Som det har framkommit av studien finns det vissa egenskaper som är utmärkande hos de matematiskt begåvade eleverna. Det finns dock oenigheter bland lärarna gällande vilka dessa egenskaper är, vilket tyder på att eleverna kan utmärka sig på olika sätt. Detta kräver att lärare är uppmärksamma och har vetskap om hur matematisk begåvning kan komma till uttryck. Det krävs även att lärare har tillräcklig kompetens för att kunna skapa en stimulerande lärmiljö där alla elever ges möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. En sådan miljö bör enligt Pettersson (2008) vara utmanande och accepterande, där elevers olikheter betraktas som tillgångar.
Det faktum att elever med särskild begåvning i matematik utmärker sig på olika sätt i undervisningen beror bland annat på att de är unika individer och kan ha olika
matematiska förmågor. Att en elev är särskilt begåvad behöver alltså inte innebära att denne behärskar alla delar inom matematikämnet, utan det kan likväl betyda att en förmåga är särskilt framträdande. Detta medför att elevernas utveckling gynnas av olika resurser och det finns inte ett specifikt stöd som fungerar för samtliga elever med matematisk begåvning. Därför måste både stöd och undervisning anpassas efter varje individ.
6.5.1 Råd till skolledning
Utifrån de resultat som framkommit genom den här studien har några råd skrivits fram som riktar sig till skolledningar runtom i Sverige. Ett första steg mot att stötta och kunna utveckla de matematiskt begåvade eleverna är att göra samtliga lärare
uppmärksamma på hur dessa elever kan utmärka sig i undervisningen. Eftersom de kan utmärka sig på olika sätt och kan de även vara i behov av olika stöd. För att försäkra sig om att matematiskt begåvade elever får den hjälp de behöver bör varje skola ha en handlingsplan för hur arbetet med dem ska gå till. I samband med att en handlingsplan skrivs fram bör det även funderas över vilka resursers som finns tillgängliga. Det absolut viktigaste vad gäller elever med särskild begåvning är att de inte glöms bort utan att de, precis som alla elever, får stöd och möjlighet att utvecklas.
35
7 Populärvetenskaplig sammanfattning
Syftet med studien är att undersöka hur lärare uppfattar särskild begåvning i matematik och vilka resurser de anser är viktiga i arbetet med matematiskt begåvade elever. Syftet är även att undersöka eventuella samband som finns mellan lärares uppfattningar och de resurser som anses vara viktiga. Undersökningens syfte formulerades utifrån egna erfarenheter och forskning som visar att matematiskt begåvade elever inte ges det stöd de behöver. Studien är baserad på en enkätundersökning riktad till grundskollärare i Sverige. Resultatet visar att lärarna upplever att elever med särskild begåvning i matematik utmärker sig på flera sätt i undervisningen; bland annat genom sitt logiska tänkande och genom att de ser mönster och samband.
Studiens resultat visar även att majoriteten av lärarna ser flera av de resurser som nämns i studien som viktiga i arbetet med att stötta elever som visar begåvning i matematik. Däremot anser endast en minoritet att de har tillräckligt med tid att stötta dessa elever. Även stöd från skolledning och speciallärare anses vara bristande. Genom analys av resultatet har vissa samband mellan lärarnas uppfattningar av särskild begåvning i matematik och betydelsefulla resurser kunnat fastställas. Sambanden som har
framkommit visar framförallt att det inte finns en specifik resurs som lämpar sig för alla elever med matematisk begåvning. En lärdom är att lärare måste vara medvetna om att elever med särskild begåvning utmärker sig på olika sätt i matematikundervisningen. Med det fastlagt bör lärare och skolledning, om möjligt, anpassa stödet till varje individ.
