Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
”Det snackas inte om muslim eller jude,
utan utlänning eller blatte”
En attitydundersökning på två högstadieskolor med svag
mång-kulturell prägel
“It’s no talk about muslim or jew, it’s rather about foreigner
and blatte”
A study about attitudes on two highschools whith a low impression of multiculture
Anna-Karin Lindblom
Mia Pålsson
Lärarexamen 270 hp Examinator: Bodil Liljefors Persson Religionsvetenskap och lärande
2
Sammanfattning
I samhället har Sverigedemokraterna (SD) växt starkare de senaste åren. Om vi gick till val idag skulle SD komma in i riksdagen. Nyligen publicerade Aftonbladet en politisk artikel skriven av Jimmie Åkesson, ordförande för SD, där muslimerna utpekades som Sveriges största hot. Är detta ett bevis på vilka attityder som är på frammarsch i Sverige? Vår studie undersöker vilka attityder om muslimer och i förlängningen mot andra kulturer, några högstadieelever har på två skolor med en mindre mångkulturell prägel i en kommun med hög mångkulturell karaktär. Vi diskuterar utifrån svaren vilka didaktiska överväganden vi bör ta som lärare utifrån undersökningens svar. Hur ska vi nå upp till läraruppdraget? Vår under-sökning är kvalitativ och utgår från åtta stycken semistrukturerade intervjuer gjorda på två olika skolor, det vill säga fyra stycken elever på respektive skola. Vår studie ska inte ses som en representation av hur läget ser ut i Sverige eller Skåne utan snarare en fingervisning om vilka attityder som kan råda på två skolor med en mindre mångkulturell prägel i en kommun med hög mångkulturell karaktär. Vi valde att ställa frågor där informanterna skulle berätta om vilka attityder som visade sig på skolan och inte direkt deras egna åsikter. Studien visar att samtliga elever vittnar om att det finns negativa attityder om muslimer på skolorna men att sex av informanterna samtidigt påstår att muslimerna ändå behandlas bra. Vi har sett ordval och berättelser hos majoriteten av eleverna som visar på en etnocentrerad världsbild. I studien har vi kommit fram till att för att kunna förebygga och motverka negativa attityder om andra kulturer i allmänhet och muslimska kulturer i synnerhet behöver dessa skolor fokusera på att skapa ett interkulturellt perspektiv och interkulturellt kompetenta lärare.
3
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2 1. Inledning ... 5 1.1 Syfte ... 8 1.2 Frågeställning ... 8 1.3 Avgränsningar ... 8 2. Tidigare forskning ... 10 3. Litteraturöversikt ... 123.1 Sverige i förändring, från homogent till mångreligiöst ... 12
3.2 Sverigedemokraternas framväxt i mångkulturella Sverige ... 14
3.3 Kulturmöten ... 16
3.4 Skolan som en interkulturell plats ... 17
3.5 Interkulturell kompetens och läraruppdraget ... 19
4. Metod ... 21
4.1 Urval ... 21
4.2 Insamling och analys av data... 22
4.3 Forskningsetiska övervägande ... 23
5. Resultat ... 24
5.1 ”Men folk ser ju på dem på ett konstigt sätt” ... 24
5.2 ”Han är väl rädd för dem” ... 24
5.3 ”Jag tänker inte på att de spränger” ... 25
5.4 ”Det är nog fler som inte vill ha dem i vårt land, än de som vill ha dem här” ... 25
5.5 ”Jag tycker de ska lära sig språket i alla fall”... 26
5.6 ”Det är löjligt att de inte äter kött” ... 27
5.7 ”Uppåt landet skulle de kanske liksom kolla lite snett på dem” ... 30
6. Analys ... 32
6.1 Etnocentrism ... 32
6.2 Vi och de andra ... 33
6.3 Kunskap och attityd ... 35
6.4 Muslim = invandrare? ... 36
4
7.1. Metoddiskussion ... 38
7.2 Skolan som mötesplats ... 39
7.3 Interkulturella perspektiv i skolan ... 40
7.4 Att bryta ett främlingsfientligt förhållningsätt ... 41
7.5 Läromedelsstoffs påverkan på interkulturell medvetenhet ... 41
7.6 Olika interkulturella utgångspunkter ... 42
8. Slutsats ... 43 9. Framtida forskning ... 45 10. Referenslista ... 46 10.1 Elektroniska källor ... 46 10.2 Tryckta källor ... 47 10.3 Opublicerade källor ... 48 Bilaga 1 ... 49
5
1. Inledning
”Skolan är en spegling av omgivningen den är placerad i”. Detta sade en av uppsats-författarnas vän i en diskussion om varför en del elever på vissa skolor har främlingsfientliga tendenser mot muslimer och islam. Samma författare fick följande skrivna frågor om islam och muslimer inför en undervisningsperiod om just islam. ”Varför slår muslimska män sina kvinnor?”, ”Varför lär vi oss om islam, det är ju helt onödigt?”, ”Blir muslimska kvinnor förtryckta?”
I samhället har Sverigedemokraterna växt starkare de senaste åren. I valet 2006 fick SD 2,9 procent och i valbarometern 2009 för november låg SD på 5,8 procent (www.tns-sifo.se, 2009-12-06). Nyligen publicerade Aftonbladet en politisk artikel skriven av Jimmie Åkesson, ordförande för SD där muslimerna utpekades som Sveriges största hot. Vi frågar oss hur vi som lärare ska förhålla oss till islamofobi och orättfärdig kritik mot just muslimer i samhället och i skolan. Vilket ansvar har vi som lärare gentemot vårt läraruppdrag?
Sverige är ett land som har genomgått stora förändringar de senaste åren vad det gäller in-vandring och ökningen av utlandsfödda medborgare. Sverige som har varit en av få nationer som under lång tid varit etniskt och religiöst homogent, står nu inför nya utmaningar (Andersson & Sander, 2005: 9). 13 procent av Sveriges medborgare är födda utomlands, vilket resulterar i att vi numera är en mångkulturell nation (www.immi.se, 2009-12-11). Men integrationen har inte skett successivt och segregation är vanligt förekommande när det till exempel gäller bostadssituationen. Vi ställer oss frågan om förmågan att navigera i en mångkulturell omgivning är något man måste lära sig? Hur mångkulturellt Sverige är i de områden där representationen av andra kulturer inte är särskilt stor?
Till Sverige pågår en invasion av främmande människor. På sikt hotas det svenska folket att utrotas till följd av rasblandning, lågt barnafödande, ökade aborter och andra inslag som drabbar vårt folk (www.dn.se, 2009-12-06).
Ovanstående citat är ett uttalande av Samuel Älgemalm som är en aktiv medlem i SD. Citatet visar den rädsla som förnyelser i samhället kan föda samt vilka strömningar som finns i media. Detta och liknande citat påvisar misstänksamhet och främlingsfientlighet speciellt mot vissa minoritetsgrupper. Historiskt sett har judarna framställts som ett hot mot den religiösa,
6
politiska eller sociala grunden i väst (Ouis & Roald, 2003: 35). Kan det vara så att muslimer idag har fått ta över denna hotfulla roll? Anders Malm (2009) hävdar i sin bok Hatet mot muslimerna att ”invandraren” blev det nya hotet i slutet på 1970-talet. Av vissa fascistiska partier ansågs invandrarna som en homogen grupp som skulle blanda ut svenskheten och den svenska kulturen skulle gå om intet. Efter år 2000 övergick denna hotbild att övervägande handla om muslimer. Nu ansågs muslimer vara den nya ockupationsmakten som enligt Sveri-gedemokraterna kommer överta Europa med stora och rapidartade befolkningsökningar (Malm, 2009: 68f, 76, 106). Även om dessa åsikter kanske inte är rumsrena i samhälls-diskussionen så florerar dessa enligt författarnas egna erfarenheter även i skolans värld.
