Syftet med studien var att undersöka truppgymnasters upplevelser av
rehabiliteringsprocessen för återgång till idrott efter skada. Truppgymnasterna upplevde varierande känslor under rehabiliteringen och det förekom både pessimistiska och
optimistiska förväntningar. Med utgångspunkt i den Transaktionella modellen om stress och coping (TMSC), kan den emotionella och beteendemässiga responsen bero på hur de
värderade allvarlighetsgraden i skadan samt sina resurser att hantera denna.
Truppgymnasterna upplevde vidare varierande motivation under rehabiliteringsprocessen. Med utgångspunkt i Self-determination theory (SDT) skulle detta kunna bero på att de tre psykologiska behoven av kompetens, autonomi och tillhörighet var olika väl tillgodosedda. Detta tyder alltså på att hälsopsykologiska teorier och modeller såsom SDT och TMSC kan användas för att förstå truppgymnasternas emotionella och beteendemässiga respons, såsom följsamhet till rehabiliteringsprogrammet.
Sammanfattningsvis pekar resultatet i den här studien på att fysiska faktorer såsom smärta och svullnad, men också psykosociala faktorer såsom tankar, känslor och motivation samt fysioterapeutens insatser och stöd från omgivningen, påverkade upplevelsen av
rehabiliteringsprocessen hos de skadade truppgymnasterna. Detta visar att det kan vara nödvändigt att ha ett biopsykosocialt perspektiv i arbetet med skadade truppgymnaster för att kunna optimera rehabiliteringen och rehabiliteringsupplevelsen. Det går inte att dra några generella slutsatser utifrån studien, då en kvalitativ ansats har använts. När det kommer till överförbarheten, kan detta försvåras av det faktum att endast en manlig deltagare ingick i studien. Resultatet i studien ger dock en förståelse för vad de intervjuade truppgymnasterna hade för upplevelser under sin rehabiliteringsprocess vilket skulle kunna användas för att belysa vilka upplevelser som skulle kunna förekomma hos skadade
truppgymnaster.
7
KLINISK BETYDELSE OCH VIDARE FORSKNING
Det finns enligt författarnas vetskap inga tidigare studier som har undersökt just truppgymnasters upplevelser av rehabiliteringsprocessen trots sportens unika krav och karaktär. Resultatet i den här studien skulle kunna tillföra en ökad förståelse för vad fysioterapeuten kan behöva ta hänsyn till vid planering av rehabilitering för skadade truppgymnaster och på det sättet öka förutsättningarna för en framgångsrik rehabilitering och återgång till truppgymnastik efter skada. Vidare tillför resultatet att det som
fysioterapeut kan vara nödvändigt att tillämpa ett beteendemedicinskt arbetssätt för att förstå truppgymnasternas beteenden och hur de kan arbeta för att främja beteenden som gynnar fysisk och psykisk återhämtning efter skada. Fler studier behöver göras med truppgymnaster då det finns sparsamt med forskning överlag på denna population. Fler kvalitativa studier som undersöker truppgymnasters upplevelse av rehabiliteringsprocessen
efter skada behöver bland annat göras med ett större antal manliga truppgymnaster samt med olika åldrar och nivåer, då det skulle kunna bidra till ännu djupare förståelse inom detta område. Kvantitativ forskning som studerar olika psykologiska interventioners effekt på truppgymnasters följsamhet och återgång till idrott, skulle också kunna tillföra viktig kunskap i ämnet. Det skulle även vara intressant att studera hur användandet av olika copingstrategier påverkar truppgymnasters psykologiska välmående och följsamhet till rehabiliteringen.
REFERENSLISTA
Ardern, C. L., Taylor, N. F., Feller, J. A., & Webster, K. E. (2013). A systematic review of the psychological factors associated with returning to sport following injury. British Journal of Sports Medicine, 47(17), 1120-1126. doi:10.1136/bjsports-2012-091203 Arvinen-Barrow, M., Massey, W. V., & Hemmings, B. (2014). Role of sport medicine
professionals in addressing psychosocial aspects of sport-injury rehabilitation: professional athletes' views. Journal of Athletic Training, 49(6), 764-772. doi:10.4085/1062-6050-49.3.44
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB.
Bahr, R., Mc Crory, P., La Prade, R. F., Meeuwisse, W. H., & Engebretsen, L. (2012). The IOC manual of sports injuries: an illustrated guide to the management of injuries in physical activity. Oslo: Wiely and Sons.
