Alla informanter vittnar om att det finns muslimer på skolan och majoriteten menar på att dessa muslimer inte behandlas sämre än övriga elever. Samtidigt berättar samtliga om att det finns negativa attityder på skolan gentemot muslimska elever. Ordval samt informanternas berättelser om bemötande visar på att muslimer blir bemötta och förväntas bete sig på ett an- norlunda sätt. Dessutom kan vi utläsa att även om vissa informanter vittnar om att de själva aktivt arbetat för att motverka negativa attityder så visar de en form av etnocentrism där de ser sin egen kultur som överlägsen. Vi kan även utläsa att det finns en benägenhet hos vissa informanter samt elever på skolan att likställa alla muslimer med invandrare och tvärt om. Viljan att kategorisera och behovet att urskilja ett ”vi och dem” blir i de flesta fall tydliga även om det inte alltid sker i en negativ bemärkelse. Vi kan vidare se att den elev som har föräldrar med annan kulturell bakgrund än svensk visar på en betydligt högre interkulturell medvetenhet än övriga och även en besvikelse över situationen. Detta är ett exempel på att alla lärare måste se eleverna som individer som befinner sig på olika stadier i sin väg mot att bli mer interkulturellt kompetenta.
Vårt syfte med studien var att ta reda på vilka didaktiska åtgärder vi som lärare bör ta utifrån svaren på vi fick på frågeställningarna. Eftersom våra informanter i många fall visar på ett etnocentriskt förhållningssätt samt vittnar om att det finns kulturrasistiska uttalanden på skolan så menar vi att det blir viktigt för skolan att ta fasta på den interkulturella kompetensen. Kanske extra viktigt med tanke på den frammarsch som SD har gjort på den politiska de senaste åren. Skolan har ett ansvar att förmedla de värden som Lpo94 och Lpf94 tar upp. Läraren har en avgörande roll vad gäller val av läromedel eftersom det är lärarens egen syn på kunskap som färgar undervisningen. Vi menar därför att den interkulturella kompetensen hos lärare är av yttersta vikt på alla skolor men kanske till och med i synnerhet hos skolor med låg mångkulturell prägel. Detta menar vi är en kunskap som behöver läras in alltså inte något ”man bara har”. Därför tror vi att en fortbildning och kontinuerlig diskussion på skolorna är ett sätt att få fatt på negativa attityder gentemot till exempel muslimer. Vi anser dessutom att om en skola ska ha hög interkulturell kompetens behöver den även vara en mångkulturell skola. Det vill säga att det ska finnas människor med olika kulturella, sociala, etniska och religiösa bakgrunder. På grund av bostadssegregation och ekonomiska möjligheter så kan det ibland finnas skolor med en liten mångkulturell prägel bland eleverna. Vi har
44
tidigare frågat oss hur en interkulturell medvetenhet kan komma till stånd om representanter från andra kulturer lyser med sin frånvaro. Vi menar att rektorn och skolans ledning står inför en utmaning i att försöka skapa denna mångkulturella mötesplats som genomsyras av ett inter- kulturellt perspektiv. Kanske är det av större vikt att anställa personal av annan kulturell bakgrund på en kulturellt homogen skola? Vår slutsats blir följande: Det finns etnocentriska och kulturrasistiska drag på de båda skolorna och att det mynnar ut i negativa attityder gentemot muslimska elever men även mot andra elever med annan kulturell bakgrund än svensk. Undersökningen visar också att det finns elever som försöker motverka dåliga attityder. Dessa elever visar på ett interkulturellt intresse och i vissa fall en högre grad av interkulturell medvetenhet. För att få bukt med problemet med negativa attityder samt ge möjligheten att höja sin interkulturella medvetenhet behövs interkulturellt kompetenta lärare och övrig skolpersonal. Vi menar då att skolans rektor bör fundera på vilka kompetenser som behövs för att erbjuda en utbildning där eleverna ska förberedas för ett mångkulturellt samhälle. Vi anser att rektorerna bör försöka sträva efter en mångkulturell skola när de ska anställa personal.
