Syftet med denna studie var att belysa vilken inverkan sociala medier hade på den psykiska hälsan hos ung och vuxna. Metoden för denna studie har varit en litteraturgranskning av 12 vetenskapliga originaltitlar. Fördelen med en litteraturstudie är att flera vetenskapliga studier sammanflätas och sammanställs, på så sätt kan ny kunskap generas inom området vilket kan var till grund för vidare forskning. En begränsning eller nackdel med en litteraturstudie kan vara att författaren litar på att de artiklarna som valts med till studien är korrekta och utföra på rätt sätt. För att balansera denna nackdel har i den här studien valts att använda så kallade checklistor i form av STROBE och COREQ för att kvalitetskotrollera de valda artiklarna.
De frågeställningar som togs upp utöver syftet var om sociala medier har någon negativ påverkan på psykiskt välbefinnande och om det finns faktorer inom sociala medier som kan tänkas påverka det psykiska välbefinnandet och ohälsa. Resultatet i den här studien har påvisat både positiva och negativa utfall av användandet av sociala medier och psykisk hälsa. Till de positiva effekterna av sociala medier framkommer positiva samband av kommunikation och information och användandet av sociala medier, vilket framgick som en hälsofrämjande insats.
Sambandet mellan användandet av sociala medier och psykisk ohälsa påvisades också och berodde på olika variabler. De psykiska konsekvenserna berodde på hur hög intensitet och frekvens de sociala medierna har använts och till vilket syfte de har använts vilket har påverkat den psykiska ohälsan i negativa termer som ensamhet, FOMO, ångest och depression.
Slutsatsen för denna litteraturstudie blir således att det både finns för och nackdelar med användandet av sociala medier och hur det påverkar den psykiska hälsan. Studien kan således inte generaliseras. Tiden, hur ofta och i vilket syfte sociala medier används påverkar utfallet av den psykiska hälsan vilket kan bidra till ett sämre psykiskt mående, därför bör sociala medier användas med eftertanke hos både ungdomar och vuxna.
Eftersom det förkommer så varierade och förhållandevis få resultat av användandet av sociala medier och den psykiska hälsan skulle mer forskning behövas inom ämnesområdet. Det vore särskilt intressant att inkludera större urval av kvalitativ forskning i form av exempelvis intervjuer, för att få en djupare förståelse för hur sociala medier kan inverka på den mentala
hälsan. Ett intressant område är hur sociala medier påverkar barn och unga eftersom majoriteten av den målgrupp växer upp med dessa verktyg i sin vardag, och att sedan studera dem under en längre tid för att se exempelvis skillnad mellan de som begränsat sociala medier till de som använder verktyget dagligen. Hur påverkas självkänslan, förmågan till självinsikt, förmågan till att socialisera, empati och benägenheten till att känna av andra känslor är några av de psykiska faktorerna som skulle vara intressanta att studera.
Ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv hade det även varit intressant att närmare undersöka de positiva aspekterna av sociala medier användandet och om det skiljer sig åt mellan samhällsgrupper för att främja hälsan? I förhållande till de globala målen som belyser målet god hälsa och välbefinnande kan det vara relevant att undersöka om sociala medier användandet påverkar och skiljer sig åt mellan samhällsgrupper i olika länder. Är de som använder sociala medier lyckliga, upplever välbefinnande i samma grad som personer i andra länder som inte har tillgång till denna typ av teknologi i samma grad som i västvärlden, detta för att öka möjligheten att förebygga psykiska ohälsa i samråd med de globala målen. Om sociala medier kan fastställas som en stor riskfaktor till psykisk ohälsa skulle samhället kunna förebygga detta problem redan i tidig ålder vilket skulle kunna minska kostnaderna för exempelvis sjukskrivningar av psykisk ohälsa.
6 REFERENSER
Artiklar inkluderade i resultatet är märkta med *
Backman, J (2008) Rapporter och uppsatser. Upplaga 2:4 Lund studentlitteratur.
ISBN 978-91-44-04826-0.
*Berryman C, Ferguson CJ, Negy C. Social Media Use and Mental Health among Young Adults. Psychiatr Q. 2018 Jun;89(2):307-314. doi: 10.1007/s11126-017-9535-6.
Canvas (u.å.) Lundman & Hällgren Granheim (2008) Kvalitativ innehållsanalys.
Hämtad 28 maj, 2021 från
https://canvas.gu.se/courses/38406/files/2834329?module_item_id=165784 Cuijpers, P., Beekman, A. T. & Reynolds, C. F., 3rd (2012). Preventing depression: a
global priority. JAMA, 307(10), 1033–1034.
https://doi.org/10.1001/jama.2012.271
*Dewa LH, Lavelle M, Pickles K, Kalorkoti C, Jaques J, Pappa S, Aylin P. Young adults' perceptions of using wearables, social media and other technologies to detect worsening mental health: A qualitative study. PLoS One. 2019 Sep 18;14(9):e0222655. doi:10.1371/journal.pone.0222655. PMID: 31532786;
PMCID: PMC6750581
Equator-network (u.å.) Enhancing the QUAlity and Transparency Of health Research.
