6. DISKUSSION
6.3 Slutsats och vidare forskning
Slutsatsen av studien är att vårdhunden kan bidra med en ökad känsla av
sammanhang för äldre med en demenssjukdom. Den mest framträdande faktorn var den ökade motivationen som uppstod vid träningen tillsammans med
vårdhunden. Anledningen till denna motivationsökning var att hunden bidrog till en kravlösare träning som präglades av en lekfullhet samt att hunden var i fokus under träningen. Även hanterbarheten visade på en ökning eftersom vårdtagarna påvisade en förändring i sitt sätt att hantera utmaningar som uppkom. Begriplighet var den faktorn som påverkades minst hos vårdtagarna. Dock visar resultatet att en ökade sociala kontakten mellan vårdtagarna och vårdpersonalen ledde till en bättre förståelse för den äldre. Detta kan gynna den individanpassning som Socialstyrelsen (2010) belyser är viktig och därmed möjliggörs det att behandlingen struktureras på ett sätt som gynnar vårdtagarnas känsla av
begriplighet. Informanterna upplevde arbetet tillsammans med vårdhunden som mestadels positivt och de beskrev att deras arbete blivit roligare sedan vårdhunden implementerades i verksamheten. De effekter som personalen upplevde att
vårdhunden bidrog med var en ökad motivation, bekräftelse genom full uppmärksamhet samt ökade de sociala kontakterna.
Det informanterna hade gemensamt i denna studie var att ingen av dem arbetade heltid som hundförare utan arbetade till största del som undersköterska i
verksamheten. Därmed visar inte resultatet huruvida tillgången till vårdhunden påverkar effekten, eftersom informanterna hade liknande tillgång till hunden samt hur långvarig effekten är. Tidigare nämndes Blackshaw som genomförde en studie över hundens inverkan på äldre som befinner sig på ett vårdhem (Norling, (2002). Studiens resultat visade att den inverkan hunden ansågs ha även kvarstod efter att hunden lämnat vårdboendet (a a). Därmed vore det intressant för vidare forskning att undersöka hur långvarig effekterna av vårdhunden är samt vilken utsträckning hunden behöver vara närvarande för bästa möjliga effekt.
REFERENSER
Aspers P, (2013) Etnografiska metoder. Malmö: Liber.
Beck-Friis B, (1988) Hemma på Baltzargården. Om vård av åldersdementa i
gruppboende. Örebro: Libris.
Beck-Friis B, (2012a) Hunden i institutionell äldrevård. I: Beck-Friis B, Strang P, Beck-Friis A, (2012) Hundens betydelse i vården- erfarenheter och praktiska råd. Stockholm: Gothia förlag AB, s. 19-24
Beck-Friis B, Strang P, Beck-Friis A, (2012) Hundens betydelse i vården-
erfarenheter och praktiska råd. Stockholm: Gothia förlag AB
Beck-Friis B, (2012b) Minnen och erfarenheter från arbetsliv och som hundägare. I: Beck-Friis B, Strang P, Beck-Friis A, (2012) Hundens betydelse i vården-
erfarenheter och praktiska råd. Stockholm: Gothia förlag AB, s 101-109.
Bergler R, (1992). What Pets Mean to Humans: Well-Being and
Quality of Life. Bonn University, IAHAIO konf. Paper, 1992.
Bird M, Blair A, (2010) Clinical psychology and anxiety and depression in dementia: Three case studies,Nordic Psychology,vol. 62, no. 2, s 43-54.
Broman M, (2014) Nytta och nöje med hunden- din blivande terapihund. Halmstad: Bulls Graphics AB.
Demenscentrum (2014). Fakta om demens
>http://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Vad-ar-demens/ < (141110)
Ericsson I, (2011) Välbefinnande och demens. Aspekter på välbefinnande hos
äldre personer med måttlig till svår demens. Hälsohögskolan Jönköping.
Forskningsrådsnämnden (1998). Röster om KASAM – 15 forskare granskar
begreppet Känsla av sammanhang. Uppsala: Ord & Vetande AB.
