Frågan om vart de första gotlänningarna kom ifrån har undersökts men inte kunnat
besvaras av analysen. Analysen gav istället resultat som kan vara relaterade till ekologisk anpassning, skillnader i råmaterial och ekonomisk strategi eller hur ett mönster för hur totala chaîne operatoirés yttrar sig. Dessa mönster kan på sitt sätt vara viktiga ledtrådar till hur koloniseringsprocessen gick till samt hur teknologier som utformats i samma miljö yttrat sig och skiljer sig från andra miljöer. Att ö ekonomiers teknologi är en direkt
anpassning till miljöns krav blir tydligt vid jämförelsen av de fyra lokalerna och särskilt mellan Köpu VIII och Gisslause som både befinner sig på öar och är inriktade på marina resurser. Det är främst metoden och det operativa schemat för tillverkningen av verktyg som genomgår en förändring. Denna förändring i tankesättet över hur ett verktyg ska tillverkas och vilka komponenter som ska ingå kan då vara en generell förändring för ö ekonomier. Förändringen behöver inte gälla marin anpassning som sker längs
fastlandskuster. En vidare förklaring på detta kan vara att gruppen isoleras på ett annat sätt på en ö eller vara ett direkt svar på råmaterialets förutsättningar att skapa verktyg. Koloniseringen av Gotland kan skett på två olika sätt, antingen genom att först genomgå en landskapslärande fas eller genom direkt kolonisering. Materialet talar för båda
hypoteserna men en direkt kolonisation är i dagens läge mer troligt på grund av
avsaknaden av importerad sten och specifika jaktlokaler. Gotland uppvisar även tidigt regelrätta begravningar av inte bara manliga individer utan även kvinnor och barn, vilket är ett tecken på en mer bofast population.
Analysen som används i uppsatsen har bevisat sin effektivitet vid frågor som angår
skillnader i materialen. Det var i det här fallet inte möjligt att få ett specifikt svar på vart de första gotlänningarna kom ifrån eller hur koloniseringsprocessen av ön skedde, även om det gav vissa ledtrådar. Utformandet av specifika index som är riktade på att se skillnader mellan material som till stor del knackats med direkt teknik kan ge andra resultat än det som syns i denna uppsats. Som nämndes i teorikapitlet i uppsatsen första del så har den stenteknologiska forskningen, med hjälp av konceptet chaîne operatoiré, ändrat bana. Från att skapa kronologier över förhistorien med hjälp av morfologiskt grundade typologier har nu teknologin fått mer innebörd. Teorin om kulturellt arv och överföring av idéer ur ett evolutionärt perspektiv ger en mer stadig grund som kan svara på frågor om ursprung och spridning av innovationer, kultur och människor. Teknologi och evolutionär arkeologi kan, tillsammans, vara det bästa tillvägagångssättet vid en närmare undersökning av det gotländska teknokomplexet och vart det kom ifrån. Även om denna teoretiska inriktning ska hanteras med varsamhet då den koncentrerar sig på frågor om ursprung och spridning så är det av ännu större vikt att den klargörs för att förhindra missriktad användning.
Referenslista
Audouze, Franҫoise, 2002. Leroi-Gourhan, A Philosopher of Technique and
Evolution. Journal of Archaeological Research, Vol. 10, No. 4 s 277-305, December
2002 (2002)
Ames, Kenneth M. (2002) Going by Boat: The Forager-Collector Continuum at Sea. In Fitzhugh, Ben & Habu, Junko (red.) (2002). Beyond foraging and collecting:
evolutionary change in hunter-gatherer settlement systems. New York: Kluwer
Academic/Plenum Publishers
Apel, Jan & Vala, Cecilie (2012). Den mesolitiska lokalen Gisslause i Lärbro sn,
Gotland. (Raä 413:1), Arkeologisk rapport. Högskolan på Gotland.
Apel, Jan & Darmark, Kim (2009) Evolution and material culture. Current Swedish
Archaeology. Vol. 17, s- 11-28. 2009
Apel, Jan (2011). Kommentar till: Petter Snekkestad, Darwinisktisk Arkeologi.
