5. Sammanfattande analys och diskussion
5.4 Slutsats
Vårt syfte med arbetet är att undersöka hur det särskilda stöd som elever behöver motsvarar det som skolan erbjuder. Vår slutsats är att i viss grad motsvarar det som skolan erbjuder det som eleven behöver, men vi ser fall där det är tvärtom på grund av anledningar som brist på resurser, kunskap och skolorganisation. Vi kan se att skolor generellt gör vad de kan för att möta alla elevers behov med de ekonomiska resurser som tilldelas. För att ytterligare öka stödinsatserna och för att fler elever skall nå upp till målen behövs tillföras ytterligare resurser i form av både pengar och kunskap. Det är viktigt att varje elev får det stöd den behöver utifrån dennes behov, och att det som skolan erbjuder skall vara det som eleven behöver. Det får inte vara de ekonomiska ramarna som avgör stödinsatserna utan det stöd som eleven behöver skall ges.
Ytterligare undersökningar behövs för att få det optimala samspelet mellan lärare, elev och föräldrar.
I vårt arbete har vi skrapat på ytan om vad som krävs för att de elever som behöver särskilt stöd skall klara skolan. Med ett ökande antal elever som inte blir behöriga till gymnasiet är det mycket som behöver undersökas för att vända trenden så att fler klarar grundskolan. Man kan fråga sig varför det särskilda behovet ökar och det skulle vara intressant att undersöka. Kan det vara så att lärarens kunskaper har sjunkit eller är det
39
för att andelen obehöriga lärare har ökat i samma takt? Under arbetets gång har vi stött på en del intressanta sidospår som man skulle kunnas arbeta vidare med. Några av dessa är: språkets betydelse för alla elever att klara skolans mål, individuella programmet – bra eller dåligt? Eller ett tionde skolår för att undersöka om olika alternativ är bättre än IV-programmet för elever som inte når upp till målen, vem är skolan till för alla eller bara för de som är normala? Detta för att nämna några. Likt bilden beskriver i början av vårt examensarbete är det önskvärt att alla blir färdiga slutprodukter, medan en del elever faller utanför ramen och hamnar på IV-programmet. För att motverka det måste vi minska antalet elever i skolan som inte når upp till målen i grundskolan, vilket är en komplicerad uppgift som inte har ett givet svar. Det är vi som lärare som skall vara medvetna om att det vi gör eller inte gör kan utveckla eller förstöra en människas framtida liv. Vårt arbete är att ta vara på en annan människas utveckling och framtidsmöjligheter.
40
Referenser
Ahlström, Emanuelsson, Wallin. (1986). Skolans krav – elevernas behov. Lund: Studentlitteratur
Arte, H & Berglund, L. (1985). Specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Brodin, J & Lindstrand, P. (2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund:
Studentlitteratur.
Cederberg, M & Ericsson, I. (2009). Ungdomars Upplevelser av Grundskolan i Malmö
– röster från elever på IV-program. Malmö: Resurscentrum för mångfaldens
skola/FoU-utbildning.
Eriksson, E-L & Wester K. (2005). Elever som behöver stöd men får för lite. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Emanuelsson, I & Sonnander, K. (1990). Svagbegåvade i vanlig skola – En uppföljning
genom högstadiet och gymnasieskolan. Stockholm: Högskolan för lärarutbildningen i
Stockholm, Institutionen för pedagogik.
Emanuelsson, I. (2002). I behov av särskilt stöd – och ändå godkänd? H. Andersson (Red.) Att bedöma eller döma (s. 27-38). Stockholm: Liber Distribution.
Förenta Nationerna (1989). Konventionen om barns rättigheter. New York
Greene, R W. (2003). Explosiva barn. Stockholm: Cura bokförlag och utbildning AB. Svenska Unescorådets skriftserie nr 4, 1996. (1996). Salamancdeklarationen.
Stockholm: Svenska Unescorådet.
Invgars, M. (2008). X – En liten bok om dyslexi. Stockholm: Natur och Kultur.
Kroksmark, T. (2002). En tankes fall i praktiken. H. Andersson (Red.) Att bedöma eller
döma (s. 57-75). Stockholm: Liber Distribution.
Linikko, J. (2009). ”Det gäller att hitta nyckel...”. Stockholm: Stockholms universitet. Lärarförbundet. (2007). Specialpedagogiskt stöd – för allas rätt till en bra utbildning.
Stockholm: Lärarförbundet.
41
Persson, B. (2007). Svensk specialpedagogik vid vägskäl eller vägs ände. C. Nilholm och E. Björck-Åkesson (Red.) Reflektioner vid specialpedagogik – sex professorer
om forskningsområdet och forskningsfronterna. (52-65). Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Richardson, G. (2008). I paragrafernas värld. Lärarförbundet (Red). Lärarens handbok. (79-178). Lund: Studentlitteratur.