45
9. Framtida forskning
Unga människors attityder och uppfattningar, kommer alltid vara något som är värdefullt och angeläget att undersöka och forska vidare om. Vi som författare till denna studie valde att intervjua åtta stycken elever om deras och andras uppfattningar och attityder mot muslimer och islam. Vi är övertygade att detta område går att undersöka vidare inom i största mån, då det avslöjar saker om tiden vi lever i, vilka attityder som florerar och våra ungas tankar. Sve - rigedemokraternas frammarsch inom politiken i Sverige bidrar till att det blir givande att un- dersöka om unga människors attityder mot till exempel minoritetsgrupper. Eftersom vi lever i samhälle som fortsätter vara under förändring etniskt, religiöst och kulturellt. Detta kan leda till både ökad tolerans och men även ökad misstänksamhet och främlingsfientlighet.
Som blivande lärare är just de ungas tankar och funderingar viktiga. Det är deras åsikter som pekar på vad vi som lärare, behöver fokusera på i skolan. Vi ser att det framtida forsknings- läget som en dörr som står på glänt och hoppas fler studenter och forskare öppnar den dörren.
46
10. Referenslista
10.1 Elektroniska källor
Aftonbladet. (2009). Hämtad 11 november, 2009:
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article5978707.ab Jimmie Åkesson.
Dagens Nyheter. (2009). Hämtad 6 december, 2009:
http://www.dn.se/opinion/bevara-sverige-blandat-1.500802 Flashback Forum. (2005). Hämtad 2 december, 2009: http://www.flashback.info/archive/index.php/t-211046.html. Integrationsverket. (2007). Hämtad 11 december, 2009:
http://www.temaasyl.se/Documents/IV/Integrationsbarometer%202007.pdf. Levande historia. (2006). Hämtad 7 december, 2009:
www.intolerans.levandehistoria.se/default.php?id=27. Malmö stad. (2009). Hämtad 8 december, 2009:
http://www.malmo.se/Kommun--politik/Statistik/07.-Val/Kommunfullmaktigeval-i-.html. Migrationsverket. (2009). Hämtad 11 december, 2009:
http://www.immi.se/migration/statistik/folkmangd2000-2006.htm. Nationalencyklopedin (2009) Hämtad 27 december, 2009:
http://www.ne.se/sok/etnocentrism?type=NE SD-kuriren. (2009). Hämtad 12 december, 2009:
www.sdkuriren.se/blog/index.php/inrikes/2009/11/29/sverigedemokraterna_valkomnar_schw eizisk#comments
Sifo. (2009). Hämtad 6 december, 2009:
http://www.tns-sifo.se/media/253263/vb%20nov%202009%20skd.pdf, och http://www.tns-sifo.se/rapporter-undersokningar/valjarbarometern?year=2006 Sverigedemokraterna. (2009) Hämtad 11 december, 2009:
http://sverigedemokraterna.se
Sydsvenskan. (2009). Hämtad 11 november, 2009:
http://sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article435298/Stort-intresse-for-debatt-om- islamofobi.html.
47
10.2 Tryckta källor
Andersson, D., & Sander, Å. (2005). ”Ingång”. Å. Sander. (Red.). Det mångreligiösa Sverige. Ett landskap i förändring (sid. 9-22). Studentlitteratur: Lund.
Bell, J. (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Studentlitteratur: Lund.
Bredänge, G. (2000). Interkulturell kompetens i skolan – utvärdering av ett EU-projekt för invandrade personer intresserade av att arbeta med barn och ungdom.
Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Eivegård, R. (2003). Vetenskaplig metod. Studentlitteratur: Lund.
Illman, R., & Nynäs, P. (2005). Kultur människa möte – Ett humanistiskt perspektiv. Student- litteratur: Lund (Danmark).
