Efter att ha granska ett urval av 2005 års årsredovisningar står det klart att förändringar har skett till följd av de nya reglerna. Dessa består främst i att företag idag lämnar ut mer
information i sina årsredovisningar än tidigare. De värderingar av immateriella tillgångar som företagen gör vid förvärv samt de värderingar som dessa gör av goodwill i samband med nedskrivningstesten är i högsta grad subjektiva. Trots detta borgar mer information om hur företagen har gått till väga vid dessa bedömningar för att en utomstående intressent lättare skall kunna bedöma företagens antaganden.
Känslan efter att ha gått igenom ett antal årsredovisningar är att många företag verkar känna efter lite för att se hur mycket information som dessa verkligen behöver lämna. I vissa fall är den information som tillkommit i redovisningarna så knapphändig att det kan ifrågasättas huruvida den tjänar sitt syfte på så vis som standardsättarna hade tänkt att den skulle. Att företagen skiljer sig så pass markant i hur mycket information som har lämnats i
redovisningarna är ett tecken på att alla inte har tolkat de nya regelverken på samma sätt. Det har troligen varit svårt för många företagen att veta hur de skulle tillämpa de nya reglerna eftersom de inte kunnat ta hjälp av tidigare praxis. I och med att de första redovisningarna nu har kommit ut som tillämpar de nya reglerna så kommer dessa att kunna fungera som exempel för det fortsatta arbetet. Förhoppningsvis kommer de redovisningar som bäst svarar upp mot de krav som finns i IFRS att agera vägledande och hjälpa till att bilda praxis för hur
kommande årsredovisningar bör utvecklas. Ty om IFRS skall bli helt lyckat vad gäller att underlätta jämförelser mellan olika företag och öka förståelsen för informationen i företagens finansiella rapporter krävs nog att de som har varit snålast med informationen i detta års redovisning tar lärdom av dem som har varit mer öppna.
Att inte fler företag har sett sig tvungna att skriva ned goodwillvärdet tyder på att företagen anser att de redovisade värdena av goodwill i de flesta fall är lägre än dess återvinningsvärde.
Således borde det faktum att företagen ej längre är tvungna att årligen göra avskrivningar av dessa värden leda till att de goodwillvärden som nu redovisas är mer rättvisande än tidigare.
Detta givetvis förutsatt att företagen klarat av att vara neutrala i sina bedömningar.
Att flera företag har redovisat nya immateriella tillgångar skiljt från goodwill är en indikation på att goodwillvärdet som uppstår vid förvärv numera i högre utsträckning består av de
synergier och likartade effekter som omöjligt kan redovisas separat. Således har denna förändring bidragit till att ge goodwill ett mer korrekt värde än tidigare. De immateriella tillgångarna har i vissa fall endast redovisats sammanslagna under kategorier benämnda
övriga immaterielle tillgångar . I de fall som en sådan kategorisering gjorts främjas ej förståelsen för vilka olika immateriella tillgångar som företagen har samt hur dessa individuellt värderats.
Få förväntade sig nog att företagen vid detta första redovisningstillfälle skulle komma att lämna perfekta redovisningar i enighet med det nya regelverket och så är heller inte fallet.
Den slutgiltiga känslan som lämnar oss efter denna undersökning är nog snarast att
redovisningen befinner sig mitt i en evolutionsprocess snarare än att den nyss genomlevt en revolution.
Vad beträffar framtida studier inom detta område vore det intressant om dessa främst fokuseras på att undersöka hur tillämpningen av de nya redovisningsstandarderna utvecklas, samt huruvida praxis utvecklas på ett tillfredställande sätt.
Källförteckning
Skrivna källor
Artsberg, Kristina (2003) Redovisningsteori policy och praxis. Upplaga 1:1, Malmö: Liber ekonomi.
Buisman Jan (2006) Första erfarenheterna av IFRS-redovisning, Balans nr 5 FAR (2005) Samlingsvolym del 1. Stockholm: FAR Förlag AB.
Internationell redovisningsstandard i Sverige (2006) IFRS/IAS. Stockholm: FAR Förlag AB Jansson Thomas, Nilsson Jörgen, Rynell Thomas (2004) Redovisning av företagsförvärv enligt IFRS innebär omfattande och väsentliga förändringar, Balans 8-9
Johansson, Sven-Erik (2004) Goodwill skall kanske uppskrivas och inte avskrivas, Balans nr 6/7
Lundahl, Ulf, Skärvad, Per-Hugo (1999) Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur
May, Tim (2001) Samhällsvetenskaplig forskning. 2uppl. Studentlitteratur: Lund
Rankin-Johansson, Christine (2001) Redovisning av goodwill en utmaning, Balans nr 10 Smith, Dag (2000) Redovisningens Språk. 2 uppl. Studentlitteratur: Lund
Törning, Eva (2006) Avskrivning av goodwill enligt god svensk redovisningssed, Balans nr 2
Elektroniska källor
Deloitte, Nya internationella regler för redovisning av företagsförvärv -En guide till IFRS 3 http://news.deloitte.se/material/Guide_IFRS3.pdf 2006-04-02
Ernst & Young, 2004, Guide till IFRS 3 Företagsförvärv
http://www.ey.com/global/download.nsf/Sweden/GuideIFRS3/$file/GuideIFRS3.pdf 2006-04-02
Europaparlametets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 2006-04-09
http://europa.eu.int/eur-lex/pri/sv/oj/dat/2002/I_243/I_24320020911sv00010004.pdf Landström, Joachim (2004) Finding a discountrate for security valuation.
