I slutsatsen kommer vi att knyta ihop de tre frågeställningarna utifrån det som framkommit i analysen, för att slutligen kunna besvara syftet.
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur klädshopping skiljer sig mellan könen. I slutsatsen kommer en diskussion föras kring hur klädbutiker kan nyttja bemötande, styrning och marknadsföring för att anpassa sig till de skillnader som finns mellan män och kvinnor i deras shoppingbeteende.
Första intrycket som fås vid besöket i en klädaffär är mycket viktigt för hur den fortsatta relationen mellan kund och butikens personal ska utvecklas. En kund vill känna sig fri, men på samma gång ändå veta att denne har blivit sedd och att hjälpen finns där när man är redo för den. Konsumenter upplever sig ibland påhoppade av personalen i butiken fast syftet egentligen bara är att hjälpa till och guida dem genom urvalet. Effekten kan då bli motsatt och inget köp genomförs. Butikerna som studerats i denna uppsats är alla måna om sina kundrelationer och jobbar mycket med att undvika situationer som kan upplevas som obehagliga för kunderna. En orsak till att butikspersonalen blir alltför påflugna kan vara att högsta ledningen bestämmer hur butikerna ska jobba. De lägger för mycket fokus på kundvård och att man till varje pris och tillfredställa både mannliga och kvinnliga konsumenter. Att eftersträva en bra kontakt och ett bra förtroende hos kunderna skapar ett gott rykte som är en av de viktigaste ingredienserna i en bra kundrelation. Finns det ingen känsla av tillhörighet hos kunden så väljer han eller hon troligen en annan butik nästa gång.
Något som framkommit är att män gärna köper hela set, vilket marknadsföringen borde anpassas efter. Marknadsförarna bör visa upp hela set i reklamen och inte bara exempelvis en tröja, då män vill se hur olika klädesplagg kan kombineras. Killar lockas också av paket och erbjudanden i större utsträckning än tjejer vilket skulle kunna ta hänsyn till i prissättningen. Självklart skall varje vara ha ett pris men butiken kan i stället skylta med ett bra paketpris på exempelvis en skjorta, slips och ett par byxor.
Det har också visat sig att kvinnor oftast bara köper ett plagg i taget och därför kanske inte är lika lojala till en specifik butik. Här blir då ännu viktigare att jobba med service och en personlig relation som kan erbjuda kunden något extra. Upplevelsen leder förhoppningsvis till merförsäljning och att kvinnorna börjar handla fler varor samtidigt.
I undersökningen har vi sett att butikerna är väldigt medvetna om hur vi som konsumenter beter oss, framför allt könsskillnaderna. Frågan är hur mycket de använder den kunskapen? En utav de punkter som uppmärksammats är att män spenderar mycket kortare tid i butikerna och går direkt till varan de tänk att köpa. För att jobba med detta borde man skilja på utformningen av herr‐ och damsidan. Kan man på något sätt få männen att gå runt i hela butiken kan det bidra till att de köper mer och inte bara går direkt till den produkt de tänkt sig. Genom att exempelvis utforma en omedveten bana i butiken likt Stadium och Ikea kan kanske männen förmås att gå genom hela butiken.
En av butikerna ser alltid till att ha alla storlekar framme då män alltid går direkt in och tar det de vill ha. Konsumenterna menar att om storleken inte finns framme orkar de inte fråga personalen om hjälp utan går istället ut ur butiken. Detta tas upp av konsumenterna så det är troligen ett problem som få butiker vet om. Kanske skulle man kunna har något form av butikssaldo system där storleken på varje köpt plagg registreras för att ha kontroll över vilka storlekar som finns framme i butiken. På så vis minskar risken att någon inte finner rätt storlek och därmed lämnar butiken utan att köpa något. personalen bemöter dem. Butikens personal få ta del av utvärderingen för att kunna förbättra och utveckla sig själva. Det är lika viktigt att tillfredställa sin personal som sina kunder då personalen kan ses som de interna kunderna. Är inte personalen nöjd och bekväm i sin roll speglar detta av sig på kunderna och får en negativ effekt. Det är viktigt att se helheten och ta vara på alla led och komponenter i organisationen som berörs så att alla drar åt samma håll.
Restaurangbranschen är ett bra exempel på hur merförsäljning kan utformas. Tänk på snabbmatskedjan som alltid frågar om kunden vill ha något mer, eller fine dining‐
restaurangen som erbjuder ett passande vinpaket för att upplevelsen ska bli ännu bättre. Ikea är ett bra exempel hur man kan förhindra att kunden blir irriterad när den kommer hem då Ikea placerat ut glödlampor vid lamporna. Det är lätt att glömma och kan orsaka frustration när glödlampor saknas. I en klädbutik skulle detta tankesätt kunna användas genom att exempelvis ha klädrollers utplacerad vid plagg som ofta behövs rollas eller varför inte ha galgar som matchar kläderna till försäljning. En snygg designad garderob eller ett dressingroom blir allt vanligare hos dagens konsumenter och finns snygga galgar till kläderna kan det innebära ett mervärde för kunden.
Det finns klara skillnader mellan män och kvinnors shoppingbeteende vilket gör det ännu viktigare för butiker att ha kunskap om och uppmärksamma dessa för att bli så effektiva och framgångsrika som möjligt i sin verksamhet. Det gäller att plocka fram det positiva i de skillnader som finns och se affärsmöjligheterna. Att våga använda denna kunskap i butiken och anpassa exempelvis layout och utbud ytterligare kan resultera i en ännu mer konkurrenskraftig och exklusiv aktör som lockar nya nyfikna konsumenter.
I slutänden är det viktigt att tänka ett steg längre och se till att erbjuda det lilla extra som gör kunden nöjd även när de kommer hem. Genom att utveckla stödtjänster och bitjänster kan butiken skapa en helhetsupplevelse som sätter spår. Bemötandet och helhetsupplevelsen är två punkter som har stor betydelse vid klädinköp för både män och kvinnor i dagens shoppingsamhälle.