Det är för patienternas skull sjukvården finns och alla patienter är individer med olika behov.
Ökad flexibilitet och fler individbaserade insatser inom sjukvården är därför av stor betydelse.
Detta individtänkande till trots finns vissa allmänt återkommande och avgörande förutsättningar för patienters följsamhet till statinbehandling i samband med
kranskärlssjukdom: Bibehållen makt över den egna kroppen, god referensgrund för beslut om följsamhet, samt tillit till sjukvården.
Referenser
1. Hobbs FD, Erhardt LR, Rycroft C. The From Heart study: a global survey of patient understanding of cholesterol management and cardiovascular risk, and physician-patient communication. Curr. Med Res Opin. 2008 May 24(5):1267-78.
2. World health Organisation, WHO, (Hemsida på Internet), tillgänglig från:
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs317/en/index.html Använd 7 februari 2010
3. World health Organisation, WHO, (Hemsida på Internet), tillgänglig från:
http://www.who.int/cardiovascular_diseases/en/cvd_atlas_01_types.pdf, Använd 19 oktober 2009
4. Yusuf S, Hawken S, Ounpuu S, Dans T, Avezum A, Lanas F, McQueen M, Budaj A, Pais P, Varigos J, Lisheng; INTERHEART study investigator. Effect of potentially modifiable risk factors associated with myocardial infarction in 52 countries (the INTERHEART study): case-control study. Lancet. 2004 Sep 11-17;364(9438):937-52.
5. Giampaoli S, Capewell S, Shelly E, Allender S, Briggs A, Jorgensen T, Labarthe D, Marqeus-Vidal, Stegmayr B, Verschuren M, Zdrojewski. European association for Cardiovascular Prevention, and Rehabilitation (EACPR) Section Prevention and Healthy Policy. Foreword. Eur J Cardiovasc Prev Rehabil 2007 14 (Suppl 3):s1.
6. The National Collaborating Centre for Primary Care (NCCPC) Lipid modification:
Cardiovascular risk assessment and the modification of blood lipids for the primary and secondary prevention of cardiovascular disease. Royal College of General Practitioners (RCGP) Full Guideline 2008.
7. Rayner M, Allender S, Scarborogh P. Cardiovascular disease in Europe, Section 3
“For your community” Eur J Cardiovasc Prev Rehabil 2009 16 (Suppl 2):s43-47.
8. Wilt TJ, Bloomfield HE, MacDonald R, Nelson D, Rutcks I, Ho M, Larsen G, McCall A, Pineros S, Sales A. Effectiveness of statin therapy in adults with coronary heart disease. Arch Intern Med. 2004 July;164:1427-1436.
9. NICE clinical guideline 67. Royal college of general practitioners RCGP. Lipid modification; Cardiovascular risk assessment and the modification of blood lipids for the primary and secondary prevention of cardiovascular disease. National Institute for Health and Clinical Exellence NHS, 2008.
10. World health Organisation, WHO, (Hemsida på Internet), tillgänglig från:
http://www.who.int/cardiovascular_diseases/en/cvd_atlas_06_lipids.pdf Använd 19 oktober 2009
11. Bandolier ”Evidance based thinking about health care” Cholesterols and Statins (Hemsida på Internet), tillgänglig från:
http://www.medicine.ox.ac.uk/bandolier/booth/cardiac/cholstat.html Använd 19 oktober 2009
12. Information from the Swedish Medical Products Agency. 2005;65 (1) 7-11, tillgänglig från: www.mpa.se . Använd 6 februari 2010.
13. Scott M, Grundy J, Cleeman C, Bairey Mertz N, Brewer B, Clark L et al. Implications of recent clinical trials for the national cholesterol education program; Adult treatment panel III guidelines; NCEP report. Endorsed by the national heart, lung, and blood institute. American college of cardiology foundation, and American heart association, 2004.
14. Poluzzi E, Strahinja P, Lanzoni M, Vargio A, Silvani MC, Motola D, Gaddi A, Vaccheri A, Montanaro N. Adherence to statin therapy and patients´ cardiovascular risk: a pharmacoepidemiological study in Italy. Eur J Clin Pharmacol. 2004 64:425-432.