36
Referenser
Acton, C., Campling, J., Fullerton, D. A., Maltby, J., Miller, R. L (red.) (2002). SPSS
for social scientists. Basingstoke: Palgrave
Altintas, E. & Ilgun, S. (2016). The term “gifted child” from teachers’ view. Academic Journals Vol. 11(10), pp. 957-965
Andersson, S. (2014). Om positivism och hermeneutik: en introduktion i
vetenskapsteori. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Bicknell, B. (2008). Gifted Students and the Role of Mathematics Competitions. Australian Primary Mathematics Classroom, vol.13 n.4 p.16-20 2008
Bloom, B. (1985). Developing talent in young people. 1. ed. New York: Ballantine Books
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Bryman, A. & Cramer, D. (2011). Quantitative data analysis with IBM SPSS 17, 18 and
19: a guide for social scientists. London: Routledge
Cronk, B. C. (2016). How to use SPSS statistics: a step-by-step guide to analysis and
interpretation. 9th ed Glendale, CA: Pyrczak Publishing
Csikszentmihalyi, M., Rathunde, K. & Whalen, S. (1997). Talented teenagers - the
roots of success and failure. Cambridge University Press
Dahmström, K. (2011). Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk
undersökning. 5. uppl. Lund: Studentlitteratur
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forsk
ningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 3., rev. och uppdaterade uppl. Lund:
Studentlitteratur AB
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. 2., moderniserade och utök. uppl. Lund: Studentlitteratur
Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. 3., uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur
Gallagher, J. J. (2000). Unthinkable thoughts. Gifted Child Quarterly, vol. 44 n1 p5-12 Win 2000
Garavaglia, S. & Sharma, A. (1998) A smart guide to dummy variables: Four
applications and a macro. Murray Hill, NJ: Dunn & Bradstreet.
Koshy, V. (2001). Teaching Mathematics to Able Children. London: David Fulton Koshy, V., Ernest, E. & Casey, R. (2007). Mathematically gifted and talented learners:
theory and practice. International Journal of Mathematical Education in Science and
Krutetskii, V. (1976). The psychology of mathematical abilities in schoolchildren. Chicago: University of Chicago Press.
Mattsson, L. (2010). Head teachers’ conception of gifted students in mathematics in Swedish upper secondary school. Nordic Studies in Mathematics Education, 15(3), 3- 22.
Mattsson, L. (2013). Tracking mathematical giftedness in an egalitarian context. Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2013
Mellroth, E. (2009). Hur man kan identifiera och stimulera barns matematiska
förmågor. Växjö University. Tillgänglig på internet: http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:224739/fulltext01 (161118)
Mellroth, E. (2014). High achiever! Always a high achiever?: a comparison of student
achievements on mathematical tests with different aims and goals. Licentiatavhandling
Karlstad : Karlstads universitet, 2014
Mönks, F. J. & Ypenburg, I. H. (2009). Att se och möta begåvade barn: [en vägledning
för lärare och föräldrar]. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Pettersson, E. (2008). Hur matematiska förmågor uttrycks och tas om hand i en
pedagogisk praktik. Lic.-avh., Växjö universitet, 2008
Pettersson, E. (2011). Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor. Diss. Växjö : Linnéuniversitetet, 2011 Tillgänglig på Internet:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-11578 (161117)
Reis, S. M. & Mc Coach, D. B. (2000). The underachievement of gifted students: What do we do and where do we go? Gifted child quarterly, 44 (152-170) Tillgänglig på Internet: http://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/001698620004400302 (170104) Sheffield, L. J. (2003). Extending the challenges in mathematics: Developing
mathematical promise in K-8 pupils. Thousand Oaks: Corwin Press.
Silverman, L. K. (2013). Giftedness 101. New York: Springer pub. Co.
Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Skolverket. Att arbeta med särskilt begåvade elever. 2015. Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/sarskilt- begavade-elever-1.230661 (161227)
Subotnik, R. F., Olszewski-Kubilius, P., & Worell, F. C. (2012). Rethinking giftedness
and gifted education: A proposed direction forward based on psychological science.
Psychological Science in the Public Interest, 12(1), 3-54.
Säljö, R. (2012). "Den lärande människan - teoretiska traditioner" i Lärande, skola,
bildning: [grundbok för lärare]. Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline
Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. 5., [moderniserade och rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
VanTassel-Baska, J. (2015). Theories of giftedness: Reflections on James Gallagher’s
work. Journal for the Education of the Gifted 2015, Vol. 38(1) 18–23.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf (161201)
Bilagor
Enkät
Fakulteten för teknik
391 82 Kalmar | 351 95 Växjö Tel 0772-28 80 00
teknik@lnu.se