Tjejerna vaktar…stå du där så springer jag!/The girls are guarding...you guard and i´ll run!

(1)

Examensarbete

15 högskolepoäng, avancerad nivå

”Tjejerna vaktar…

stå du där och vakta så springer jag!”

“The girls are guarding ...

you guard and I´ll run!”

Mayia Malmlöf

Peter Ramsten

Lärarexamen 210hp Idrott och fysisk bildning Inlämningsdatum: 2010- 11-01

Examinator: Susanna Hedenborg

Handledare: Kutte Jönsson Lärarutbildningen

(2)

(3)

3

Förord

Vi vill tacka de fyra sydskånska skolor, där vi fått förmånen att besöka och genomföra våra undersökningar. Vi är mycket tacksamma för det engagemang och den positiva respons vi fått från rektorer, lärare, föräldrar och särskilt de elever i årskurs fyra och fem som utgjort vår målgrupp och population i observationsundersökningen. Utan Er hade studien inte varit möjlig!

Vi vill också passa på att tacka vår handledare Kutte Jönsson som bidragit med nyttig fokusering, konkreta tips och snabb respons. Du har haft en mycket positiv och lugnande inverkan på vårt arbete.

Ännu ett STORT TACK riktas till Niklas Malmlöf, Ingrid Lindahl, Inga Ramsten och Siri Ramsten som korrekturläst och gett god och konstruktiv respons på arbetet. Vi vill sist men inte minst tacka varandra för ett gott samarbete i viljan att slutföra detta arbete som varit såväl roligt som lärorikt och energikrävande. Vi har båda varit engagerade i samtliga arbetets delar.

(4)

4

Abstract

The purpose of this study was to determine whether, and if so how, any gender order can be expressed in a given seemingly gender-neutral game in physical education in schools among students in grades four and five. To answer the purpose we used the following questions: is a hierarchical gender order expressed, even in seemingly gender-neutral games in physical education? How does it express itself?

To answer the purpose of our study, we made seven fifty to sixty minute’s long observations in four schools in the southern part of Sweden. In these observations, we participated and in non participation. They were planned and executed during one lesson each in physical education: six groups of fifth graders and one group of the fourth grade.

The theoretical basis of this essay comes from Yvonne Hirdman, professor of gender and feminism and RW Connell´s social constructivist and feminist ideas about the cultural gender order. The order in which hegemony of men and masculinity seem as the superior norm in contrast to women and femininity.

The results show that a hierarchical gender order can be found in the schools and in the physical education surrounding. Boys are in charge and take command and girls, despite the demonstrated reluctance, submit to boys. A hegemonic system is seen in both sexes and girls or boys with masculine characteristics take controlling positions in the group.

Keywords: Gender, Gender Contract, Gender order, Hegemony, Masculinity, Physical

(5)

5

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att ta reda på om, och i så fall hur, en eventuell genusordning kan ta sig uttryck i en bestämd till synes könsneutral lek i skolans undervisning i idrott och hälsa, bland elever i årskurs fyra och fem. För att svara på syftet använde vi oss av följande frågeställningar; Uttrycks en hierarkisk genusordning, även i tillsynes könsneutrala lekar i skolämnet idrott och hälsa? Och hur tar den sig i så fall uttryck? För att svara på detta utfördes sju stycken, femtio till sextio minuter långa observationer på fyra sydskånska skolor. Observationerna, i vilka vi i varierande grad agerade deltagande och ickedeltagande, planerades och utfördes under en lektion i idrott och hälsa i vardera grupp: en grupp i årskurs fyra i och sex grupper årskurs fem.

Uppsatsens teoretiska utgångspunkt beskrivs i Yvonne Hirdman samt R.W Connells socialkonstruktivistiska och feministiska tankar om samhällets kulturella genusordning. En ordning där normen är hegemoni där män och maskulinitet är överställda kvinnor och femininitet.

Resultatet visar ett en hierarkisk genusordning går att finna, där pojkar ikläder sig statusroller, och flickor trots visad motvilja, underordnar sig. En hegemonisk ordning syns hos såväl flickor som pojkar och maskulina egenskaper leder till styrande positioner i gruppen.

(6)

6

Innehållsförteckning

Förord

Abstract

Sammanfattning

Innehållsförteckning

1. Inledning……….. 7

1.1 Syfte………... 8 1.2 Frågeställningar……….. 8

2. Bakgrund………... 9

3. Teori……….. 12

3.1 Genus som begrepp……… 12

3.2 Studiens teoretiska utgångspunkt……….……….. 12

4. Tidigare forskning………... 16

5. Metod……… 19

5.1 Kvalitativ och kvantitativ metod……… 19

5.2 Motivering av metodologiskt val………... 20

5.3 Observation som metod……….. 20

5.4 Urval………... 22 5.5 Forskningsetiska överväganden………. 22 5.6 Observationernas struktur……….. 24

6. Resultat av observationerna………... 25

6.1 Observation 1 – 21 September 2010 ………. 25 6.2 Observation 2– 21 September 2010………... 27 6.3 Observation 3– 24 September 2010 ……….. 29 6.4 Observation 4– 24 September 2010 ……….. 32 6.5 Observation 5– 28 September 2010 ……….. 35 6.6 Observation 6 – 12 Oktober 2010 ………. 38 6.7 Observation 7 – 12 Oktober 2010 ………. 40

7. Diskussion………. 44

7.1 Utformning, Generella mönster och könsuppdelning………...………. 44

7.2 Flaggfångst, hegemoni och maskulinitet……… 45

7.3 Underordning och ansvar……….…….. 48

8. Slutsats och vidare forskning………...………... 50

(7)

7

1 Inledning

”Tjejerna vaktar!, stå du där så springer jag”, varpå flickan vaktar och pojken springer. Denna lilla episod är tagen ur en dagbok, skriven under en praktikperiod i vår utbildning till lärare med huvudämnet idrott och fysisk bildning. Uttalandet gjordes av en nioårig pojke när leken ”catch the flag” genomfördes under en lektion i skolämnet idrott och hälsa. Kommentaren riktades först mot en pojke ”tjejerna vaktar”, följt av ”stå du där och vakta så springer jag” riktat mot en flicka.

Vad kan då detta enskilda uttalande säga oss? Vi tror inte att detta yttrande är något som många, varken lärare eller elever skulle uppmärksamma eller lägga vikt vid i undervisningen. Ur detta oskyldiga uttalande föddes idén till vårt arbete. Vi tyckte oss se något under ytan av det hela, ett välkänt beteende. Konkret skildrar episoden en pojke som talar om för en flicka vad hon förväntas göra, vilken hennes roll och plats är. Det mönster vi ansåg oss se skulle hårddraget kunna jämföras med att pojken ger sig ut på jakt tillsammans med andra pojkar, medan flickan förväntas stanna ”hemma och passa huset”, på pojkens begäran.

Vi ställde oss undrande till om denna vad vi ansåg icke könskodade lek, (i kontrast till ishockey eller dans) kan spegla en genusordning, där pojkar just för att de är pojkar ställs över flickor. Sätts i så fall flickor på ”vakt vid ett bo” medan pojkar ”samlar flaggor (föda)”? På vems villkor görs i så fall detta? Speglar denna incident en genusordning som kan identifieras i skolämnet idrott och hälsa i stort? Vår hypotes är att det går att finna en mer eller mindre dold genusordning, även i en tillsynes könsneutral lek i skolans undervisning i idrott och hälsa, som i stort dikteras av pojkar. I skolans policydokument, Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, lyfts skolans viktiga uppgift att förmedla och i eleverna befästa alla människors lika värde1. Skolan och dess pedagoger har ansvaret för att medvetet och aktivt motarbeta traditionella könsmönster, lyfta kvinnor och mäns lika rätt och möjligheter samt arbeta för jämställdhet mellan könen.

