Denna studie har studerat hur ägarstrukturen påverkar förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna i börsnoterade företag. Detta genom att undersöka vilken påverkan ägarstrukturen har på hållbarhetsarbetet och hur detta påverkar de finansiella prestationerna i familjeägda och icke- familjeägda företag. Slutsatserna som presenteras nedan kommer besvara studiens syfte och frågeställning och därmed ge en indikation på den påverkan som sker i förhållandet ovan. Den första slutsatsen är att det finns ett positivt samband mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna hos både de familjeägda och de icke- familjeägda företagen. Den påverkan som finns mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna i de båda grupperna av företag är förhållandevis svag. Detta stämmer överens med hypotes ett och två som förutspådde att hållbarhetsarbetet har en positiv påverkan de finansiella prestationerna i både familjeägda och icke- familjeägda företag. Att det finns en positiv påverkan mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna ligger i linje med det som står att läsa om relationen i tidigare forskning.
Den andra slutsatsen är att ägarstrukturens påverkan på förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna är något mer positiv i icke- familjeägda företag än i familjeägda företag. Detta överensstämmer med hypotes tre som förutspådde att hållbarhetsarbetet skulle ha en mer positiv påverkan på de finansiella prestationerna i de icke- familjeägda företagen jämfört med de familjeägda företagen. Dock stämmer detta inte överens med hypotes fyra som förutspådde att hållbarhetsarbetet skulle ha en mer positiv påverkan på de finansiella prestationerna i familjeägda företag jämfört med icke- familjeägda företag. Denna slutsats skiljer sig från det som hade kunnat förväntas med stöd av tidigare forskning. Detta då det i tidigare forskning anses att familjeägda företag är bättre på hållbarhetsarbete än icke- familjeägda företag. Tidigare forskning skriver att hållbarhetsarbetet kan ha en positiv påverkan på de finansiella prestationerna. Därför hade vi förväntat oss att hållbarhetsarbetet skulle ha en mer positiv påverkan på de finansiella prestationerna i de familjeägda företagen.
Slutsatserna som dragits ovan möter vissa hinder för generalisering. Detta främst på grund av att ett slumpmässigt urval inte har gjorts och att någon statistisk signifikans inte har uppmätts. Trots det kan viss allmängiltighet antas föreligga. Detta då slutsatserna som berör hypotes ett och två ligger i linje med tidigare forskningsresultat. De uppmätta resultaten för de icke- familjeägda företagen uppnår nästan statistisk signifikans. Studiens urval utgör en betydande del av det totala urvalet som återfinns i databasen som utgjort grund för studien.
7. Diskussion
7.1 Studiens bidrag
Studiens teoretiska bidrag bygger på att ägarstrukturen inkluderas som en faktor som kan tänkas påverka förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna i olika företag. Dessutom bygger det teoretiska bidraget på att förhållandet ovan studeras genom kontingensteorin. Detta har inte varit frekvent förekommande i tidigare forskning enligt Grewatsch och Kleindienst (2015) då de efterlyser att fler studier på området bör göras med hjälp av kontingensteorin. Dessutom menar Grewatsch och Kleindienst (2015) att fler studier på förhållandet ovan bör göras med faktorer som tidigare inte har studerats återkommande vilket ägarstrukturen är ett exempel på. Studiens resultat visar att ägarstrukturen inte ger upphov till några stora skillnader i sin påverkan på förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna när familjeägda och icke- familjeägda företag studeras. Till följd av att dess påverkan inte skiljer sig särskilt mycket mellan de två grupperna av företag går det inte att se ägarstrukturen som en kontigensfaktor, vilket är studiens teoretiska bidrag. Därmed har inte ägarstrukturen en sådan påverkan på förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna som Donaldson (2001) skriver att kontigensfaktorn borde ha på strukturen och prestationen.
Det empiriska bidrag som studien lämnar är att resultatet ifrågasätter den föreställning som finns kring att familjeägda företag skulle vara bättre på hållbarhetsarbete än icke- familjeägda företag. Då resultatet ger en indikation på att även de icke- familjeägda företagen har ett bra hållbarhetsarbete kan den föreställning som omnämns i Aoi et al. (2015) utmanas. Detta kan vidga perspektivet för de som arbetar med hållbarhet i olika företag. Dessutom kan det öppna upp nya möjligheter för de personer som använder information kring olika företags hållbarhetsarbete som grund för investeringar. Därmed stämmer det empiriska bidraget någorlunda överens med Hategan et al. (2018) insikt om att ägare och investerare blir allt mer intresserade av hållbarhet och att företagen måste tillfredsställa detta.