Bandura, A. (1977). Self-efficacy: Toward a unifying theory of behavioral change. Psychological Review, 84(2), 191-215. doi:10.1037//0033-295x.84.2.191
Borg, J., Borg, K., Gerdle, B., & Sunnerhagen, K. S. (2015). Rehabiliteringsmedicin: Bakgrund och aktuell roll i sjukvården. I J. Borg, K. Borg, B. Gerdle & K. S. Sunnerhagen (Red.), Rehabiliteringsmedicin (s. 9-17). Lund: Studentlitteratur AB.
Brewer, B. W., Van Raalte, J. L., Cornelius, A. E., Petitpas, A. J., Sklar, J. H., Pohlman, M. H., …Ditmar, T. D. (2000). Psychological factors, rehabilitation adherence, and
rehabilitation outcome after anterior cruciate ligament reconstruction. Rehabiltation Psychology, 45(1), 20-37. doi:10.1037/0090-5550.45.1.20
Broberg, C., & Lenné, R. (2019). Fysioterapi: Profession och vetenskap. Hämtad 29 maj, 2020, från Fysioterapeuterna,
https://www.fysioterapeuterna.se/globalassets/professionsutveckling/om- professionen/fysioterapi-webb-navigering-20190220.pdf
Carter, R. E., & Lubinsky, J. (2016). Rehabilitation research: principles and applications. St Louis Missouri: Elsevier.
Centrum för idrottsforskning. (u.å.a). Idrottsskador. Hämtad 29 maj, 2020, från Centrum för Idrottsforskning, https://idrottsstatistik.se/motion-och-fysisk-
aktivitet/idrottsskador/
Centrum för idrottsforskning. (u.å.b) Kraftsamling mot idrottsskador. Hämtad 29 maj, 2020, från centrum för idrottsforskning,
https://centrumforidrottsforskning.se/sv/kraftsamling-mot-idrottsskador-cif-satsar- drygt-7-miljoner/
Christakou, A., & Lavallee, D. (2009). Rehabilitation from sports injuries: from theory to practice. Perspectives in Public Health, 129(3), 120-126.
Clement, D., Arvinen-Barrow, M., & Fetty, T. (2015). Psychosocial responses during different phases of sport-injury rehabilitation: a qualitative study. Journal of Athletic Training, 50(1), 95-104. doi:10.4085/1062-6050-49.3.52
Deci, E. L., & Ryan, R. M. (2008). Facilitating optimal motivation and psychological well- being across life's domains. Canadian Psychology, 49(1), 14-23. doi:10.1037/0708- 5591.49.1.14
Denison, E., & Åsenlöf, P. (2012). Beteendemedicinska tillämpningar i sjukgymnastik. Lund: Studentlitteratur AB.
Desai, N., Vance, D. D., Rosenwasser, M. P., & Ahmad, C. S. (2019). Artistic Gymnastics Injuries; Epidemiology, Evaluation, and Treatment. The Journal of the American Academy of Orthopaedic Surgeons, 27(13), 459-467. doi:10.5435/JAAOS-D-18- 00147
Dicicco-Bloom, B., & Crabtree, B. F. (2006). The qualitative research interview. Medical Education, 40(4), 314-421. doi:10.1111/j.1365-2929.2006.02418.x
Elo, S., & Kyngäs, H. (2007). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing, 62(1), 107-115. doi:10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x
Evans, L., & Hardy, L. (2002). Injury rehabilitation: a goal-setting intervention study. Research Quarterly for Exercise and Sport, 73(3), 310-319. doi:10.1080/02701367.2002.10609025
Folkhälsomyndigheten. (u.å). Skydda dig själv och andra från smittspridning. Hämtad 1 juni, 2020, från Folkhälsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella- utbrott/covid-19/alla-har-ansvar-att-forhindra-smitta-av-covid-19/bromsa-smittan-- det-har-kan-du-som-privatperson-gora/
Forsdyke, D., Smith, A., Jones, M., & Gledhill, A. (2016). Psychosocial factors associated with outcomes of sports injury rehabilitation in competitive athletes: a mixed studies systematic review. British Journal of Sports Medicine, 50(9), 537-544. doi: 10.1136/bjsports-2015-094850
Gill, P., Stewart, K., Treasure, E., & Chadwick, B. (2008). Methods of data collection in qualitative research: interviews and focus groups. British Dental Journal, 204(6), 291-295. doi:10.1038/bdj.2008.192
Glanz. K., & Schwartz. M. D. (2008). Stress, coping and health behaviour. In B. K. Glanz., B. K. Rimer & K. Viswanth (Eds.), Health Behaviour and Health Education: Theory, Research, and Practice (4th ed) (pp. 249-274). San Francisco: Wiley & Sons.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Harringe, M., Lindblad, S., & Werner, S. (2004). Do team gymnasts compete in spite of symptoms from an injury. British Journal of Sports Medicine, 38(4), 398-401. doi:10.1136/bjsm.2002.001990
Harringe, M. L., Renström, P., & Werner, S. (2007). Injury incidence, mechanism and diagnosis in top-level teamgym: a prospective study conducted over one season. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, 17(2), 115-119.
