattningar. Detta kan ge eleverna en felaktig bild av samer eftersom de inte lyfts som en egen och unik religion (Lingvall 2008, ss. 18–19).

Läroböcker kan vara svårt att grunda sin undervisning på eftersom de lyfter mer än vad som kan tänkas inbegripas inom tidsramen för religionsämnet. Lärare behöver prioritera stoffet och därmed finns risk för att den samiska religionen åsidosätts och förbises i undervisningen. Anledningen till varför den åsidosätts kan bero på att andra religioner är obligatoriskt att lyfta. Lingvall menar dessutom att en förklaring till samers frånvaro kan bero på skamkänslor av den svenska historien och hur samer behandlades.

Oavsett anledning anser han att samer bör lyftas mer för att öka elevernas förståelse om samisk religion och kultur (Lingvall 2008, s. 19).

Jon Odell har år 2017 författat magisteruppsatsen Religionskunskapens samer:

hur och var framställs samerna och vilken plats får de?. Odell har haft som mål att undersöka samernas framställning i läromedel från 2011 och framåt inom

religionsämnet för mellanstadiets årskurs 4–6 (Odell 2017, s. 6). Undersökningen

baserades på en textanalys av tre vanliga läromedel i undervisningen. Resultatet visar att två av läromedlen framställer den kristna missionen på ett negativt och våldsamt sätt, den tredje boken behandlar inte samernas tvångskonvertering till kristendom alls. Det framkommer viss stereotypisering, etnocentrism och essentialism inom läromedlen i relation till samernas framställning (Odell 2017, ss. 33–34). Av studiens resultat drar författaren slutsatsen att läromedel framställer samer ur ett negativt perspektiv.

Samernas framställning i de tre granskade läroböckerna skiljer sig åt samt att samer får olika stort utrymme inom ramen för läromedlen. Odell drar slutsatsen att det finns få källor att förlita sig på när det kommer till den samiska religionen, vilket innebär att läroböcker inte har mycket information att grunda sin information på (Odell 2017, s.

36).

4.3. Samer i undervisning

Christina Rodell Olgaç har skrivit ett kapitel i boken Perspektiv på interkulturalitet som sammansattes av redaktör Helena Hill år 2020. Kapitlet heter Sverige, skolan och de fem nationella minoriteterna – från monokulturalitet och enspråkighet till interkulturell pedagogik och social rättvisa. Rodell Olgaç lyfter att hon utvecklat en kurs på

(24)

19

lärarutbildningen som berörde Sveriges fem erkända nationella minoriteter ur ett historiskt perspektiv med fokus på bland annat skolgång och språksocialisation.

Lärarstudenter blev upprörda vid kursens gång eftersom flera av dem för första gången mötte frågor gällande minoriteter och hur de behandlats i Sverige. Det framkom bland annat att flera lärarstudenter kände sig lurade av den förskönade bilden av Sverige som de vuxit upp med (Rodell Olgaç 2020, s. 85).

Det svenska samhället har en bild av ett nationalistiskt homogent samhälle med ett gemensamt språk och kultur. Skolan har en central roll att befästa kulturen i landet, vilket inneburit att en alternativ historia sällan uppdagats i skolvärlden. Syftet med artikeln har varit att lyfta en bakgrund om minoriteternas okända historia som fokuserar på deras livssituation och konsekvenser för barns och ungas lärande. Författaren lyfter minoriteternas skolpåverkan under 1900-talet och hur det ser ut i dag. Under 2000-talet omformades skolans styrdokument efter erkännandet av de nationella minoriteterna.

Trots förändringarna visar det sig att okunskapen om minoriteter inom skolan

fortfarande är tydlig, således framkommer inte förändringarna i praktiken enligt Rodell Olgaç (Rodell Olgaç 2020, s. 86). Under 1960-talet påverkades pedagogiken av både internationella- och nationella samhällsrörelser gällande orättvisor bland folkgrupper.

