Utifrån analysen kan en stigmatiserande diskurs utläsas av medias framställning av utsatta områden i Sverige. För att återkoppla till uppsatsens frågeställningar framställs utsatta områden utifrån en övervägande negativ och kritisk bild som kopplas till invandring.
Människor med utländsk bakgrund förknippas med problematiken som förekommer i utsatta områden vilket gör att medias representation av bostadsområden blir stigmatiserande. I media anses områdena vara präglade av en våldsam och grov kriminalisering som uppstår i samband med kulturella och religiösa värderingar från främst länder som förknippas med islam. Detta skapar en segregation som leder till ett utanförskap i relation till majoritetssamhället eftersom etniska svenskar inte vill bosätta sig i områdena på grund av problematiken. De kriminella som styr bostadsområdena vill även förhindra integration för att kunna styra platserna enligt artiklarnas framställning.
Diskursen som framställs består således av fyra beståndsdelar som utgörs av kriminalitet, segregation, kultur och religion samt ett övergripande huvudtema av vi och dem där alla tre underteman ingår. Konsekvenserna av denna framställning blir att en identitet skapas av en grupp vilket osynliggör andra dynamiker och aspekter av människor. Det ifrån tar även möjligheten att bli validerad av samhället och förhindrar att en jämlik behandling av
befolkningen råder. Gruppen utsätts således för diskriminering genom stigmatiseringen från samhället. Detta förstärker segregationen i samhället eftersom en särskiljning mellan “vi och dem” sker vilket ger uttryck för att de benämnda grupperna är oförenliga. I enlighet med postkolonialismen kan framställningen av utsatta områden förklaras som ett uttryck av att koloniala uppfattningar om andra länder som inte ingår i västvärlden fortfarande kvarstår. Vissa bostadsområden uppfattas således som “icke svenska” platser som avviker från det normala och utgör ett hot mot Sverige. Enligt socialkonstruktivismen klargörs framställningen genom sociala interaktioner vilket uttrycks i språket vilket konstruerar normer som grundas i fördomar. Detta härstammar från historiska och kulturella företeelser i Sverige vilket har format de rådande uppfattningarna som finns mot vissa grupper.
Jag anser att den stigmatiserade diskursen om utsatta områden kan orsaka konsekvenser i samhället vilket hindrar politiska lösningar och samhällsutveckling. Detta eftersom en konstruktion av “vi och dem” försvårar möjligheten för människor att mötas i samhället och för att validera varandra som jämlika. I diskursen placeras skulden på “de andra” vilka står bakom problematik kring kriminalitet, segregation och olika sorters förtryck. Denna grupp
35
betraktas därav som ett hot mot det svenska samhället vilket osynliggör andra perspektiv och dynamiker som även är gynnande för samhället. Jag anser således att debatten om utsatta områden måste fortsättas att kritiskt granskas för att skapa en medvetenhet om den rådande diskursen för att slutligen komma fram till politiska lösningar som leder till
samhällsutveckling.
Förslag på framtida forskning inom forskningsämnet är att utföra en liknande studie på enbart politiskt material för att belysa en eventuellt problematisk diskurs inom politiken för att vidare undersöka vilken påverkan detta kan ha i utformningen av politiska förslag och beslut. Ett annat förslag är även att forska om migrationens positiva och dynamiska effekter i Sverige för att få en förståelse av invandringens roll i det svenska samhället.
36
Källförteckning:
Backvall, K. (2019). Constructing the Suburb - Swedish Discourses of Spatial Stigmatisation. [Doktorsavhandling, Uppsala universitet]
Burr, V. (2015). Social Constructionsim. (3 uppl.). Routledge.
Byström, M., & Frohnert, P. (2017). Invandringens historia – från ”folkhemmet” till dagens Sverige. Delegationen för Migrationsstudier. 2017:5. Statens offentliga utredningar.
Chouliaraki, L. & Fairclough, N. (1999). Rethinking Critical Discourse Analysis. Edinburgh: Edinburgh University Press.
Dagens nyheter. (2008-02-28). Om Dagens nyheter. https://www.dn.se/nyheter/om-dagens- nyheter/
Ericsson, M. (2016). Historisk forskning om rasism och främlingsfientlighet i Sverige. Historiska institutionen vid Lunds universitet. Forum för levande historia.
https://www.levandehistoria.se/sites/default/files/material_file/historisk_forskning_om_rasis m_och_framlingsfientlighet_i_sverige.pdf
Ericsson, U., Molina, I. & Ristilammi, P. (2000). Miljonprogram och media – föreställningar om människor och förorter. Integrationsverket och Riksantikvarieämbetet. https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:69793/FULLTEXT02
Eriksson, C., Eriksson Baaz, M. & Thörn, H. (red.). (1999). Globaliseringens kulturer: den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället. Nora: Nya Doxa.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A. och Wängnerud, L. (2017). Metodpraktikan. (Femte upplagan). Wolters Kluwer Sverige AB.