doi:10.1111/j.1600-0838.2006.00546.x
Harringe, M. L., & Werner, S. (2002). Truppgymnastik. Hämtad 31 maj, 2020, från Svensk Idrottsforskning, https://centrumforidrottsforskning.se/wp-
content/uploads/2014/04/Truppgymnastik.pdf
Helsingforsdeklarationen. (2018). World Medical Association Declaration of Helsinki – Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 31 maj, 2020, från World Medical Association, https://www.wma.net/policies-post/wma- declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human- subjects/
Heaney, C. A., & Israel, B. A. (2008). Social networks and social support. In B. K. Glanz., B. K. Rimer., & K. Viswanth (Eds), Health Behaviour and Health Education: Theory, Research, and Practice (4th ed) (pp. 190-210). San Francisco: Wiley & Sons.
Hägglund, M., & Waldén, M. (2018). Det medicinska teamet. I E. R. Barr & A. Heijne (Red.), Idrottsskada: från prevention till säker återgång till idrott (s. 29-41). Lund:
Studentlitteratur AB.
International Society of Behavioral medicine. (u.å.). About ISBM. Hämtad 29 maj, 2020, från International Society of Behavioral Medicine, https://www.isbm.info/about-isbm/ Johnson, U., & Kenttä, G. (2018). Psykologiska faktorer och idrottsskada. I E. R. Barr & A.
Heijne (Red.), Idrottsskada: från prevention till säker återgång till idrott (s. 123- 134). Lund: Studentlitteratur AB.
Kruse, D., & Lemmen, B. (2009). Spine injuries in the sport of gymnastics. Current Sports Medicine Reports, 8(1), 20-28. doi:10.1249/JSR.0b013e3181967ca6
Lantz, A. 2007. Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Lazarus, R. S., & Folkman, S. (1984). Stress, Appraisal, and Coping. New York: Springer. Levy, A. R., Polman, R. C., & Clough, P. J. (2008). Adherence to sport injury rehabilitation
programs: an integrated psycho-social approach. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, 18(6), 798-809. doi:10.1111/j.1600-0838.2007.00704.x
Lund, S. S., & Myklebust, G. (2011). High injury incidence in TeamGym competition: a prospective cohort study. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, 21(6), 439-444. doi:10.1111/j.1600-0838.2011.01362.x
Lundman, B., & Graneheim, U. H. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B. Höglund-Nielsen & M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 219- 234). Lund: Studentlitteratur AB.
Lysens, R. J., de Weerdt, W., & Nieuwboer, A. (1991). Factors associated with injury proneness. Sports Medicine, 12(5), 281-289. doi:10.2165/00007256-199112050- 00001
Malterud, K. (1998). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur. Marshall, A., Donovan-Hall, M., & Ryall, S. (2012). An exploration of athletes' views on their
adherence to physiotherapy rehabilitation after sport injury. Journal of Sport Rehabilitation, 21(1), 18-25. doi:10.1123/jsr.21.1.18
Niven, A. (2007). Rehabilitation adherence in sport injury: sport physiotherapists'
perceptions. Journal of Sport Rehabilitation, 16(2), 93-110. doi:10.1123/jsr.16.2.93 Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa
Perspektiv. Stockholm: Liber AB.