En viktig aspekt som uppkom var att belysa tidigare tystade berättelser gällande minoritetsreligioner eller andra förtryckta grupper. Genom att lyfta motberättelser och belysa rasismens strukturella rötter utmanas tankesättet och okunskapen motverkas (Rodell Olgaç 2020, ss. 94–95). Rodell Olgaç menar att elever inte behöver känna sig lurade på sin egen historia, förutsatt att kunskapen gällande den historiska mångfalden ökar i undervisningen (Rodell Olgaç 2020, s. 104).

Amanda Sjöberg Stålnacke har år 2019 skrivit uppsatsen Erfarenhetsbaserad pedagogik – metod för att öka kunskap och förståelse om samisk kultur. Syftet med undersökningen är att synliggöra hur lärare och elever uppfattar erfarenhetsbaserad pedagogik som ett hantverk för att öka elevers förståelse och kunskap om samisk kultur.

Hon ämnar söka likheter och skillnader mellan uppfattningar gällande användandet av metoden i undervisningen mellan elever och lärare (Sjöberg Stålnacke 2019, s. 3).

Studien genomfördes med fokus på elever i årskurs sex där samtliga elever gick i samma skola (Sjöberg Stålnacke 2019, ss. 13–14).

Studiens resultat visar att elever anser det viktigt att få undervisning om samer eftersom det är en svensk urbefolkning och således en viktig del av Sveriges historia.

Det framkom att det finns en oro att kunskap om samisk kultur och religion försvinner

(25)

20

och vittnar om att eleverna inte får tillräcklig kunskap om samer. Eleverna anser sig få för lite undervisning eller ingen undervisning alls om samer, främst efterfrågar eleverna kunskaper om hur samer har det i dag. Några elever ställer sig dessutom kritisk till den tidigare undervisningen om samer, detta då eleverna menar att det i slutändan snarare handlar om svenskarnas kultur och inte specifikt samernas. I relation till elevernas resonemang menar Sjöberg Stålnacke att undervisningsmaterial gällande samer, vilka används i undervisningssyften, bör vara skapat av samer. Genom att tillämpa

undervisningsmaterial som är producerat av den grupp som undersöks får elever en mer verklighetsförankrad undervisning. Det kräver således inte att lärare behöver ha

specifika ämneskunskaper för rättvis undervisning (Sjöberg Stålnacke 2019, ss. 26–27).

Henning Johansson har skrivit doktorsavhandlingen Samer och

sameundervisningen i Sverige disputerad år 1977. Han har genom en minoritetspolitisk ram undersökt bland annat samers befolkningsmässiga förhållanden, utbildning och skolförhållanden (Johansson 1977, s. 35). Johansson menar att samhällsutvecklingen bidragit till en mer positiv inställning till samer (Johansson 1977, s. 49). Ett stort önskemål bland samiska föräldrar är att grundskolan ska lyfta samiskt stoff i

undervisningen, framför allt när det kommer till hur samer har det i dag. De menar dock att lärare är för dåligt insatta i samiska förhållanden för att kunna ge en rättvis

undervisning. Undersökningen visar att 35–40% av föräldrarna anser att läraren själv bör vara same för att kunna förmedla en rättvis undervisning om samer (Johansson 1977, ss. 56–57). Enligt Johanssons studie bör grundskolans undervisning inbegripa stoff om samer, detta för att öka förståelsen och kunskapen om minoritetsbefolkningen samer med deras kultur, religion och historia (Johansson 1977, s. 71).

Rapporten Sameundervisning: samers önskemål och behov i skolfrågor är skriven av Henning Johansson år 1976. Undersökningen syftar till att studera det samiska språket och samernas egen inställning till kulturens ställning i undervisningen (Johansson 1976, s. 3). Resultatet visar att samer önskar att grundskolan ska ha mer undervisning om samer. De föräldrar som inte anser att samer bör ägnas större uppmärksamhet inom undervisningen, menar att det kan resultera i att samer upptar plats för viktigare saker. Johansson menar dock att lärare i regel saknar de kunskaper som krävs för en rättvis undervisning om samer och samisk religion (Johansson 1976, ss. 55–57). De föräldrar som önskar ökad utbildning om samer i grundskolan anser att det bör vara obligatoriskt i den befintliga undervisningen (Johansson 1976, s. 59).