Dessa åsikter kan enligt Ouis och Roald (2003) ha sina rötter i att folks lojalitet till den egna gruppen ofta stärks under perioder som upplevs hotfulla som till exempel ekonomiska kriser eller andra sociala situationer (Ouis & Roald, 2003: 35). Behovet att vilja förenkla kulturer för att hitta syndabockar i samhället blir här påtagligt, vilket i sin tur möjligtvis kan ha lett till att muslimer allt för ofta uppfattas som en etnisk enhetlig grupp med en homogen kultur (Larsson, 2006: 15). Larsson (2006) menar att västvärldens sätt att bemöta muslimer med rädsla och förakt inte är ett nytt fenomen, utan kan härledas till den kristna världssynen och västvärlden som normgivare under kolonialismen och imperialismen (Larsson, 2006: 11f). I media och då särskilt på internet finns det stora möjligheter att sprida främlingsfientliga åsikter om islam och muslimer. Ett exempel på ett sådant påstående kan vara:
Jag tror att imamerna sår hat och förakt mot väst i sina muslimsmurfar, och det tror jag att de lyckas med. Vi kommer att ha mångdubbelt fler potentiella terrorister mitt i bland oss i en snar framtid, många fler än vad vi har redan idag. (www.flashback.info, 2009-12-02) … islam är en böld på europas kropp, muslimer i hela europa är missnöjda med sin till-varo, på många håll hatiska mot majoritetssamhället, varför inte flytta till Sudan eller Je-men , (Saudiarabien tar inte emot muslimska flyktingar...av rädsla för uppror mot kunga-familjen) (www.sdkuriren.se, 2009-12-12).
Det blir genom dessa uttalanden tydligt att muslimer anses av vissa människor som ett hot mot den egna kulturen. Första citatet är hämtat från en diskussion om skapandet av en mus-limsk scoutkår och andra citatet är hämtat från SD-Kurirens hemsida där de uppmärksammar förbudet mot minareter i Schweiz. Kanske är det så att vi i skolan måste ta en del av ansvaret för vilka åsikter som får fäste i samhället?
7
Ett annat uttalande i samma genre var Jimmy Åkessons (SD) artikel i Aftonbladet 19 oktober 2009: ”Muslimerna är Sveriges största utländska hot” (www.aftonbladet.se, 2009-11-11). Detta uttalande samt hans artikel kan vara i linje med det som den Ouis & Roald (2003) tar upp när de presenterar den tyske sociologen Norbert Elias teori. Han menar att det kan uppfattas som att majoritetsbefolkningen lätt väljer att se samhällets nykomlingar i ljuset av de mest extrema ställföreträdarna i gruppen som dessutom representerar de sämsta egenskaperna (Ouis & Roald, 2003: 20) Ett behov av att särskilja sig blir tydligt. Som vi nämnt ovan har Sverigedemokraterna, om vi går till val idag, en given plats i riksdagen. Vi frågar oss varför främlingsfientligheten har ökat de senaste åren? Artikeln och Sverigedemokraternas frammarsch väckte debatt och diskussion i svensk media och även vårt intresse om hur vi ska bemöta liknande uttalanden som blivande lärare. Vilka attityder råder kring islam och muslimer bland elever och hur påverkar det vårt uppdrag som lärare? Var ska fokuset ligga vad gäller val av stoff? Som blivande lärare i ämnet religionskunskap kan denna debatt vara högst aktuell att granska med syftet att funderar på vad det har för betydelse för vårt uppdrag som lärare. Vi frågar oss vilka åsikter och attityder som faktiskt finns i en skola med en mindre mångkulturell prägel. Kan det vara så att elever på en skola med en mindre kvot elever och lärare med muslimsk bakgrund eller annan kulturell bakgrund visar på negativa attityder mot dessa? Vad behövs i så fall för att stävja dessa attityder?
I februari 1985 fastslog regeringen en lag om att all undervisning i alla skolformer skulle formas av ett interkulturellt förhållningssätt. Begreppet mångkultur är här ett tillstånd medan interkulturellt förhållningssätt eller interkulturell kompetens är verktyget (Skolverkets rapport 194, 2001: 18). Interkulturell kompetens avser en förmåga att genom en ömsesidig process skapa de färdigheter och kunskaper som behövs föra att kunna fungera i ett kulturmöte. Inter-kulturell kompetens innebär att ett möte med andra kulturer kan ske utan större missförstånd eller konflikter (Stier, 2009: 151). Hur ska vi då få detta till stånd i den svenska skolan? Ett stort problem på många skolor är bristen på elever och lärare med annan kulturell bakgrund än svensk. Hur kan ett interkulturellt möte ske om det inte finns någon annan kultur att interagera med? Hur ska lärare frambringa interkulturellt medvetna elever?
8
1.1 Syfte
Syftet med denna studie är att genom intervjuer ta reda på vilka attityder som kan florera på två skolor i två olika stadsdelar med en liten mångkulturell prägel i en kommun med stor mångkulturell karaktär. Vi vill koppla dessa svar till läroplanens värderingar samt skolans uppdrag att ha ett interkulturellt förhållningssätt. Vi vill ta reda på om det finns främlingsfientliga åsikter på de båda skolorna och hur ser det i så fall ut. Vi frågar oss även hur vi som lärare i så fall bör bemöta detta? Vad behöver en skola med mindre mångkulturell prägel tänka på för att ge en interkulturell medvetenhet till eleverna? Vi vill utifrån svaren på intervjuerna diskutera och problematisera avsaknaden av mångkulturalitet på vissa skolor i en kommun med en stor mångkulturell karaktär. Vilka didaktiska överväganden bör vi som lärare ta utifrån studiens resultat för att uppnå en interkulturell medvetenhet bland elever?
1.2 Frågeställning
Vilka attityder har ett antal elever på två skolor med en mindre mångkulturell prägel gentemot islam och muslimer?
Vilka attityder anser ett antal elever på två skolor med en mindre mångkulturell prägel att omgivningen har om muslimer och islam?
1.3 Avgränsningar
Vi har valt att undersöka attityder kring islam och muslimer bland skolelever som lever i en stadsdel med mindre mångkulturell karaktär. För att få en helomfattande studie med hög validitet skulle vi behöva undersöka flertalet skolor med en mindre mångkulturell prägel. I förhållande till studiens omfattning så skulle inte tiden räcka till för en sådan undersökning. Vi har valt att fokusera på attityder gentemot muslimer då vi reagerade starkt på Jimmie Åkessons debattartikel som vi hänvisar till i inledningen. Där kan ni även läsa att Malm (2009) anser att muslimerna nu mer betraktas som det stora hotet av vissa svenskar. Därför har vi valt att fokusera på vilka åsikter och attityder om muslimer som kan florera på två skolor i en stadsdel med mindre mångkulturell prägel men i en kommun med hög mångkulturell karaktär. Vi menar att vår undersökning trots avgränsningen är intressant för oss som lärare. Det är viktigt för vårt läraruppdrag att veta vilka åsikter som kan finnas på en skola med mindre mångkulturell prägel i ett samhälle där mångkulturalitet har en hög
9
diskussionsfaktor. Det är dessutom viktigt eftersom riksdagen slagit fast att all undervisning ska genomsyras av ett interkulturellt förhållningssätt (Bredänge, 2000: 2).
10
2. Tidigare forskning
För att belysa tidigare forskning om attityder bland ungdomar och vuxna om muslimer och islam kommer vi här att presentera tre undersökningar som gjorts kring ämnet.
SOM-institutet (Samhälle, Opinion och Massmedia) gör varje år sedan 1986 en rikstäckande undersökning i form av en postenkät men även på senare tid via Internet. Håkan Hvitfelt, professor i journalistik, gjorde den första enkätundersökningen om svenskarnas inställning till islam via SOM-institutet år 1990. Hvitfelts undersökning har inte publicerats, utan vi har delgivits denna direkt från SOM-institutet. Vi använder oss av rapporten då den innehåller data som är intressanta för vårt syfte med denna studie. De resultat han kom fram till var att 88 procent av de svarande menade att religionen islam inte gick att förena med svensk demokrati, 62 procent av de svarande menade att islam medförde kvinnoförtryck och 65 procent var negativt inställda till islam. Det fanns ett stort motstånd mot byggandet av moskéer, då hela 75 procent satte sig emot detta och 75 procent av de svarande vill dessutom stoppa invandringen av muslimer (Hvitfelt, 1991).
