Det finns ett kunskapsglapp om studiet av retentionsintervall i förhör och hur det kan påverka vittnesutsagorna. Både internationellt och nationellt är den befintliga forskningen främst fokuserat på vittnesutsagornas påverkan när intervjuarna manipulerar respondenterna i undersökningen. Att minnas en brottshändelse tynas bort, ju längre tid som går, om individen inte plockar fram det specifika minnet under rättsprocessens gång. Författarna i undersökningen anser att det finns få studier om hur vittnesutsagor förändras över tid och hur de förändras. Därmed skulle det vara nödvändigt att göra fler studier som belyser denna problematik. Syftet med föreliggande undersökning var att bidra med vidare förståelse för hur vittnesutsagor förändras över tid. Detta med hänsyn till den begränsade forskning som påvisats vad gäller betydelsen av retentionsintervallet och hur det kan påverka vittnesutsagorna. Utifrån tidigare forskning finns det indikatorer på att vittnesutsagor förändras över tid, vilket kan härledas till fördröjda rättsprocesser. Det kan utgöra ett problem för tillförlitligheten i vittnesutsagorna och av den anledningen genomfördes den aktuella undersökningen. Det övergripande
resultatet av författarnas undersökning visar att ju längre retentionsintervall, desto fler skillnader framkommer i vittnesutsagorna över tid. Utifrån kopplingar till tidigare forskning och förhörstekniker i praktiken anser författarna att det vore behjälpligt att polismyndigheten får mer insikt i minnens funktion och förmågan att lyfta fram långtidsminnen vid förhör. Undersökningen belyste även
svårigheterna med vittnens minneskapacitet, samt hur den enskildes minne kan ha påverkats av potentiella felkällor och minnesfel. Därmed bör kompletterande kunskap om ämnet belysas ytterligare till poliser och andra brottsutredare hur minnesprocessen fungerar, då minnen kan påverkas av felkällor samt minnesfel.
REFERENSER
Ainsworth P-B, (1998) Psychology, law and eyewitness testimony. Wiley, Chichester.
Albright T.D, (2017) Why eyewitnesses fail. PNAS Direct Submission, 114, 30. Alvesson M, & Sköldberg K, (2017) Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. 3. uppl., Lund, Studentlitteratur.
Ask K, Granhag P.A, & Christianson S.Å, (2008) Falska minnen och falska erkännanden. I Granhag P.A, & Christianson S.Å, Handbok i rättspsykologi. 1. uppl., Stockholm, Liber.
Atkinson R.C, & Shiffrin R.M, (1968) Human memory: A proposed system and its control processes. I Spence K.W, & Spence J.T, The psychology of learning and motivation. New York, Academic Press. 2, 89–195.
Baryawno, J. (2019) Bedömning av korrekthet i vittnens utsagor: Kan detta förbättras genom minnesledtrådar? Stockholms universitet, Psykologiska institutionen.
Brigham J.C, Wasserman A.W, & Meissner C.A, (1999) Disputed Eyewitness Identification Evidence: Important Legal and Scientific Issues. Court Review - Summer 1999, 1, 12-25.
Bring T, Diesen C, & Wilton Wahren A, (2008) Förhör. Stockholm, Norstedts juridik.
Bryman A, (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö, Liber. Carpenter C. A, & Krendl C. A, (2016) Are eyewitness accounts biased? Evaluating false memories for crimes involving in-group or out-group conflict. Social Neuroscience. 13(1), 74-93.
Ceci S.J, & Bruck M, (1995) Jeopardy in the courtroom [Elektronisk resurs]: a scientific analysis of children's testimony. Washington, DC, American
Psychological Association.
Christianson S, & Ehrenkrona M, (2011) Psykologi och bevisvärdering: myter om trovärdighet och tillförlitlighet. Stockholm, Norstedts juridik.
Christianson S, Engelberg E, & Holmberg U, (1998) Avancerad förhörs- och intervjumetodik. Stockholm, Natur och kultur.
Christianson S.Å, (1992) Psykologisk expertis i rättssalarna – får vi bättre domstolsbeslut? Svensk Juristtidning, 4, 313–333.
Christianson S.Å, & Holmberg U, (2008) Förhör och utredande intervjumetodik. I Granhag P.A, & Christianson S.Å, Handbok i rättspsykologi . 1. uppl., Stockholm, Liber.
Ekelöf P.O, & Boman R, (1992) Rättegång Häfte 4 . Stockholm, Norstedt.
Fellenius W, (1952) Vittnesutsagans psykologi. I Schlyter K, Agge I, Rylander G, Bendz E, Heuman M, Lassen B, Strahl. Brottets beivrande. Stockholm. Fisher, R.P. & Geiselman, R.E. (1992). Memory-enhancing techniques for investigative interviewing: the cognitive interview. Springfield, Thomas.
Fisher R-P, Ross S-J, & Cahill B, (2010) Interviewing witnesses and victims i Granhag, P.A (red.), Forensic psychology in context: Nordic and international approaches, Willan, Cullompton.