1

Lärarförbundet. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

(8)

8

1.1 Syfte

Syftet med denna undersökning är att utifrån sju observationer på fyra sydskånska skolor undersöka om en eventuell genusordning går att finna, även i tillsynes könsneutrala lekar i skolämnet idrott och hälsa samt hur denna eventuella genusordning i så fall tar sig uttryck i undervisningens årskurs fyra och fem. Detta för att ge lärare och andra intresserade insyn i det sätt den för många dolda genusordningen kan ta sig uttryck i skolämnet idrott och hälsa, samt möjligheten att använda dessa nya kunskaper för att främja en mer jämställd undervisning.

1.2 Frågeställningar

Utifrån problemformulering, hypotes och syfte är våra frågeställningar följande:

- Uttrycks en hierarkisk genusordning även i tillsynes könsneutrala lekar i skolämnet idrott och hälsa? Och hur tar den sig i så fall uttryck?

(9)

9

2 Bakgrund

Människan har genom alla tider haft ett behov och intresse av att vara fysiskt aktiva. Tidiga hällristningar visar bilder av människan på jakt då egenskaper som snabbhet, smidighet och styrka var förutsättningar för överlevnad2.

Idag används idrotten inte främst till att träna soldater för krig och överlevnad utan för att ge nöje, rekreation, god hälsa och leda till välbefinnande3. Idrotten har också fått en naturlig plats inom det svenska utbildningsväsendet. Utvecklingen har skett långsamt, från 1500-talet då inflytelserika filosofer började propagera för kroppsövningar som en del av utbildningen, till slutet av 1700- talet då det stora genombrottet för det pedagogiska kroppsutövningsämnet tog fart i stora delar av Europa. Mycket av grundinfluenserna i den tidiga gymnastikens pedagogik kom från John Locke och Jean Jaques Rousseaus tankar om en ”naturlig” uppfostringsmetod, där kroppsrörelse ute i det fria skulle ge starkare, friskare och mer harmoniska pojkar. För det var just pojkar som hela den tidiga idrottsrörelsen vände sig till, såväl i skolan som i samhället.4

I Sverige lades under slutet av 1700-talet flera svenska akademiska avhandlingar fram om kroppsövningars betydelse. Krigssituationen i 1800-talets Norden kom att påverka politiska beslut, då man ansåg att Sveriges män och pojkar behövde rustas bättre för strid5. Fischerström, en av de svenska män som initierade införandet av fysisk fostran i skolan, hade som motiv att främja svenska folkets manlighet, styrka och härdighet6. Så utformades även den första gymnastiken i gosskolorna utifrån ”den svenska gymnastikens fader” P. H Ling och senare sonen H. Lings strikt schematiskt upplagda kroppsövningar. Syftet var att skapa god hållning, god uppfostran och förbättra landets försvarsförmåga och undervisningen var ofta militäriskt utformad7. Ling delade in gymnastiken i fyra sorter: sjukgymnastik, militär-, pedagogisk- och estetisk gymnastik. All Lings gymnastik var främst avsedd för pojkar, så även den

2

Ekberg, J.E & Erberth, B. (2000). Fysisk bildning - om ämnet Idrott och hälsa. Lund: Studentlitteratur. s.74-75.

3

Ibid..

4

Annerstedt, C. Peitersen, B. & Rönholt, H. (2001). Idrottsundervisning. Ämnet idrott och hälsas

didaktik. Göteborg: Multicare förlag AB. s. 73-75. 5

Annerstedt, C. (1990). Undervisa i idrott - idrottsämnets didaktik. Lund: Studentlitteratur. s.77-78

6

Annerstedt, C. Peitersen, B. & Rönholt, H. (2001). Idrottsundervisning. Ämnet idrott och hälsas

didaktik. Göteborg: Multicare förlag AB. s.75. 7

(10)

10

estetiska8 som sedan banar väg för flickgymnastiken. Ling menade att kvinnan liksom mannen behövde god hälsa, som förberedelse för att bära ett annat liv. Han poängterar dock att det inte får ske på bekostnad av kvinnans runda former och att kvinnor på grund av sin psykologiska natur kräver lindrigare behandling9. Denna syn var allmängiltig i samhället under 1900-talets början då fysisk aktivitet för kvinnor tog form10. Man ansåg att kvinnor genom idrotten kunde bli bättre rustade mödrar men inte på bekostnad att vara behagfulla. Deltagandet i manliga idrotter kunde ”förmanliga henne”. Därför gjorde samhällets män, ledarna inom RF (riksidrottsförbundet) med stöd av dåtidens expertis, allt för att utesluta kvinnor ur tävlingsidrotten och som ledare i idrott11. Den kvinnliga tävlingsidrotten sågs som omoraliskt, opassande och även skadlig, okvinnlig och helt emot könets natur12. Kvinnor bedrev trots detta idrott i såväl tävlings- som motionsform om än i mindre omfattning13. Under tidigt 1900- tal hela vägen fram till 1980-talet präglades skolämnet av könsåtskillnad och särundervisning14, även om det under 1950- och 60-talen förekom samgymnastik främst på lågstadiet. Undervisningens innehåll kom vid denna tid att innefatta alternativ till gymnastiken, som bollsporter, friluftsliv, hälsa och rörelseskolning för motorisk utveckling 15. I den första läroplanen Lgr 62 formulerades uttryckligen att flickor och pojkar från femte årskursen skulle ha möjlighet att bilda skilda grupper, det gavs dock ingen förklaring till varför, utan detta antogs vedertaget. För flickorna betonades den estetiska gymnastiken medan pojkarnas gymnastik försvann successivt och byttes mot tävlingsbetonad idrott16.

8

Larsson, H. (2003-06-22). Idrottens genus. Idrottsforum.org. Hämtad 2010-10-18 från http://www.idrottsforum.org/articles/larsson/larsson.html

9

Ekberg, J.E & Erberth, B. (2000). Fysisk bildning - om ämnet Idrott och hälsa. Lund: Studentlitteratur. s.79.

10

Larsson, H. (2001). Iscensättningen av kön i idrott. En nutidshistoria om idrottsmannen och

idrottskvinnan. Stockholm: HLS förlag. s. 134. 11

12

Larsson, H. (2001). Iscensättningen av kön i idrott. En nutidshistoria om idrottsmannen och

idrottskvinnan. Stockholm: HLS förlag. s. 133. 13

14

Larsson, H. Fagrell. B & Radelius, K. (2005-12 -14) Kön – Idrott – Skola. Idrottsforum.org. Hämtad 2010-10-18 från

http://www.idrottsforum.org/articles/larsson/larsson_fagrell_redelius/larsson_fagrell_redelius051214.html

15

16

(11)

11

I Lgr 69 betonas elevernas sociala, fysiska och estetiska utveckling och elevmedverkan, fritt skapande och individualisering makar undan den historiska fostran17.

Lgr 80 innebar inte bara nytt innehåll utan undervisningen kom att kallas idrott, i stället för gymnastik. Ämnets breddning stod i centrum och i denna läroplan såg man även en öppning mot könsintegrerad undervisning. I samklang med tidens jämställdhetssträvan beskriver läroplanen under rubriken bollspel och lek hur flickor och pojkar skall vänja sig att öva och spela tillsammans i lag. Denna utjämning skedde dock genom att betona att flickor borde få delta i det pojkar brukar göra och sällan i omvänd ordning. Flickundervisningen kom att försvinna18. I dagens läroplan Lpo94 belyser att eleverna skall ges utrymme att utveckla sin förmåga och odla sina intressen oberoende av könstillhörighet, då skolan är en plats som i hög grad bidrar till att forma elevers uppfattning om vad som är kvinnligt och vad som är manligt. De skall även ges lika möjlighet till inflytande över undervisningens arbetsformer och innehåll 19. I kursplanen för idrott och hälsa lyfts även idrottens jämställdhetsperspektiv samt ifrågasättandet av den idealbild av flickor och pojkar som idag finns inom kroppsutövningskulturen som en viktig diskussionsfråga 20.