Forum för levande historia och Brottsförebyggande rådets (BRÅ) gjorde en undersökning 2004 vid namn Intoleransrapporten för att undersöka ungdomar i åldern 14-19 års, attityder i frågor som gäller islamofobi, homofobi, antisemitism och främlingsfientlighet. Deras slutsats är att det är övervägande toleranta attityder mot dessa minoritetsgrupper bland deras infor-manter. Cirka 8 procent har en hög grad av intolerans mot muslimer, 6 procent när det gäller judar och 7 procent angående homosexuella. Andelen som var mycket toleranta mot muslimer utgjorde 14 procent. Gruppen som var osäkra och tvekande kring sina åsikter om minoritets-grupperna utgör 24 procent, alltså var fjärde informant. Det framgick också enligt undersök-ningen att tjejer har en större tolerans än killar och bor man i en liten stad eller på landet har man större intolerans. De elever där båda föräldrarna är svenskfödda visade större intolerans mot muslimer än de eleverna med immigrantbakgrund (http://intolerans.levandehistoria.se, 2009-12-07).
Integrationsverket redovisade Integrationsbarometer 2007 sina opinions- analyser kring män-niskors inställningar till samhällsinstitutionernas integrationspolitik och arbete. Vid denna undersökning hade det kommit nya frågor till allmänheten om islam och muslimer. Det har i
11
deras tidigare undersökningar framkommit utbredda negativa attityder mot muslimer. På frågan om muslimer skapar främlingskänslor har det skett en ökning bland de som håller med om påståendet. Det är 40 procent som uppfattar muslimer med misstänksamhet och 55 procent skulle med ovilja flytta till bostadsområden med ett stort antal muslimer. Lite mindre än 40 procent anser att man bör hålla nere invandringen av muslimer. Icke-religiösa personer var mer toleranta i denna fråga till skillnad mot de som ansåg sig religiösa. De tar upp i under-sökningen att de som oftare vill begränsa invandringen av muslimer är lågutbildade, män och över 65 år. Störst tolerans hade högutbildade, kvinnor, storstadsbor, personer upp till 49 år och höginkomsttagare (www.temaasyl.se, 2009-12-11).
12
3. Litteraturöversikt
3.1 Sverige i förändring, från homogent till mångreligiöst
Daniel Andersson och Åke Sander (2005) har i sin bok Det mångreligiösa Sverige. Ett land-skap i förändring, samlat ett antal artiklar från sju svenska forskare om hur Sverige förändrats när det gäller religiositet och presenterat hur ett antal religiösa grupper och samfund lever i Sverige idag. Andersson och Sander (2005) tar upp i sin artikel att om man tittar på Sverige historiskt sätt har Sverige jämfört med många andra länder, varit en homogen nation när det gäller religion och etnicitet. År 1900 var 0.7 procent av den svenska befolkningen födda utomlands och under de närmaste femtio åren ökade denna siffra endast till 2.9 procent (Andersson & Sander, 2005: 9) Författarna menar att dessa låga siffror leder till att svenskarna har en näst inpå obefintlig historisk erfarenhet av att hantera religiösa och etniska förändringar (Andersson & Sander, 2005: 25f). Under 2000-talet har antalet utlandsfödda personer ökat markant och siffran är uppe i 20 procent av befolkningen. Ett samhälle som förändrats tydligt både religiöst, kulturellt och etniskt står inför nya utmaningar (Andersson & Sander, 2005: 9f). Det är inte bara Sverige som står inför denna förändring, utan flertalet länder i Europa måste ta ställning till hur de ska integrera sina religiösa minoriteter samt strida mot främlingsfientliga attityder. Detta kommer att behandlas närmare när Andreas Malms bok Hatet mot muslimer presenteras. När det gäller diskussionen om majoritets - och minori-tetsgrupper så finns det teorier som bekräftar dessa utmaningar. Pernilla Ouis och Ann-Sofie Roald (2003) skriver i sin bok Muslimer i Sverige att i diskussionen om majoritetsgrupper och minoritetsgrupper, menar sociologen Norbert Elias att:
…den etablerade gruppen ser nykomlingar i samhället i ljuset av de sämsta karaktärs-dragen bland de mesta extrema representanterna av gruppen (Ouis & Roald, 2003: 20)
Författarna skriver vidare inom samma tema, att man uppfattar sig själv och den egna gruppen i ljuset av de bästa egenskaperna och normer medan man generaliserar ”den Andra” i ljuset av dess sämsta sidor. Det råder även en obalans när det gäller makt, mellan majoritetssamhället kontra minoritetsgruppen. Författarna anser att majoritetssamhället hävdar att de funnit den universella sanningen och att minoritetsgruppen ska anpassa sig efter de rätta idealen och får i sin tur representera det underliga och märkliga (Ouis & Roald, 2003: 20f).
13
Göran Larsson (2005) tar också upp ”den Andra” i sin artikel Muslimer i Sverige. Mellan tolerans och islamofobi. Han tar upp att islams framställning som någonting annorlunda som man ska akta sig för, går enda tillbaks till trettioåriga kriget i Sverige. Larsson skriver vidare att enligt Edward Said skapade västvärlden sin uppfattning av islam och muslimer i slutet av 1700-talet. Med Europas ekonomiska maktövertag fanns det anledningar och ett behov att ha ”den Andre” som representant det farliga (Larsson, 2005: 462). Ett aktuellt omdiskuterat begrepp som är inne på samma linje som Edward Said men med fokus på islam, är islamofobi.
Begreppet islamofobi tas upp i Göran Larssons bok Muslimerna kommer! Tankar om islamo-fobi (2006) och i Jonas Otterbecks & Pieter Bevelanders (2006) Islamoislamo-fobi- en studie av be-greppet, ungdomars attityder och unga muslimers utsatthet. Larsson (2006), som är religions-vetare skriver att begreppet islamofobi syftar till ”rädslor inför, hat mot och diskriminering av muslimer”. Han tar upp att ett islamofobiskt tänkesätt kan ha sin grund i skilda motiv, till exempel en upplevd hotfullhet från den ”muslimska kulturen”, religionen islam eller bio-logiska och ekonomiska förklaringar (Larsson, 2006: 11f).
I Islamofobi –en studie av begreppet, ungdomars attityder och unga muslimers utsatthet av Otterbeck & Bevelander (2006) använder de sig av rapporten Islamophobia –a challenge to us all, från den brittiska tankesmedjan Runnymede Trust när de förklarar islamofobi; ”termen islamofobi avser ogrundad fientlighet gentemot islam” (Otterbeck & Bevelander, 2006: 9). Det finns tre olika synsätt som har uppmärksammats i diskussionen om begreppet islamofobi och det är: de som bejakar, de som är tvivlande och de som är motståndare. Kritiken som rik-tats mot begreppet och exempel på motståndarnas åsikter, är att de anser att det är en överdrift att muslimer blir negativt särbehandlade och att begreppet används som ett skydd mot kritik gentemot islam (Otterbeck & Bevelander, 2006: 9).
Otterbeck & Bevelander (2006) tar upp att kulturrasism är den framträdande formen av rasism när man diskuterar inom rasismforskningen. Anhängare till kulturrasistiska åsikter anser att olika kulturer är värda olika mycket och överst på rangordningslistan står ”västerländsk kultur” och längst ner hittar man islam. Det finns även forskare som tror att religion kommer ta över platsen som ordet kultur har idag i de sammanhang som kulturrasistiska åsikter florerar (Otterbeck & Bevelander, 2006: 10).
