Syftet med studien var att först identifiera eventuell museitrötthet för att sedan utreda vilka fenomen relaterade till museitrötthet som påverkar kundnöjdheten hos museibesökare på Historiska museet genom att utgå från museiupplevelsen. Det var även av intresse att undersöka vilka inslag i de två undersökta museiutställningarna på Historiska museet som kunde påvisas påverka museitrötthet hos de undersökta informanterna. För att uppnå syftet användes frågeställningarna:
- Vilka fenomen relaterade till museitrötthet kan identifieras på två utvalda utställningar på Historiska museet?
- Hur påverkar de identifierade fenomenen museibesökarnas kundnöjdhet?
- Vilka analoga och/eller tekniska inslag på de två undersökta museiutställningarna anses väsentligt bidra till, eller minska, museitrötthet?
Museitrötthet uppstod i Guldrummet eftersom informanternas koncentration tydligt minskade och selektiviteten ökade desto närmre slutet av utställningen dem kom (Bitgood 2009ab, 2015, Davey 2005). Fenomen relaterade till museitrötthet som uppstod i Guldrummet var; mättnad, kognitiv belastning, konkurrens mellan föremål/text, övriga fenomen (bristande kontext) samt eventuell mental trötthet som uppstod till följd av de övriga fenomenen, men det går inte att fastställa med säkerhet. Mättnad uppstod tidigt och främst på grund av onyanserade montrar. Det i kombination av att föremålen i montrarna inte fick ett tydligt sammanhang eller historia gav till stor del en utställning utan substans. Mättnad och bristande kontext visades främst bidra till minskad kundnöjdhet i Guldrummet eftersom delar av
museiupplevelsen uteblev när inte all tillgänglig information togs del av. Museitrötthet uppstod troligtvis i båda utställningarna på grund av en kombination av nämnda fenomen (Bitgood 2015) eftersom det inte uppstod endast enstaka fenomen hos informanter som påvisade museitrötthet.
Museitrötthet påvisades även i Speaking memories och de fenomen relaterade till museitrötthet som identifierades var; konkurrens mellan text/föremål men framförallt
informationsöverbelastning och kognitiv belastning. Besökarna upplevde mycket känslor och Bitgood (2009b, s.198) menar att selektering kan uppstå av för mycket och för snabb
konsumering vilket troligen var fallet med all text i kombination med de starka känslor som uppstod. Informationsöverbelastning och den kognitiva belastningen ledde till uttalad minskad kundnöjdhet i Speaking memories. En utställning med för mycket text och för mycket inslag som ger upphov till negativa känslor bidrar därmed till negativ kundnöjdhet. Liksom i Guldrummet kunde inte museiupplevelsen absorberas till fullo när/om informanten slutade vara aktiv och selekterade bort delar av utställningen (Mehmetoglu & Engen 2011, s.242).
Teknik på museer ses som upplevelsehöjande (Del Chiappa, Andreu & Gallarza 2014) vilket audioguiden visade sig vara genom att addera underhållning till Guldrummet. Audioguiden var dock bristfällig och den bristande kontexten påverkade museiupplevelsen delvis negativt. Den var dock tillräckligt positiv för att kunna fastställa att museitröttheten minskade när den
användes jämförelsevis utan. Audioguiden är därmed ett positivt inslag i en museiutställning som ger möjligheten för museibesökare att utsättas för en mer varierad typ av stimuli. Montrar adderar uppenbarligen värde till en utställning men det är viktigt att museibesökare får ett sammanhang kring föremålen i montrarna för att kunna känna en koppling eftersom det förenar deltagare och händelse (Pine & Gilmore 1998). Pekskärmen i Speaking memories gav en uttalat närmre museiupplevelse men även en variation i utställningen som främst uttalades som positiv. Detsamma gällde den röstaktiverade installationen som gav både variation, underhållning, interaktivitet och emotionell koppling. Däremot uteblev en potentiellt
underhållande upplevelse vid filmskärm 2 som få interagerade med. Speaking memories vore dock bristfällig utan den text som presenterades då det var navet i utställningen. Det är därmed fördelaktigt att erbjuda upplevelser som kan ge bidra till en variation av känslor för att ge upphov till underhållande inslag istället för uttröttande. För att skapa en
konkurrenskraftig museiutställning krävs då troligen mer än likartade föremål i montrar eller överflöd av text då besökare kräver alltmer av sina upplevelser (Riksförbundet Sveriges Museer 2016).