Graneli U, (2006) Handbok för stödpersoner & vittnesstöd . Stockholm, Brottsofferjourernas riksförbund.
Granhag P.A, (2001) Vittnespsykologi. Lund, Studentlitteratur.
Granhag P.A, & Christianson S.Å, (2008) Handbok i rättspsykologi. Stockholm, Liber.
Granhag P.A, & Hartwig M, (2008) A new theoretical perspective on deception detection: On the psychology of instrumental mind-reading. Psychology, Crime & Law, 14(3), 189–200.
Granhag P.A, & Magnusson M, (2017) Förhör med misstänkt. Klinisk forensisk psykologi. Lund, Studentlitteratur.
Granhag P.A, Strömwall L.A, & Cancino Montecinos S, (2013) Polisens förhör med misstänkta [Elektronisk resurs]: svensk utbildning i internationell belysning . Stockholm, Rikspolisstyrelsen.
Holmberg S, & Huuva L, (2016) Förändrade krav på bevisning? Stockholm, Brottsförebyggande rådet.
Ivert A.K, & Mellgren C, (2014) Student, Forskning och Etik. Kriminologi: En studiehandbok. Lund, Studentlitteratur.
Johannessen A, & Tufte P.A, (2003) Introduktion till Samhällsvetenskaplig metod . Liber, Malmö.
Kronkvist O, (2016) Polisförhör: metoderna, forskningen och lagen . Malmö, Gleerup Utbildning.
Lacy J.W, & Stark C.E.L, (2013) The Neuroscience of Memory: Implications for the Courtroom. Nature Reviews Neuroscience, 14(9), 649–658.
Launay C, & Py J, (2015) Methods and aims of investigative interviewing of adult witnesses: An analysis of professional practices. Pratiques Psychologiques, 21(1), 55-70.
Lindholm T, (2008) Who can judge the accuracy of eyewitness statements? A comparison of professionals and lay-persons. Applied Cognitive Psychology, 22, 1301-1314.
Loftus E, (2003) Our changeable memories: legal and practical implications. Science and Society, 4, 231–234.
Malterud K, (2009) Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: en introduktion. Lund, Studentlitteratur.
Paulo R.M, Albuquerque P.B, & Bull R, (2013) The enhanced cognitive
interview: Towards a better use and understanding of this procedure. International Journal of Police Science & Management, 15(3), 190.
Pezdek K, & Blandon-Giltin I, (2005) When is an intervening line-up most likely to affect eyewitness identification accuracy? Legal and Criminological
Psychology, 10, 247-263.
Pezdek K, Sperry K, & Owen M.S, (2007) Interviewing Witnesses: The Effect of Forced Confabulation on Event Memory. Law and Human Behaviour, 31(5), 463– 478.
Polismyndigheten, (2019a) Vittnen sökes i Stockholm. >https://polisen.se/sok/?q=vittnen< HTML (2019-04-08)
Polismyndigheten, (2019b) Vara vittne. >https://polisen.se/utsatt-for-brott/efter- polisanmalan/vara-vittne/< HTML (2019-04-08)
Prop. 1986/87:89 om ett reformerat tingsrättsförfarande.
Rikspolisstyrelsen, (1990) Rapport 1990:3. Vittneskonfrontationer. Stockholm, Rikspolisstyrelsen.
Rikspolisstyrelsen, (1991) Rapport 1991:5. Vittnesförhör . Stockholm, Rikspolisstyrelsen.
Ryan G.W, & Bernard H.R, (2003) Techniques to Identify Themes. Field Methods, 15(1), 85–109.
Rättegångsbalken, 1942:740.
Samuelson P.E, (1996) Att förhöra ett vittne: en handbok i förhörsteknik . Stockholm, Nerenius & Santérus.
Sarwar F, (2011) Eyewitness testimonies: the memory and meta-memory effects of retellings and discussions with non-witnesses. Lunds Universitet, Psykologiska institutionen.
Schelin L, (2007) Bevisvärdering av utsagor i brottmål . Stockholm, Norstedts juridik.
Smith, E, (1986). Vidnebeviset: en vurdering af afhøringsmetoder og vidneforklaringer. København, Gad.
Sveriges Domstolar, (2019) Till dig som är vittne . >http://www.domstol.se/Till- dig-som-ar/Vittne/ <HTML (2019-04-08)
Trankell A, (1963) Vittnespsykologins arbetsmetoder. Stockholm, Liber. Transkribera Mera, (2018) Ska du göra en intervjustudie?
>https://www.transkriberamera.se/2884-2/< HTML (2019-05-16) Vetenskapsrådet, (2002) Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning . Stockholm, Vetenskapsrådet
Wells G.L, & Olson E.A, (2003) Eyewitness testimony. Annual Review Psychology, 54, 277–95.
Yin R.K, (2013) Kvalitativ forskning från start till mål . Lund, Studentlitteratur. Åklagarmyndigheten, (2019) Från brott till åtal.
