I denna studie var fokus på att klargöra vilka faktorer som låg bakom kontorssektorns lokaliseringsbeslut i Hyllie, då området rent visuellt hade en stor otillräcklighet av det som stadens centrum erbjöd när de första kontoren placerade sig där. Hyllie saknade en stor del av det som anses vara av betydelse för kontorssektorns lokaliseringsbeslut enligt tidigare
forskning.
Så hur resonerade de första företagen vid beslutsfattandet av lokaliseringen i Hyllie?
Nordea, Sparbanken Syd och Swedbank trodde starkt på Hyllies potential, dels genom Malmö Stads visioner men också genom den framarbetade detaljplanen som exponerade vad som senare skulle skapas i området. Samtliga bankrepresentanter föreställde sig att Hyllie i framtiden skulle binda samman de vid denna tid separerade områden runt omkring och även att järnvägsknutpunkten skulle knyta an Hyllie med stadskärnan och Danmark. Samtliga trodde att Hyllie skulle bli en plats där det skulle röra sig mycket människor och där man såg en fördel av att centrum vid tiden upplevdes som en bökig plats att ta sig till enligt kunderna. Bankkontoret skulle på så sätt vara betydligt mer lättillgängligt. Det är även möjligt att Percy Nilssons namn förstärkte förtroendet för området.
Det är intresseväckande att se skillnaderna mellan hur en stor bank som Swedbank i relation till en liten bank som Sparbanken Syd resonerar kring deras lokaliseringsbeslut i Hyllie. För Sparbanken Syd handlade det främst om att hitta en statusplats där man kunde flagga för sin lilla bank då centrum redan var överetablerat med banker. Medan det för Swedbanks del snarare handlade om att finnas på en plats som alla andra bankerna fanns på för att inte gå miste om någon affärsmöjlighet.
Vilka faktorer påverkade främst kontorsverksamheternas val av placering utanför centrum?
De faktorer som genomgående kan anses vara de främsta faktorerna bakom
lokaliseringsbeslutet utanför centrum och i en stadsdel som Hyllie, är för samtliga banker järnvägsknutpunkten som senare etablerades och kommunikationsmöjligheterna som området skulle erbjuda. Samtliga betonade att närheten till Köpenhamn hade en viktig roll, där de även menade att både Emporia och arenans attraktionskraft var centralt för att ge området status. På så sätt lockades mycket människor dit, vilket man ansågs kunna dra nytta av.
Studiens resultat kan ge kunskaper inför framtiden och vara av intresse för bland annat stadsplanerare. Det har visat sig att det går att utveckla en plats som ligger avlägset ifrån CBD-området och som ändå kan bli attraktiv för kontorssektorn. Men hänsyn måste samtidigt tas till att respondenterna endast var ett urval ifrån bankbranschen. Det är även viktigt att ha i åtanke att resultatet har sina begränsningar när det kommer till att generaliseras, då vissa attribut är unika för just Hyllie. Det går att se att det är kombinationen av ett antal faktorer som gjort Hyllie attraktivt och som har legat till grund för lokaliseringsbeslutet. En del berodde på den lokala kontexten som att Hyllie ligger geografiskt nära Köpenhamn, vilket kanske kan ha gjort att området blivit extra framgångsrikt. Men att det framförallt är det stationsnära läget och var stationen ligger som har varit av betydelse. Dock är det kanske inte tillräckligt med endast en station, utan också i kombination av arenan och shoppingcentret Emporia. Det krävs kanske även en stark visionär som Percy Nilsson för att skapa det som gjordes i Hyllie, med anledning av att många hoppade på tåget tack vare att han var med. Han hade ett stort mod och vågade göra det ingen annan vågade, där även kommunen aktivt arbetat med platsvarumärket. Därför bör stadsplanerare och företag vara medvetna om att lokaliseringsprocessen är komplex och att varje plats har sina unika särdrag.
Förslag på vidare forskning
Under arbetets gång har även nya frågor vuxit fram, vilka inte kunnat besvarats. Dessa frågor lämnas därför som förslag till vidare forskning.