14
Larsson (2006) tar upp problematiken med att betrakta muslimer som en homogen grupp utan variationer, vilket ofta händer i media och i folkmun (Larsson, 2006: 15). Det finns också teorier att stereotypiseringen av muslimer sker för att förenkla dem och deras påstådda ge-mensamma kultur, för att kunna bedriva koloniala idéer. Dessa idéer grundar sig i att musli-merna behöver upplysas och bli en del i den moderna världen med hjälp utav västvärlden. Larsson (2006) presenterar den nederländske arabisten Rudolph Peters som menar att det finns åsikter som tyder på att muslimer har missförstått sin egen kultur och måste upplysas eftersom de inte vet sitt eget bästa (Larsson, 2006: 16). Sociologen Jonas Stier (2009) tar i sin bok Kulturmöten – En introduktion till interkulturella studier upp olika förhållningssätt en person från majoritetskulturen kan ha gentemot nya kulturer. Han nämner tycka-synd-om-fällan där personer ur majoritetskulturen visar genom en oreflekterad kultursyn en högfärdig och nedlåtande hjälpsamhet. Grundsynen hos dessa personer är att deras kultur är överlägsen. En annan typisk utgångspunkt är problemfällan. Här menar Stier (2009) att personen i denna kategori antar och tror sig veta att nya kulturer kommer medföra problem. Till exempel så klumpas alla muslimer eller invandrare ihop till en homogen grupp som automatiskt antas bete sig annorlunda (Stier, 2009: 159f). Personer i denna kategori kan se de andra som ett hot. Om detta skriver Andreas Malm (2009) i sin bok, Hatet mot muslimer. Författaren beskriver rädslan över att Europa ska bli ett Eurabia där de vänsterländska lagarna och den västerländska kulturen inte längre är rådande. Malm (2009) radar upp citat efter citat som påvisar en inneboende rädsla för att den muslimska kulturen ska överta och förstöra den svenska och västerländska kulturen.
3.2 Sverigedemokraternas framväxt i mångkulturella Sverige
Andreas Malm (2009) beskriver hur denna rädsla gentemot muslimer som grupp även genom-syrat svenska främlingsfientliga organisationer och den rörelse (Bevara Sverige Svenskt) som så småningom blev partiet Sverigedemokraterna (SD). Han påvisar deras framgångar och motgångar, deras början och dess förändring. SD fick inte sitt nuvarande namn förrän 1988 och då var partiet starkt färgat av antingen nazistsympatisörer eller personer som var aktiva inom nazistiska organisationer. Malm (2009) beskriver vidare hur den fascistiska organisatio-nen, den nationella rörelsen, på 1970-talet utsåg invandraren till en farlig ockupationsmakt. Invandraren skulle blanda ut svenskheten och småningom göra så att svenskheten skulle gå under. Fokus på muslimer som kultur fanns alltså inte då utan detta var något som skulle komma senare även om SD från början aktivt motsatt sig moskébyggande i Sverige. Till en
15
början fick inte SD många röster, de var fortfarande starkt förknippade med nazistiska åsikter och beteenden men på 1990-talets mitt skedde en förändring. Partiet började städa bort termer, symboler och personer som förknippade partiet med främlingsfientlighet för att på så sätt nå fram till fler människor i Sverige. Invandraren var inte längre den stora faran utan nu precise-rades hotet till muslimer (Malm, 2009: 69f).
I Riksdagsvalet 2002 finns det på Sifo:s hemsida inga uppgifter på vilka procent SD hade vid den tidspunkten. Däremot kan det utläsas att SD:s röster har ökat dramatiskt de sista sju åren. År 2006 den 13-14 september så hade SD ökat från noll procentenheter till 2,5 enligt val-barometern (www.tns-sifo.se, 2009-12-06). Valet 2006 ökade på så sätt SD sina kommunala mandat från 49 till 281 utspridda på nästan varannan kommun i Sverige (Malm, 2009: 68) I Malmö kommun har SD ökat från 0.7 procent 1998 till 7,5 procent 2006 (www.malmo.se, 2009-12-08). I skrivande stund så har SD enligt Sifo:s senaste valbarometer 5,8 procent, det vill säga en garanterad plats i riksdagen (www.tns-sifo.se, 2009-12-06).
SD skriver på partiets hemsida under idédokument om demokratins utveckling att mångkulturalismen hämmar den demokratiska utvecklingen i Sverige, att Sverige splittras. De skriver vidare att vissa invandrargrupper blir positivt särbehandlade på svenskars bekostnad och att detta måste stoppas. Sverige är svenskarnas land och alla ska vara lika inför lagen. De skriver även i deras invandringspolitiska program:
Sverige har tagit emot alltför många invandrare på för kort tid, och endast en bråkdel av dessa har haft något egentligt skyddsbehov. Massinvandringen, till-sammans med den höga nativiteten hos vissa invandrargrupper och frånvaron av en assimileringspolitik, innebär att svenskarna inom några decennier riskerar att bli en minoritet i det egna landet. Denna utveckling kommer att påverka alla aspekter av samhällslivet och förvandla vårt land till oigenkännlighet. (http://sverigedemokraterna.se, 2009-12-11)
Malm (2009) beskriver just denna rädsla som bland annat SD partiledare Jimmie Åkesson uttrycker om muslimer då han menar att muslimer genom höga födelsetal ska kunna överta Sverige och skapa ett muslimskt land. Denna oro för att bli i minoritet gentemot muslimer menar Malm (2009) är en mycket återkommande diskussion, närmast en ideologisk mani-festation hos SD (Malm, 2009: 76ff).
16
3.3 Kulturmöten
Skolan är en mötesplats. Olika människor med olika attityder, värderingar, politiska åsikter och kulturella erfarenheter möts här. Religionsvetarna Ruth Illman och Peter Nynäs (2005) diskuterar i sin bok, Kultur människa möte – Ett humanistiskt perspektiv, kulturmötet och dess natur. De har valt att se kulturmötet ur ett humanistiskt förhållningssätt. Med det menas att människan uppfattas som en person som tolkar och reflekterar över sin omgivning. En person är komplex och föränderlig, därför kan inte heller kulturmöten ses som statiska företeelser utan de är också mångfacetterade fenomen. Illman och Nynäs (2005) menar att människan alltid påverkas av sin omgivning, att hon är en del av ett sammanhang samt en produkt av sin uppväxt men att detta på samma gång inte gör att hon endast är ett oföränderligt resultat av andra. Människor gör egna individuella val som leder till erfarenheter. Dessa erfarenheter sättes i olika sammanhang vilket leder till nya perspektiv som behövs behandlas och som i sin tur formar personen i fråga (Illman & Nynäs, 2005: 38f, 63). Kultur är ett flytande begrepp, en komplex sammansättning av flera olika komponenter. Kultur hjälper människan att identifiera sig själv samt skapa meningsfullhet och samhörighet med sin omgivning. Människor i samma kultur kan dock uppfatta sig själva, sin omgivning och sin situation på väldigt olika sätt (Illman & Nynäs, 2005: 40-43).
I alla kulturmöten sker en identifikations- och tolkningsprocess mellan de berörda parterna. Illman och Nynäs (2005) tar upp Martin Bubers teori om jag-det och jag-du bemötande. Enligt Illman och Nynäs menar Buber att i ett jag-det bemötande ses personen som ett objekt utan egen personlighet. Personen kategoriseras och typbestäms. Det handlar om att sätta upp barriärer och regler för hur denna person beter sig och hur den är, men även då hur det egna jaget är gentemot denna anonyma person. I jag-du mötet sätts inte sådana regler upp utan personen ses som ett subjekt, som en unik person med personlighet. Mötet sker omedelbart och barriärer mellan parterna sätts inte upp. Buber menar vidare att båda förhållningssätten behövs för att kunna förhålla sig till sin omvärld. I Jag-det världen kategoriserar vi. Vi vet hur vi ska agera och reagera på omvärlden omkring oss och skapar på så sätt en trygghet i vardagen. Det är i jag-det världen som det ges möjlighet att reflektera över de saker som händer i det omedelbara mötet, i jag-du världen. Buber menar att båda världarna behövs för att vi ska kunna förstå vår omvärld (Illman & Nynäs, 2005: 48f).
17
Jonas Stier (2009) menar att människan delar in personer i vi och de-grupper. Vi-gruppen representerar allt det vi är vana vid och sådant vi känner oss hemma med. Detta återspeglas för dem inom gruppen som något positivt och det leder till att vi-gruppen ses som bättre och värderas högre än andra kulturer. Stier (2009) menar vidare att personer i de-gruppen alltid förväntas bete sig på ett annorlunda sätt gentemot hur personer i vi-gruppen förhåller sig. Människan tenderar att vara mer vänligt inställda mot de som passar in i vi-gruppen. De-gruppen antas vara annorlunda vilket kan skapa obehagskänslor och rädslor (Stier, 2009: 106f).
