Värdeåterföring som finansieringsmetod för statliga infrastrukturprojekt är av naturliga skäl en inbjudande tanke. Det är ofta fråga om projekt som kostar extremt mycket pengar och som samtidigt medför omfattande nytta för enskilda individer och organisationer. Rimligen ska de som har nytta av en investering också betala för den vilket det egentligen inte tycks råda någon oenighet kring. Som så mycket annat är det en metod som i teorin innebär att alla berörda är vinnare. När det sedan ska appliceras på verkligheten blir det mer komplicerat och de flesta dilemman eller hinder som dyker upp går att härleda till rättvisa. Klarlagt är i alla fall att värdeåterföring är en finansieringsform med stor potential att bära stor del av kostnaden för omfattande infrastrukturprojekt.
I detta arbete, där vi har studerat tre olika metoder för värdeåterföring, finner vi att samtliga metoder har sina för- och nackdelar både när det kommer till värdeåterföringen i sig men också gällande möjligheten att applicera metoderna i Sverige. En rättvis metod för värdeåterföring bör kännetecknas av hög grad av värdeåterföring och ett högt deltagande och föga förvånande måste den första slutsatsen bli att total rättvisa kan eftersträvas men aldrig uppnås. Vår uppfattning är att den största potentialen troligtvis ligger i att kombinera flera metoder och då förslagsvis DIF och SA eftersom det kommer innebära ett högt deltagande, en godtagbar grad av värdeåterföring och minimal påverkan på samhället i övrigt. Återigen måste appliceringen på verkligheten tas upp och verkligheten är i aktuellt fall den svenska marknaden. Det råder, för författarna, lite tvivel om att DIF är den metod som i dagsläget har de bästa förutsättningarna för fortsatt användning i Sverige. Nacka Kommun har som bekant redan börjat implementera detta. Det är svårt att bortse från det faktum att fastighetsskatten är avskaffad och att det innebär ett stort hinder för åtminstone TIF. SA är visserligen inte beroende av att fastighetsskatten återinförs men det troliga är att det finns liknande opposition även där och det kan konstateras att de största hindren för dessa två metoder är politiska. När dessa möjligheter och hinder är klarlagda återstår frågan om det finns anledning att skapa ett ramverk som på något sätt kan vägleda svenska kommuner genom alla tänkbara situationer kopplade till värdeåterföring. Vår uppfattning är det på riksnivå blir svårt att utforma ett ramverk som möjliggör för samtliga kommuner att utnyttja värdeåterföringens fulla potential. Förutsättningarna för värdeåterföring varierar runt om i Sverige och ett ramverk som är utförligt nog att faktiskt fylla en funktion skulle förmodligen inte gå att applicera på samtliga kommuner. Däremot är det viktigt att ha i åtanke att värdeåterföring, vid implementering, är resurskrävande och ställer höga krav på kommuners spetskompetens varför det finns goda skäl till att kommunerna bör författa sina riktlinjer med noggrannhet och eftertanke.
Källförteckning
2005. South Lake Union Streetcar, Capital Financing and Operating and Maintenance Plan.
Seattle: The Office of Policy and Management.
2013. Tax Increment Finance - Ten year status report - Devon/Sheridan. Chicago: City of Chicago.
2013 års Stockholmsförhandling. In: STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING, S. S., SOLNA STAD, NACKA KOMMUN, JÄRFÄLLA KOMMUN, STATEN (ed.). Stockholm.
Dir. 2013:22. Utbyggnad av tunnelbanan och ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län. In:
NÄRINGSDEPARTEMENTET (ed.) 2013:22. Stockholm: Regeringskansliet.
Nacka Kommun, 2016. Program för markanvändning - med riktlinjer för markanvisnings- och exploateringsavtal.
Prop. 2016/17:45. Värdeåterföring vid satsningar på transportinfrastruktur. In:
NÄRINGSDEPARTEMENTET (ed.) 2016/17:45. Stockholm.
SFS 2010:900. Plan och bygglag.
SOU 1957:43. Indragning av oförtjänt jordvärdestegring. In: JUSTITIEDEPARTEMENTET (ed.).
Stockholm.
SOU 2015:60. Delrapport från Sverigeförhandlingen – Ett författningsförslag om värdeåterföring. In: NÄRINGSDEPARTEMENTET (ed.). Stockholm.
SOU 2018:13. Finansiering av infrastruktur med skatt eller avgift? . In:
FINANSDEPARTEMENTET (ed.). Stockholm.