Podlog, L., Dimmock, J., & Miller, J. (2011). A review of return to sport concerns following injury rehabilitation: practitioner strategies for enhancing recovery
outcomes. Physical Therapy in Sport, 12(1), 36-42. doi:10.1016/j.ptsp.2010.07.005 Podlog, L., & Eklund, R. (2006). A Longitudinal Investigation of Competitive Athletes’
Return to Sport Following Serious Injury. Journal of Applied Sport, 18(1), 44-68. doi:10.1080/10413200500471319
Podlog, L., & Eklund, R. C. (2007). The psychosocial aspects of a return to sport following serious injury: a review of the literature from a self-determination
perspective. Psychology of Sport and Exercise, 8(4), 535-566. doi:10.1016/j.psychsport.2006.07.008
Podlog, L., Gao, Z., Kenow, L., Kleinert, J., Granquist, M., Newton, M., & Hannon, J. (2013). Injury rehabilitation overadherence: preliminary scale validation and relationships with athletic identity and self-presentation concerns. Journal of Athletic
Training, 48(3), 372-381. doi:10.4085/1062-6050-48.2.20
Ristolainen, L., Heinonen, A., Turunen, H., Mannström, H., Waller, B., Kettunen, J. A., & Kujala, U. M. (2010). Type of sport is related to injury profile: a study on cross country skiers, swimmers, long-distance runners and soccer players. A retrospective 12-month study. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, 20(3), 384- 93. doi:10.1111/j.1600-0838.2009.00955.x
Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2000). Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being. The American Psychologist, 55(1), 68-78. doi:10.1037//0003-066x.55.1.68
Sáez De Heredia, R. A., Muñoz, A. R., & Artaza, J. L. (2004). The effect of psychological response on recovery of sport injury. Research in Sports Medicine, 12(1), 15-31. doi:10.1080/15438620490280567
Scherzer, C. B., Brewer, B. W., Cornelius, A. E., Van Raalte, J. L., Petitpas, A. J., Sklar, J. H., … Ditmar, T. D. (2001). Psychological skills and adherence to rehabilitation after reconstruction of the anterior cruciate ligament. Journal of Sport
Rehabilitation, 10(3), 165-172.
http://web.a.ebscohost.com.ep.bib.mdh.se/ehost/detail/detail?vid=3&sid=fe40d6f2- da80-49f3-8a1d-46f94daaa9c6%40sdc-v-
sessmgr02&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZSZzY29wZT1zaXRl#AN=2001-11423- 002&db=psyh
Sedgwick, M., & Spiers, J. (2009). The Use of Videoconferencing as a Medium for the Qualitative Interview. International Journal of Qualitative Methods, 8(1), 1-11. doi:10.1177/16094069090080010
Socialstyrelsen. (2011). Skadehändelser som föranlett läkarbesök vid akutmottagning, statistik från Socialstyrelses Injury Datatbase (IDB), Sverige 2010. Stockholm: Socialstyrelsen. Från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/statistik/2011-11-18.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten: en handbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf
Svenska gymnastikförbundet. (u.å.). Truppgymnastik. Hämtad 19 maj, 2020, från Svenska gymnastikförbundet,
https://www.gymnastik.se/tavling/tavlingsinriktning/Truppgymnastik/ Thomeé, R., Swärd, L., & Karlsson, J. (2011). Motions- och idrottsskador och deras
reahabilitering. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Timpka, T., & Jacobsson, J. (2018). Idrottsskada och skaderegistrering. I E. R. Barr & A. Heijne (Red.), Idrottsskada: från prevention till säker återgång till idrott (s. 22-28). Lund: Studentlitteratur AB.
Tjong, V. K., Devitt, B. M., Murnaghan, M. L., Ogilvie-Harris, D. J., & Theodoropoulos, J. S. (2015). A Qualitative Investigation of Return to Sport After Arthroscopic Bankart Repair: Beyond Stability. The American Journal of Sports Medicine, 43(8), 2005- 2011. doi:10.1177/0363546515590222
Truong, L. K., Mosewich, A. D., Holt, C. J., Le, C. Y., Miciak, M., & Whittaker, J. L. (2020). Psychological, social and contextual factors across recovery stages following a sport- related knee injury:a scoping review. British Journal of Sports Medicine, 4(1), 1-11. doi:10.1136/bjsports-2019-101206
Walker, N., Thatcher, J., & Lavallee, D. (2007). Psychological responses to injury in
competitive sport: a critical review. Journal of the Royal Society for the Promotion of Health, 127(4), 174‐180. doi:10.1177/1466424007079494
Weinberg, R. S., & Gould, D. (2011). Foundations of sport and exercise psychology (7th ed). Champaign, United States: Human Kinetics Publishers
World Health Organization. (u.å.) Rehabilitering. Hämtad 28 maj, 2020, från World Health Organization, https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/rehabilitation
BILAGA A
INTERVJUGUIDE
Bakgrundsfrågor:• Hur gammal är du?