17

18

19

Skolverket. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo

94. Stockholm: Fritzes. s.5. 20

Skolverket. (2000) Kursplan för idrott och hälsa. Tillgänglig 2010-10-11 från http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3872/titleId/IDH1010%20-%20Idrott%20och%20h%E4lsa

(12)

12

3 Teori

Teorier är mer eller mindre komplexa uppfattningar om sammanhang, förhållanden och företeelser som prövas mot den konkreta samhällssituationen21. Denna studies syfte tar avstamp i det vi idag kallar genusteori. Genusteorin är ett användbart forskningsanalytiskt redskap, men tyvärr råder inte konsensus i begreppets innebörd22. Nedan följer en beskrivning av olika perspektiv på begreppet genus och kända genusteoretikers tankar lyfts fram.

3.1 Genus som begrepp

Genus är ett mycket komplext begrepp vars innehåll varierar beroende av det perspektiv som antas23. Det svenska ordet genus härstammar från latinets gen-ere med innebörden slag, sort, släkte, kön. Ordet har sedan gått från den lingvistiska innebörden att särskilja substantivens han, hon, den och det, till sin idag mer komplexa definition24. Inte ens då man slår upp ordet i nationalencyklopedin återfinns en sann förklaring, här särskiljs de biologiska, humanistiska, grammatiska/lingvistiska, sociokulturella och matematiska förklaringsmodellerna25.

3.2 Studiens teoretiska utgångspunkt

Denna studie har sin grund i det socialkonstruktivistiska perspektivet på samhället och socialisationen samt det feministiska tänkandet kring genus. Inom dessa perspektiv står begreppet genus för det socialt och kulturellt konstruerade könet. Den syn på könen, som ärvts i generationer, vilken vi människor från födseln socialiseras in i, genom primär- och sekundär socialisation i hem, skola och arbetsliv26. Fokus kommer delvis att ligga på det nedärvda könet att vara kvinna eller man, men framförallt vid de sociala normer detta innefattar. Yvonne Hirdmans teori om samhällets genusordning liksom

21

Magne Holme, I. & Krohn Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa

metoder. Uppl. 2. Lund: Studentlitteratur.s.50. 22

Fagrell, B. (2000). De små konstruktörerna. Flickor och pojkar om kvinnligt och manligt i relation till

kropp, idrott, familj och arbete. Stockholm: HLS förlag. s. 68-69. 23

Ibid.

24

Hirdman, Y. (2001). Genus – om det stabilas föränderliga former. Lund: Liber.s.11.

25

Nationalencyklopedin, Sökord: Genus. Hämtad 2010-10-07 från http://www.ne.se.support.mah.se/sok/genus?type=NE

26

Barlebo Wennerberg, S. (2000). Socialkonstruktivism – positioner, problem och perspektiv. Stockholm: Liber. s.69- 73.

(13)

13

Connells socialkonstruktivistiska maskulinitetsteori kommer att anta en central punkt i arbetet. Det är även dessa teoretikers tankar som ligger till grund vid vår undersökning, analys, diskussion och slutsats. Vi avser dock inte att göra en fullständig redogörelse för varken genusbegreppet, Hirdman eller Connells teorier utan snarare lyfta fram dessa som ett teoretiskt analysredskap att använda då vi bearbetar insamlad data.

Yvonne Hirdman anses vara en av Sveriges främsta genusforskare. Hirdman använder kultur och litteraturhistorien, för att förklara det kulturella arv genusordningen bottnar i,27 där hon menar att mannen som norm är en djupt nedärvd kulturell självklarhet28.

Hirdmans teorier bygger på de stereotypa bilderna av manligt och kvinnligt, den generella synen på hur män respektive kvinnor bör vara. I sin beskrivning lyfter hon fram den naturliga genusordningen, som förklarar den normativa relationen män och kvinnor emellan. Genusordningen som ställer mannen över kvinnan ger också denne rollen att ta hand om henne då hon är mindre och svagare.29. Denna ordning leder fram till den teori Hirdman kanske gör sig mest känd för nämligen det stereotypa

genuskontraktet. Kontraktet fungerar som en kulturellt nedärvd styrd överenskommelse

vilken ger könen man och kvinna åtskiljda förpliktelser, skyldigheter och rättigheter beroende av det kön de tillhör. Med ordet genuskontrakt vill Hirdman förklara det strukturella tvång båda könen lever under, motsträvigt eller medgivet30. Även Connell berör kulturhistoriens och globaliseringens påverkan på genusordningen i världen och människans önskan eller motstånd att jämna ut genusklyftan i olika kulturer och religioner31. Han ställer sig bakom den franska kvinnorörelsens pionjär Simone de Beauvoirs socialkonstruktivistiska tankar, om att man inte föds till kvinna utan blir det. Likaså menar Connell att man inte föds till man, eller med maskulinitet, utan att kvinnlighet och manlighet är något människan själv konstruerar och har ett val att förhålla sig till32.

Med begreppet genuskontrakt vill Hirdman befästa den orörlighet som genom historien präglats könens villkor att vara kvinna och man33. Den underliggande förklaringen till hur kvinnans underordning blivit självklar, eftersträvad och oftast

27

Hirdman, Y. (2001). Genus – om det stabilas föränderliga former. Lund: Liber. s.19-22.

28 Ibid. s.60. 29 Ibid. s.80-81. 30 Ibid. s.84. 31

Connell, R.W. (2002). Om genus. Uddevalla: Mediaprint AB. s.145.

32

Ibid. s.15.

33

(14)

14

osynlig är det faktum att kvinnan föder barnet34. Kontraktets innehåll bygger nämligen på kvinnans roll att föda barn och mannens roll att beskydda och sörja för kvinnan35. Kvinnan skall sköta hemmets alla sysslor, detta är hennes skyldighet gentemot mannen, och som person underordnad, underrepresenterad och underbetald i samhället36. Hirdman menar att alla hot mot denna genusordning, detta grundkontrakt skakar hela det samhällerliga husets grund, ett hot som många räds, varför det blir så lätt att följa normen37.

Med begreppet hegemoni förklarar Connell den kulturella struktur som framhäver en grupps ledande plats i samhällslivet. Connell menar att en viss form av maskulinitet inte bara fungerar överordnat kvinnan utan på samma vis kan fungera överordnat gentemot män. Den hegemoniska maskuliniteten kan förklaras som den allmänt accepterade idealbild av hur en riktig man bör vara. Denna bild är inte statisk utan varierar över tid och olika platser38.

Hirdmans förklarar genusordningen samt Connells hegemoniska ordning genom en tusenårig tradition av samhällets syn på mannen som den sanna människan. Mannen som skapats till Guds avbild, man som i human, antikens man, maskulinitetens förfader39. Mannen som både i språk och tanke står före och över kvinnan. Mannen med de biologiska fördelarna såsom ”bäst” muskelstyrka, syreupptagningsförmåga, längd och snabbhet, högst tyngd och störst hjärna och det tidvis genom historien enda könet40. Hirdman menar att det är denna kulturhistoriska syn på mannen som än idag präglar vårt samhälle och därför belönas mannen med högst lön, högst position på arbetsmarknaden, i politiken och samhället i stort. Mannen som genom årtusenden stått som en självklar överordnad i samhället och kulturens hierarkiska logik ses därför i mångt och mycket som norm41. Olika typer av maskulinitet står att finna i olika samhällen och samhällsgrupper, men Connell menar att det finns en starkt rotad maskulinitetshierarki som urskiljer en genusrelation även män emellan. Han delar in de praktiker och relationer som skapar maskulinitetens huvudmönster i dagens västerländska genusordning i hegemoni, underordnande och delaktighet42. Connell

34

Hirdman, Y. (2001). Genus – om det stabilas föränderliga former. Lund: Liber. s.91.

35

Ibid. s.85-87.

36

Hirdman, Y. (2001). Genus – om det stabilas föränderliga former. Lund: Liber. s.81.

37

Ibid. s.102.