(26)

21

Johansson menar att det finns behov av forskning och förändringar i den undervisning som ges gällande samer (Johansson 1976, s. 80).

Katarina Jonsson skrev år 2018 uppsatsen Samer, ett färgstarkt tillägg eller ett osynligt bihang? En intervjustudie med gymnasielärare inom religionskunskap och historia. Hon undersökte hur lärare undervisar om samer i gymnasieskolan och betydelsen av läromedel för framställningen av samer inom undervisningsämnen

religionskunskap och historia (Jonsson 2018, ss. 3, 13). Till studien och det resultat som Jonsson presenterar intervjuades gymnasielärare från Umeå kommun samt Östersunds kommun. En enkätstudie besvarades dessutom av gymnasielärare från Umeå kommun, Östersunds kommun, Örnsköldsviks kommun samt Stockholms kommun (Jonsson 2018, s. 28).

Resultatet visar att material hämtat från film och internet var vanligast både i ämnet religionskunskap samt historia gällande undervisning om urfolket.

Undersökningen granskade tre läromedel och nio internetsidor som berörde samer (Jonsson 2018, ss. 28–29). Enligt undersökningen användes internet eller annat material utöver läroböcker i undervisningen, detta till stor del med anledning av att läroböcker inte behandlar samer i tillräckligt stor utsträckning. Det innebär att lärare själv får söka efter information om samer på andra ställen. Det är något som tar tid och kräver extra arbete av lärarna när de själva behöver framställa och söka eget undervisningsmaterial.

Det undervisningsmaterial som framkom till stor utsträckning var filmen Sameblod.

Som bland annat redogör för rasbiologi, relationen mellan stat och samer samt dagens perspektiv för samer med fokus på frågor gällande identitet och tillhörighet. Den lyfter olika perspektiv som synliggör att alla samer inte nämner att de är samer, eller olika fördomar såsom att alla samer är renskötare med mer. I relation till filmvisning skildrar studiens resultat att många lärare arbetar med diskussionsfrågor. Undersökningen visar att det kan vara svårt för lärare att beröra ämnet när de inte besitter kunskaper om samer. Om lärare inte är tillräckligt pålästa kan det vara svårt att besvara frågor eller relatera till diskussioner från elever på korrekt sätt (Jonsson 2018, ss. 45–46).

Studien visar att lärare i många fall undervisar om samer i relation till andra moment. Samer förekommer ofta som exempel i undervisning, exempelvis var det vanligt att samer förekom genom att elever fick skriva eller läsa om samer som fördjupningsuppgift. Resultatet visar att samer ofta försvinner i undervisningen

eftersom de inte ingår i planeringen (Jonsson 2018, ss. 45–46). Det är upp till läraren att

(27)

22

själv lyfta fram material för undervisning om samer, undervisningen kan således variera beroende på läraren och dennes kunskaper liksom intresse (Jonsson 2018, s. 48).

I religionsundervisningen berörs samer oftast som exempel inom den allmänna undervisningen och inte på ett djupare plan. Även om lärare vill lyfta samer i sin undervisning är tidsbrist och brist på material de vanligaste anledningarna till att lärare inte berör ämnet. En anledning till tidsbristen liksom komplexiteten är att

religionskunskap som ämne innehåller många moment samt kursmål som behöver lyftas i undervisningen. Lärarna hävdar att samer, urfolk och minoritetsgrupper inte nämns i kursmål för religionskunskap på gymnasiet, därav hamnar bland annat samisk religion i periferin. Undersökningen visar däremot att lärare själv tolkar kursmål och lyfter samer i bland annat livsåskådningar och kopplar det till identitet. Samer kan även nämnas i relation till naturfolk, Jonsson menar dock att läromedel ofta framställer andra

folkgrupper som exempelvis aboriginer eller indianer istället för samer. Trots att samer är den enda svenska urbefolkningen prioriterar läromedel ofta andra folkgrupper än det som egentligen är mer betydelsefullt för elever i svensk skola. Jonsson menar således att lärare själv får göra en avvägning och prioritera det som anses relevant i undervisningen (Jonsson 2018, ss. 48–49).