http://www.fek.uu.se/ikt/ACVv06/ 2006-04-05
SOU, Statens offentliga utredningar 2 003:71, Internationell redovisning i svenska företag.
http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/418 2006-04-08 Smith, Dag (2006) Long-run profitability (LR) http://www.fek.uu.se/ikt/ACVv06/ 2006-04-04
Thorell, Per, Nya regler för goodwill ger inte mer att dela ut. Dagensindustri, 2005-05-11 http://di.se/Nyheter/?page=%2fAvdelningar%2fArtikel.aspx%3fO%3dIndex%26ArticleId%3 d2005%5c05%5c11%5c143396%26src%3ddi 2006-04-02
Lista på årsredovisningar som undersökts:
ABB
Bilaga 1
Skillnader mellan gamla och nya regler
För att lättare få en bild av de förändringar som gjorts i och med införandet av IFRS 3 samt de uppdaterade versionerna av IAS 36 och IAS 38 redogörs nedan de skillnaderna som anses väsentliga för denna studie.
Rörelseförvärv
RR 1:00 IFRS 3
Olika redovisningsmetoder vid företagsförvärv är tillåtna beroende på förvärvets beskaffenhet.
Enda tillåtna metod vid förvärv av företag är förvärvsmetoden.
Kraven på identifiering och värdering av förvärvade immateriella tillgångar har ökat väsentligt.(IAS 38)
Planenlig avskrivning på goodwillvärdet görs årligen och nedskrivningbehov prövas vid indikation på värde nedgång.
Goodwill ska minst årligen genomgå ett nedskrivningstest för att se om behov av nedskrivning finns (IAS 36).
Immateriella tillgångar
RR 15 IAS 38
Definition av immateriella tillgångar: en identifierbar icke-monetär tillgång utan fysisk substans som används för produktion eller tillhandahållande av varor eller tjänster samt för uthyrning till andra eller för
administrativa ändamål
Definition av immateriella tillgångar: en identifierbar icke-monetär tillgång utan fysisk substans .
Ingen tydlig definition av vad begreppet identifierbar immateriell tillgång innebär. En immateriell tillgång behövde ej uttryckligen vara avskiljbar för att vara identifierbar.
För att en immateriell tillgång ska ses som identifierbar ska den vara avskiljbar samt uppkommit tillföljd av kontrakt eller andra avtalsenliga rättigheter. I och med utförligare regler för hur en tillgång skall identifieras kan fler immateriella tillgångar särskiljas från goodwill.
En immateriell tillgång ska alltid ha en begränsad livslängd och skrivas av planenligt över denna.
Livslängden på immateriella tillgångar kan antingen vara begränsade eller obegränsade.
De med obegränsad livslängd ska inte skrivas av.
Har en immateriell tillgång en begränsad livslängd antas värdet på den kunna mätas tillförlitligt, detta medför att fler immateriella tillgångar än tidigare redovisas i
balansräkningen.
Nedskrivningar
RR 17 IAS 36
Nedskrivning av goodwill ska testas vid indikation på värde nedgång.
Nedskrivningstest ska genomföras årligen samt vid indikation på värde nedgång för goodwill.
Goodwillnedskrivningar får återföras under speciella omständigheter.
Återföring av goodwillnedskrivningar är ej tillåtna.
Bilaga 2
Parametrar som använts för att undersöka hur företagen har gått tillväga vid nedskrivningsprövningen av goodwill.
Typ av kassagenererande enhet till vilken goodwill är hänförlig Nyttjandevärde eller verkligt värde - försäljningskostnader Nedskrivning?
Nedskrivnings belopp Orsak till nedskrivning Kortsiktig prognosperiod Långsiktig tillväxttakt Diskonteringsfaktor
Parametrar som använts för att avgöra vilka nya immateriella tillgångar som finns upptagna separat i företagens årsredovisning.
Immateriella tillgångar 2004 Immateriella tillgångar 2005
Nytillkomna immateriella tillgångar i och med införandet av IFRS 3 Begränsad nyttjandeperiod
Obegränsad nyttjandeperiod
Förklaring till obegränsad nyttjandeperiod