Kunskap spelar en viktig roll i kulturmötet. Kunskap kan hjälpa till att skapa mindre missför-stånd mellan de båda parterna, men viktigt att påpeka är också att kunskap även kan skapa större barriärer. Illman och Nynäs (2005) menar att kunskap, värderingar och attityder aldrig kan separeras utan att de hänger ihop. Den kunskap vi tar till oss är det vi anser verkar mest trovärdig utifrån våra inneboende attityder och värderingar. Den fakta vi tillförskaffar oss värderas alltid utifrån de emotionella åsikter, värderingar och attityder som vi fått med oss från vår uppväxt och från vår omgivning (Illman & Nynäs, 2005: 61f). Det är svårt att ändra på en negativ attityd. Stier (2009) påstår att mer och riktig kunskap inte räcker för att förändra främlingsfientliga attityder eller beteenden. För att kunna ändra dessa beteenden måste åtgär-der sättas in på de tankemässiga, känslomässiga, beteendemässiga och de motivationsmässiga planen samtidigt (Stier, 2009: 141).
3.4 Skolan som en interkulturell plats
”Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga (förmåga syftar här på: att leva sig in i andras villkor och värderingar. Författarnas anm.) hos alla som arbetar där” (Utbildningsdepartementet, 1994: 3f). I Lpo 94 nämns också att eleverna ska förstå värdet i en kulturell mångfald (Utbildningsdepartementet, 1994: 3). Skolan anses idag vara en mångkulturell plats där många kulturella möten, både problematiska och oproblematiska, sker. Bredänge (2000) nämner i sin bok problemet i att bara konstatera att vi lever i ett mångkulturellt samhälle men samtidigt inte tar hänsyn till mångfalden vad gäller mål och innehåll i skolan. Hon menar att vi behöver tydliga mål för att uppnå interkulturell kompetens i skolan (Bredänge, 2000: 2, 4).
18
Lorentz (2006) presenterar i artikeln Interkulturella perspektiv – Pedagogik i mångkulturella lärande miljöer att svenska skolan historiskt sett inte haft någon särskild mångkulturell prägel utan har snarare största delen av 1900-talet för det mesta utbildat medborgare till att bli en del av en enhetlig kultur, ett folk, ett språk, ett land och en religion (Lorentz, 2006: 109). Begreppet interkulturell började diskuteras i Sverige på 1980-talets början. I Statens offentliga utredningar, SOU, 1983 lades förslaget att all undervisning i skolan skulle ha en interkulturell prägel. Denna utredning ledde så småningom fram till att regeringen 1985 be-slutade att ett interkulturellt perspektiv skulle råda i alla utbildningsenheter i Sverige (Lorentz & Bergstedt, 2006: 15: Bredänge, 2000: 2). Lorentz och Bergstedt (2006) menar att begreppen interkulturell och mångkulturell är snarlika men att mångkulturell är själva situa-tionen och att interkulturell betecknar en handling, en interaktion mellan individer med olika kulturella bakgrunder (Lorentz & Bergstedt , 2006: 16).
Lorentz (2006) menar vidare att den interkulturella kommunikationen i skolan inte fungerar som den ska. Han påvisar att den interkulturella kompetensen är ett medel för att få en positiv interkulturell kommunikation till stånd (Lorentz, 2006: 109). Stier (2009) definierar interkulturell kompetens på följande vis. Han menar att Interkulturell kompetens avser de:
färdigheter och kunskaper som en individ sannolikt behöver för att kunna fungera i och för att kunna bemästra ett kulturmöte. En interkulturellt kompetent person är, med andra ord, en som lyckas undvika alltför stora missförstånd eller konflikter i möte med människor från andra kulturer (Stier, 2009: 151)
Alltså är syftet att skapa en förståelse mellan människor i olika kulturer. Lorentz (2006) fram-ställer en modell som beskriver hur en person kan skaffa sig interkulturell kompetens. Han menar att det finns en gradering på sex steg indelat i två stadier. Första stadiet är det etnocentriska stadiet (Lorentz, 2006: 123). Med etnocentrism menas att se sin egen kultur som överlägsen andra kulturer samt bedöma dessa andra kulturer utifrån sin egen kulturs värderingar (www.ne.se, 2009-12-27). I detta stadium är kulturförnekande den lägsta nivån av tre, andra nivån är försvar och tredje acceptans. Andra stadiet är det etnorelativa stadiet där bildning – integration är den högsta nivån vilket leder till interkulturell kompetens. Med kulturförnekelse menas att personen till exempel inte anser att det finns någon svensk kultur eller att personen i fråga inte har något behov av att möta andra med annan kulturell bakgrund utan trivs bra med att endast umgås med sina egna. Med bildning – integration menas att personen i fråga har blivit integrerad. Hon behåller sin personliga särart men har en stor inter-kulturell medvetenhet vad gäller sin egen och andras inter-kulturella prägel. Denna person kan utan
19
större svårigheter eller missförstånd förflytta sig mellan olika kulturella sammanhang. I det etnorelativa stadiet ökar den interkulturella medvetenheten successivt. Lorentz (2006) menar att du aldrig blir färdig i din interkulturella kompetens utan att det är en fortlöpande process (Lorentz, 2006: 123f, 129ff).
3.5 Interkulturell kompetens och läraruppdraget
Gunlög Bredänge (2000) påvisar som nämnt ovan i sin rapport Interkulturell kompetens i skolan att 1985 togs ett beslut i riksdagen att all utbildning i Sverige skall utgå från ett inter-kulturellt förhållningssätt (Bredänge, 2000: 2). I Lpo94 som är läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet benämns inte begreppet interkulturell eller interkulturell kompetens men det kan ändå anas intentioner av ett interkulturellt tankesätt i följande citat:
Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över gränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kultur-arvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där (Utbildningsdepartementet, 1994: 3).
Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. (Utbildningsdepartementet, 1994: 6)
Alla föräldrar skall med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. (Utbildningsdepartementet, 1994: 4)
Bredänge betonar i sin rapport att det interkulturella synsättet angår alla lärare och elever och att det bör sätta sin prägel på hela skolans verksamhet. Hon menar vidare att interkulturell kompetens har sin grund i en medvetenhet om likheter och olikheter och en medvetenhet om varför dessa olikheter och likheter finns. Bredänge (2000) säger att undervisningen ska ta av-stamp i elevernas tidigare upplevelser och erfarenheter (Bredänge, 2000: 4).
20
Skolan ska enligt Lpo94 utgå från vissa universella värden. Det fastställs i läroplanen att skolan ska arbeta för att värdena ”människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga” följs. Detta ska aktivt främjas genom fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. I Lpo94 nämns det vidare att ”undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell” och att ”skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet” (Utbildningsdepartementet, 1994:3).
21
4.
Metod
Då vårt syfte är att undersöka vilka attityder det finns bland elever om muslimer och islam har vi valt att använda oss av intervjuer. Undersökningen är kvalitativ med en semistrukturerad intervjumetod. Med semistrukturerad intervjumetod menar vi att vi har valt vissa teman som vi vill avhandla och skapat frågor utifrån dessa. Frågorna är inte strukturerade utan vi kan ställa följdfrågor och följa informantens utsvävningar. (Kvale, 2009: 51) Viktigt är då att vi som intervjuare kan styra tillbaks till de fenomen vi vill avhandla. Vi valde intervju istället för enkät för att intervju var fördelaktig för undersökningen då vi får en öppning till att ställa följdfrågor som uppkommer i mötet med informanten. Dessutom bidrar intervjuformen till fylligare och mer uttömmande svar, mindre påverkan av omgivningens åsikter, minskning av bortfall samt möjlighet att omgående klara upp eventuella missförstånd (Ejvegård, 2003: 61).