Hart L A, (2011) Review of Service and therapy dogs in American society: Science, law and the evolution of canine caregivers, Applied Animal Behaviour
Science,vol. 129, no. 1, s 57-58.
Hultman S G, (2008) Djur i vården. Vårdinstitutet. Institutionen för vård- och omsorgsvetenskap.
Höök I, (2010) Hund på recept. Den professionella vårdhunden. Stockholm: Gothia förlag AB.
Kallenberg K, Larsson G, (2000) Människans hälsa – livsåskådning och
Kongable L G, Buckwalter K C, Stolley J M, (1989) The effects of pet therapy on the social behavior of institutionalized alzheimer's clients. Archives of Psychiatric Nursing,3, s 191-198.
Kvale S, Brinkmann S, (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lanz A, (2007) Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Larsen A K, (2007) Metod helt enkelt- en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Gleerups.
Levin C, (2008) Att undersöka >>det sociala<< - några ingångar. I: Meeuwisse. A, Swärd. H, Eliasson-Lappalainen. R & Jacobsson. K (2008) Forskningsmetodik. Stockholm: Natur och kultur, s 32-40.
Lundström A, Bulsi M, (2012) Vårdhund- i rehabilitering inom äldreomsorgen.
Manimalisrapporten, (2009).
Nationalencyklopedin (2014). Demens
>http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/demens < (141114)
Norling I, (2002) Djur i vården- Om hur sällskapsdjur kan påverka äldres hälsa
och livskvalitet, egenvård och oberoende, avlasta och förbättra vård och omsorg, sänka vårdkostnader och förbättra vårdpersonalens arbetsmiljö. Göteborgs
universitet: Sektionen för vårdforskning vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Patel R, Davidson B, (2003) Forskningsmetodikens grunder – att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Perkins J, Bartlett H, Travers C, Rand J, (2008) Dog-assisted therapy for older people with dementia: A review, Australasian Journal on Ageing, vol. 27, no. 4, s 177-182.
Rosengren K E, Arvidson P, (2010) Sociologisk metodik. Malmö: Liber.
Sand A B M, (2007) Äldreomsorg- mellan familj och samhälle. Studentlitteratur. Socialstyrelsen, (2014a) Demenssjukdomars samhällskostnader 2012.
Socialstyrelsen, (2012) Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Meddelandeblad. Nr 17
december 2012, s 1-2.
Socialstyrelsen, (2010) Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010- stöd för styrning och ledning.
Socialstyrelsen, (2014b) Vårdhund för de äldre inom särskilt boende. En
Socialstyrelsen, (2006) Vård- och omsorgsassistenters kompetens – en
litteraturgenomgång.
Socialstyrelsen, (2013) Ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa. Slutrapport. Socialtjänstlagen, (2001:453).
Starrin B, Renck B, (1996) Den kvalitativa intervjun. I: Svensson P G, Starrin B, (red.) Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, s 52- 78. Statistiska central byrån (SCB), (2004) Sveriges befolkning.
Statistiska central byrån (SCB), (2006) Sveriges befolkning.
Strang P, (2012) Hundens effekt på hälsan-vad säger forskningen? I: Beck-Friis B, Strang P, Beck-Friis A, (2012) Hundens betydelse i vården- erfarenheter och
praktiska råd. Stockholm: Gothia förlag AB, s 79-87.
Svensson P G. (1996) Förståelse, trovärdighet eller reabilitet? I: Svensson P G, Starrin B, (red.) Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, s 209-227.
Trost A, (2005) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet, (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning.
Westlund P, (2005a) Meningsfullhet och överlevnad. I Westlund P, Sjöberg A. (2005) Antonovsky inte Maslow- för en salutogen omsorg och vård. Stockholm: Fortbildning AB, s 37-62.
Westlund P, (2005b) Ålderdomar. I: Westlund P, Sjöberg A. (2005) Antonovsky
inte Maslow- för en salutogen omsorg och vård. Stockholm: Fortbildning AB,