15. Graham I et al, European guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice: executive summary, Fourth Joint Task Force of the European Society of Cardiology and Other Societies on Cardiovascular Disease Prevention in Clinical Practice. Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. 2007 Sep 14 Suppl 2:S1-113.
16. Baigent C, Keech A, Kearney PM, Blackwell L, Buck G, Pollicino C, Kirby A, Sourjina T, Peto R, Collins R, Simes R; Cholesterol Treatment Trialists´(CTT) Collaborators. Efficacy and safety of cholesterol-lowering treatment: prospective meta-analysis of data from 90,056 participants in 14 randomised trials if statins.
Lancet 2005 Oct 8;366(9493):1267-78.
17. NICE clinical guideline, Royal college of general practitioners RCGP Identification and management of familial hypercholesterolaemia National Institute for Health and Clinical Exellence NHS, 2008.
18. Blackburn DF, Dobson RT, Blackburn JL, Wilson TW. Cardiovascular morbidity associated with nonadherence to statin therapy. Pharmacotherapy. 2005
Aug;25(8):1035-43.
19. Eduardo Sabaté, Adherence to long-term therapies, Evidence for action, World Health Organization, WHO, 2003
20. Goldenberg N, Glueck C. Efficacy, effectiveness real life goal attainment of statins in managing cardiovascular risk. Vasc Health Risk Manag 2009;5 369-367.
21. Horne B, Weinman J, Barber N, Elliot R, Morgan M, Cribb A, Kellar I. Concordance, adherence and compliance in medicine taking. Report of the National Co-ordinating Centre for NHS Service and Delivery and Organisation R & D (NCCSDO) Dec 2005.
22. Metcalfe R. Compliance, adherence, concordance – what´s in a name? Pract neurol, editorial. 2005, 5 192-193.
23. La Rosa J H, La Rosa JC. Enhancing Drug compliance in lipid-lowering treatment.
Arch Farm Med. 2000; 9:1169-1175.
24. Kulkarni SP, Alexander KP, Lytle B, Heiss G, Peterson ED. Long-term adherence with cardiovascular drug regimens. Am heart J. 2006;151:185-91.
25. Benner JS, Glynn RJ, Mogun H, Neumann PJ, Weinstein MC, Avorn J. Long-term persistance in use of statin therapy in elderly patients. JAMA. July 24/31, 2002 vol 288 no.4.
26. Brookhart MA, Patrick AR, Schneeweiss S, Avorn J, Dormuth C, Shrank W, van Wijk BL, Cadarette SM, Canning CF, Solomon DH. Physician follow-up and provider continuity are associated with long-term medication adherence: a study of the dynamics of statin use. Arch Intern Med. 2007 Apr 23;167(8):847-52.
27. Perreault S, Blais L, Dragomir A, Bouchard MH, Lalonde L, Laurier C, Collin J.Persistence and determinants of statin therapy among middle-aged patients free of cardiovascular disease. Eur J Clin Pharmacol. 2005 Oct;61(9):667-74.
28. Jackevicius CA, Li P, Tu JV.Prevalence, predictors, and outcomes of primary nonadherence after acute myocardial infarction. Circulation. 2008 Feb 26;117(8):1028-36.
29. Jackevicius CA, Mamdani M, Tu JV. Adherence with statin therapy in elderly patients with and without acute coronary syndromes. JAMA. 2002 Jul 24-31;288(4):462-7.
30. Wiles R, Kinmonth A. Patients' understandings of heart attack: implications for prevention of recurrence. Patient Educ Couns. 2001 Aug;44(2):161-9.
31. Lytsy P, Burell G, Westerling R. Views on treatment necessity, harm and benefit in a statin treated population. Med Decis Making OnlineFirst. 2009 Dec 11.
32. Choudhry N, Setoguchi S, Levi R, Winkelmayer W, Shrank W. Trends in adherence to secondary prevention medications in elderly post-myocardial infarction patients.
Pharmacoepidemiol Drug Saf 2008; 17 1189-1196.
33. Rasmussen JN, Chong A, Alter DA. Relationship between adherence to evidence-based pharmacotherapy and long-term mortality after acute myocardial infarction.