Det var tydligt att de informanter som selekterade mest och uppvisade störst minskning av koncentration/intresse uppgav negativast intryck av utställningarna. Museitrötthet bör
undvikas eftersom missnöjda besökare inte rekommenderar upplevelsen vidare till andra. Idag med ökande konkurrens mellan turistattraktioner (Del Chiappa, Andreu & Gallarza 2014) är kundnöjdhet väsentligt då det påverkar ett museums konkurrenskraftighet (Huo & Miller 2007, s.104). En varierad utställning kan minska uppkomsten av flertalet fenomen relaterade till museitrötthet (Bitgood 2009b, 2015) vilket blev tydligt när informanter som interagerade med olika typer av inslag selekterade senare och höll koncentrationsförmågan uppe längre. Museiutställningar bör därmed designas med varierande typer av inslag för att öka ett museums konkurrenskraftighet.
5.1 Vidare forskning
För att förstå konsekvenserna av museitrötthet på djupet skulle en betydligt större studie behövas för att kunna göra mer generaliserande slutsatser. Det vore även fördelaktigt att använda befintliga museibesökare istället för ett bekvämlighetsurval då de besökarna valt just det museet av en specifik anledning vilket bör ha påverkan på museibesöket. Det vore
intressant att studera museitrötthet i koppling till kundnöjdhet där känslors betydelse är fokus för kundnöjdhet liksom Del Chiappa, Andreu & Gallarza (2014) och de Rojas & Camarero (2008) eftersom det visade sig vara av betydelse i den här studien. Museitrötthet anses
negativt och innebär att slutet av museiutställningar inte tas del av men intresse bör finnas i att studera om besökare får bättre upplevelser av att uppleva hela utställningen. Finns det en koppling mellan kundnöjdhet och hur mycket av en utställning som tas del av? En utställning designas troligen för att besökare skall ta del av alla delar och det ur ett producentperspektiv. Ur ett besökarperspektiv kanske en besökare inte behöver uppleva hela utställningen för att anse sig nöjd.
Referenser
Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod. Stockholm: Liber AB.
Bell, J. & Waters, S. (2017). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur AB. Bertens, L. och Polak, S. (2019). Using Museum Audio Guides in the Construction of
Prosthetic Memory. Journal of Conservation and Museum Studies, 17(1), s.1-11. Bideci, M. & Albayrak, T. (2018). An investigation of the domestic and foreign tourists’ museum visit experiences. International Journal of Culture, Tourism, and Hospitality
Research, 12(3), s.366–377.
Bitgood, S. (2009a). Museum fatigue: a critical review. Visitor Studies, 12(2), s.93–111. Bitgood, S. (2009b). When is museum fatigue not fatigue? Curator: The Museum Journal, 52(2), s.193–202.
Bitgood, S. (2015). Museum fatigue and related phenomena, IVA InterpNews, 4(6), s.25-29 Braun, V. & Clarke, V. (2006). Qualitative Research in Psychology Using thematic analysis in psychology Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology,
3(2), s.77–101.
Brown, A. & Waterhouse-Watson, D. (2014). The Future of the Past: Digital Media in Holocaust Museums. Holocaust Studies, 20(3), s.1–32. Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. Del Chiappa, G., Andreu, L. & Gallarza, M.G. (2014). Emotions and visitors’ satisfaction at a museum. International Journal of Culture, Tourism, and Hospitality Research, 8(4), s.420–
431.
Davey, G. (2005). What is Museum Fatique? Visitor Studies Today!, 8(3), s17–21. Eriksson, L.T. (2018). Kritiskt tänkande. Stockholm: Liber. Esson, M. & Moss, A. (2009). Decreasing visitor interest in zoo exhibits: ‘Museum fatigue’ or changes in animal visibility? BIAZA Research News, 10(1), s.1–7. Germak, C. & Khan, S. (2017). Interaction design applications for museum spaces. New exhibit paths driven by a Bluetooth sensor’s system. The Design Journal, [online] 20(1),
s.3914–3924.