Primitive tider 2011 13. årgang side 177- 180
Apel, Jan & Darmark, Kim (2009) Evolution and material culture – A reply. Current
Swedish Archaeology. Vol. 17, s 47-53. 2009
Apel, Jan & Darmark, Kim (2008). The dogma of Immaculate Perception. In Sørensen, Mikkel & Desrosiers, Pierre (red.) (2008). Technology in archaeology:
proceedings of the SILA workshop : the study of technology as a method for gaining insight into social and cultural aspects of prehistory, the National Museum of
Denmark, Copenhagen, November 2-4, 2005. Copenhagen: National Museum of
Denmark
Apel, Jan & Darmark, Kim (2007). Den flathuggna pilspetsens fylogeni. Stenåldern i
Uppland : uppdragsarkeologi och eftertanke. S. 31-65
Binford, Lewis R. (1983). In pursuit of the past: decoding the archaeological record. London: Thames and Hudson
Binford, Lewis R. (1980). Willow smoke and dogs' tails: Hunter-Gatherer Settlement Systems and Archaeological site Formation. American Antiquity, 1980 (1) s. 4-20. Society for American Archaeology
Brettell, Caroline B. (2000) Theorizing Migration in Anthropologi: The Social Construction of Networks, Identities, Communities and Globalscapes. In Brettell, Caroline B. & Hollifield, James Franck (red.) (2000). Migration theory: talking across
disciplines. New York: Routledge
Bamforth, Douglas B.(2009) Top-down or bottom up?: Americanist approaches to the study of hunter-gatherer mobility. In International Conference on the Mesolithic in Europe (2009). Mesolithic horizons: papers presented at the Seventh
International Conference on the Mesolithic in Europe, Belfast, 2005. Vol. 1. Oxford:
Oxbow
Boas, Niels Axel (1986). Rude Mark – A Maglemosian Settlement in East Jutland
Journal of Danish archaeology. Vol. 5 pp 14-30. (1986). Odense: Odense University
Press
Boyd, Robert & Richerson, Peter J. (1985). Culture and the evolutionary process. Chicago, Ill.: Univ. of Chicago P.
Broady, Donald (1988). Kulturens fält – Om Pierre Bourdieus sociology
Burenhult, Göran (red.) (1999a). Arkeologi i Norden. 1. Stockholm: Natur och Kultur Hegardt, Johan (2009). Response to Apel and Darmark: Evolution and material
culture. Current Swedish Archaeology. Vol. 17, s. 29-33. 2009
Henrich, Joseph (2004). Demography and Cultural Evolution: How Adaptive Cultural Processes can Produce Maladaptive Losses: The Tasmanian Case. American
Antiquity. Vol. 69 No. 2. (Apr.,2004), pp 197-214.
Hertell, Esa & Tallavaara, Miikka (2011) High Mobility or Gift Exchange – Early Mesolithic Exotic Chipped Lithics in Southern Finland. In Rankama, Tuija (red.) (2011). Mesolithic interfaces: variability in lithic technologies in Eastern
Fennoscandia. Helsinki: Suomen arkeologinen seura
Inizian, M-L et al. (1999) Technology and terminology of knapped stone.
Jaanits, Kaarel (1980). Die mesolithischen Siedlungsplätze mit Feuersteininventar
in Estland.
Lithberg, Nils (1914). Gotlands stenålder. Stockholm:
Nihlén, John (1927). Gotlands stenåldersboplatser. Diss. Uppsala : Univ.