JAMA, 2007;297:177-186
34. Horne R, Weinman J. Patients' beliefs about prescribed medicines and their role in adherence to treatment in chronic physical illness. J Psychosom Res. 1999
Dec;47(6):555-67.
35. Dolovich L, Nair K, Sellors C, Lohfeld L, Lee A, Levine M. Do patients' expectations influence their use of medications? Qualitative study. Can Fam Physician. 2008 Mar;54(3):384-93.
36. Byrne M, Walsh J, Murphy AW. Secondary prevention of coronary heart disease:
patient beliefs and health-related behavior. J Psychosom Res. 2005 May;58(5):403-15.
37. Chewing B. Commentary: The healthy adherer and the placebo effect. BMJ 2006 Jul 1 333 18-19.
38. Colin R, Patrick A R, Shrank W H, Wright J M, Glynn R J, Sutherland J, Brookhart A.
Statin adherence and risk of accidents – A cautionary tale. J Am Heart Ass.
Circulation, 2009; 119, 2051-2057.
39. Hong TB, Oddone EZ, Dudley TK, Bosworth HB. Medication barriers and anti-hypertensive medication adherence: the moderating role of locus of control. Psychol Health Med. 2006 Feb;11(1):20-8.
40. Thompson PD, Clarkson P, Karas RH. Statin-associated myopathy. JAMA 2003;289:1681-1690
41. Lytsy P, Westerling R. Patient expectations on lipid-lowering drugs. Patient Educ Couns. 2007 Jul;67(1-2):143-50.
42. Ross S, Walker A, MacLeod MJ. Patient compliance in hypertension:role off illness perceptions and treatment beliefs. J huanm hypert 2004;18:607-613
43. Aujoulat I, Marcolongo R, Bonadiam L, Deccache A. Reconsidering patient empowerment in chronic illness: A critique of models of self-efficacy and bodily control. Soc Sci Med 2008;66:1228-1239.
44. Durack-Brown I, Giral P, d´Ivernois, Bazin C, Chadarevian R, Benkritly A, Bruckert E. Patients´ and physicians ´perceptions and experience of hypercholesterolemia: a qualitative study. Br J Gen Pract. 2003;53 851-857.
45. Vermeire E, Hearnshaw H, Van Royen P, Denekens J. Patient adherence to treatment:
three decades of research. A comprehensive review. J Clin Pharm Ther. 2001 Oct;26(5):331-42.
46. Albahai S, Han R, Nagile G. Medication education of acutely hospitalized older patients. J Gen Intern Med, 1999;14:610-616.
47. Mann DM, Allegrante JP, Natarajan S, Halm EA, Charson M. Predictors of adherence to statins for primary prevention. Cardiovasc Drugs Ther. 2007;21:311-316
48. Bane C, Hughes CM, McElnay JC. The impact of depressive symptoms and
psychosocial factors on medication adherence in cardiovascular disease. Patient Educ Couns. 2006 Feb;60(2):187-93.
49. Molloy GJ, Perkins-Porras L, Strike PC, Steptoe A. Social networks and partner stress as predictors of adherence to medication, rehabilitation attendance, and quality of life following acute coronary syndrome. Health Psychol. 2008 Jan;27(1):52-8.
50. Osterberg L, Blaschke T. Adherence to medication. N Engl j Med. 2005;353 :487-97 51. Horne R, Hankins M, Jenkins R. The Satisfaction with Information about Medicines
Scale (SIMS): a new measurement tool for audit and research. Qual Health Care.
2001 Sep;10(3):135-40.
52. Bane C, Hughes CM, Cupples ME, McElnay JC. The journey of concordance for patients with hypertension: a qualitative study in primary care. Pharm World Sci 2007;29:534-540.
53. Field K, Ziebland S, McPherson A, Lehman R. 'Can I come off the tablets now?' A qualitative analysis of heart failure patients' understanding of their medication. Fam Pract. 2006 Dec;23(6):624-30.
54. Tolmie EP, Lindsay GM, Kerr SM, Brown MR, Ford I, Gaw A. Patients' perspectives on statin therapy for treatment of hypercholesterolemia: a qualitative study. Eur J Cardiovasc Nurs. 2003 Jul;2(2):141-9.