>https://www.aklagare.se/om_rattsprocessen/fran-brott-till-atal/< HTML (2019- 04-08)
Öhrn H, (2016) Polisförhöret . I Larsson P, Granér R, & Gundhus H, Polisvetenskap - en introduktion. Lund, Studentlitteratur.
BILAGOR
Bilaga 1. Informationsbrev
Hej!
Vad kul att du vill vara med och delta i vår undersökning. Vi är två studenter som skriver vårt examensarbete på kandidatnivå i Kriminologi på Malmös universitet. Polisen är beroende av vittnen för att kunna förebygga brott, övervaka allmän ordning och säkerhet samt göra brottsutredningar, då vittnesmål är ett starkt bevisunderlag i rättegångar. Syftet med studien är att undersöka vittnesmål. Undersökningen kommer att vara vid två olika tillfällen med en tidsperiod mellan en till två veckor.
Undersökningen kommer att genomföras med intervjuer och intervjuerna
beräknas ta mellan 15-30 minuter. Det är viktigt att intervjun kommer att ske i en ostörd miljö, då intervjun kommer att spelas in och skrivas ut i text.
Samtycker till att intervjun spelas in: Ja _____ Nej _____
Om ja, får intervjuledaren benämna ditt namn under intervjun: Ja _____ Nej _____ Vi kommer ta hänsyn till Vetenskapsrådet forskningsetiska principer under undersökningens gång. Enligt informationskravet har Du tagit del av
undersökningens syfte. Utifrån samtyckeskravet är deltagandet frivilligt och om Du skulle vilja kan Du när som helst avbryta intervjun och därmed ditt deltagande utan närmare motivering. Du ska även ha fått ge samtycke till om intervjun får spelas in eller inte och om ja, låta intervjuledaren benämna ditt namn under intervjun. Ditt deltagande och all information kommer att behandlas
konfidentiellt. Redovisningen av resultatet kommer att ske så att ingen respondent kan identifieras och resultatet kommer enbart användas i forskningsändamål. Inspelningarna och den utskrivna texten kommer att förstöras när examensarbetet är godkänt. Du kommer ha möjlighet att ta del av examensarbetet genom att du kan be om en kopia av arbetet.
Tack för din medverkan!
__________________________ __________________________
De som är ansvariga för studien är Vendela Bergström, Robin Theander och vår handledare Erika Hedenrud. Har Du frågor och/eller funderingar om
undersökningen, är Du välkommen att höra av dig till någon av oss.
Vendela Bergström Robin Theander
Student Student vendela.bergstrom@hotmail.com theander11@gmail.com 0723232086 0708478513 Erika Hedenrud Handledare erika.hedenrud@mau.se 040-6657715
Bilaga 2. Intervjuguide
Tema 1 — Signalement/Yttre attribut Tema 2 — Miljö/Plats
Tema 3 — Brottshändelse
————————————————————————————————— Sätt igång inspelningen!
Nu börjar förhör nummer 1 med ett vittne som heter... Det är den... och klockan är...
Nu börjar förhör nummer 2 med vittnet... Det är den... och klockan är...
—————————————————————————————————
Vittnesmål om brottet:
● Redogör för vad som har hänt och vad du bevittnade, från början till slut. (Describe what happened and what u have seen, from the beginning to the end.)
Tema 1 — Signalement/Yttre attribut:
● Hur många var det på brottsplatsen?
(How many people took place at the crime scene?)
● Hur skulle du beskriva signalementen på förövaren när det kommer till kläder, utseende, yttre attribut som kan identifiera individen?
(How would you describe the perpetrator?)
● Hur skulle du beskriva signalementen på brottsoffret när det kommer till kläder, utseende, yttre attribut som kan identifiera individen?
(How would you describe the victim?)
● Hur skulle du beskriva signalementen på vittnet när det kommer till kläder, utseende, yttre attribut som kan identifiera individen?
(How would you describe the witness?) ● Hur gamla tror du att respektive individer är?
(How old do you think the people in the crime scene are?) ● Minns du vilket kön respektive individer har?
Tema 2 — Miljö/Plats:
● Vart är brottsplatsen?
(Where does the crime take place?) ● När begicks brottet?
(When does the crime take place?) ● Hur såg den närliggande miljön ut?
(How did the environment around the crime scene look like?) ● Vad var det för väder ute?
(How was the weather like?)
Tema 3 — Brottshändelse:
● Vad var det för brott som begicks? (What type of crime is committed?) ● Beskriv hur stöldgodset såg ut.
(Describe the loot.)
● Vet du vem som ägde stöldgodset? (Who is the owner of the loot?)
● Kan du beskriva hur gärningspersonen tog stöldgodset? (Can you describe how the perpetrator took the loot?) ● När brottet begicks, vad gjorde respektive individer?
(What did the people on the crime scene do, when the perpetrator took the loot?)
● Hade de någon relation till varandra? — Vittne - Offer - Förövare (Did the people have any relations to each other?)
● Lade du märke till något mer och/eller andra intryck utöver det du har sagt hittills?
(Did you notice something else? Do you want to add something?) ● Hur lång tid tror du videon var?