• Vad har du för sysselsättning?
• Hur många timmar per vecka tränar du? • Vad har du fått för skada?
• Har du haft tidigare skador? • När skadade du dig?
• Hur länge var du borta från idrottsspecifik träning och tävling på grund av skadan? • Vilken typ av kontakt hade du med fysioterapeut? (privat/primärvård/kopplad till
föreningen).
• Vilka insatser bestod din rehabilitering av? • Hur många gånger träffade du fysioterapeuten? • Skadade du dig på träning eller tävling?
• Vilken var den senaste tävlingen du tävlade eller var anmäld till? Huvudfrågor:
1. Vad hade du för tankar och känslor inför rehabiliteringen? a. Kan du ge exempel?
b. Hur kommer det sig?
c. Vad hade du för förväntningar när det kommer till resultatet av rehabiliteringen?
d. Kan du berätta mer?
2. Vad hade du för tankar och känslor under rehabiliteringen? a. Kan du ge exempel?
b. Hur kommer det sig?
c. Förändrades dina tankar och känslor under rehabiliteringen och i så fall hur? d. Kan du berätta mer?
3. Hur upplevde du kontakten med fysioterapeuten under din rehabilitering? a. Hur upplevde du bemötandet?
b. Hur upplevde du samarbetet?
c. Hur upplevde du att kommunikationen fungerade mellan er? d. Vad fungerade bra?/Vad fungerade mindre bra?
e. Kan du ge exempel?
4. Hur upplevde du att stödet från din omgivning såg ut under rehabiliteringen? a. Om det fanns stöd, vart kom det ifrån?
b. Kan du ge exempel?
c. På vilket sätt stöttade de dig? d. Kan du berätta mer?
5. Hur väl upplever du att rehabiliteringen har anpassats efter dina behov och önskemål?
a. Hade du något inflytande på planeringen av rehabiliteringen? b. Kan du berätta mer?
c. Kan du ge exempel? d. Hur kommer det sig?
6. Hur gick dina tankar kring att följa rehabiliteringsplanen?
a. Använde du dig av några strategier för att genomföra din rehabilitering, kan du ge exempel?
b. Kan du utveckla? c. Hur kommer det sig? d. Kan du berätta mer?
e. Fanns det något som underlättade genomförandet av rehabiliteringen? f. Fanns det något som försvårade genomförandet av rehabiliteringen?
Tilläggsfråga: Är det något du känner att du vill tillägga som vi inte har tagit upp eller berört gällande din upplevelse av rehabiliteringsprocessen?
BILAGA B
MUNTLIG INFORMATION INFÖR INTERVJU
Hej! Vi är otroligt tacksam att du vill ställa upp och dela med dig av dina erfarenheter av hur rehabiliteringsprocessen efter skadan upplevdes av just dig!
Syftet med denna studie är att undersöka truppgymnasters upplevelser av
rehabiliteringsprocessen för återgång till idrott efter skada. Detta för att få en ökad förståelse för aspekter som fysioterapeuter kan behöva ta hänsyn till vid planering av rehabilitering för skadade truppgymnaster.
Intervjun kommer gå till så att vi kommer att börja med att ställa några bakgrundsfrågor kring din träningssituation och skadan. Därefter kommer vi att ställa ett antal frågor där vi vill att du försöker svara så utförligt som möjligt.
Vi kommer som nämnts i informationen att spela in intervjun med en diktafon. All data inklusive dina svar från intervjun samt personuppgifter kommer att behandlas konfidentiellt, det vill säga på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av materialet. Allt insamlat
material kommer att avidentifieras och sedan läggas över på ett USB-minne som i sin tur kommer att förvaras inlåst. Datamaterialet kommer sedan att sammanställas i ett
examensarbete på ett sådant sätt att ingen enskild individ kan identifieras och allt insamlat material kommer efter godkänt examensarbete att raderas.