Fairclough, N. (1995). Critical discourse analysis: the critical study of language. London: Longman.
Franzén, M. (2001). Problemet segregation: en orättvis jämförelse. I Magnusson, L. (red). Den delade staden – Segregation och etnicitet i stadsbygden. (Sid 23-47). 1:a uppl. Boréa Bokförlag.
37
Gerell, M., Hallin, P., Nilvall, K. och Westerdahl, S. (red). (2020). Att vända utvecklingen - från utsatta områden till trygghet och delaktighet. MAPIUS 26. Malmö universitet, Kultur och samhälle.
Goffman, E. (2011). Stigma: den avvikandes roll och identitet. 3:e uppl. Stockholm: Norstedts.
Hallin, P. (2020). Utsatta områden - stigmatisering, diskriminering, rasism och
postkolonialism. I Gerell, M., Hallin, P., Nilvall, K. och Westerdahl, S. (red). Att vända
utvecklingen - från utsatta områden till trygghet och delaktighet. (Sid 49-58). MAPIUS 26. Malmö universitet, Kultur och samhälle.
Hall, S. (1999). När inträffade det ”det postkoloniala”? Tänkande vid gränsen. I Eriksson, C., Eriksson Baaz, M. & Thörn, H. (red.). (1999). Globaliseringens kulturer: den
postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället. (Sid 81-100). Nora: Nya Doxa.
Hamadi, L. (2014). Edward Said: The Postcolonial Theory and the Literature of Decolonization. European Scientific Journal. Vol. 2 (10), sid, 39-46.
Hibberd, J., F. (2005). Unfoldning Social Constructionism. Springer.
Jafari Amineh, R., & Davatgari Asl, H. (2015). Review of Constructivism and Social
Constructivism. Journal of Social Sciences, Literature and Languages. Vol. 1 (1), sid, 9-16.
Khayati, K. (2017). Stigmatisering och rasism i det svenska migrationssamtalet och det diasporiska motståndet. Sociologisk Forskning. Vol. 54 (1-2), sid, 11-30. Hämtad från
https://sociologiskforskning.se/sf/article/view/18203
Khayati, K. (2008). From Victim diaspora to transborder citizenship?. [Doktorsavhandling, Linköpings universitet]
Magnusson, L. (2001). Invandring och segregation. I Magnusson, L. (red). Den delade staden – Segregation och etnicitet i stadsbygden. (Sid 9-21). 1:a uppl. Boréa Bokförlag.
Martinsson, J., & Weissenbilder, M. (2018). Viktiga valfrågor i Sverige – från miljö till invandring. I Andersson, U., Carlander, A., Lindgren, E. & Oskarson, M. (red). Sprickor i fasaden (sid 119-132). Göteborgs universitet. SOM-institutet.
38
Migrationsverket. (2016). Årsredovisning 2015. Diarienummer: 1.3.2–2016–25149. Migrationsverket.
https://www.migrationsverket.se/download/18.2d998ffc151ac3871593f89/1485556210405/% C3%85rsredovisning%202015.pdf
Molina, I. (2001). Den rasifierade staden. I Magnusson, L. (red). Den delade staden – Segregation och etnicitet i stadsbygden. (Sid 49-81). 1:a uppl. Boréa Bokförlag.
Mudimbe, V. Y. (1999). Diskurs om Makt och Kunskap om De Andra: Marginalitet och
koloniseringens struktur. I Eriksson, C., Eriksson Baaz, M. & Thörn, H. (red.). (1999).
Globaliseringens kulturer: den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället. (Sid 129-152). Nora: Nya Doxa.
Nationalencyklopedin. (u.å.). Svenska Dagbladet.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/svenska-dagbladet (hämtad 2021-01-01).
Polisen. (2015).Utsatta områden -sociala risker, kollektiv förmåga och oönskade händelser. Nationella operativa avdelningen. DNR: HD 5800-61/2015.
Svensson, P. (2019). Diskursanalys. (Upplaga 1:1). Studentlitteratur.
39