38

Connell, R.W (2008). Maskuliniteter. Uddevalla: Mediaprint AB. s.115.

39

Hirdman, Y. (2001). Genus – om det stabilas föränderliga former. Lund: Liber. s.60 -63.

40

Ibid. s.59.

41

Ibid. s.63.

42

(15)

15

menar också att de män som inte lever upp till denna maskulinitetens hegemoni, manlighetens ideal underordnas i den samhällerliga strukturen. Män och pojkar som inte uppträder enligt normen blir lätt klassade som mesar, morsgrisar, fegisar och ynkryggar och längst ner på denna hierarkiska trappa finner man homosexuella pojkar och män. Alla drag, gester och handlingar som uppfattas feminina är de som fungerar nedsolkande43.

Problematiken inom denna hegemonins maskulinitetshierarki är att det i själva verkat är få män som lever upp till de normativa kraven. De allra flesta män i väst kompromissar vardagligen med kvinnor vad gäller äktenskap, faderskap och samhällsliv. De respekterar sina fruar och mödrar och delar hushållssysslor som ansvar för barnen med dem. Däremot menar Connell att majoriteten män drar nytta av de fördelar som följer mäns överordnande av kvinnan. De utgör därför automatiskt en

delaktighet i det hegemoniska projektet, en del av patriarkatet, utan att behöva stå i

fronten och styra44.

Hirdman beskriver hur utvecklingen går framåt och män tvingas lämna plats för kvinnor på manliga arenor, dock på männens villkor. Det är trots allt männen som lämnar plats för det motsatta könet45. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet väcktes i det svenska samhället tankar om att lösa upp genuskontraktet och verka för en ny jämlik relation mellan könen, ett nytt jämlikt genuskontrakt46.

43

Connell, R.W (2008). Maskuliniteter. Uddevalla: Mediaprint AB. s.116-117.

44

Ibid. s.117-118.

45

Hirdman, Y. (2001). Genus – om det stabilas föränderliga former. Lund: Liber. s.109-116.

46

(16)

16

4 Tidigare forskning

Den tidiga idrottsforskningen tog i Sverige fart vid 1960- talets slut med idrottshistorik och idrottspedagogik i centrum. Denna tidiga idrottsforskning kan karakteriseras som könsneutral eller könsblind. Under forskningens tre första årtiondena förekom studier av kön, men fokus låg då kring ett neutralt kartläggande och konstaterande av könens olikheter i idrottsvanor och ingen vikt lades vid att bekräfta eller undersöka idrottens könsproblematik. Dagens idrottsforskning med start i det tidiga nittiotalet har sedan utvecklat nya frågeställningar genom att använda sig av nya intressanta perspektiv och teoretiska verktyg 47.

Kutte Jönsson belyser i sin artikel Cyborgatleterna är här?! Om genus,

”genfuskare” och idrottens hybrider, hur den moderna tävlingsidrotten är starkt präglad

av maskulinitetsideal samt maskulint färgad. Han beskriver hur idrotten blir ”könad” eftersom kvinnor och män delas in i olika klasser. Denna uppdelning av kön kan bidra till att upprätthålla en rådande genushirearki, där män och maskulinitet sätts över kvinnor och femininitet. Jönsson hänvisar till Connell som tar upp hur genushierarkin stärks på grund av männens större idrottsliga resultat, vilka ses som ett belägg för männens överlägsenhet och rätt att styra. Författaren menar på att denna genusordning gynnar män i större utsträckning, då idrotten är maskuliniserad och formad efter maskulina attribut. Detta menar Jönsson blir problematiskt, då det riskerar att ytterligare cementera de redan befintliga könstereotyperna, samtidigt som det blir legitimt för männen att behålla kontrollen över idrotten48.

Karin Grahn diskuterar i sin undersökning Flickor och pojkar i text och bild:

Konstruktioner av genus i idrottens läromedel hur genus skapas genom läromedel och

inom idrottens tränar- och ledarutbildningar. Enligt författaren är det exempelvis vanligt att termer av kön används vid beskrivning av idrottare, vilket medverkar till en stereotyp bild av både kvinnor och män, pojkar och flickor inom idrotten. Grahn tolkar Connells genusordning, vilken ordar kön efter mönster som grundar sig i föreställningar om- och maktrelationer mellan kvinnor och män samt maskulinitet och femininitet.

47

Larsson, H. (2003). Idrottens genus. s.2-3. Idrottsforum. org Hämtad 2010-10-22 från http://www.idrottsforum.org/articles/larsson/larsson.html

48

Jönsson, K. (2005- 08- 31). Cyborgatleterna är här?! Om genus, ”genfuskare” och idrottens hybrider.

Idrottsforum.org tillgänglig 2010-10-20

(17)

17

Grahn menar att genusordningen inom idrotten grundar sig i isärhållning och rangordning. Isärhållningen fungerar separerande där idrottens utövare delas in i klasser utifrån ålder, kön, funktionshinder osv. Rangordningen innebär att män, deras kroppar och de resultat de presterar, anses som norm inom idrotten. Då männen ses som potentiella innehavare av de bättre fysiska förutsättningarna49.

Fagrell, Larsson och Radelius artikel Kön – Idrott – Skola utgår från deras vetenskapliga studie som belyser konstruktionen av kön och synen på kroppen i undervisning inom skolämnet idrott och hälsa. Studien behandlar pojkar och flickors villkor i skolämnet idrott och hälsa och vad dessa i förlängningen ger för konsekvenser för deras lärande. Författarna visar att genusforskning i skolämnet idrott och hälsa är ett relativt outforskat område. De lyfter bland annat fram den radikala förändring som skedde då man gick från sär- till samundervisning. Studien gör gällande att det inte går att se flickor och pojkar som två skilda homogena grupper, trots att det ofta blir så under lektioner i idrott och hälsa, då skillnader inom könen kan vara lika stora som mellan dem. Flickor dras generellt till flickor och pojkar till pojkar vilket kan göra att det uppstår flick- eller pojkdominerade ”rum” i idrottssalen. Det går att se vaga mönster, men inget som stärker den traditionella bilden av att pojkar generellt som grupp föredrar en viss form av idrott och flickor som generell grupp, föredrar en annan typ av idrott. Det man dock kan se, är ett starkt inflytande från den manligt präglade tävlings- eller föreningsidrotten eleverna tar med sig in i skolämnet idrott och hälsa.

Uppfattningen att pojk- och flickgrupper är homogena och att flickorna under en lektion kommer i skymundan är vanlig bland lärare i ämnet idrott och hälsa. Detta används som ett starkt argument för att använda sig av särundervisning. Lärarna utgår från en generell bild att pojkar och flickor beter sig på ett bestämt sätt i ämnet idrott och hälsa, att det är pojkar som är de dominerande och flickan de underordnade. Studien visar på stundtals missnöje bland lärare i ämnet idrott och hälsa gällande samundervisning och att de gärna delar upp eleverna efter kön, medan lärare med könsindelad undervisning verkar mer nöjda. Författarna tolkar detta som att lärare i ämnet idrott och hälsa har svårt att hitta vägar och metoder för att motverka de traditionella könsmönster som finns, eller att intresse för detta saknas. Författarna menar

49

Grahn, K (2008- 09- 03) Flickor och pojkar i text och bild: Konstruktioner av genus i idrottens läromedel. Idrottsforum.org. tillgänglig 2010-10-15 från

(18)

18

med belägg från studien, att det är den ”pojkiga pojken” och ”flickiga flickan” som är stereotyperna och som gör att pojkar och flickor ses och behandlas som homogena grupper50.