SCB. (2009). Statistisk årsbok för Sverige 2009. Örebro: SCB-Tryck
Skolakuten (2008). Pedagogintervju med språkforskare Monica Axelsson. SVT UR. Hämtat 29 september 2009, från
http://www.ur.se/MediaPlayer/Templates/MediaPlayerPopup.aspx?id=23522&Series ProductID=133893&ProgramProductID=133901&MediafileProductID=135845&Me dia=tv
Statens offentliga utredningar (2007). Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan (2007:28). Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Stockholm: Fritzes. Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Tideman M & Rosenqvist J & Lansheim B & Ranagården L & Jacobsson K. (2004).
Den stora utmaningen om att se olikheter i skolan - Om att se olikheter som resurs i skolan. Halmstad: Högskolan i Halmstad & Malmö Högskola.
Utbildningsdepartementet. (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och
42
Bilagor
Bilaga 1
Utdrag ur SFS 1993:100. Examinationsförordningen bilaga 2. Speciallärarexamen
Omfattning
Speciallärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng. Därtill ställs krav på annan avlagd lärarexamen med inriktning mot kunskapsområdet språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling, annan avlagd lärarexamen med svenska eller matematik eller annan avlagd lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper.
Mål
För speciallärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som
speciallärare för barn och elever inom förskoleklass, skola eller vuxenutbildning, som har behov av särskilt stöd i språk-,
skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling.
Kunskap och förståelse
För speciallärarexamen ska studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa fördjupad kunskap om barns och elevers språk- och begreppsutveckling och stimulans av denna, och
- visa fördjupad kunskap om elevers lärande och språk-, skriv-
och läsutveckling eller matematikutveckling samt goda kunskaper
om bedömningsfrågor och betygssättning.
Färdighet och förmåga
43
- visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete och i arbetet med
att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer,
- visa förmåga att delta i arbetet med att utforma och genomföra åtgärdsprogram för enskilda barn och elever i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och
elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer,
- visa förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor som rör språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling,
- visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med
målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever,
- visa förmåga att kritiskt granska och tillämpa metoder för att bedöma barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling,
- visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på
individnivå i olika lärmiljöer, och
- visa fördjupad förmåga till ett individanpassat arbetssätt för barn och elever i behov av särskilt stöd.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För speciallärarexamen ska studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens.
44
Självständigt arbete (examensarbete)
För speciallärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
I examensbeviset ska det anges för vilken verksamhet utbildningen är avsedd.
För speciallärarexamen ska också de preciserade krav gälla som
varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Specialpedagogexamen
Omfattning
Specialpedagogexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng. Därtill ställs krav på annan avlagd lärarexamen.
Mål
För specialpedagogexamen skall studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för att självständigt arbeta som
specialpedagog för barn och elever i behov av särskilt stöd inom förskola, förskoleklass, fritidshem, skola eller
vuxenutbildning.
Kunskap och förståelse
För specialpedagogexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och
- visa fördjupad kunskap och förståelse inom specialpedagogik.
Färdighet och förmåga
För specialpedagogexamen skall studenten
45
analysera och medverka i förebyggande arbete och i arbetet med
att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer,
- visa förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå,
- visa förmåga att utforma och delta i arbetet med att
genomföra åtgärdsprogram i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer,
- visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor,
föräldrar och andra berörda, och
- visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med
målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För specialpedagogexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För specialpedagogexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
46
I examensbeviset skall det anges för vilken verksamhet utbildningen är avsedd.
För specialpedagogexamen skall också de preciserade krav gälla
som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
47 Bilaga 2
Intervjufrågor till specialpedagog
1. Hur arbetar du med elever i behov av särskilt stöd? 2. Vad har du för tankesätt med ditt arbetssätt? 3. Vilka hjälpmedel har ni att erbjuda?
3b. I vilka ämnen får man specialhjälp?
4. Erbjuds samma hjälpmedel till alla elever i behov av särskilt stöd? (är hjälpen individanpassad)
5. Erbjuds det som eleven efterfrågor? (tillfredställs elevens önskemål? 6. Tar specialpedagogen hjälp av elevens ordinarie lärare?
7. Vem beslutar vilken elev som skall ha hjälp?
8.
Om du fick önska, hur skulle då specialundervisningen se ut?Intervjufrågor till rektor
1. Hur arbetar ni med elever som är i behov av särskilt stöd på skolan? 2. Hur vill du att specialpedagoger skall arbeta?
3. Hur ser du på resurser till att hjälpa elever att nå målen? 4. Vilka resurser tilldelas elever i behov av särskilt stöd?
5. Erbjuds det som eleven efterfrågor? (tillfredställs elevens önskemål?)
6. Hur är sambandet mellan hur eleverna förstår målen och deras eventuella behov av särskilt stöd?