Harrison, P. & Shaw, R. (2004). Consumer satisfaction and post-purchase intentions: an exploratory study of museum visitors. International journal of arts management, 6(2), s.23– 32.
Historiska museet. (u.å.). Historiska museet. https://historiska.se [2019-12-04]
Historiska museet. (2019). Speaking memories. https://historiska.se/utstallningar/speaking- memories/ [2019-12-04]
Historiska museet. (2020). Händer på historiska. https://historiska.se/kalendarium/
[2020-04-17]
Hornecker, E. & Stifter, M. (2006). Learning from interactive museum installations about interaction design for public settings. ACM International Conference Proceeding Series, Sidney, Australien 20-24 november 20, s.135–142. Huo, Y. & Miller, D. (2007). Satisfaction measurement of small tourism sector (Museum): Samoa. Asia Pacific Journal of Tourism Research, 12(2), s.103–117.
Jelincic, D.A. & Senkic, M. (2017). Creating a heritage tourism experience. The power of the senses. Etnoloska Tribina, 47(40), s.109–126.
Kang, J.H., Jang, J.C. & Jeong, C. (2018). Understanding museum visitor satisfaction and revisit intentions through mobile guide system: moderating role of age in museum mobile guide adoption. Asia Pacific Journal of Tourism Research, 23(2), s.95–108.
Kim, M., Dillon, J. & Song, J. (2018). The Factors and Features of Museum Fatigue in Science Centres Felt by Korean Students. Research in Science Education, (mars 2018), s.1– 18. Kirchberg, V. and Tröndle, M. (2012). Experiencing Exhibitions: A Review of Studies on Visitor Experiences in Museums. Curator: The Museum Journal, 55(4), s.435–452.
Mehmetoglu, M. & Engen, M. (2011). Pine and Gilmore’s Concept of Experience Economy and Its Dimensions: An Empirical Examination in Tourism. Journal of Quality Assurance in Hospitality and Tourism, 12(4), s.237–255.
Mossberg, L. (2003). Att skapa upplevelser—från OK till WOW! Stockholm: Studentlitteratur AB.
Myndigheten för kulturanalys. (2019). Museer 2018. Myndigheten för kulturanalys, Göteborg.
Pallud, J. & Monod, E. (2010). User experience of museum technologies: The
phenomenological scales. European Journal of Information Systems, 19(5), s.562–580. Papakostopoulos, V., Vaptisma, A., & Nathanael, D. (2019). Narrative structure of museum guided tours towards enhancing visitors’ engagement with digital guides. I ECCE 2019 - Proceedings of the 31st European Conference on Cognitive Ergonomics: “Design for Cognition”. Association for Computing Machinery, Inc,s. 127–133
Pencarelli, T., Conti, E. & Splendiani, S. (2017). The experiential offering system of museums: evidence from Italy, Journal of Cultural Heritage Management and Sustainable Development, 7(4), s.430–448.
Radder, L. & Han, X. (2015). Museum Experience Based On Pine And. The Journal of Applied Business Research, 31(2), s.455–470.
Riksförbundet Sveriges museer. (2016). Känn dig som hemma med framtidens museum. Riksförbundet Sveriges museer: Stockholm.
Roederer, C. and Filser, M. (2018). Revisiting the museum experience. Qualitative Market Research, 21(4), s.567–587.
de Rojas, C. & Camarero, C. (2008). Visitors’ experience, mood and satisfaction in a heritage context: Evidence from an interpretation center. Tourism Management, 29(3), s.525–537. Sveriges museer. (2019). Snabba fakta om museer. http://www.sverigesmuseer.se/pressrum/ snabba-fakta-om-museer/ [2019-12-02]
Sveriges museer. (2020). CMS rekommenderar stängning av centralmuseer i områden med hög smittspridning. https://www.sverigesmuseer.se/nyheter/2020/03/cms-rekommenderar stangning-av-centralmuseer-i-omraden-med-hog-smittspridning/[2020-04-26]
Sveriges museer. (u.å.). Sveriges museer. http://www.sverigesmuseer.se/om-sveriges-museer [2019-12-02]