Det hade varit intressant att även involvera en annan marknad utanför Malmö för att se hur resultatet skiljer sig åt mellan olika geografiska lägen. Studien skulle även kunnat utökas genom att undersöka vilka bakomliggande skäl som anges som grund till lokaliseringsbeslutet i Malmös stadskärna. Detta för att se om det finns andra faktorer än en kommunikationspunkt och fritidsattraktioner som ligger bakom beslutet. Kanske hade skälen i centrum även stämt bättre överens med de omtalade agglomerationsfördelarna och där troligtvis serviceutbudet spelar en viktig roll. Det hade också varit intressant att involvera en annan typ av bransch än banksektorn för att få en bild av olikheterna som skulle kunna existera. Kanske är det så att just banksektorn söker efter vissa attribut som andra branscher inte efterfrågar. Då studien fokuserar på de första kontorsföretagen som lokaliserade sig i Hyllie, hade det även varit av intresse att studera vad de företag som etablerade sig i Hyllie i ett senare skede hade angivit som bakomliggande skäl till deras lokaliseringsbeslut. Kanske hade det varit möjligt att koppla resultatet i en sådan studie till ännu starkare klustereffekter?
Referenser
Muntliga källor
• Britt-Marie Fagerström. Projektledare. Malmö Stad. Malmö. Intervju. 2019-04-24. • Helena Dahl. Kontorschef. Nordea. Malmö. Intervju 2019-04-04.
• Percy Nilsson. VD. Parkfast AB. Malmö. Intervju. 2019-03-05. • Stefan Hansson. Bankchef. Swedbank. Malmö. Intervju. 2019-04-17.
• Sven-Åke Espmarker. Pensionerad affärsutvecklare. Sparbanken Syd. Malmö. Intervju. 2019-04-10.
Skriftliga källor
• Andersson, M., Larsson, J. P., & Wernberg, J. (2016). The Microgeography of diversity and specialiozation, Working Paper.
• Archer, WR. & Smith, MT. (2003) Explaining location patterns of suburban office. Real estate economics, volume 31, issue 2, ss. 139-164.
• Becherich, C. & Benoit-Bazin, S. (2017) Does High Speed Rail Affect the Behaviour of Firms Located in Districts around Central Stations? The Results of Two Surveys Conducted in Reims in 2008 and 2014. Transportation Research Procedia, volume 25, ss. 3017-3034.
• Bocian, A. (2017). The style as a factor of office building concentration locations in european cities. Civil and enviromental engineering reports, volume 24, issue 1, ss. 5– 20.
• Bryman, A. (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3. Liber AB. ISBN: 978- 91-47-11206-7.
• Cabello, J. G. (2017) A decision model for bank branch site selection: Define branch success and do not deviate. Socio-Economic Planning Sciences xxx. ss. 1–10.
• Chatman, D. & Noland, R. (2011) Do Public Transport Improvements Increase Agglomeration Economies? A Review of Literature and an Agenda for Research. Transport Reviews, volume 31, Issue 6, ss. 725-742.
• Duranton, G. & Puga, D. (2004). Micro-foundations of urban agglomeration
• Eklund, K. (2017). Vår ekonomi. Upplaga 14. Lund: Studentlitteratur AB. ISBN: 978- 91-44-11772-0.
• Elgar, I. & Farooq, B. & Miller, E. (2015) Simulation of firm decision: Replicating office location choices in the Greater Toronto Area. Journal of choice modelling, volume 17, ss. 39-51.
• Elgar, I. & Miller, E.J. (2010). How office Firms Conduct Their Location Search Process?. International Regional Science Review, volume 33, issue 1, ss. 60–85. • Graham, D. J. (2007) Agglomeration, productivity and transport investment. Journal
of Transport Economics and Policy, volume 41, ss. 317–343.
• Holme, I. & Solvang, B. (1996) Forskningsmetodik om kvalitativa och kvantitativa metoder. Upplaga 3. Studentlitteratur. ISBN: 91-44-00211-4.
• Halvorsen, K. (1992) Samhällsvetenskaplig metod. Studentlitteratur. ISBN: 91-44- 36621-3.
