Slutsats och vidare forskning

6.1 Slutsats

Detta kapitel kommer besvara uppsatsens frågeställningar:

● Hur beskrivs Norrcitys identitet i plandokumenten från 1970-talet och 2010-talet, vilka visioner för stadsdelen förekommer?

● Vilken identitetsutveckling går att urskilja från beskrivningen av Norrcitys identitet och visioner mellan 1970-talen och 2010-talet och hur har det påverkat stadsdelen?

Platsens identitet formas av den förväntade fysiska gestaltningen, funktionen på platsen och människornas relation till platsen, och är föränderlig över tid. Förväntningarna på platsen är kopplade till vilket syfte platsen har. Varje plats är unik, detta på grund av att varje plats har en unik kombination av historiska händelser, yttre påverkan och sociala relationer. Detta gäller även stadskärnan, där den förväntade funktionen länge har varit handeln. Kommunen sätter förutsättningar för hur ett område ska utvecklas, trots detta finns det fortfarande andra saker som påverkar stadskärnans identitet. Attraktivitet är ett önskat utfall utifrån visioner från båda perioderna som lyfts i uppsatsen. Däremot är attraktiviteten i sig

föränderlig, subjektiv och påverkas av globala strukturer och trender. Kommunens påverkan på

identitetsskapandet är till viss del begränsad, mycket på grund av att denna process är svårkontrollerad.

Norrcitys identitet beskrivs i plandokumenten genom den fysiska gestaltningen, utbud på platsen, visioner och vem området planeras för. Den fysiska gestaltningen i området beskrivs i båda perioderna ha en historisk prägel med mycket äldre arkitektur som önskas bevaras. På 1970-talet diskuteras dock

möjligheten att utföra en totalsanering och modernisering av området, vilket kunde risker att ta bort den historiska prägel som på 2010-talet beskrivs karaktärisera stadsdelens, och kanske hela Örebros, identitet. Syftet för stadsdelen präglas av att Norrcity har gått från att i början av 1900-talet vara en huvudsaklig del av stadskärnan till att på slutet av 1900-talet hamna efter i utvecklingen på grund av Södercitys

totalsanering och uppbyggnad av köpcentrum, som ledde till att Södercity blev ett dominant kommersiellt centrum. På 1970-talet försökte detta bemötas med visioner om att bli ett konkurrerande komplement till Södercity och lösningen på detta skulle vara att bygga ett kommersiellt multicenter och attrahera större etablerade kedjor till området. Det fanns också en tydlig önskan om att öka befolkningsantalet i området, detta genom att locka till sig familjer. På 2010-talet stod Norrcity som stadsdel inför nya utmaningar. Handeln utmanas av internetbaserade lösningar, externa köpcentrum samt den fortsatta konkurrensen med Södercity. Visionerna från 2010-talet visar dock på en önskan om att bli ett komplement till Södercity. Lösningen på detta innefattar fler funktioner som kulturella evenemang, restauranger, pubar och caféer. Också Örebro Businessens District önskas skapa ett kompletterande syfte för stadsdelen. Denna satsning skulle kunna bidra till att den kreativa klassen tilltalas av området. Utbudet i Norrcity ska också vara

35 “exklusivt, tokbilligt och annorlunda” (Örebro kommun 2013, s. 9). De förändringar som beskrivs ovan är förenliga med de ideal som förekommer under den tidsperiod som planeringsdokumenten uppkommer.

Norrcitys identitetsutveckling under dessa perioder påverkas av konkurrensen med Södercity. De åtgärder och visioner som presenterats från 2010-talet kan ses som ett försök till att återigen bli en större del av Örebros stadskärna genom att komplettera Södercity. Detta medan visioner och åtgärder på 1970-talet var mer inriktade på att konkurrera med Södercity. Våra slutsatser blir att stadsdelens identitet under de undersökta perioderna är splittrad, då visionerna visar på ett aktivt sökande efter ett tydligt syfte och en tydlig identitet.

6.2 Vidare forskning

Platsidentitet är ett väl diskuterat ämne inom många olika vetenskaper. Denna uppsats har haft fokus på hur kommunen förmedlar bilden av stadsdelens identitet i plandokument, samt hur detta har förändrats över tid. De resultat som presenterats skulle kunna bidra med information som Örebro kommun kan använda vid utvärdering av utfallen av de visioner som presenteras i plandokumenten.

Vidare forskningsfrågor som kan komplettera denna uppsats kan en mer social inriktning på Norrcitys uppfattade identitet. Denna uppfattade identitet kan sedan jämföras med den bild av stadsdelen som kommunen presenterar, för att undersöka ifall dessa är likvärdiga eller om skillnader finns, samt hur detta påverkar området.

36

Litteraturlista

Anselmsson, J. (2016). Effects of shopping centre re-investments and improvements on sales and visit growth, Journal of Retailing and Consumer Services. ss. 139-150.

Arvidsson, Maria. (2003). Fotografi som empiri. I Sparrman, Anna., Torell, Ulrika., & Åhrén Snickare, Eva. (2003). Visuella spår: Bilder i kultur- och samhällsanalys. Lund: Studentlitteratur.

Bergman, Bosse. (2003). Handelsplats, shopping, stadsliv: En historik om butiksformer, säljritualer och

det moderna stadslivets trivialisering. Stockholm: Stehag: Symposion.

