Elever är sociala konstruktörer av sin verklighet, så som Connell94 och det socialkonstruktivistiska perspektivet lyfter fram. Då skolan utgör elevers sekundärsocialisation bidrar det som sker i skolan i hög grad till att forma elevers uppfattning om vad som är kvinnligt och vad som är manligt. Därför menar vi att det så som kursplanen i idrott och hälsa beskriver är viktigt att diskutera idrottens jämställdhetsperspektiv samt ifrågasätta den idealbild av flickor och pojkar som idag finns inom kroppsutövningskulturen95.
Vi menar inte att det är enkelt att uppmärksamma en genusordning i undervisningen, då denna ofta uttrycks i små kommentarer och gester, vilka tillsammans bildar det mönster vi urskilt. Vi delar även Hirdmans tankar om att genusordningen är kulturellt nedärvd och därför så starkt befäst i var och en av oss att den även kan bli svår för pedagoger att upptäcka96. Problematiken är också att en ensam idrottslärare sällan har tid att fokusera på dessa detaljer, och att det skulle krävas ett par ständigt skarpslipade genusglasögon för att pussla ihop ett sådant mönster. Men vårt hopp är att lärare genom att medvetandegöras om genusordningens existens kan ta upp denna genom lugna, ordnade och samlade diskussioner med eleverna. Vi anser att problematiken bör lyftas med eleverna, detta för att synliggöra de mönster eleverna själva bidrar till att skapa och reproducera. Vilket i sin tur är en förutsättning för att de skall kunna bryta mönstren. Det märks tydligt att pojkar inte anser att uppgiften att vakta ringar eller rädda fängslade är lika viktig, som uppgiften att fånga flaggor. I ovan nämnda exempel lämnar de därför ofta dessa uppgifter, antingen till underordnade pojkar eller vanligast förekommande till flickor och ibland helt utan att tillse att någon alls tar över ansvaret. Är det då så att pojkar i regel, på grund av sina fysiska förutsättningar anser sig bättre lämpade än flickor att springa? Eller handlar det om att pojkar i större utsträckning tar med sig ett tävlingsinriktat beteende från fritidens idrottsintressen? Eller finns det ytterligare förklaringar till pojkars generella beteenden? Hur kan det vara, att flickor i sin tur ofta tar över ansvaret som pojkar lämnar, trots protester. Och hur kan det vara, att flickor accepterar den passiva rollen att vakta en ring. Kan det vara så att även flickor
94
Connell, R.W. (2002). Om genus. Uddevalla: Mediaprint AB.
95
Skolverket. (2000) Kursplan för idrott och hälsa. Tillgänglig 2010-10-11 från http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3872/titleId/IDH1010%20- %20Idrott%20och%20h%E4lsa
96
51
anser pojkar bättre lämpade att springa? Andra funderingar är hur det kommer sig att elever väljer vissa framför andra i räddningssituationerna? Och varför väljer pojkar i regel att enbart rädda pojkar och lämna flickor passiva kvar i fängelset? Vi tror att den kulturellt medärvda hegemoniska genusordningen kan svara på många av dessa frågor. Det sammanlagda resultatet visar tydligt hur lekens olika uppgifter: att jaga flaggor, rädda, samt vakta fördelas mellan könen. Den generella bilden visar att pojkar tar på sig statusrollen att jaga flaggor medan flickor trots visad motvilja, underordnar sig genom att ta på sig rollerna att rädda fängslade samt vakta ringar. Vi anser att vi fått bekräftat att en mer eller mindre stark hegemonisk ordning råder i de olika grupperna, såväl bland pojkar som flickor, då maskulina uttryck oftast leder till de styrande positionerna i gruppen. Detta bekräftar vår hypotes att det går att finna en mer eller mindre dold genusordning, även i en tillsynes könsneutral lek i skolans undervisning i idrott och hälsa, som i stort dikteras av pojkar.