55. Weymiller AJ, Montori VM, Jones LA, Gafni A, Guyatt GH, Bryant SC et al. Helping patients with type 2 diabetes mellitus make treatment decisions. Arch Intern Med.
2007;167:1076-1082.
56. Goodyear-Smith F, Arroll B, Chan L, Jackson R, Wells S, Kenealy T. Patients prefer pictures to numbers to express cardiovascular benefit from treatment. Ann Fam Med.
2008 May-Jun;6(3):213-7.
57. Gilutz H, Novack L, Shvartzman P, Zelingher J, Bonneh DY, Henkin Y et al.
Computerized community cholesterol control (4C):meeting the challenge of secondary prevention. Isr Med Assoc J. 2009 Jan;11(1):23-9.
58. Coberly C, Morrow G, Mcginnis M, Wells A, Coberly S, Orr P et al. Increased adherence to cardiac standards of care during participation in cardiac disease management programs. Dis Manag 2008;11:111-118.
59. Casebeer L, Huber C, Bennet N, Shillman R, Abdorlrasulnia M, Salinas GD et al.
Improving the physician-patient cardiovascular risk dialogue to improve statin adherence. BMC Fam Pract 2009;10:48.
60. Kelham C, Shaw J. Concordance: better use of medicines through partnership.
Prescriber 2006 Sep:13-17. Tillgänglig från:
http://www3.interscience.wiley.com/cgi- bin/fulltext/121644730/PDFSTART Använd 20 oktober 2009.
61. Schedlbauer A, Schroeder K, Fahey T. How can adherence to lipid-lowering
medication be improved? A systematic review of randomized controlled trials. Fam Pract. 2007 Sep;24(4):380-7.
62. Haynes RB, Ackloo E, Sahota N, McDonald HP, Yao X. Interventions for enhancing medication adherence. Cochrane Database Syst Rev. 2008 Apr 16;(2):CD000011.
63. Schedlbauer A, Schroeder K, Peters TJ, Fahey T. Interventions to improve adherence to lipid lowering medication. Cochrane Database Syst Rev. 2004 Oct
18;(4):CD004371.
64. Haynes RB, Haynes AH, What does it take to put an ugly fact through the heart of a beautiful hypothesis? Evid Based Med 2009;14:68-69
65. S Carter D Taylor. A Question of Choice: Compliance in Medicine Taking. Medicines Partnership, University of London School of Pharmacy, 3th ed. 2003
http://www.medicine.ox.ac.uk/bandolier/booth/cardiac/patcomp.html
66. Bajcar J. Task analysis of patients' medication-taking practice and the role of making sense: a grounded theory study. Res Social Adm Pharm. 2006 Mar;2(1):59-82.
67. Graneheim UH, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Educ Today.
2004 Feb;24(2):105-12.
68. Bose S, Olivieras E, Edson WN. How can self-assessment improve the quality of healthcare? Operation Reaserch Issue). Published for the U.S. Agency for International Development (USAID) by the Quality Assurance (QA) Project, Bethesda, MD and JHPIEGO Corporation, Baltimore, MD. 2001;2(4).
Bil. 1 Forskningsstudie om patienters upplevelser i samband med behandling med
blodfettsänkande läkemedel
Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap vid Uppsala Universitet genomför en forskningsstudie om hur patienter upplever behandling med blodfettsänkande läkemedel i samband med kranskärlssjukdom. Studien genomförs i samarbete med
Kardiolog-mottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala som hjälper oss att tillfråga patienter som drabbats av kranskärlssjukdom om deltagande i studien. Härmed tillfrågas Du om Du vill delta i denna forskningsstudie.
Att delta innebär
Att Du i en personlig intervju med en forskningssjuksköterska får svara på frågor om bl.a.
behandling, hälsa, livsstil, och läkemedelsinformation. Intervjun som tar ca 45 minuter kommer att spelas in på band. Ditt deltagande är helt frivilligt och Du kan avbryta det när som helst. Vare sig Du deltar eller inte påverkar det inte Din medicinska vård nu eller i framtiden.
Vad händer nu?