4.1 Urval
Vi har medvetet valt att inte ha personliga relationer med våra informanter, detta för att så mycket som möjligt minminera den eventuella skevhet i svar som kan uppstå när informanten är i en beroendeställning, vilket kan leda till att informanten, medvetet eller omedvetet, försöker ge svar som de vet stämmer överens med intervjuarens värderingar. Med skevhet menas att inte svara helt sanningsenligt utan svara på så sätt som man tror att det förväntas av en. Att helt komma ifrån skevhet är näst intill en omöjlighet men genom att medvetet kritisera och analysera sina frågor kan man komma bort från de uppenbara ledande frågorna (Bell, 2000: 123). Valet av skolorna där intervjuerna skedde grundades på kontakter men utan personliga relationer till vare sig elever, rektor eller skolpersonal med undantag från en lärare på den ena skola. De båda stadsdelarna där skolorna är belägna är två av de stadsdelarna med minst andel invånare med utländsk bakgrund (www.malmo.se, 2009-12-08), vilket leder till att eleverna med svensk bakgrund är i majoritet. Vi valde dessa två skolor i dessa två stadsdelarna eftersom studien syftar till att granska attityder om muslimer och islam hos elever med mindre tillgänglig kontakt med personer som har en annan kulturell bakgrund än svensk. Vi har på grund av vårt syfte valt att intervjua totalt åtta elever som går i åk 9 på dessa två skolor. Undersökningen ska inte ses som ett underlag för hur situationen ser ut i Sverige eller i Skåne utan snarare ett exempel på vilka åsikter och attityder som kan florera på en skola med mindre mångkulturell prägel. Informanter har blivit tillfrågade av skolornas
22
respektive SO-lärare om de ville bli intervjuade. På den ena skolan tillfrågade läraren eleverna om de ville ställa upp och på den andra skolan fick eleverna anmäla intresse genom handuppräckning. Urvalet av informanterna utgick därmed från frivillighet. Informationen vi gav SO-lärarna var syftet med undersökningen, hur många informanter som behövdes och önskan om ålder
4.2 Insamling och analys av data
Intervjuerna skedde på två skolor och vi kommer presentera dem som skola A och B i löpande text. Informanterna kommer benämnas som koder, till exempel betyder A2 att eleven går på skola A och fått löpnumret 2, det vill säga att B3 betyder att informanten går på skola B och fått löpnumret 3. Insamlingen av data skedde via diktafon som sedan transkriberades. Vi valde diktafon för att aktivt kunna lyssna på informanten, följa med i samtalet under intervjutillfället och inte störa tankegångar genom avbrott med anteckningar. Dessutom är det positivt att använda diktafon eftersom intervjuaren kan komma ifrån spontantolkning i stunden och istället i lugn och ro se vad informanten faktiskt sagt (Ejvegård, 2003: 50). På så sätt kan intervjuaren välja ut för undersökningen, lämplig och relevant information utan allt för stor tolkning. Nackdelen med användandet av diktafon är att den kan för vissa personer utgöra en nervositet som kan ge en dämpande effekt på deras uttalande (Ejvegård, 2003: 50). Alla in-formanter intervjuades enskilt av en intervjuare och dessa skedde parallellt i två av respektive skolas grupprum. Kvale (2009) nämner i sin bok att de första minuterarna är avgörande för hur informanten väljer att dela med sig av sina tankar och åsikter. Han menar vidare att för att skapa en avslappnad och öppen miljö är det viktigt att intervjuaren visar intresse för infor-manten som person. Därför valde vi medvetet att innan intervjun småprata om olika saker för att försöka skapa denna avslappnade miljö. Vi ville hitta minsta gemensamma nämnare för att skapa ett förtroende mellan oss och informanterna (Thomsson, 2002: 95). I grupprummet fick eleverna själva välja placering och utefter det satte vi oss i en vinkelrät position, detta för att få undan känslan av att bli förhörd och istället skapa ett samtal där eleven kan låta blicken röra sig i rummet (Thomsson, 2002: 88f).
Innan intervjun sattes igång presenterade vi oss och berättade hur intervjun skulle gå till. Frågorna var indelade i inlednings och bakgrundsfrågor för att sen smalna in på det specifika ämnesområdet. Transkriberingar och annat råmaterial finns hos författarna av denna studie.
23
4.3 Forskningsetiska övervägande
Innan intervjutillfället var vi kontakt med informanternas SO-lärare och informerade dem om vårt fullständiga syfte med undersökningen och dess värde. Vi presenterade undersökningens generella syfte för informanterna och hur deras medverkan påverkar positivt till vårt blivande läraruppdrag och även framtida läsare av uppsatsen. Vi presenterade även vad som förväntades av informanten och hur lång tid det skulle ta. Detta för att informanten skulle kunna avgöra om hon/han ville delta eller inte med tanke på att intervjun var frivilligt. Vi informerade även hur informationen skulle användas och vem som skulle lyssna på diktafonerna under transkriberingsperioden (Bell, 2000: 38)
Vi informerade att svaren kommer hanteras konfidentiellt genom att all data som kan härledas till informanten kommer ändras till avidentifierade namn på personer och platser (Kvale, 2007: 24). Vi ville uppnå en känsla av trygghet från informanterna i intervjusituationen för att deras svar skulle vara så sanningsenliga som möjligt. Den skriva texten i studien är köns-neutral eftersom vi har valt att utelämna genus i denna undersökning.
24
5. Resultat
Vi har valt att presentera intervjuernas resultat i sammanhängande text, våra informanters citat kommer att markeras med kursiv text. Detta för att läsaren inte ska blanda ihop litteraturcitat med våra informanters olika svar. Alla informanter har inte fått alla frågor och i de fallen skrivs det ut. Eftersom frågeställningarna flyter samman i informanternas svar kommer vi inte dela upp resultatdelen utefter frågeställningen. Vi kommer istället att använda citat till de olika rubrikerna.
5.1 ”Men folk ser ju på dem på ett konstigt sätt”
På frågan om det finns skillnader mellan muslimer och icke-muslimer så tog fem av åtta in-formanter upp något exempel på skillnader. Informant B3 säger: … vi får ju helt annorlunda uppväxt. De lever ju med bönen (B3). A4 tar upp ett liknande exempel när denne säger: … att skillnaden är att de ber rätt många gånger om dagen (A4). B2 har en annan tankegång kring skillnaderna. ... ja, alltså stereotypen i alla fall, alla är ju inte så, men de är lite mer in-stängda och kanske inte lika öppna om saker, de håller sig mer för sig själva (B2). A3 tar upp uppfostran som en bidragande faktor till eventuella skillnader. … har de blivit uppfostrade med att tro och tänka som sina föräldrar, så ja. Men har de en vanlig svensk uppfostran fast de har religionen, så är det ingen skillnad (A3). A1 säger: … hmm… nä.. inte direkt alltså. Nä, det tror jag inte (A1). Informanten syftar till att denne inte uppfattar några direkta skillnader mellan muslimer och icke-muslimer. B4 säger: … ja, alltså jag gör inte det. Men folk ser ju på dem på ett konstigt sätt (B4). Informanten nämner samtidigt att … jag tycker själv att det är konstigt att de inte får umgås med killar på det sättet som vi får (B4). Två av åtta informanterna fick inte frågan.
5.2 ”Han är väl rädd för dem”
Frågan ställdes kring vad informanterna hade för tankar om Jimmie Åkessons uttalande i Aftonbladet om att muslimerna är Sveriges största utländska hot. Ingen av de åtta infor-manterna höll direkt med Jimmie Åkesson om uttalandet. A2 säger:
Jag får bara lust att skratta för det är bara så korkat skrivet […] det är mänskligt att peka sin .. alltså sin känsla emot någonting. […] så han måste vara rädd för något. Alltså han har tagit muslimerna att vara rädd för istället för att säga – Jag är rädd för terrorister, ter-rorister är vårt största hot (A2).
25
A2 nämner i ovanstående citat, rädsla. Det gör även informant B4 när denne säger: … det låter nästan lite rasistiskt. Han är väl rädd för dem (B4). Informant A4 kritiserar honom och uttalandet. … jag tycker att han resonerar väldigt konstigt och att han är dum (A4). B3 pro-blematiserar den typen av åsikter och tar upp medias roll och påverkan när de lyfter upp negativa saker som en minoritet av muslimerna orsakar. B3 säger vidare: … muslimerna är ju lika mycket människor som vi. De ska ju ha samma chans att få ett jobb som vi (B3). B2 tar upp att denne inte anser muslimerna som någon typ av hot så länge de anpassar sig till Sverige. A1 menade att han fel naturligtvis (A1) och då syftar informanten på Jimmie Åkesson. Informant B1 säger:
… det är ju ändå 400 000 muslimer så han [Jimmie Åkesson] kanske vill skära ner på det så det inte blir så många […] alltså blir det för många så kanske de börjar alltså göra mer så att det blir som deras egna land, eller jag vet inte (B1).
