Laissez faire-ledarskap har ett flertal eventuella effekter på underställda. Vissa av dem är önskvärda, andra mindre lyckade. Det som avgör vilka upplevda effekter som blir mest framträdande är i första hand vilket sammanhang ledarskapet förekommer i och hur ledarens beteende tolkas av de underställda. För att vinna framgång med ledarskapsstilen är det till att börja med av stor vikt att den är resultatet av en genomarbetad, medveten strategi.
Vidare står det av studiens resultat klart att denna typ av ledarskap lämpar sig bäst för underställda med mycket erfarenhet, samt gärna hög kompetens. Individer med dessa egenskaper känner i regel mer kontroll i arbetet än andra (Karasek, 1979), vilket har en dämpande effekt på känslan av arbetsbelastning. För dessa individer medför laissez faire-stilen generellt känslor av höga krav och högt socialt stöd. Följden av det blir enligt krav-kontroll-stöd-modellen att individerna får ett aktivt arbete. Det leder i sin tur till ökad effektivitet och arbetsglädje (Jakobsson, 2011), vilket får anses fördelaktigt på såväl individ- som organisations- och samhällsnivå.
Om laissez faire-ledarskapet istället förekommer på grund av att ledaren är passiv blir resultatet ett annat. I sådana situationer tenderar ledarskapet att aktualisera flera av de icke önskvärda effekterna som ledarskapsstilen traditionellt har förknippats med. Detta utmynnar allt som oftast i att belastningen på de underställda blir hög, vilket i sin tur riskerar att resultera i ett sämre välmående. Ett annat utfall av laissez faire-ledarskap som grundar sig i passivitet kan vara att de underställdas arbete blir passivt, främst på grund av att känslorna av krav och kontroll upplevs som låga. Enligt Jakobsson (2011) är detta ogynnsamt på både individ- och organisationsnivå.
Sammanfattningsvis kan konstateras att kontexten är helt avgörande för laissez faire-stilens framgång. Enligt studiens resultat är knäckfrågan i många fall om ledarskapet är ett strategiskt val eller ett resultat av passivitet. Detta bekräftar den kontrast mellan synsätten på laissez faire-ledarskapet som belysts i kapitel 2. Yang (2015) lyfter fram det strategiska, medvetna valet att leda med laissez faire-ledarskap och poängterar att det kan ge positiva effekter. Denna studie stödjer Yangs uppfattning. De studier där laissez faire-ledarskapet sammankopplas med passivitet har i princip uteslutande identifierat negativa utfall (se bl.a.
Avolio & Bass, 1990; Skogstad et al, 2014). Även den ståndpunkten stöds – när underställda tolkar ledarskapet som ett resultat av passivitet är ofta flera negativa effekter för handen.
Detta bekräftar bilden av laissez faire-ledarskapet som ett mångfasetterat och komplext ämne.
Referenser
Litteratur
Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2011). Handbok i kvalitativa metoder. 1 uppl. Malmö:
Liber.
Anderson, Mary Beth G., Iwanicki, Edward F. (1984). Teacher motivation and its relationship to burnout. Educational Administration Quarterly, vol. 20 iss. 2 pp. 109–132.
Antonakis, John, Avolio, Bruce J. & Sivasubramaniam, Nagaraj (2003). Context and leadership: an examination of the nine-factor full-range leadership theory using the Multifactor Leadership Questionnaire. The Leadership Quarterly, vol. 14 no. 3 pp. 261–295.
Arnetz, Bengt B. & Ekman, Rolf (2013). Stress: gen, individ, samhälle. 3 uppl. Stockholm:
Liber.
Avolio, Bruce J. & Bass, Bernard M. (1990). Multifactor Leadership Questionnaire.
Consulting Psychologists Press. Kalifornien: Palo Alto.
Avolio, Bruce J. & Bass, Bernard M. (1994). Improving organizational effectiveness through transformational leadership. Thousand Oaks: Sage.
Bass, Bernard M. (1992). Stress and leadership, från Heller, F. Decision making and leadership. Cambridge University Press. Cambridge.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychlogy. Qualitative Research in Psychology, vol. 3 no. 2 pp. 77–101.
Bryman, Alan. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning.
Day, Arla L., Sibley, Aaron, Scott, Natasha, Tallon, John M. & Ackroyd-Stolarz, Stacy (2009). Workplace risks and stressors as predictors of burnout: the moderating impact of job control and team efficacy. Canadian Journal of Administrative Sciences, vol. 26 no. 1 pp. 7–
22.
De Jonge, Jan & Kompier, Michiel A. J. (1997). A critical examination of the demand-control-support model from a work psychological perspective. International Journal of Stress Management, vol. 4 no. 4 pp. 235–258.
Diebig, Mathias, Bormann, Kai C. & Rowold, Jens (2016). A double-edged sword:
Relationship between full-range leadership behaviors and followers' hair cortisol level. The Leadership quarterly, vol. 27 no. 4 pp. 684–696.
Gill, Eric (2016). What is laissez-faire leadership? How autonomy can drive success.
Tillgänglig på:
http://online.stu.edu/laissez-faire-leadership/
(senast hämtad 2017-05-23)
Goleman, Daniel (2000). Leadership that gets results. Harvard Business Review, vol. 78 no. 2 pp. 78–90.
Goleman, Daniel, Boyatzis, Richard E. & McKee, Annie (2013). Primal leadership:
unleashing the power of emotional intelligence. Boston: Harvard Business Review Press.
Harms, Peter D. (2017). Leadership and stress: A meta-analytic review. The Leadership Quarterly, vol. 28 no. 1 pp. 178–194.