ANDERSSON, M., BRUNDELL-FREIJ, K., JONSSON, L. & VUORENMAA BERDICA, K. 2017.
Attityder till infrastrukturfinansiering. Lund: Lund University.
ARMSTRONG, R. J. & RODRIGUEZ, D. A. 2006. An evaluation of the accessibility benefits of commuter rail in eastern Massachusetts using spatial hedonic price functions. Transportation, 33, 21-43.
BRUECKNER, J. K. 1997. Infrastructure financing and urban development:: The economics of impact fees. Journal of Public Economics, 66, 383-407.
DYE, R. F. & MERRIMAN, D. F. 2000. The effects of tax increment financing on economic development. Journal of Urban Economics, 47, 306-328.
FLYVBJERG, B. 2006. Five misunderstandings about case-study research. Qualitative inquiry, 12, 219-245.
FOGARTY, N., EATON, N., BELZER, D. & OHLAND, G. 2008. Capturing the value of transit. Center for Transit Oriented Development, Oakland, Calif.
GIHRING, T. A. 2009. The value capture approach to stimulating transit oriented development and financing transit station area improvements, Victoria Transport Policy Institute.
HUFFMAN, F. E., NELSON, A. C., SMITH, M. T. & STEGMAN, M. A. 1988. Who bears the burden of development impact fees? Journal of the American Planning Association, 54, 49-55.
IACONO, M., LEVINSON, D. & ZHAO, Z. 2010. Value capture for transportation finance.
JOHNSON, C. L. & MAN, J. Y. 2001. Tax increment financing and economic development: Uses, structures, and impact, SUNY Press.
JONSSON, L., BENGTSSON, I., KOPSCH, F., ALMSTRÖM, P. & JÖRGENSEN, P. 2017.
Höghastighetståg och markvärden. Division of Real Estate Science, Lund University.
KALBRO, T. 2009. Finansiering av infrastruktur: svenska exploateringsavtal i jämförelse med Danmark, Finland, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Tyskland och USA, Avdelningen för fastighetsvetenskap, Institutionen för fastigheter och byggande, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, Kungliga Tekniska högskolan.
MAN, J. Y. & ROSENTRAUB, M. S. 1998. Tax increment financing: Municipal adoption and effects on property value growth. Public Finance Review, 26, 523-547.
MATHUR, S. 2015. Funding Public Transportation Through Special Assessment Districts:
Addressing the Equity Concerns. Public Works Management & Policy, 20, 127-145.
ROLON, A. 2008. Evaluation of value capture mechanisms from linkage capture to special assessment districts. Transportation Research Record: Journal of the Transportation Research Board, 127-135.
RYBECK, R. 2004. Using value capture to finance infrastructure and encourage compact development. Public Works Management & Policy, 8, 249-260.
SALON, D. & SHEWMAKE, S. 2011. Opportunities for value capture to fund public transport: A comprehensive review of the literature with a focus on East Asia.
SINGELL, L. D. & LILLYDAHL, J. H. 1990. An empirical examination of the effect of impact fees on the housing market. Land Economics, 66, 82-92.
SKABURSKIS, A. & QADEER, M. 1992. An empirical estimation of the price effects of development impact fees. Urban Studies, 29, 653-667.
SKIDMORE, M. & PEDDLE, M. 1998. Do development impact fees reduce the rate of residential development? Growth and change, 29, 383-400.
STADSLEDNINGSKONTORET, REGIONPLANEKONTORET, KOMMUN, H., STAD, L., KOMMUN, N., EVIDENCE & SPACESCAPE 2011. Värdering av stadskvalitéer.
TERRILL, M. & EMSLIE, O. 2017. What price value capture?
WITZELL, J., HÅKANSSON, M. & METZGER, J. 2013. Möjligheter till fastighets- och exploateringsrelaterad värdeåterföring i transportinfrastrukturprojekt: En jämförelse av svenska förhållanden med London och Hong Kong. Possibilites for property related value capture in transport infrastructure projects: Swedish institutional arrangements in comparison to London and Hong Kong.
YIN, R. K. 2007. Fallstudier : design och genomförande, Malmö, Malmö : Liber.
ZHAO, Z., IACONO, M., LARI, A. & LEVINSON, D. 2012. Value Capture for Transportation Finance. Procedia - Social and Behavioral Sciences, 48, 435-448.
ZHAO, Z. J. & LARSON, K. 2011. Special assessments as a value capture strategy for public transit finance. Public Works Management & Policy, 16, 320-340.
TRITA-ABE-MBT-18210
www.kth.se