B1 tolkar Jimmie Åkessons uttalande utifrån att hotet han nämner, kan bero på att han [Jimmie Åkesson] inte vill att det ska bli för många muslimer, för om de blir för många så finns det risk för att muslimerna gör Sverige till sitt eget land.
5.3 ”Jag tänker inte på att de spränger”
På frågan om vad de första informanterna tänkte på när de hörde ordet muslim svarade fyra av sju med olika ordval, slöjan (B2, A1, A3 och B4). Exempel på ordval från informanterna för-utom slöjan, var huvan och huckle. Tre av sju informanter svarade att tänkte på restriktioner kring maten (B1, B3 & B2). Informant B3 svarade även att den tänkte på en moské. B2 som även tänkte på slöjan, associerade ordet muslim med beteende: … de uppför sig på ett väldigt speciellt sätt […] att de är instängda och pratar inte öppet om saker (B2). A3 tänkte på att de var mörka till utseendet och nämner även: Jag tänker inte på att de spränger (A3). Alla utom en informant fick frågan. Tre av informanterna gav två svar kring vad de tänkte på när det hörde ordet muslim.
5.4 ”Det är nog fler som inte vill ha dem i vårt land, än de som vill ha dem
här”
På frågan om informanterna kan uppfatta några svårigheter med att leva som muslim i Sverige, tog alla åtta upp någon slags svårighet. Två av åtta informanter tog upp slöjan som en svårighet. A1 tog upp slöjan i samband med anställning och säger även: … man blir säkert
26
bemött av vissa på ett konstigt sätt (A1). B2 pratar om slöjan från ett annat perspektiv då denne tar upp det mer som en kulturkrock när man kommer till ett nytt samhälle där majori-tetssamhället inte bär slöja och eventuella tvångskänslor från familjen. Informanten säger … man kanske vill passa in men har svårt för att göra det. För att de känner att de måste bete sig på det sättet som deras familj gör (B2).
Tre av åtta informanter tog upp negativa attityder mot muslimer som en svårighet. A3 svarar: Många grupper som är emot dem, typ Sverigedemokraterna. A4 svarade: … på denna skolan har folk förutfattade meningar om muslimer, att de är dåliga på olika sätt. Då kan det vara svårt att inte få en chans att förklara att så här är det inte alls (A4). B4 tar upp att människor i Sverige är rasistiska och att Sverige inte är ett särskilt välkomnande land. Informanten säger även: … det är nog fler som inte vill ha dem i vårt land, än de som vill ha dem här (B4). A2 tar upp sitt bostadsområde när hon säger:
.. om jag var muslim som bodde här ute, muslimer som bor här ute måste ha det väldigt tufft […] alltså det känns som om folk inte vill ha någon annan etniskt bakgrund […] jag vet inte riktigt men det är en konstig atmosfär här ute. Ingen säger det men alla tänker det (A2).
Informanten reflekterar här över hur det skulle kännas att bo i ett visst område som muslim och kring det klimat denne uppfattar att det råder. Informanten ser svårigheter med att bo där som muslim.
5.5 ”Jag tycker de ska lära sig språket i alla fall”
På frågan om muslimer ska anpassa sig till den svenska kulturen svarade fem informanter både och. Fyra svarade att de redan anpassar sig bra. B3 säger Både och. Jag vet inte… Jag tycker de ska vara muslimer fortfarande. B4 påpekar att man inte ska glömma var man kommer ifrån. A4 tycker att man ska anpassa sig: Men de ska inte ändra hela sitt liv för att de flyttar till Sverige. A2 säger om man kommer till ett annat land tycker jag att man ska försöka anpassa sig efter det landets lagar. […] men kanske lite grann efter kulturen också (A2). Informanten säger också Man behöver ju inte ändra sin religion eller sin egen kultur för att anpassa sig men man måste nog… Alltså lagarna måste man anpassa sig efter(A2). A2 menar vidare att alla inte respekterar detta och att det är dem som syns i media. Att det finns uppfattningen att alla muslimer inte respekterar Sveriges lagar tar även B4 upp: Jag vet många muslimer som tycker alla kristna är konstiga. Jag tycker det är lite fel. Om man är här ska, så ska man respektera våra regler (B4).
27
A3 svarar på frågan om anpassning ska ske: Ja […]Om en invandrare kommer hit, ska han åtminstone uppföra sig. Annars har han inget här att göra egentligen. Jag tycker de ska lära sig språket i all fall (A3). Här menar informanten att invandrare inte bör vara kvar i Sverige om de inte uppför sig samt att språket är viktigt. Även informant A1 tar up vikten av språk som en del i att anpassa sig till svenska kulturen. Denne svarar att de flesta muslimer anpassar sig till Sverige men säger också att de finns de som lever i sin egen lilla värld. Informanten säger vidare: Det skulle vara bättre om regeringen placerade ut olika invandrare till olika delar av landet. Då skulle de tvingas att anpassa sig till svenska språket och lära sig det svenska språket(A1).
5.6 ”Det är löjligt att de inte äter kött”
Samtliga informanter uppger att det finns muslimer på skolan. Fyra informanter menar att muslimer blir väl bemötta på skolan. Två uttrycker att det finns negativa åsikter om muslimer och att det finns tillfällen då elever med muslimsk bakgrund blir dåligt bemötta. Två uppger att det finns negativa åsikter om elever som har muslimsk bakgrund på skolan men att de ändå blir bemötta bra. Samtliga elever påstår att de hört negativa åsikter om muslimer eller invand-rare.
Tre av våra informanter menar att elever på deras skola inte talar illa om just muslimer i sig utan invandrare i allmänhet. B4 säger t e x att muslimer på skolan blir behandlade helt okej (B4) samtidigt som informanten säger att det är mycket rasism på skolan. Så fort något händer, så säger folk att det var någon utlänning. Det snackas inte om muslim eller jude, utan utlänning eller blatte (B4). A3 säger: Vår skola är inte fientlig mot just muslimer. De har lite skämt som är rasistiska men de har inget emot folk som inte kommer ifrån Sverige. infor-manten menar vidare Afrikanska brukar de ha någonting emot. Men jag tror att det är mest skämt (A3). Informant B4 menar att det finns allmän rasism på skolan och att om man har utländskt ursprung blir man lättare beskylld för saker som har hänt medan informant A3 påstår att det inte finns någon direkt fientlighet men att det skämtas om ickesvenskar och då speciellt om afrikaner. A1 svarar på frågan om det finns dåliga attityder på skolan … inte så mycket om just muslimer… det är mest invandrare, tycker jag (A1). Samtidigt vittnar informanten om vilka åsikter om just muslimer som denne hör på skolan. Jag vet att många
28
anser att muslimer är farliga och sånt (A1). På frågan om vart informanten hört detta nämner denne att man hör det indirekt i media, internet och skolan
… alltså de säger kanske inte det i media det, men alltså de säger kanske det lite indirekt så och vissa program och så. Och så finns det de på youtube som påstår det också, och en del i skolan också… skulle jag tro. Eller det finns dom som säger det. (A1).
A1 berättar även om hur denne själv reagerar när det pratas nedvärderande om invandrare och muslimer … jag vet ju att det inte stämmer men man reagerar ju mycket som mängden oftast. Skulle jag tro.[… ] … skrattar kanske till när de säger något om de här invandrarna då (A1). A1 anser alltså att dåliga attityder inte sker mot just muslimer utan mot invandrare i allmänhet samtidigt som informanten beskriver dåliga attityder gentemot just muslimer. A1 beskriver vidare att stora massan inte sätter sig upp mot dessa åsikter. Detta är något som också A4 vittnar om. Jag har ofta blivit nedtryckt för jag är nästan den enda som säger emot (A4).