Hinkin, Timothy R. & Schriesheim, Chester A. (2008). An examination of 'nonleadership':
From laissez-faire leadership to leader reward omission and punishment omission. Journal of Applied Psychology, vol. 93 no. 6 pp. 1234–1248.
Häusser, Jan Alexander, Mojzisch, Andreas, Niesel, Miriam & Schulz-Hardt, Stefan (2010).
Ten years on: a review of recent research on the job demand-control(-support) model and psychological well-being. Work & Stress, vol. 24 no. 1 pp. 1–35.
Jakobsson, Robert (2011). Bättre arbetsmiljö. 7 uppl. Stockholm: Prevent.
Johnson, Jeffrey V. & Hall, Ellen M. (1988). Job strain, work place social support, and cardiovascular disease: A cross-sectional study of a random sample of the Swedish working population. American Journal of Public Health, vol. 78 pp. 1336–1342.
Johnson, Jeffrey V., Hall, Ellen M. & Theorell, Töres (1989). Combined effects of job strain and social isolation on cardiovascular disease morbidity and mortality in a random sample of the Swedish male working population. Scandinavian Journal of Work, Environment and Health, vol 15 pp. 271–279.
Karasek, Robert A. (1979). Job demands, job decision latitude, and mental strain:
implications for job redesign. Administrative Science Quarterly, vol. 24 no. 2 pp. 285–
308.
Karasek, Robert A. & Theorell, Töres (1990). Healthy work: stress, productivity and the
Lewin, Kurt, Lippitt, Ronald, & White, Ralph K. (1939). Patterns of aggressive behavior in experimentally created "social climates". Journal of Social Psychology, vol. 10 no. 2 pp. 271–
299.
Salem, Islam El-Bayoumi (2015). Transformational leadership: Relationship to job stress and job burnout in five-star hotels. Tourism and Hospitality Research, vol. 15 no. 4 pp. 240–
253.
Saunders, Mark, Lewis, Philip & Thornhill, Adrian (2012). Research methods for business students. 6 uppl. Harlow: Pearson.
Selye, Hans (1958). Stress. Stockholm: Natur och kultur.
Sharma, L. Jibon Kumar & Singh, S. Keshorjit (2013). Characteristics of laissez-faire leadership style: a case study. International Journal of Research in Commerce &
Management, vol. 4 no. 3 pp. 29–31.
Skogstad, Anders, Einarsen, Ståle, Torsheim, Torbjørn, Aasland, Merethe Schanke &
Hetland, Hilde (2007). The destructiveness of laissez-faire leadership behavior. Journal of Occupational Health Psychology, vol. 12 no. 1 pp. 80–92.
Skogstad, Anders, Hetland, Jørn, Glasø, Lars & Einarsen, Ståle (2014). Is avoidant leadership a root cause of subordinate stress? Longitudinal relationships between laissez-faire leadership and role ambiguity. Work & Stress, vol. 28 no. 4 pp. 323–341.
Smith, James H. (1994). Coping with stress: The implications of leader personality. Journal of leadership & organizational studies, vol. 1 no. 3 pp. 26–36.
Theorell, Töres (2003). Är ökat inflytande på arbetsplatsen bra för folkhälsan?
Arbetslivsinstitutet. Rapport 2003:24.
Van den Broeck, Anja (2010). Work motivation: A perspective from the Job Demands-Resources model and the Self-Determination Theory. Doktorsavhandling. Katholieke Universiteit Leven.
Widmark, Maria (2005). Det nya arbetslivet. Stressforskningsinstitutet. Tillgänglig på:
http://www.stressforskning.su.se/polopoly_fs/1.51614.1321971430!/SFR315_HELA.pdf (Senast hämtad 2017-05-23)
Yang, Inju (2015). Positive effects of laissez-faire leadership: contextual exploration. Journal of Management Development, vol. 34 no. 10 s. 1246–1261.
Zareen, Memoona, Razzaq, Kiran & Mujtaba, Bahaudin G. (2014). Impact of Transactional, Transformational and Laissez-Faire Leadership Styles on Motivation: A Quantitative Study of Banking Employees in Pakistan. Public Organization Review, vol. 15, no. 4 pp. 531–549.
Övrigt
Dyniamic Work Solutions. (2013). Kvalitativ intervjuteknik och analys. Tillgänglig på:
http://www.dynamic-work.se/hr-bloggen/kvalitativ-intervjuteknik-och-analys (senast hämtad 2017-05-28)
Europeiska arbetsmiljöbyrån. (2014). Calculating the cost of work-related stress and psychosocial risks. Tillgänglig på:
https://osha.europa.eu/en/tools-and-publications/publications/literature_reviews/calculating-the-cost-of-work-related-stress-and-psychosocial-risks
(senast hämtad 2017-05-23)
Försäkringskassan. (2015). Stress vanligaste orsaken till sjukskrivning. Tillgänglig på:
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/4ab827ab-5977-420b-a9e7-9bc74aadd11f/pm_+sjukfall_med_+psykiska_diagnoser.pdf?MOD=AJPERES&CVID=&CA CHE=NONE&CONTENTCACHE=NONE
(senast hämtad 2017-05-23)
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2013). Värdering och syntes av studier utförda med kvalitativ analysmetodik. Tillgänglig på:
http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel08.pdf (senast hämtad 2017-05-23)
Statistiska centralbyrån. (2014). Besvär av stress ökar i arbetslivet. Tillgänglig på:
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Besvar-av-stress-okar-i-arbetslivet/
(senast hämtad 2017-05-23)
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer: inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vårdguiden. (2014). Stress. Tillgänglig på:
https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Stress/
(senast hämtad 2017-05-23)