Hämtad 11 maj, 2021 från https://www.equator-network.org/
Forsberg, C & Wengström, Y (2016) Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur.
Folkhälsomyndigheten (2021, 11 mars) Vad är psykisk hälsa. Hämtad 14 april, 2021 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/
Folkhälsomyndigheten (2020, 8 december, a) Statistik psykisk hälsa. Hämtad 14 april, 2021 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/
Folkhälsomyndigheten (2020, 1 december, b) Vuxna – psykisk hälsa. Hämtad 7 maj, 2021 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vuxna--psykisk-halsa/
Folkhälsomyndigheten (2020, 1 december c) Därför ökar psykisk ohälsa bland unga.
Hämtad 7 maj, 2021 https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor- levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/barn-och-unga--psykisk-halsa/darfor-okar-psykisk-ohalsa-bland-unga/za<
Globala målen (u.å.) God hälsa och välbefinnande. Hämtad 14 april, 2021 från
https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-3-halsa-och-valbefinnande/
Gillberg, N. (2014). Uppmärksamhetssamhället. Lund: Studentlitteratur
*Hausmann, J. S., Touloumtzis, C., White, M. T., Colbert, J. A., & Gooding, H. C.
(2017). Adolescent and Young Adult Use of Social Media for Health and Its Implications. The Journal of adolescent health: official publication of the Society for Adolescent Medicine, 60(6), 714–719.
https://doi.org/10.1016/j.jadohealth.2016.12.025
*Hawes, T., Zimmer-Gembeck, M.J., & Cambell, S.M. (2020) Unique associations of social media use and online appearance preoccupation with depression, anxiety, and appearance rejection sensitivity. Body Image, 33, 66-76. https://doi-org.libraryproxy.his.se/10.1016/j.bodyim.2020.02.010
Högskolan Skövde (2020, 17 januari, a) Databaser – Högskolan i Skövde. Hämtad 16 april, 2021 från https://www.his.se/biblioteket/soka-och-vardera/databaser/?q=pubmed
Högskolan Sökvde (2020, 17 januari, b) Databaser – Högskolan i Skövde. Hämtad 16 april, 2021 från https://www.his.se/biblioteket/soka-och-vardera/databaser/?q=Eric
Högskolan Skövde (2020, 17 januari, c) Databaser – Högskolan i Skövde. Hämtad 16 april, 2021 från https://www.his.se/biblioteket/soka-och-vardera/databaser/?q=LibSearch
Internetkunskap (2021, 16 februari) Varför är det så svårt att sluta med sociala medier?
Hämtad 12 maj, 2021 från https://internetkunskap.se/integritet/varfor-ar-det-sa-
svart-att-lamna-sociala-medier/?gclid=CjwKCAjw-e2EBhAhEiwAJI5jg8sTtiv44VNMpP2mJkvka5P_DWZc1GlUdUZzJ_vzKt79 mwuYyGfD1hoC_CoQAvD_BwE
*Karaman,M.(2020). Examining associations between social media use, depression, global health, and sleep disturbance among emerging adults. Research on Education and Media,11(2) 56-63. https://doi.org/10.2478/rem-2019-0022 Liu, D., & Baumeister, R. F. (2016). Social networking online and personality of
self-worth: A meta-analysis. Journal of Research in Personality, 64, 79–89.
http://doi.org/10.1016/j.jrp.2016.06.024
Malterud, K (1998). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: En introduktion.
Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-00553-9.
Mind (u.å.) Mår unga sämre I en digital värld? En kunskapsöversikt över hur digitala medier påverkar barn och ungas psykiska välbefinnande. Hämtad 9 maj 2021 från https://mind.se/wp-content/uploads/mind-mar-unga-samre-i-en-digital-varld.pdf
McLean (2021, 9 Februari) The Social Dilemma:Social Media and Your Mental Health. Hämtad 13 april, 2021 från https://www.mcleanhospital.org/essential/it-or-not-social-medias-affecting-your-mental-health
Meier, A., Reinecke, L. & Meltzer, C. E. (2016). Facebocrastination? Predictors of using Facebook for procrastination and its effects on students’ well-being.
Computers in Human Behavior, (64), 65–76.
http://doi.org/10.1016/j.chb.2016.06.011
Mucf (2021) Goda levnadsvillkor för många, men inte för alla. UNG IDAG 2021.