• Kvale, S. & Brinkmann, S. (2017) Den kvalitativa forskningsintervjun. Upplaga 3:5 Studentlitteratur AB, Lund. ISBN: 978-91-44-10167-5.
• Leishman, C. & Watkins, C. (2004) The decision-making behaviour of office occupiers. Journal of property investment & finance, volume 22, issue 4/5, ss. 307– 319.
• Malmö stad (2005b) Planer & strategier för Hyllie. [Broschyr] Malmö:
Stadsbyggnadskontoret i samarbete med fastighetskontoret, gatukontoret och VA- verket.
• Malmö stad (2008) Planer & strategier för Hyllie. [Broschyr] Malmö:
Stadsbyggnadskontoret i samarbete med fastighetskontoret, gatukontoret och VA- verket.
• May, T. (2001) Samhällsvetenskaplig forskning. Studentlitteratur. ISBN: 91-44- 01143-1.
• McCann, P (2013) Modern Urban and Regional Economics. Oxford University Press. ISBN: 978-0-19-958200-6.
• O’Sullivan, A. (2012) Urban economics. Upplaga 8. New York: McGraw-Hill Education. ISBN: 978-007-108669-4.
• Rahgan, S. & Mirzazadeh, A. (2012) A new method in the location problem using Fuzzy Evidential Deasoning. Journal of Applied Sciences, Engineering and Technology, volume 4, issue 22, ss. 4636–4645.
• Sivitanidou, R. (1997) Are center access advantages weakening? The case of office- commercial markets. Journal of Urban Economics, volume 42, issue 1, ss. 79-97. • Warner, S. B. (1962) Streetcar Suburbs: The Process of Growth in Boston.
Cambridge, MA: Harvard University Press. ss. 1870–1900
Elektroniska källor
• Sydsvenskan (2008-03-12) Företag dröjer med planerade tomtköp. Hämtad från https://www.sydsvenskan.se/2008-03-11/foretag-drojer-med-planerade-tomtkop. [Hämtad den 2019-04-15]
• Expressen (2012-10-24) Bara början – Hyllie ska växa i 20 år till. Hämtad från https://www.expressen.se/kvallsposten/bara-borjan---hyllie-ska-vaxa-i-20-ar-till/. [Hämtad den 2019-04-15]
• Lokalnytt (2015-12-07) Samsyn Hyllie – den nya tidens stadsplanering. Hämtad från https://www.lokalnytt.se/artiklar/497/samsyn-hyllie-den-nya-tidens-stadsplanering. [Hämtad den 2019-04-15]
• Fastighetsvärlden (2012-03-16) Se de nya CBD-kartorna. Hämtad från
https://www.fastighetsvarlden.se/notiser/sa-ser-nya-cbd-kartorna-ut/ [Hämtad den 2019-04-29]
• Malmö Stad (2000) Översiktsplan för Malmö 2000. Hämtad från https://malmo.se/Service/Var-stad-och-var-omgivning/Stadsplanering-- strategier/Inaktuella-planer.html [Hämtad den 2019-04-15]
• Malmö Stad (2005a) Malmö 2005. Aktualisering och komplettering av Malmös översiktsplan. Hämtad från https://malmo.se/Service/Var-stad-och-var-
omgivning/Stadsplanering--strategier/Inaktuella-planer.html [Hämtad den 2019-04- 15]
• Parkfast (u.å.) Om Parkfast AB. Hämtad från http://parkfast.se/wp/exempelsida/ [Hämtad den 2019-02-27]
• Sveriges riksbank (2018-01-26) Finanskrisen 2007–2010. Hämtad från
https://www.riksbank.se/sv/finansiell-stabilitet/riksbankens-uppdrag-inom-finansiell- stabilitet/krishantering-vid-en-finansiell-kris/finanskrisen-2007-
2010/?fbclid=IwAR1L34my1bFdR18hDXoCsCG3FqIBgRbdsYRt3iOMNBJDYZd7T
M7Xw5hN_n0. [Hämtad den 2019-04-15]
https://urbanutveckling.se/ordlista/abc/central-business-district-cbd [Hämtad den 2019-04-15]