I sin doktorsavhandling Idrottens kön. Genus, kropp, och sexualitet i lagidrottens

vardag beskriver Jesper Andreasson hur män liksom kvinnor inom enkönade lagidrotter

socialiseras in i genuskonstruktionen och genusordningen51. Andreasson lyfter fram idrotten och maskulinitetens historiska allians, hur idrotten skapats av och för män vilken bidragit att forma dagens idrottskultur. I sin studie av ett lag handbollsspelande män ser Andreasson hur gruppen skapar en kultur där rivalitet, tuffhet, kraft, mod, och okänslighet för smärta är egenskaper och värden som idealiseras, hyllas och premieras52. Maskulinitetens hegemoni uppträder som en kulturell skugga och reproduceras genom idolbilder, överdrivna mansideal och laganda. Den maskulina kroppen och psykets hårdhet lyfts i kontrast till det feminint kvinnliga eller homosexuella. På detta sätt skapar laget en gemensam antiidentitet och hävdar sin heterosexuella, maskulina, imaginära överordning. Dessa egenskaper är inte nödvändigtvis desamma som männen värderar eller agerar efter i samhällslivet utanför det slutna kollektivet.

Kvinnor som ger sig in i denna maskulina idrottens värld får ofta sin kvinnlighet liksom sin idrottsliga kompetens ifrågasatt 53. Andreasson har i sin studie även undersökt ett lag kvinnliga fotbollsspelare som tampas med denna identitetsproblematik. De egenskaper kvinnorna eftersträvar såsom tuffhet, fysisk styrka, hårdhet och snabbhet samt teknisk skicklighet, skiljer sig inte mycket från männens. Gruppen identifierar sig som pojkflickor och ser maskulina karaktärsdrag som positiva egenskaper i jämförelse med kvinnlig feminin passivitet, fåfänga och osjälvständighet. Författaren menar därför att även kvinnorna är ”med och bekräftar, upprätthåller och rekonstruerar en hegemonisk maskulinitet inom idrotten”54

50

51

Andreasson, J. (2007). Idrottens kön. Genus, kropp, och sexualitet i lagidrottens vardag. Lund: Lunds Universitet. s. 220. 52 Ibid. s. 23. 53 Ibid. s. 22. 54 Ibid. s. 215.

(19)

19

5 Metod

Följande kapitel beskriver vårt tillvägagångssätt, metodval, urval och de forskningsetiska överväganden vi gjort.

5.1 Kvalitativ och kvantitativ metod

Termerna kvalitativ och kvantitativ forskningsstrategi, används flitigt som begrepp inom forskningen och används som regler och principer för hur vetenskapligt arbete bör bedrivas55.

Den kvantitativa metodteorin omfattar ofta en stor population och har som syfte att undersöka något på bredden. Strategin är ofta strikt och strukturerad i sin utformning för att fastställa mönster, nå mätbara resultat och undersöka det genomsnittliga och generaliserbara,56. Undersökningar av detta slag skapas ofta med förutbestämda observationsschema och rangordningsskalor för att mäta frekvens 57. Syftet är att mäta kvantiteter, att svara på frågorna hur mycket? hur ofta? och i vilken utsträckning?58. Den kvalitativa metodteorin fungerar mer resonerande och inte lika generaliserbart som kvantitativa, då dess syfte är att närmare och mer djupgående undersöka en populations beteenden, erfarenheter, tankar eller känslor 59. Kvalitativa undersökningar ökar också möjligheten att förstå sammanhang och relationer samt upptäcka viktiga förhållanden i populationen som annars lätt förbises av frågeformulär och dylikt60. Hur uppdelningen mellan kvalitativ och kvantitativ forskning används i olika studier varierar men det är sällan så att en studie är enbart kvalitativ eller enbart kvantitativ. Ofta väljs metod utifrån undersökningens syfte. Den ena metoden bör heller inte ses som bättre än den andra, utan syftar till att åskådliggöra olika perspektiv61.

Vi hade från början bestämt oss för att göra en kvalitativ ostrukturerad undersökning och titta på populationens kroppsspråk, miner, gester och uttalanden. Vi var dock även

55

Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU Idrottsböcker. s.83

56

Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU Idrottsböcker. s.85.

57

Trost, J. (1994). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. s.18-24.

58

Hartman, J. (1998). Vetenskapligttänkande: från kunskapsteori till metodteori. Studentlitteratur: Lund. s.175.

59

Trost, J. (1994). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. s18-24.

60

Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU Idrottsböcker. s.265-266.

61

(20)

20

intresserade av att se mönster i hur undersökningsgruppen strukturerade sig i undervisningssituationen. Efter två utförda undersökningar bestämde vi oss därför för att även utforma ett enklare observationsschema som redskap för att, för oss själva fastställa om de mönster vi tyckte oss se verkligen gick att dokumentera. Således utfördes en kombination av likväl kvalitativa som mer strukturerade kvantitativa undersökningar.

5.2 Motivering av metodologiskt val

Datainsamlingsfasen är en central del av forskningsprocessen. Grundläggande är att insamlingsmetoden överensstämmer med undersökningens syfte och frågeställning. Valet av metod bygger på den kunskap undersökningspersonen har om olika metoder, dess styrkor och svagheter samt tidigare erfarenheter av datainsamling62.

Våra tidigare erfarenheter av datainsamling är tämligen små, men viss erfarenhet finns av att skapa, samla in och bearbeta data i form av observationer, enkäter och intervjuer, vilka utformats såväl kvalitativt som kvantitativt.

Främsta syftet med enkäter är att nå ut till en bred massa och undersöka generella mönster medan intervjuerna oftast syftar till att ta reda på respondenters personliga åsikter och tankar. Informationen framhävs dock alltid subjektivt till skillnad från observationer. Detta medför att undersökningsgruppen i intervjuer och enkäter riskerar att ge en ideal bild av hur de tror sig agera eller en bild av hur de vet att de borde göra, snarare än den sanna om hur de faktiskt gör63. Vi inte har som syfte att spegla populationens egenupplevda situation utan i stället se mönster i elevers beteenden och uttryckssätt. För att fastställa en eventuell genusordning i skolans undervisning i idrott och hälsa valdes observationer som den bäst lämpade metoden att nå syftet.

5.3 Observation som metod

Observation är ett av de medel vi människor ständigt använder oss av för att skapa sammanhang och skaffa information om vår omvärld. I vetenskaplig forskning görs detta på ett än mer systematiskt och fokuserat vis, då observatören besitter ett specifikt

62

63

(21)

21

syfte64. Oavsett observationens utformning är uppgiften som observatör generellt sett att dokumentera iakttagelser på ett så objektivt sätt som möjligt, detta för att kunna göra en konkret tolkning av insamlad data65.

Metodens styrka är att observatören möter den direkta verkligheten66 och populationen i dess naturliga miljö67.

Det finns två typer av observation, deltagande observation samt icke deltagande

observation. Deltagande observationer går ut på att observatören under en tid infiltrerar

undersökningsgruppen, för att bli en naturlig del av denna. Samtidigt utför observatören successivt observationer enligt sitt syfte, frågeställning och eventuella hypotes68. En stor fördel med deltagandeobservationer är att observatörens roll med tiden ”neutraliseras” i gruppen, vilket gör att undersökningsgruppen känner sig mer avslappnad och släpper en eventuell fasad 69.

Under icke deltagande observationer fungerar observatören mer vid sidan av gruppen. Oftast känner denna inte undersökningsgruppen sedan tidigare och har då heller inte några förutfattade meningar om denna. Rollen som observatör blir mer neutral, men kan upplevas som mer krävande för observatören då miljön är ny70.

Observation är en komplicerad, process då den kräver en koncentrerad närvaro av observatören. Problematiken ligger också i, att observatören är ett tolkande objekt, vilken redan i avläsningens situation naturligt väger in sina tankar och värderingar kring det observerade71. Framförallt riktas denna kritik till deltagandeobservationer, då observatören lättare negligerar eller normaliserar sådant som en utomstående observatör skulle lagt vikt vid. Då observatören redan innan datainsamlingen har ett förutbestämt syfte, hypotes och fokus är också risken att denna förbiser andra aspekter, som skulle kunna vara relevanta för studien72. Med detta sagt att vi är medvetna om och kommer att beakta ovanstående problematik i arbetet med våra observationer. Vi valde att variera

64

Patel, R. & Davidsson, B. (2003).. Forskningsmetodikens grunder. Uppl.3:11. Lund: Studentlitteratur.s.87.