Kriiska, Aivar (1996). Archaeological studies on the Kõpu Peninsula. Proceedings of the Estonian Academy of Siences. Humanities and social scienses. 1996. 45/5 Kriiska, Aivar 2003. Colonisation of the west Estonian arcipelago. Mesolithic on the
Move. Oxbow Books 2003
Kriiska, Aivar & Lõugas, Lembi (2005). Stone Age settlement sites on an
environmentally sensitive coastal area along the lower reaches of the River Pärnu (south-western Estonia), as indicators of changing settlement patterns, technologies and economies. An offprint from Mesolithic Horizons, Oxbow Books 2009
Kriiska, Aivar et al (2010). The colonisation of the gulf of Finland. Northern Archaeological Congress, Papers
Liljegren, Ronnie & Lagerås, Per (1993). Från mammutstäpp till kohage: Djurens
historia i Sverige. [Dalby]: [R.Liljegren]
Lindqvist, Christian (1996a). Mesolitikum på Gotland, en sammanfattning. Benbiten:
osteologiska föreningens medlemstidning, 1996 (1) Stockholm: Osteologiska
föreningen
Lindqvist, Christian (1996b). Gotländska Stenåldersstudier. I. De äldsta säljägarna på Gotland. Benbiten: osteologiska föreningens medlemstidning, 1996 (3)
Stockholm: Osteologiska föreningen
Lindqvist, Christian & Possnert, Göran (1999). The first seal hunter families on Gotland: on the Mesolithic occupation in the Stora Förvar cave. Current Swedish
archaeology. 1999 (7), s. 65-87
Munthe, Henrik & Hansson, Hans (1930) En ny boplats från äldre stenålder på Gotland. Fornvännen (1930) Stockholm: Vitterhetsakademin
Nordqvist, Bengt (1999) Tidiga kustbosättningar i Västsverige. In Burenhult, Göran (red)(1999a) Arkeologi i Norden 1. Sid 174-177. Stockholm: Natur och kultur
Nunez, Milton (1996). When the water turned salty. S 23-33 Muinaistutkija 3, 1996 Nunez, Milton & Gustavsson, Kenneth (1995). Prehistoric Man and Ice Conditions
in the Åland Archipelago 7000 – 1500 Years ago.
Pelegrin, Jacues (2006). Long blade technology in the Old World: an experimental approach and some archaeological results. In Apel, Jan & Knutsson, Kjel (red.) (2006). Skilled production and social reproduction: aspects of traditional stone-tool
technologies : proceedings of a symposium in Uppsala, August 20-24, 2003. pp 37-
68 Uppsala: Societas archaeologica Upsaliensis
Pettersson, M. & Wikell, R. 2006. Mesolitiska boplatser i Stockholms skärgård. Fiske och säljakt på utskären under 10 000 år. (Mesolithic settlement sites in the Stockholm archipelago.) Fornvännen 101. Stockholm.
Riede, Felix (2009). Climate and demography in early prehistory: Using calibrated
C14 dates as population proxies.
Shennan, Stephen (2002). Genes, memes and human history: Darwinian
archaeology and cultural evolution. London: Thames & Hudson
Sørensen, Mikkel (2006a). Rethinking the lithic blade production: towards a dynamic understanding. In Apel, Jan & Knutsson, Kjell (2006). Skilled production
and social reproduction. S 277-296. SAU Stone Studies 2. Uppsala
Sørensen, Mikkel (2006b). The Chaînes Opératoire Applied to Arctic Archaeology. Sila, The Greenlandic Research Centre of the National Museum of Denmark.
Woodburn, James (1982) Egalitarian Societies. Malinowski Memorial Lectures. Royal Anthropological Institute
Olsen, Bjørnar (2003). Från ting till text: teoretiska perspektiv i arkeologisk
forskning. Lund: Studentlitteratur
Zvelebil, Marek 2008. Innovating Hunther-Gatherers: The Mesolithic in the Baltic. Cambridge University PressBinford, Lewis. R 1983. In Pursuit of the Past. Thames and Hudson, New York
Figurlista
Figur 1. Amanda Karn, 2012
Figur 2. Shennan, Stephen (2002). Genes, memes and human history: Darwinian
archaeology and cultural evolution. London: Thames & Hudson. Sid 50.
Figur 3. Inizian, M-L et al. (1999) Technology and terminology of knapped stone. Sid 15.
Figur 4. Källa: Google Earth 12-05-03. Figur 5a-d. Amanda Karn, 2012 Figur 6. Amanda Karn, 2012 Figur 7a & b. Amanda Karn, 2012 Figur 8a-c. Amanda Karn, 2012 Figur 9. Amanda Karn, 2012 Figur 10. Amanda Karn, 2012 Figur 11. Amanda Karn, 2012