I kuvertet Du fått i Din hand finns förutom denna information även en blankett där Du tackar ja eller nej till att delta i studien. På samma blankett godkänner Du också att vi får använda Din intervju i studien. Lämna den underskrivna blanketten till sjuksköterskan på
Kardiologmottagningen, även om Du inte vill delta. Du kan också posta den i bifogat frankerat kuvert om du vill ha betänketid. Om Du svarar ja kommer samma forsknings-sjuksköterska som genomför intervjun att ringa Dig och boka tid för intervjun som äger rum på Medicinska biblioteket, Akademiska sjukhuset, ingång 61, 1 tr.
Vad händer med informationen vi får om Dig?
Inspelningen av intervjun kommer att avidentifieras så att ingen vet vem som svarat på frågorna under intervjun. Din intervju kommer sedan att märkas med ett löpnummer som bara forskningssjuksköterskan har koden till. Intervjun överförs sedan från band till text som analyseras. När sammanställningen är färdig kommer bandupptagningen av Din intervju att sparas och förvaras inlåst i 10 år, innan den sedan förstörs. Resultaten kommer att publiceras i vetenskapliga tidsskrifter där ingen enskild individ kan identifieras.
Vill Du veta mer?
Är Du välkommen att kontakta Ebba Hallberg, forskningssjuksköterska på telefon:
018- 611 30 12 (telefonsvarare finns).
Ansvariga för studien är:
Ragnar Westerling, Professor, Gunilla Burell, Fil dr i psykologi, Per Lytsy, läkare och doktorand, samtliga vid Inst. för Folkhälso- och Vårdvetenskap, Uppsala Universitet Ebba Hallberg forskningssjuksköterska på Avd. för klinisk farmakologi, Akademiska sjukhuset, studerande på Mastersprogr. i Folkhälsa, Inst. för Folkhälso- och Vårdvetenskap
Bil. 2 Forskningsstudie om patienters upplevelser i samband med behandling med
blodfettsänkande läkemedel
(Lämna detta ex. påskrivet till sjuksköterska på Kardiologmottagningen eller posta i bifogat kuvert.)
Ja, jag vill delta i studien
Nej, jag vill inte delta i studien
Jag samtycker till att delta i studien om patienters upplevelser i samband med behandling med blodfettsänkande läkemedel.
Jag har tagit del av patientinformationen om studien och förstår att studien är ett bidrag till medicinsk kunskap och inte är del i någon medicinsk behandling.
Jag godkänner också att delar av bandinspelningen från den personliga intervjun med mig efter avidentifiering analyseras och publiceras i medicinska tidskrifter och att intervjun sedan förvaras inlåst i 10 år. Jag är införstådd med att personuppgifter om mig lagras i en databas under den tid insamlingen av studiematerial pågår. Jag har förstått att jag när som helst under studien kan dra tillbaka mitt samtycke utan att behöva förklara varför.
Enligt 26 § personuppgiftslagen (1998:204) har jag rätt att gratis, en gång under det år insamlingen av studiematerial pågår, efter skriftligt undertecknad ansökan till forskargruppen, få besked om vilka personuppgifter om mig som forskargruppen behandlar och hur dessa behandlas. Jag har också rätt att enligt 28 § personuppgiftslagen begära rättelse i fråga om personuppgifter som forskargruppen behandlar om mig.
Namn:________________________________
Underskrift:____________________________ Ort och datum:________________
Bil. 3 Information till patienterna vid intervjutillfället
1. Jag hälsar först välkommen och presenterar mig.
2. Ger sedan en kort bakgrund till intervjun:
Du har tillfrågats att delta i den här forskningsstudien därför att du är patient på Kardiologmottagningen och behandlas med blodfettssänkande läkemedel efter en kranskärlssjukdom, stämmer det?
Jag är nu intresserad av hur Du upplever Din hälsa i samband med
kranskärlssjukdomen och hur Du upplever behandlingen med blodfettsänkande medicin. Det är alltså det intervjun kommer att handla om.
Jag vill också fråga om Du har någon tid att passa efter intervjun, så att jag vet innan vi börjar? Intervjun kommer att ta ca.45 minuter, men det är förstås svårt att säga exakt.