Björk, Cecilia., Nordling, Lars. & Reppen, Laila. (2012). Så byggdes staden. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst.

Boréus, Kristina & Bergström, Göran. (2018). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig

text- och diskursanalys. Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, Alan. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (Upplaga 3. ed.). Stockholm: Liber.

Danermark, Berth & Ekström, Mats & Jakobsen, Liselotte & Karlsson, Jan. (2018). Att förklara samhället. Tredje upplagan. Lund. Studentlitteratur.

Eriksson, Christina. (2019). 33 butiker har slagit igen på sex år. Nerikes Allehanda. 4 november, ss. 4-5.

Florida, Richard. (2014). The Creative Class and Economic Development. Economic Development

Quarterly, Volym 28(3), ss. 196-205.

Fors, Vibeke & Bäckström, Åsa. (2017). Visuella metoder. Lund. Studentlitteratur.

Fredriksson et.al. (2019). Retail Destination. (Handelsrådets forskningsrapport 2019:5). Lund: Handelsrådet. https://www.handel.lu.se/media/handel/2019-5-retail-destination.pdf

Gottfridsson, Hans Olof. (2019). Visioner om god stadsplanering i historisk belysning. I Forsberg, Gunnel (red.). (2019) Samhällsplanering teori och praktik. Stockholm: Liber.

Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn. (1997). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa

metoder (uppl. 2.). Lund: Studentlitteratur.

Lindberg, Malin. (2019). På spaning efter platsinnovativa stadskärnor. I Forskningsrådet, Spaning på

stadens utveckling - Svenska stadskärnor. ss. 33-35. tillgänglig via

https://www.svenskastadskarnor.se/content/uploads/2019/05/Forskarspaning-Pocket-2019-lr.pdf [2020- 04-01].

37 Listerborn, Carina. (2019) Flaggskeppsplanering: Fjärde stadsrummet som ny vision för Malmö. I Forsberg, Gunnel (red.). (2019) Samhällsplanering teori och praktik. Stockholm: Liber.

Massey, Doreen. (1994). Space, place, and gender. Minneapolis: University of Minnesota Press.

Mihaescu, Oana. (2019). Stadskärnan är död. Länge leve stadskärnan. I Forskningsrådet (red.) Spaning på

stadens utveckling - Svenska stadskärnor. ss. 17-20, tillgänglig via

https://www.svenskastadskarnor.se/content/uploads/2019/05/Forskarspaning-Pocket-2019-lr.pdf [2020- 04-01].

Peng, Jianchao., Strijker, Dirk., & Wu, Qun. (2020). Place Identity: How Far Have We Come in Exploring

Its Meanings? Frontiers in Psychology, 11, 294.

Sparrman, Anna., Torell, Ulrika., & Åhrén Snickare, Eva. (2003). Visuella spår: Bilder i kultur- och

samhällsanalys. Lund: Studentlitteratur.

Thufvesson, Ola. (2019). Stadskärnan – en historisk spaning. I Forskningsrådet (red.) Spaning på stadens

utveckling - Svenska stadskärnor. ss. 12-13, tillgänglig via

https://www.svenskastadskarnor.se/content/uploads/2019/05/Forskarspaning-Pocket-2019-lr.pdf [2020- 04-01].

Tuan, Yi-Fu. (1974). Space and place: Humanistic perspective. I: Agnew, John, Livingstone, David N. & Rogers, Alisdair. (red.) Human geography an essential anthology. (1996). ss. 444-457. Oxford: Blackwell.

Ujang, Norsidah. & Zakariya, Khalilah. (2015). The Notion of Place, Place Meaning and Identity in Urban Regeneration. Procedia - Social and Behavioral Sciences. 179, ss. 709-717).

Wahlström, Mia. (2019). Sökandet efter stadens själ, i Forskningsrådet. Spaning på stadens utveckling -

Svenska stadskärnor. ss. 30-32.

https://www.svenskastadskarnor.se/content/uploads/2019/05/Forskarspaning-Pocket-2019-lr.pdf [2020- 04-01].

Waldén, Katja. (1977) Boken om Örebro, Lund: Bröderna Ekstrands Tryckeri.

Örebro kommun. (1974). Kommunplan, kapitel 9, Örebro innerstad. Örebro: Örebro kommun.

Örebro kommun. (1978a). Norrcity - Freden. Örebro: Örebro kommun.

Örebro kommun. (1978b). Norrcity - Sammanfattning. Örebro: Örebro kommun.

38 Örebro kommun. (1980). Norrcity - Slutrapport. Örebro: Örebro kommun.

Örebro kommun. (2008). Stadsliv - en vision för stadskärnan. Örebro: Örebro kommun. https://www.orebro.se/download/18.1d8f9a39155628f738416753/1467966300536/Stadsliv+- +en+vision+f%C3%B6r+stadsk%C3%A4rnan.pdf [2020-04-27].

Örebro kommun. (2013). Planunderlag för Norrcitys utveckling. Örebro: Örebro kommun.

https://www.orebro.se/download/18.5343a44a16a31b1864f2a4d/1557488362036/Utvecklingsf%C3%B6rs lag%20f%C3%B6r%20Norrcity.pdf [2020-02-20].

Örebro stadsarkiv. (2019). Örebros historia.

https://extra.orebro.se/stadsarkivet/orebroshistoria.4.25c3cae1152fe3754e215abf.html [2020-05-06].