65

Bell, J. (1995). Introduktion till forskningsmetodik. Uppl. 2. Lund: Studentlitteratur. s. 110.

66

Backman, J.(1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. s. 29-31.

67

68

Bell, J. (1995). Introduktion till forskningsmetodik. Uppl. 2. Lund: Studentlitteratur. s.109

69

Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU Idrottsböcker. s. 265.

70

Bell, J. (1995). Introduktion till forskningsmetodik. Uppl. 2. Lund: Studentlitteratur. s.110.

71

Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. s. 53.

72

(22)

22

våra roller i de olika grupperna. En av oss fungerade därför som deltagandeobservatör, medan den andra alltid observerade vid sidan om, som ickedeltagande observatör.

5.4 Urval

Undersökningarna är gjorda ur ett bekvämlighetsurval,73 det vill säga via tidigare etablerade lärarkontakter ur en så kallad ”tillgänglig grupp”74. Det har även funnits viss etablerad kontakt mellan delar av undersökningspopulationen och oss som observatörer, då vissa undersökningar gjorts på våra så kallade partnerskolor, skolor på vilka vi praktiserat vårt kommande yrke som lärare. Vi anser dock inte att denna tidigare kontakt varit av den karaktären att den påverkat populationen och undersökningens resultat negativt, vi anser inte heller att någon typ av beroendesituation uppstått75. Däremot anser vi att denna tidigare kontakt inverkat positivt och betryggande då vi setts som välbekanta ansikten för denna del av populationen som mött oss tidigare.

Undersökningspopulationen, det vill säga hela den grupp vi undersökt76, består av 133 elever i årskurs fyra och fem, 66 flickor och 67 pojkar. Observationerna genomfördes i en klass i årskurs fyra samt sex grupper i årskurs fem, på fyra sydskånska skolor. Skolorna är belägna i skilda kommuner med varierad socioekonomisk status77. Storleksskillnaden på skolorna är mellan fyrahundra och sjuhundra elever.

5.5 Forskningsetiska överväganden

Etikens uppgift när det gäller samhällsvetenskaplig forskning, är att klargöra sambandet mellan är och bör. Det gäller som forskare att finna det som faktiskt är, det gäller alltså att söka sanningen. Etiken har även som uppgift att kritiskt granska och ge riktlinjer till hur forskningsprocessen genomförs78. En undersökning måste vara hederligt utförd och får aldrig förvrängas, förfalskas, vara vilseledande eller plagierad79.

73

metoder. Lund: Studentlitteratur. s. 183. . 74

Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Uppl.3:11. Lund: Studentlitteratur. s.57.

75

Fundberg, Jesper (2008-09-03). Föreläsning - Intervjuer. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.

76

Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU Idrottsböcker. s. 92-93.

77

Nationalencyklopedin. Sökord: Socialgrupp. Hämtad 2010-10-19 från www.ne.se/socialgrupp?i_h_word=socioekonomisk .s.5-7.

78

metoder. Lund: Studentlitteratur. s.331. 79

Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer, inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab. Hämtad 2010-10-07 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf s.

(23)

23

I forskningssammanhang gör man ingen skillnad på etik och moral, varken vad gäller själva forskningen eller undersökningars utförande. Etiken kan delas upp i

forskaretik och forskningsetik. Forskaretiken talar om hur forskaren, studenten eller

undersökaren bör förhålla sig till deltagarna. En studie står och faller med deltagarnas förtroende, därför bör undersökaren alltid agera hederlighet, rättvist och ärligt samt värna om undersökningsgruppens integritet. Undersökaren bör även vara noga med att redovisa eventuella kommersiella intressen, tillika metod och resultat samt hålla allmänt god ordning bland sin dokumentation80. Forskningsetik talar istället om undersökningspopulationens rättigheter, vilka indelas i fyra huvudkrav, informations-,

samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet.

Informationskravet innebär att forskaren är skyldig att informera undersökningsdeltagare om projektets syfte och villkor för deltagande. Samtyckeskravet ser till att undersökningsdeltagarna när som helst innan studiens publicering har rätt att avbryta sin medverkan. Konfidentialitetskravet begär att alla personuppgifter skyddas och förvaras så att inga utomstående kan ta del av dem. Nyttjandekravet tillser att insamlat material endast används för forskningens ändamål 81.

Vi har i vår undersökning förhållit oss till dessa forskningsetiska principer som nedan följer. Ett missivbrev82 innehållande studiens syfte, våra kontaktuppgifter samt ett löfte om att data behandlas konfidentiellt skickades ut för godkännande till samtliga skolors rektorer samt berörda pedagoger innan studien genomfördes. På en av skolorna sändes på rektorns begäran, även ut ett liknande brev till populationens vårdnadshavare för underskrift, vilket föll mycket väl ut. Samtliga lappar utom två återkom jakande och påskrivna av vårdnadshavare. Vi valde därför att genomföra våra observationer så som tänkt och självklart låta dessa två elever delta, men bortsåg från dessa under observationen. Samtliga berörda eleverna, blev informerade om studien och ställde sig positiva till att medverka. Vi valde att inte gå in på vårt specifika intresse att undersöka genus, för att värna om studiens trovärdighet och resultat. För att värna om populationens integritet är även samtliga namn i studiens observationsresultat och analys fingerade.

80

81

Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer, inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab Hämtad 2010-10-07 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf s.7-10.

82

(24)

24

5. 6 Observationernas struktur

Nedan följer en förklaring till hur vi genomfört våra observationer.

Varje observation utfördes under en om femtio till sextio minuter lång lektion i idrott och hälsa. För att få ett jämförbart undersökningsmaterial med möjlighet att urskilja mönster, genomfördes samma lektionsplanering i samtliga sju undersökningsgrupper. Lektionen var indelad i fem moment, en inledande presentation av oss och vårt upplägg, en uppvärmningslek, ett huvudmoment indelat i två till tre perioder och lika många

taktiksnack samt en avslutande diskussion.

Under presentationen berättade vi vilka vi var och varför vi var där. Vid denna introduktion fick vi även elevernas medgivande till studien. En av oss observatörer ansvarade sedan för uppvärmningsleken, detta för att neutralisera vår närvaro i gruppen och skapa ett förtroende mellan oss och eleverna. Efter uppvärmningen återsamlades gruppen för instruktion av huvudmomentet. Huvudmomentet vi valt är samma lek som inspirerat oss till detta arbete. En lek som vi anser vanligt förekommande i skolämnet idrott och hälsa och som presenterades enligt samma regler på samtliga skolor. Leken visade sig vara välbekant för samtliga undersökningsgrupper och går under namnet ”catch the flag” eller ”flaggan” ute på skolorna.

Leken kan beskrivas som en strategilek, där eleverna delas i två lag, på varsin identisk planhalva. Varje lag har i uppgift att, i nederkant av egen planhalva, vakta tre ringar med vardera två ”flaggor”. Lagets uppgift är också att ta sig in på motståndarlagets plan och stjäla deras flaggor. Detta är dock ett riskfyllt uppdrag då man kan fångas av motståndarlaget och placeras i deras fängelse. Då blir uppgiften för laget att även rädda sina medspelare, antingen ensam eller två och två hållandes hand. Efter huvudmomentets avslut återsamlades eleverna för en avslutande diskussion där de utvärderade och sammanfattade lektionen tillsammans med sin lärare.

(25)

25

6. Resultat av observationerna

Nedan följer våra sammanställda anteckningar över den stämning, de generella mönster vi genom observationerna identifierat, varvat med elevers kommentarer och uttryck.

6.1 Observation 1 - 21 september 2010

Åk 5: totalt 14 elever, 7 flickor och 7 pojkar.