3. Informerar sedan hur intervjun kommer att gå till:
Intervjun kommer att spelas in på band och det som sägs under intervjun kommer att behandlas konfidentiellt och inte lämnas ut till någon annan.
Godkänner du att intervjun bandas?
Det är viktigt att du inte låter bandspelaren vara ett hinder, att du bortser från den och ändå säger vad du tänker och tycker och kanske känner i de olika frågorna.
Det är också viktigt att veta att du kan avbryta intervjun när som helst.
Jag kommer att ställa övergripande frågor under intervju och ibland kanske några följdfrågor. Men det viktiga är att du kommer till tals och får möjlighet att uttrycka dina tankar och upplevelser under intervjun.
4. Frågar om patienten har några frågor innan vi startar intervjun?
Bil.4
Frågetyper under intervjun:
Frågeguiden består av fyra teman med en huvudfråga under respektive tema. Under huvudfrågan finns ett antal viktiga punkter som ska beröras under intervjun och tas upp om inte intervjupersonen själv gör det i huvudfrågan.
När huvudfrågan inte fungerar kan man få intervjupersonen att associera till konkreta situationer som får patienten att tänka på frågan i andra banor, så kallade hjälpfrågor:
Ex. På kvällen när du inte kunde sova, tänkte du då på…….?
Hur resonerar ni om sådana saker hemma…….?
Vid behov ställs också ytterligare följdfrågor som gör det lättare att hålla sig till ämnet:
Ex.
- På vilket sätt?
- Kan du utveckla det?
- Hur menar du då?
- Hur tänker du då?
- Vad tänker du om det?
- Hur vill du beskriva det?
- Kan du beskriva mer?
- Kan vidareutveckla det?
- Kan du tänka dig fler faktorer?
- Kan du berätta lite mer om det?
Bil.5
Behandling med blodfettsänkande läkemedel
–
Frågeguide
________________________________________________________________________
1. Får du behandling med blodfettsänkande läkemedel som ju också kallas för statiner?
Vilken medicin? Vilken dos? När på dygnet tar du den?
2. Av vilka orsaker har du fått recept på blodfettssänkande medicin?
3. Hur länge har behandlingen pågått?
4. Hur länge ska du ta den blodfettsänkande medicinen?
5. Tar du andra mediciner samtidigt som den blodfettssänkande medicinen? Vilka?
6. Hur har behandlingen påverkat dina blodfettsvärden?
Bakgrundsfrågor (6 st.)
1. Hur ser du själv att du kan påverka din hälsa när det gäller kranskärlssjukdomen?
Hur resonerar du om din livsstil?
Något du inte kan påverka?
2. Hur upplever du att det är att stå på blodfettssänkande medicin?
Fördelar? – Nu? – På sikt? Hjälp: (Anhörig?)
Nackdelar? – Nu? – På sikt? Hjälp: (Symtom av medicinen?) Nödvändig? – Ofarlig?
Förlänger livet?
Minskar risk för sjukdom?
3. Hur upplevde du informationen om den blodfettssänkande behandlingen?
Hur blev du informerad? – Skriftligt, Muntligt, Både och?
Vad var bra? - dåligt?
Något du saknade?
Själv sökt information? Var? Vem?
4. Hur fungerar det för dig att ta de blodfettsänkande tabletterna som doktorn ordinerat?
Olika åsikter om den blodfettssänkande behandlingen?
Svårigheter att hålla sig till ordinationen?
Fortsätta? – Sluta? Hjälp: (Medicinen slut, sluta?) Framtiden? Skillnad mot nu? Hjälp: (Funderat över på natten?) Följsamhet
Kranskärlssjukdom och
livsstil
Information
Upplevelse av statiner
Något annat som rör din blodfettssänkande medicin som du har funderat på?
Då har jag inte mer att fråga om.
Tack för att du tog dig tid att komma hit och svara på frågorna!
Har du något telefonnummer jag kan nå dig på om jag behöver komplettera något?
Tel: ________________________________________
Får jag kontakta dig igen om ca 1 år för att följa upp hur medicineringen med blodfettssänkande läkemedlet har fungerat för dig under den tiden?
Ja _____________________________________
Nej ____________________________________