Tre informanter anser att muslimer blir dåligt bemötta av andra elever på skolan. En infor-mant menar att det är en minoritet som har en dålig attityd gentemot muslimer: där är några enstaka som kanske säger någonting ibland (B1). En informant missförstår och svarar inte på frågan utan säger Han är min kompis, han är allas kompis. Riktigt schysst (B3). Informanten syftar här på en viss person som går på skolan och inte muslimer på skolan i allmänhet.
B2 har hört åsikter om att kvinnor är mer förtryckta, att de inte får säga vad de vill och att männen är lite hårdare och våldsammare (B2). Informanten menar trots detta att på dennes skola behandlas muslimer bra men att det finns problem på andra skolor:
Jag tycker alla är kompisar med alla, iallafall på denna skolan. Sen har man hört från andra skolor att det kanske varit mycket så här gäng och så. Att de håller sig för sig själva och att de inte vill prata med varandra.
A4 säger att dennes klass är väldigt hårda mot judar och muslimer. På frågan vad de säger om muslimer svarar informanten: Att det är löjligt att de inte äter kött och att de ska ha slöja (A4). Informanten menar att det blivit bättre
… ett tag så var det så att vissa killar och tjejer var på henne hela tiden för att hon hade slöja och varför hon inte åt griskött och så. Men vi gick till rektorn båda två och sa - att nu får det vara slut! Det blev stort av det. Men nu är det bra (A4).
Alltså har det enligt A4 blivit en bättre miljö för muslimer i klassen på den senaste tiden. A1 säger att det finns en muslim med slöja i dennes klass:
I min klass blir hon bemött bra. Hon blir bemött liksom ansikte mot ansikte bra av alla hon är ju trots allt den enda som liksom bär slöja på skolan. Så hon bemöts bra, man pratar med henne. Men de finns de som kanske när man inte pratar med henne slänger
29
kanske nåt glopord nån gång när de liksom inte hör det och så. Det kan hända men inte så mycket ändå. Men man hör det (A1)
A1 svarar på frågan om den kvinnliga muslimen märker av det: Det vet jag faktiskt inte… hon märker säkert av att hon blir bemött så, men hon har det nog bra ändå, förhållandevis, när hon är ensam med att ha slöja på skolan (A1). Informanten menar alltså att det finns en dålig attityd gentemot den muslimska eleven men att dessa attityder inte sägs rakt ut till henne utan snarare visas när hon inte är närvarande eller bakom ryggen på henne. Informanten menar även att den muslimska tjejen kan märka av den dåliga attityden men att hon ändå bemöts bra trots att hon har slöja.
A2 har personliga erfarenheter av diskriminering mot muslimer trots att informanten själv inte är muslim. Informanten har en muslimsk pappa från Turkiet. A2 menar när eleverna får reda på att dennes pappa är turk så bemöter de informanten på ett annorlunda sätt:
De åsikterna de är nog, att folk tror att om jag säger att min förälder är muslim att - åh då är han terrorist, frågar de […] Alltså innan när jag var yngre så när jag pratade ganska snabbt med folk och så. [...] Då sa jag - Ja men jag är halvturk. Men nu här ute, när vi flyttade här till då är det inte det första jag säger, jag berättar inte att jag är halvturk, för då kommer dem… Så snart vi har pratat i fem minuter och jag berättat att jag är turk då börjar de uppföra sig annorlunda gentemot mig. För det är – Oh jaha hon är turk men då. Jaha okej - då uppför man sig annorlunda […]Alltså de börjar prata mer hånligt till en, nästan som om man är dummare än dem. De tar liksom avstånd från en (A2).
Samma informant berättar om att denne hört följande åsikter om muslimer:
Att muslimer är dummare. Varför äter inte muslimer svinkött, det är ju inget fel med det, det gör vi andra ju. Att muslimer är självmordsbombare. Muslimer är terrorister. Att muslimer inte fattar. Muslimer är kon… (intervjuarens kommentar: tänkte säga konstiga) alltså muslimer borde ut ur Sverige. Muslimer borde inte få lov att komma in i Sverige. Alltså alla invandrare är muslimer. Alltså t e x jag är invandrare, jag är ingen muslim, jag är inte troende på nåt sätt men… (A2).
Informanten menar att dessa åsikter är något denne mestadels hört på skolan. På frågan om hur muslimer på skolan bemöts så tar A2 upp en elev i klassen: Alltså ingen säger något taskigt direkt till henne men man märker när man går i korridoren att folk tar avstånd ifrån henne (A2). Alltså så menar informanten att det finns en dålig attityd mot elever med muslimsk bakgrund men att den hålls i det dolda. Informanten säger även: Jag vet inte riktigt men det är en konstig atmosfär här ute. Ingen säger det direkt men alla tänker det (A2). Detta citat syftar både på skolan och stadsdelen informanten bor i.
30
5.7 ”Uppåt landet skulle de kanske liksom kolla lite snett på dem”
Förutom negativa attityder på skolan så vittnar fem informanter om åsikter och attityder ute i samhället. En informant är lite osäker men menar att den kanske hört något negativt och då speciellt om Rosengård. Två informanter diskuterar endast åsikter och attityder på skolan och inte i samhället i stort.
B1 berättar att denne inte letar eller läser särskilt mycket. Informanten menar ändå att denne hört om självmordsbombare: Jag vet faktiskt inte… Jag är inte sån som läser så bara… Men det är ju mycket så här, man hör ju mycket självmordsbombare och så här. Och de gör det ju för sin religion, eller så, vad jag förstår (B1). Han syftar här på religionen Islam. A3 menar att det finns många som är emot muslimer: Många grupper som är emot dem, typ Sverige-partiet (A3). Informant B2 menar att i den staden hon bor så är folk vana vid muslimer och därför så behandlas de bra men uppåt landet så kanske de bli sämre bemötta:
… skulle man komma ut till en liten stad, kanske uppåt i landet och det skulle komma att flytta in en arabisk familj, muslimer. Då kanske man skulle liksom kolla lite snett på dem och tycka de var lite konstiga och vem är de liksom (B2).
Samtidigt vittnar B2 om att denne har hört att kvinnor är förtryckta och männen mer våld-samma:
… det är väl i så fall att kvinnorna är förtryckta att de kanske inte får göra vad de vill och inte säga vad de vill och så. […]det man hör alltså fördomar och sånt e ju ja att kvinnorna inte… ja, får göra som de vill och kanske att männen är lite hårdare och våldsammare (B2).
Alltså påvisar Informanten att muslimer inte blir dåligt bemötta i den stad hon bor i men att det ändå florerar åsikter om att kvinnor blir förtryckta och att männen är mer våldsamma.
A1 berättar varför informanten anser att det är viktigt med religionsämnet:
…speciellt om vissa religioner som kanske uppfattas som våldsamma eller så. […] Kanske speciellt då det finns mycket invandrare i XXX. Och en del fördomar om muslimer och så. Det kan ju bli ganska dåligt om man inte tar tag i det (A1).
Informanten menar att det finns problem med negativa åsikter om muslimer i samhället och att religionsämnet är ett bra forum för att stävja dessa fördomar. A1 menar vidare att folk drar alla över ett sträck (A1). Informanten säger även att denne vet att många tycker att muslimer är farliga och det skulle inte förvåna informanten om någon konfronterade en muslim i slöja genom att säga ”jävla muslim”. Det skulle inte förvåna mig om människor bara kommer fram
31
och säger liksom ”jävla muslim” då till personen i fråga. Liksom bara så, utan någon anledning (A1).
A2 menar också att det finns dåliga attityder och åsikter i samhället. Informanten berättar om forum på nätet: Det finns öppna forum bara för att diskutera sitt hat mot islam och invandrare till Sverige (A2). A2 tar upp medias roll och dess ansvar för de åsikter som florerar och sprids:
Mycket av de nyare information om världen kommer ju från internettet särskilt och TV också om de säger nåt på nyheterna och det har ju en stor roll men på TV tycker jag ofta och särskilt på nyheterna visar de bara de dåliga grejerna… Ehm som bombattacker och så. Då säger man, ja men det hände i Afghanistan, där bor bara muslimer. Då antar vi att det bara är muslimerna som gör dessa bombattackerna… jaha okej då är alla muslimer sådana som terrorister. Ja och så kopplar, så tror jag många kopplar här på skolan (A2).