Eleverna droppade lugnt och sansat in i salen, småpratade och satte sig på läktaren i väntan på att hela gruppen samlats och att lektionen skulle börja. Den första eleven som kom in var en flicka som satte sig ensam på mittenbänken av tre, tre pojkar kom sedan och placerade sig på raden bakom varpå flickan valde att hoppa ner en rad och sätta sig längst ner. Läktaren fylldes sedan på och uppdelningen fortsatte då pojkgrupper och flickgrupper placerade sig om vartannat. Två pojkar, A och B, sitter tillsammans och samtalar när en tredje, pojke C, kommer in och sätter sig på bänkraden under. En av pojkarna, pojke A flyttar då ner och sätter sig bredvid C varpå pojke B flyttar efter. Pojke B blir då avvisad av A med en viskning, läraren hör detta och kommenterar händelsen och B sitter kvar. Stämningen i gruppen var lugnt positiv och eleverna småpratade lågt sinsemellan innan lektionen började.

Lektionen inleddes med en presentation av oss och introduktion av

uppvärmningsleken. Vi upplevde gruppen som skötsam, ”väluppfostrad” och med stor

respekt för lärarens auktoritet. Efter introduktion och genomförd uppvärmningslek återsamlades elevgruppen på läktaren för genomgång av huvudmomentet. Den positiva stämningen i gruppen ökade efter uppvärmningen och när de informerades om huvudmomentet, en lek som de hade förförståelse för och hade lekt tidigare.

Läraren delade in eleverna i två lag, lag 1 med fyra pojkar och tre flickor samt lag 2 med tre pojkar och fyra flickor.

Läraren gav eleverna några minuters taktiksnack. En pojke i lag 2, samma pojke B som ovan nämnts i samlingssituationen, uttryckte först ett önskemål i gruppen ” Jag vill vakta”. En annan pojke, pojke D kommenterade, ”Jag vill springa, två tjejer springer” varpå pojke B snabbt ändrar sig ” Jag ska också springa”. Då huvudmomentets första del skall starta står två flickor tillsammans småpratar, ett par pojkar går då fram och säger till dem att sprida ut sig. Läraren ger sedan signal och leken börjar.

Lag 1 inleder med en elev som vakt vid var och en av de tre ringarna, inledningsvis är detta två flickor och en pojke. Efter en stund beordrar en flicka, en pojke i sitt lag att

(26)

26

ställa sig och vakta en ring, ”Alex, vakta skatten här!” och syftar på flaggan. Pojken springer utan att opponera sig fram och ställer sig vid ringen för att vakta, men efter endast några sekunder tillkallar han en annan flicka i laget för att byta. ”Nehe, försök inte” skriker flickan tillbaka och fortsätter utan vidare notis. Pojken står kvar, men bara sekunder senare kommer en vad vi upplever försiktigare flicka fram och byter av pojken.

Även i lag 2 inledde två flickor och en pojke att vakta posterna vid de tre ringarna. Pojken byttes dock snabbt ut till en flicka, efter att han påkallat gruppens uppmärksamhet ”hallå, vem kan byta med mig”. Generellt sett, ser vi att flickorna håller sig kring rockringarna och att pojkarna är mer aktiva i löpningar över på motsatt sida för att ta ”flaggor”. Det är också pojkar som i störst utsträckning blir tagna och sätts i fängelse.

De båda lagen får nu ett par minuter för ett andra taktiksnack. Lag 1 samlas i en klunga som är tät och i denna sker viskningar. En flicka i lag 2 säger ”vi tre springer” och syftar då på sig själv och två flickor bredvid henne, varpå hon ger order till den fjärde flickan i laget ”du vaktar” och ställer sedan en fråga till en pojke i laget ” och kan du vakta?”. Pojken går med på det, men säger att han bara tänker vakta en stund och menar att sen får någon annan ta över, varpå flicka A säger ”Vi gör så, de tre vaktar först och så byter vi sen”.

Huvudmomentets andra del startar och båda lagen inleder på samma vis som tidigare omgång med två flickor och en pojke att vakta varje lags flaggor. Det är lite stiltje på planen till en början, men detta ändras fort och aktivitetsnivån i salen höjs markant. I lag 1 tar det bara någon minut innan den vaktande pojken lämnar sin ring, varpå en av flickorna skriker ”någon får vakta här, en gul får vakta här” och syftar på den lediga ringen med flaggor. Leken fortlöper med hög aktivitet. Det springer in en flicka från lag 2 i en av lag 1s ringar och då uppstår en diskussion med en flicka från lag 1 som menar att hon tagit flickan från lag 2. En pojke från lag 1 som inte alls har sett situationen lägger sig i, och hjälper motståndarlaget genom att säga ”Men hallå, hon är fri där”. Flickan från lag 2 går ändå mot fängelset, då lägger sig läraren i och förtydligar att om man har en fot i ringen så är man fri. En pojke säger rakt ut, inte riktat till någon särskild, ”Jag ska rädda Ofelia, det får man”. En annan pojke lyckas få tag i en av motståndarlagets flaggor och tar den in på den egna sidan, då en medspelande pojke utbrister ”Härligt Gurra!”.

(27)

27

En pojke som sitter i fängelset på motsatt sida försöker påkalla uppmärksamhet genom att ropa ”Julius, George, rädda mig”. En pojke springer då för att rädda honom, men blir upphunnen av en flicka och tagen. De båda pojkarna opponerar sig mot detta och menar på att ”han var inne” och syftar på mattan som är fängelse, varpå flickan ger sig och springer därifrån.

I lag 2 blir en pojke tagen av en flicka från lag 1 men menar på, ”Du nuddade inte” och flickan svarar ”Det gjorde jag visst”, pojken skriker tillbaks ”Näääee” och springer därifrån. Det börjar närma sig slutet på lektionen och bara någon minut återstår av leken, då två pojkar, en med motståndarnas sista flagga i handen, samt en flicka tar skydd i två av motståndarlagets ringar. Flickan erbjuder att ”offra sig” och bli tagen för att någon av pojkarna skall kunna fly med flaggan. De båda pojkarna tittar på varandra men svarar inte flickan och pojken utan flagga i handen säger till den andre pojken ”ska jag offra mig istället?”. Leken och lektionen avrundas i en avslutande diskussion och stämningen är generellt god i gruppen, på väg mot återsamlingen utbrister en pojke ”Vi vann”.

6.2 Observation 2 -21 september 2010

Åk 5: totalt 14 elever, 9 flickor och 5 pojkar. Dessutom satt en flicka på läktaren, hon var inte var ombytt eller deltog då hon inte mådde bra.

Eleverna droppar lugnt in i salen och sätter sig på läktaren. Här är gruppindelningen mellan könen tydlig då flickor sitter för sig och pojkar för sig. En kort presentation genomförs och uppvärmningsleken instrueras. Stämningen i gruppen är god och eleverna lyssnar och genomför uppvärmningsleken mycket engagerat. Läraren inleder sedan genomgången av lektionens huvudmoment. Den första frågan som uppkommer är från en pojke som undrar hur man ska vinna leken. En flicka räcker upp handen och frågar om man får ta flera flaggor åt gången. Flickan som undrar är den som inte är ombytt, en pojke, pojke A, som tydligt utmärker sig som en stark personlighet i gruppen, intar något av en ledarroll och frågar ”ska Louisa vara med nu?” om inte ”varför frågar hon då?”. Man kan se hur flickan krymper på sin plats och inte har något svar att ge. Läraren tar flickan i försvar och börjar sedan dela in eleverna i lag.

Eleverna delas in i två lag, där lag 1 består av fyra flickor och tre pojkar och lag 2 av fem flickor och två pojkar. När lagen blir uppdelade får lag 1 blåa band och då utbrister

(28)

28

en pojke från laget ”Blå är bäst, blåa är bäst”. Innan leken sätts igång får respektive lag några få minuter till taktiksnack för att prata ihop sig.