Ditt deltagande i denna studie är helt frivilligt. Du kan närsomhelst avbryta ditt deltagande utan att du behöver ange skäl till varför, och utan att det får några negativa följder för dig. Under intervjun så håller vi oss till de frågor som vi har förberett och om det finns saker utöver frågorna som du vill ta upp eller prata om så kan vi göra det efter intervjun. En av oss kommer att ställa frågorna och den andra kommer att sköta tekniken och föra anteckningar under intervjun och ev. ställa kompletterande frågor baserat på det som kommer fram under intervjun.
Är det något som vi behöver förtydliga? Har du några funderingar innan vi sätter igång? Har du förstått informationen och samtycker till ett frivilligt deltagande?
BILAGA C
INFORMATIONSBREV
Hej! Du tillfrågas härmed om deltagande i en intervjustudie om truppgymnasters upplevelse av rehabiliteringsprocessen efter skada!
Bakgrund och Syfte
Det finns studier som visar att skadeincidensen inom truppgymnastik är hög. Att optimera rehabiliteringen är därför viktigt för att möjliggöra en säker återgång till idrott samt minimera de negativa följderna av en skada. Syftet med denna studie är att undersöka truppgymnasters upplevelser av rehabiliteringsprocessen för återgång till idrott efter skada. Detta för att få en ökad förståelse för aspekter som fysioterapeuter kan behöva ta hänsyn till vid planering av rehabilitering för skadade truppgymnaster.
Förfrågan om deltagande
Du tillfrågas om deltagande i denna studie därför att Du tillhör den population som skulle kunna bidra med utökade kunskaper inom området för studiens syfte. Vi söker dig som är truppgymnast över 18 år, tränar och tävlar på SM-nivå, har ådragit dig en skada någon gång under de senaste 1,5 åren (d.v.s. någon gång mellan maj 2019 och idag) som har lett till rehabilitering. Du har varit borta minst 4 veckor från idrottsspecifik träning och tävling och har haft kontakt med en fysioterapeut, vid minst tre tillfällen under rehabiliteringen. Du har efter skadan återgått till idrottsspecifik träning samt talar svenska.
Vi har fått ditt namn genom att vi har kontaktat din gymnastikförening som i sin tur har informerat om att Du eventuellt är intresserad av att delta och skulle kunna passa in i inklusionskriterierna för denna studie. Alternativt har du blivit kontaktad efter att du har anmält intresse via facebook-gruppen Svenska Truppgymnaster.
Studiens praktiska genomförande
Deltagande i studien innebär att Du kommer att bli intervjuad vid ett tillfälle av två studieförfattare. Intervjun kommer att bestå av sex öppna frågor som kommer att ta upp olika faktorer kopplat till din upplevsele av rehabiliteringsprocessen och återgång till idrotten efter skadan. Du får möjlighet att reflektera kring olika aspekter av denna process. Intervjun kommer att genomföras någon gång under oktober eller november vid överenskommen tidpunkt. Intervjun kommer uppskattningsvis ta mellan 30 till 60 minuter och kommer att spelas in med en diktafon så att undersökarna kan analysera materialet efteråt. Intervjun kommer att ske genom videosamtal med anledning av pågående Corona-pandemi. Risker
Det finns inga större risker med deltagandet i studien men eventuellt finns en risk för att Du vid intervjun kan uppleva starka känslor då Du kan behöva tänka tillbaka på och reflektera kring skade- och rehabiliteringsperioden. Med anledning av detta kommer Du om så önskas
att efter avslutad intervju och ljudinspelning kunna prata med undersökaren kring det som upplevs emotionellt påfrestande.
Fördelar
En fördel för dig som deltar i studien är att Du får möjlighet att reflektera kring
rehabiliteringsperioden vilket kan ge goda möjligheter att bearbeta tankar och känslor samt komma till insikt med vad som har fungerat bra och vad som hade kunnat fungera bättre i rehabiliteringsprocessen vilket kan bidra med ökad kunskap om rehabilitering efter skada inom truppgymnastik.
Konfidentialitet
All data inklusive dina svar från intervjun samt personuppgifter kommer att behandlas konfidentiellt, det vill säga på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av materialet. Allt insamlat material kommer att avidentifieras och sedan läggas över på ett USB-minne som i sin tur kommer att förvaras inlåst. Datamaterialet kommer sedan att sammanställas i ett examensarbete på ett sådant sätt att ingen enskild individ kan identifieras och allt insamlat material kommer efter godkänt examensarbete att raderas.
Presentation av studiens resultat
Studien kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskola, vilken