Hämtad 7 maj, 2021 från
https://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/ung_idag_2021_
tillganglighetsanpassad.pdf
*Naslund, J. A., & Aschbrenner, K. A. (2019). Risks to Privacy With Use of Social Media: Understanding the Views of Social Media Users With Serious Mental Illness. Psychiatric services (Washington, D.C.), 70(7), 561–568.
https://doi.org/10.1176/appi.ps.201800520
*O'Reilly, M., Dogra, N., Hughes, J., Reilly, P., George, R., & Whiteman, N. (2019).
Potential of social media in promoting mental health in adolescents. Health
promotion international, 34(5), 981–991.
https://doi.org/10.1093/heapro/day056
Our world in data (2019, 18 September) The rise of social media. Hämtad 15 april, 2021 från https://ourworldindata.org/rise-of-social-media
*Radovic, A., Gmelin, T., Stein, B. D., & Miller, E. (2017). Depressed adolescents' positive and negative use of social media. Journal of adolescence, 55, 5–15.
https://doi.org/10.1016/j.adolescence.2016.12.002
Schurgin O´Keffe, G. & Clarke-Pearson, K., and Council on Communication and Media (2011). The Impacts of Social Media on Children, Adolescents and
Families. Pediatrics, 127(4), s. 800-804. DOI:
https://doi.org/10.1542/peds.2011-0054
*Shensa, A., Sidani, J. E., Dew, M. A., Escobar-Viera, C. G., & Primack, B. A. (2018).
Social Media Use and Depression and Anxiety Symptoms: A Cluster Analysis. American journal of health behavior, 42(2), 116–128.
https://doi.org/10.5993/AJHB.42.2.11
*Shensa, A., Sidani, J. E., Lin, L. Y., Bowman, N. D., & Primack, B. A. (2016). Social Media Use and Perceived Emotional Support Among US Young Adults. Journal of community health, 41(3), 541–549.
https://doi.org/10.1007/s10900-015-0128-8
*Stawarz, K., Preist, C., & Coyle, D. (2019). Use of Smartphone Apps, Social Media, and Web-Based Resources to Support Mental Health and Well-Being:Online Survey. JMIR mental health, 6(7), e12546. https://doi.org/10.2196/12546 Svenskarna och internet (2020, 15 december) Svenskarna och internet 2020. Hämtad
7 april, 2021 från
https://svenskarnaochinternet.se/app/uploads/2020/12/internetstiftelsen-svenskarna-och-internet-2020.pdf
Svenskarna och internet (2019) Antalet användare av sociala medier börjar att plana
ut. Hämtad 14 april, 2021 från
https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/sociala-medier/
Svenskarna och internet (2018) Sociala medier används allt mer. Hämtad 8 april, 2021 från https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2018/sociala-medier/
SVT (2020b) Hjärnforskaren: ”Ungdomars levnadsvanor kan vara orsaken till ökning
av psykisk ohälsa”. Hämtad 8 maj, 2021
från https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/hjarnforskaren
Turkle, S. (2017) Tillbaka till samtalet: Samtalets kraft i en digital tid:
Göteborg:Daidalos. 9789171734891.
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer. Hämtad 9 maj, 2021 från https://lincs.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_200 2.pdf
Villanti, A. C., Johnson, A. L., Ilakkuvan, V., Jacobs, M. A., Graham, A. L., & Rath, J. M. (2017). Social Media Use and Access to Digital Technology in US Young Adults in 2016. Journal of medical Internet research, 19(6), e196.
https://doi.org/10.2196/jmir.7303
Vårdguiden (2019, 28 juni) Depression. Hämtad 14 april, 2021 från https://www.1177.se/Sormland/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/depression/depression/
Vården i siffror (u.å.) Psykiatrisk sjukvård. Hämtad 14 april, 2021 från https://vardenisiffror.se/rapport/58bd1b83d4475f0ef0f1b3b4?datefrom=2016-
01-01&dateto=2019-12-31&periodtype=year&units=01&units=03&units=04&units=05&units=06&un its=07&units=08&units=09&units=10&units=12&units=13&units=14&units=
17&units=18&units=19&units=20&units=21&units=22&units=23&units=24
&units=25&units=se
Wongkoblap, A., Vadillo, M. A. & Curcin, V. (2017). Researching Mental Health Disorders in the Era of Social Media: Systematic Review. Journal of medical Internet research, 19(6), e228. https://doi.org/10.2196/jmir.7215
*Youssef, L., Hallit, R., Kheir N., Obeid, S., & Hallit, S. (2020). Social media use disorder and loneliness: any association between the two? Results of a cross-sectional study among Lebanese adults. BMC psychology, 8(1), 56.
https://doi.org/10.1186/s40359-020-00421-5