I lag 1 uppstår direkt en diskussion då pojke A från laget höjer rösten för att överrösta övriga, han diskuterar med en flicka och säger ”Varför? Varför? Som om jag bryr mig”. En flicka påtalar då ” Varför ska alltid tjejerna?” och syftar på att vakta flaggorna i ringarna, ”det är precis så som förra gången” menar hon. En av eleverna tillkallar läraren och berättar om deras diskussion och säger ”Men han tycker jag ska vara vakt. De (syftar på pojkarna) tycker hela tiden att killarna ska springa och tjejerna ska vakta”. En pojke som varit ganska tystlåten och lågmäld säger ”Men jag står”, varpå en flicka i gruppen säger ”vi byter tjej till tjej”. Situationen lugnar sedan ner sig efter att läraren pratat med laget och eleverna sprider ut sig på sin planhalva i väntan på att leken ska börja.

Huvudmomentets första del startar och det är en aning statiskt i början, då båda lagen har placerat ut sina vakter, en pojke och två flickor i respektive lag, och där de övriga bara doppar tårna över mittlinjen. Ganska snart ökar risktagandet och det blir full fart på leken.

En flicka i lag 1 skriker till sitt lag ”Hallå, befria Jonte”, men ger sig inte ut till fängelset själv. En mycket utmärkande flicka, flicka A påkallar uppmärksamheten från både motståndare och lagkamrater genom att säga ”Jag är inte feg, kolla!” samtidigt som hon springer över på motståndarlagets sida.

På Lag 2 sida sker det snabbt ett byte av pojken som vaktade vid ena ringen och alla tre ringarna vaktas sedan av flickor. Dessutom står en flicka som extravakt vid en av ringarna, så fyra av fem flickor står som vakt för att skydda lagets flaggor. Första delen blåses av och de båda lagen får en ny chans att prata taktik.

Under det andra taktiksnacket i lag 2 tar en flicka kommandot och menar på att hon själv, en annan flicka och en pojke kan vakta. Hon frågar inte, utan väljer ut. En pojke i laget föreslår att han kan rädda dem som åker i fängelset istället för att vakta.

Huvudmomentets andra del börjar. Lag 1 inleder med två flickor och en pojke på

vaktposterna, detta ändras dock efter bara någon minut då en av de flickor som vaktar avlöses av en pojke. Flickan vid ringen bredvid säger till pojken ”Anton, passa din så tar jag här” och pekar på den ring hon själv står vid.

I lag 2 så är det exakt samma elever som vaktar denna omgång som vaktade den första, två flickor och en pojke. En av flickorna vaktar hela leken igenom till och med när ringen är tom från flaggor.

(29)

29

En pojke blir tagen, han skyller då på att flickan som tog honom stod för nära ringen. Flickan svarar ”Men jag var faktiskt på väg att springa” och pojken säger då ”Men okej, sååå nära!” och visar en liten glipa mellan händerna. Irriterat ger sig pojken till sist och går till fängelset. Tiden för leken rinner ut och eleverna samlas på läktaren för att avsluta lektionen.

Under den avslutande diskussionen frågar läraren eleverna om vad som var bra och vad som kunde förbättrats under lektionens gång. Diskussion uppstår och det blir lite oenigheter om enskilda händelser från leken, pojke A som vi upplevt som mest tävlingsinriktad under leken höjer då rösten och säger ”Skit samma, det var bara lek”. Läraren instämmer i detta och elevernas diskussion får ett abrupt slut.

6.3 Observation 3 - 24 september 2010

Åk 5: totalt 20 elever, 8 flickor (två av dem deltar ej) och 12 pojkar.

Omklädningsrummen på denna skola är i direkt anslutning till salen och eleverna kommer in i klungor om två eller fler, någon enstaka ensam. En pojkgrupp springer in och börjar leka med de material som lagts fram. Ljudnivån är hög och gruppen upplevs som orolig och stökig. Det tar några minuter innan läraren samlat eleverna och fått dem att återlämna det material de lekt med. Ett ständigt sorl hörs, några killar bufflar till varandra och en flickgrupp skrattar ljudligt. Eleverna sätter sig huller om buller på golvet. En pojke halvligger, tre andra har stängt in sig i ett bandymål invid en vägg och sitter och skrattar förnöjt. En flicka sitter i knäet på en annan och flätar håret. Då läraren introducerar dagens upplägg börjar genast en tongivande pojke, pojke A protestera, han blir upprörd över att de gjort huvudmomentet nyligen och många elever, i synnerhet en grupp pojkar höjer sina röster för medhåll. Läraren höjer rösten, agerar lugnt och tystar gruppen och menar på att han redan förberett dem på detta innan lektionens start varpå

presentationen och sedan introduktionen av uppvärmningsleken påbörjas.

Under introduktionen av uppvärmningsleken gör pojke A sig på nytt tongivande genom att spela Allan inför kompisarna och låtsas att han inte förstår lärarens instruktioner ”Asså jag fattar ingenting”, sucka och klaga högt.

Läraren delar in eleverna i lag, han inleder med att dela in pojkarna och omedelbart börjar dessa ta plats i sina lag. Då specifika pojkar delas in hörs höga segerrop och gester från två pojkgrupper, grupperna omfamnar de nya medlemmarna och en grupp

(30)

30

hoppar. Då flickorna delas in hörs också en del gälla rop och omfamningar sker kors och tvärs mellan flickor som inser att de får vara i samma lag.

Uppvärmningsleken inleds och det dröjer inte länge förrän pojke A än en gång utmärker sig. Han upplever att hans lag blir orättvist behandlat och protesterar högljutt. ”Nä, nä det kan fan inte va sant, det e inte sant”, han stirrar ner i golvet och går av planen, sparkar till en bänk och sätter sig sedan ner. Man kan se hur aggressionen bubblar i honom.

Efter uppvärmningsleken är delar av gruppen irriterad och det ligger en hätsk stämning i luften vid introduktionen av huvudmomentet. Eleverna blir introducerade för reglerna och än en gång uppdelade i lag. Ljudnivån är mycket hög och läraren uppmanar till några minuters taktik i lagen. Lag 1 består av tre flickor och fem pojkar och lag 2 även de av tre flickor och fem pojkar.

Lag 1 samlas till sitt första taktiksnack i en klunga, håller armarna runt varandra och sänker rösterna för att inte motståndarlaget skall höra vad som sägs. En pojke, pojke B inleder med att diktera förutsättningarna, ”tre vaktar”. En annan pojke kommenterar utan att vara utpekad ”jag tänker inte skydda hela tiden”. Gruppen pratar i mun på varandra. En flicka upprepar, ”kan inte tre skydda”. En pojke uppmanar, ”vi skriker hata röda” (motståndarlaget har röda band på sig) och pojken börjar skrika. Genast hänger två andra pojkar och en flicka på idén och ringen börjar lösas upp.

Lag 2 samlas även de i en klunga där de håller varandra om ryggen med armarna. Det går inte att höra vad de pratar om eftersom alla pratar i munnen på varandra, till slut får en flicka nog och hon säger ”Hallå, kan ni vara tysta”, pojkarna i gruppen fortsätter att prata och flickan säger återigen ”Tyst, tysta!”. Läraren meddelar att tiden är ute och gruppen hinner inte prata mer, de beslutar sig för att sträcka in händerna i ringen och gemensamt skriker det ”wooåååhhhh”.

Läraren startar huvudmomentets första del. I lag 1 ställer sig inledningsvis en flicka och två pojkar vid ringarna för att vakta. En av pojkarna lämnar dock snart ringen tom och springer ut på planen. Flickan som vaktar en ring blir frustrerad och skriker ut ”vem vaktar där?” och pekar mot den tomma ringen men ingen tycks lägga märke till henne. Hon står sedan och vaktar ”sin” ring under hela första halvlekens gång. Vid upprepade tillfällen påkallar hon lagets uppmärksamhet ”men ärligt, jag kan inte bara stå här och vakta”. Med en ring tom lämnar även den andra pojken sin plats som vakt och jagar motståndare. Han återkommer dock till samma ring kontinuerligt.