Vi menar inte att detta måste vara en spegling av hela sanningen. Naturligtvis påverkar våra egna tankar kring genus vad vi lagt märke till under observationerna och också hur vi kategoriserat och tolkat det vi sett och hört. Kanske har eleverna andra motiv för att agera som de gör, vilka vi omöjligt kan komma åt med våra observationer. Undersökningar och vidare forskning, såsom enkät eller intervjustudier skulle ha kunnat komplettera vår studie med elevernas egna tankar och åsikter, vilket varit väldigt intressant. Vi vill också poängtera att den bild vi visar är den generella och att vi också kan identifiera undantag som frångår denna ”norm”. Ett stort MEN, är att vi anser att de kommentarer och ageranden vi identifierat, kan ge så pass många generella mönster att vi kan identifiera en rådande genusordnings existens i till synes könsneutrala lekar i skolämnet idrott och hälsa. En tanke för vidare forskning skulle vara att göra undersökningen i genussegregerade grupper eller om den gjorts bland vuxna. Det skulle också vara intressant att se om, och i så fall hur, elever ändrar sina beteendemönster efter de blir medvetna om hur genusordningen yttrar sig under lektioner i skolämnet idrott och hälsa.
52
Källförteckning
Böcker
Andreasson, J. (2007). Idrottens kön. Genus, kropp, och sexualitet i lagidrottens
vardag. Lund: Lunds Universitet.
Annerstedt, C. (1990). Undervisa i idrott - idrottsämnets didaktik. Lund: Studentlitteratur.
Annerstedt, C. Peitersen, B. & Rönholt, H. (2001). Idrottsundervisning. Ämnet idrott
och hälsas didaktik. Göteborg: Multicare förlag AB.
Backman, J.(1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Barlebo Wennerberg, S. (2000). Socialkonstruktivism – positioner, problem och
perspektiv. Stockholm: Liber.
Bell, J. (1995). Introduktion till forskningsmetodik. Uppl. 2. Lund: Studentlitteratur.
Connell, R.W. (2008). Maskuliniteter. Uddevalla: Mediaprint AB.
Connell, R.W. (2002). Om genus. Uddevalla: Mediaprint AB.
Ekberg, J.E & Erberth, B. (2000). Fysisk bildning - om ämnet Idrott och hälsa. Lund: Studentlitteratur.
Fagrell, B. (200). De små konstruktörerna. Flickor och pojkar om kvinnligt och manligt
i relation till kropp, idrott, familj och arbete. Stockholm: HLS förlag.
Hartman, J. (1998). Vetenskapligttänkande: från kunskapsteori till metodteori. Studentlitteratur: Lund.
Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Hirdman, Y. (2001). Genus – om det stabilas föränderliga former. Lund: Liber.
Hirdman, Y. (1998). Med kluven tunga: LO och genusordningen. Stockholm: Atlas.
Larsson, H. (2001). Iscensättningen av kön i idrott. En nutidshistoria om idrottsmannen
och idrottskvinnan. Stockholm: HLS förlag.
Lärarförbundet.(2006). Lärarens handbok. Solna: Tryckindustri information.
Magne Holme, I. & Krohn Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Uppl.3:11. Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
53
Skolverket. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Fritzes.
Trost, J. (1994). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Elektronisk litteratur
Grahn, K (2008- 09- 03) Flickor och pojkar i text och bild: Konstruktioner av genus i idrottens läromedel. Idrottsforum.org. tillgänglig 2010-10-15 från
http://www.idrottsforum.org/articles/grahn/grahn080903.html
Jönsson, K. (2005- 08- 31). Cyborgatleterna är här?! Om genus, ”genfuskare” och idrottens hybrider. Idrottsforum.org tillgänglig 2010-10-20
http://www.idrottsforum.org/articles/jonsson_kutte/jonsson_kutte050831.html
Larsson, H. (2003-06-22). Idrottens genus. Idrottsforum.org. Hämtad 2010-10-18 från
http://www.idrottsforum.org/articles/larsson/larsson.html
Larsson, H. Fagrell. B & Radelius, K. (2005-12 -14) Kön – Idrott – Skola.
Idrottsforum.org. Hämtad 2010-10-18 från
http://www.idrottsforum.org/articles/larsson/larsson_fagrell_redelius/larsson_fagrell_re delius051214.html
Nationalencyklopedin, Sökord: Genus. Hämtad 2010-10-07 från
http://www.ne.se.support.mah.se/sok/genus?type=NE
Nationalencyklopedin. Sökord: Socialgrupp. Hämtad 2010-10-19 från
www.ne.se/socialgrupp?i_h_word=socioekonomisk
Skolverket. (2000) Kursplan för idrott och hälsa. Tillgänglig 2010-10-11 från
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3872/titleId/IDH1010%2 0-%20Idrott%20och%20h%E4lsa
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer, inom humanistisk- samhällsvetenskaplig
forskning. Elanders Gotab Hämtad 2010-10-07 från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Föreläsningar
Fundberg, J. (2008-09-03). Föreläsning - Intervjuer. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.