5. Bakgrund

I avsnittet nedan presenteras bakomliggande faktorer till studiens relevans och karaktär.

Segmentet inleds med en redogörelse över det svenska skolsystemet samt läroplaner.

Kapitlet övergår därefter till information om läromedel och dess betydelse ur ett historiskt perspektiv. Förhållanden mellan religion och politik presenteras därefter.

Kapitlet avslutas med information om samer och tvångskristnandet av svenska samer.

5.1. Svenskt skolsystem samt läroplaner

Skolan är en institution som styrs av politiska beslut och förordningar. Skolan som enhet liksom dess undervisning är tätt kopplad till samhällets sociala-, kulturella- och ekonomiska struktur. Olika samhällen kräver olika villkor, ett samhälle med lägre arbetsfördelning kräver därmed inte lika etablerade utbildningsvillkor som ett samhälle präglad av hög arbetsfördelning, enligt Lundgren. Han menar att ett samhälle med låg arbetsfördelning inte kräver specifika institutioner som både utbildar och uppfostrar barn, utan det är snarare familjen som bidrar med värderingar och färdigheter som förväntas och krävs i samhället. I ett demokratiskt-, mångkulturellt- och ekonomiskt varierat samhälle ställs det däremot högre kvar på en institutionell uppfostran, enligt

(28)

23

Lundgren, vilket i huvudsak är skolans uppgift i Sverige. Undervisningen som skolan bedriver är utformad och baserad på vad samhället kräver av sina medmänniskor och vad dessa ska lära sig. Läroplanerna grundar sig i två huvudfrågor som genomsyrar undervisningen. Den första frågan handlar om vad är värt att veta och den andra frågeställningen handlar om vad är den sociala innebörden av detta vetande. Skolan med tillhörande undervisning har därmed en stor och viktig funktion i samhället (Lundgren 2014, s. 140).

Skolans grundprincip som samhällelig institution handlar inte bara om att förmedla kunskap. Det handlar snarare om att samhället både vill lära ut till individer men även lära dessa förstå innebörden av varför de lär sig och vad de lär sig.

Läroplanernas innehåll och syfte formas efter olika uppfattningar och diskussioner om skola, undervisning och lärande. Läroplaner påverkas och omformas efter historiskt inflytande och rön i samhället. I läroplanerna återfinns mål och innehåll, vilka är centrala styrdokument som återfinns i alla skolsystem. Styrdokumenten grundas på tvärvetenskapliga perspektiv, som bland annat tar upp vad som är kunskap hur detta ska förstås (Lundgren 2014, ss. 140–142).

Skolsystemet och skolans roll är uppbyggd under många århundraden av utveckling, vars syfte är både intellektuell träning liksom fostran. En grundtanke

genomsyrar svensk läroplan, nämligen olika principer och dygder som elever ska fostras in i (Lundgren 2014, s. 145). Lundgren poängterar att läroplaner grundar sig i två

värdefrågor, den ena handlar om rätten samt möjligheten till utbildning medan den andra frågan handlar om fostran av demokratiska medborgare (Lundgren 2014, s. 203).

Lundgrens resonemang befästs och skrivs fram tämligen tydligt i både Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) samt Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 (Gy 11), i läroplanerna står det bland annat att utbildningen ska förankra och förmedla respekt för mänskliga rättigheter och de demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för individens egenvärde samt respekt för vår gemensamma miljö (Lgr 11 2019, s. 5 & Gy 11, s. 5).

Trots två världskrig under 1900-talet kom det svenska skolväsendet att expandera liksom tanken om grundläggande demokratiska tankemönster. Efter

världskrigen insågs värdet av en likvärdig utbildning för alla unga, därmed skapades en nioårig obligatorisk grundskola i Sverige (Lundgren 2014, s. 79). Industrialiseringen ledde till att tekniken fick ett genomslag i samhället, vilket därmed befäste att både