Larsson, G. (2006). Muslimerna kommer – tankar om Islamofobi. Göteborg: Makadam förlag. Larsson, G. (2005). ”Muslimer i Sverige. Mellan tolerans och islamofobi”. Å. Sander.(Red.). Det mångreligiösa Sverige. Ett landskap i förändring (sid.447-490). Studentlitteratur: Lund. Kvale, S. (2009). Doing Interviews. Sage publications Inc.: Thousands Oaks, California.
Lorentz, H. (2006). ”Interkulturell kompetens – en pedagogisk utvecklingsmodell”. B. Bergstedt. (Red.). Interkulturella perspektiv – Pedagogik i mångkulturella lärande miljöer (sid.109-133). Studentlitteratur: Lund.
Lorentz, H., & Bergstedt, B.(2006). ”Interkulturella perspektiv – från modern till postmodern pedagogik”. B. Bergstedt. (Red.). Interkulturella perspektiv – Pedagogik i mångkulturella lä- rande miljöer (sid.13-39). Studentlitteratur: Lund
Malm, A. (2009). Hatet mot muslimer. Atlas: Falun.
Ouis, P., & Roald, A-S. (2003). Muslim i Sverige. Wahlström & Widstrand: Stockholm.
Otterbeck, J., & Bevelander, P. (2006). Islamofobi – en studie av begreppet,
ungdomars attityder och unga muslimers utsatthet. Forum för levande historia: Stockholm. Stier, J. (2009). Kulturmöten: en introduktion till interkulturella studier. Studentlitteratur: Lund.
48
Skolverkets rapport 194. (2001). Gemensamt ansvar. S-M Ewert AB: Stockholm.
Thomsson, H. (2002). Reflexiva intervjuer. Studentlitteratur: Lund.
Utbildningsdepartementet. (1994). Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklass och fritidshemmet, Lpo 94. Fritzes: Stockholm.
10.3 Opublicerade källor
Hvitfelt, H. (1991). ”Svenska attityder till islam”. S. Holmberg & L. Weibull. (Red.). Politiska opinioner (sid. 99-114). SOM-rapport nr 6. SOM-institutet, Göteborgs universitet: Göteborg.
49
Bilaga 1
Intervjufrågor
Kursivt är exempel på följdfrågor
1. Hur gammal är du?
2. Berätta lite om din familj Var bor du? Hur länge har du bott där? Har ni bott där länge? Har du vuxit upp där? Har dina föräldrar bott där länge? Hur stor är din familj? Vad gör dina föräldrar? Etc…
3. Vad gillar du att göra på fritiden?
4. Vad är det roligaste med skolan? Har du alltid gått på den här skolan? Vilket ämne tycker du mest om? Etc…
5. Tycker du att religionsundervisningen
6. Är viktigt att lära sig om religion? Varför/varför inte?är rolig? Varför/varför inte?
7. Vad ska lärarna fokusera på tycker du? T ex världsreligioner eller etik?
8. Anse du dig själv som religiös? Är du medlem i nån religion?
9. Har du blivit undervisad i islam? Av vem? I vilket sammanhang? Vad tyckte du? Varför?
10. Är det viktigt att lära sig om islam? Varför/varför inte?
11. Hur många muslimer tror du det bor i Sverige?
12. Vad tänker du på när du hör ordet muslim eller islam?
50
14. . Vad har du hört för åsikter om muslimer och islam i din omgivning? Vad tycker du om de åsikterna?
15. Finns det någon som är muslim på skolan? Hur blir den personen behandlad?
16. Är det någon skillnad på muslimer och icke muslimer? T e x vad gäller beteende och värderingar.
17. Kan det finnas några svårigheter med att leva som muslim i Sverige? Vilka då? Varför/varför inte?
18. Tycker du att muslimer ska anpassa sig till den svenska kulturen? Varför/varför inte? Hur då?
19. ”Muslimerna är vårt största utländska hot” Jimmy Åkesson Aftonbladet 2009-10-19.
Vad tycker du om detta uttalande?
20. I Sverige råder religionsfrihet, vad innebär det för dig? Är det okej med alla typer av religiösa symboler som t e x vissa kläder och smycken i skolan?