7.2 Slutdiskussion
Som avslutning i denna studie ska en diskussion föras kring förslag på framtida forskning och begränsningar i hur hållbarhet mäts. I analysen och slutsatsen har det skrivits att hållbarhetsarbetet har en positiv påverkan på de finansiella prestationerna i både familjeägda och icke- familjeägda företag. Dessutom kan det utläsas att den påverkan som ägarstrukturen har på förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna är något mer positiv i de icke- familjeägda företagen. De ovanstående resultaten leder oss fram till att flera olika faktorer som exempelvis kulturskillnader kan ligga bakom att ägarstrukturens påverkan på den ovanstående relationen är likvärdig för de företag som har studerats. Då skillnaderna i kultur varierar mellan olika länder är ett första förslag till framtida forskning att företag i fler länder ska studeras var för sig. Detta för att se om ägarstrukturens påverkan på förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna ser annorlunda ut än vad det exempelvis gör i Sverige. Dessutom skulle studier som inkluderar företag från flera länder
ägarstrukturens påverkan på förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna. Genom att studera företag från fler länder både i enskilda och sammanslagna studier skulle det möjligen gå att utveckla en generell förklaring kring hur ägarstrukturen påverkar förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna.
En reflektion som har uppstått till följd av studiens resultat är om alla svenska börsnoterade företag har ett bra hållbarhetsarbete. Detta eftersom hållbarhetsarbetets påverkan på de finansiella prestationerna och medelvärdet för hållbarhetsarbetet är likvärdigt i både de familjeägda och icke- familjeägda företag som har studerats. Ett andra förslag på framtida forskning är att undersöka detta vidare genom att använda sig av mer precisa metoder för att mäta och bedöma hållbarhetsarbetet. Framtida forskning skulle kunna använda sig av exempelvis intervjuer för att kunna gå på djupet i sina studier. Genom intervjuer skulle den framtida forskningen kunna samla in data som kan granska företagens hållbarhetsarbete på ett djupare sätt som sträcker sig utöver det som står att läsa i ett index eller i en rapport. Därmed skulle mer information kring företagens hållbarhetsarbete kunna inkluderas i framtida studier för att kartlägga likheter och skillnader i detta arbete. De resultat som uppkommer i sådana studier skulle även kunna användas för att förklara hållbarhetsarbetets påverkan på de finansiella prestationerna mer precist. Detta oavsett vilka typer av företag som studeras.
Genom arbetet med studien har det diskuterats hur hållbarhet mäts och vilka problem som olika mätmetoder kan medföra. Tidigt i arbetet fick vi erfara att det är svårt att hitta lämpliga mått för hållbarhet. Att det inte finns något välutvecklat mått för att mäta hållbarhet har även framförts i tidigare forskning och anses vara problematiskt. Detta eftersom dagens begränsade utbud av hållbarhetsmått har lett till att främst större och börsnoterade företag studeras. Det hade varit betydligt enklare att mäta och studera ett företags hållbarhetsarbete om det hade funnits välutvecklade mått som liknar de finansiella nyckeltal som används världen över. Därför är vårt tredje förslag på framtida forskning att utveckla standardiserade mått. Om dessa mått hade funnits skulle det vara möjligt att studera hållbarhetsarbetet hos olika företag i olika länder på ett likartat sätt. Till följd av detta hade forskningen kunnat bli bredare och innefatta företag med olika karaktäristiska.
Källförteckning
Aoi, M., Asaba, S., Kubota, K. & Takehara, H. (2015). Family firms, firm characteristics, and corporate social performance. A study of public firms in Japan. Journal of Family Business
Management, 5 (2), ss. 192-217. DOI 10.1108/JFBM-08-2013-0019
Andersson, F., Johansson, D., Karlsson, J., Lodefalk, M. & Poldahl, A. (2018). The characteristics of family firms: exploiting information on ownership, kinship, and governance using total population data. Small Business Economies, 51, ss. 539–556. DOI 10.1007/s11187- 017-9947-6.
Anderson, H & Greve, J. (2020) Contingency Theory. I Eriksson-Zetterquist, U., Hansson, M. & Nilsson, F. (red.) Theories and Perspectives in Business Administration. Lund: Studentlitteratur, ss. 83-107.
Baird, P., Celikkol Geylani, P. & Roberts, J. (2012). Corporate Social and Financial Performance Re-Examined: Industry Effects in a Linear Mixed Model Analysis. Journal of
Business Ethics, 109, ss. 367-388. DOI 10.1007/s10551-011-1135-z
Balabanis, P., Phillips, H. & Lyall, J. (1998). Corporate social responsibility and economic performance in the top British companies: are they linked? European Business Review, 98 (1), ss. 25–44. doi-org.db.ub.oru.se/10.1108/09555349810195529
Barmark, M. & Djurfeldt, G. (2016). Statistisk verktygslåda 0-att förstå och förändra världen
med siffror. Lund: Studentlitteratur.
Blanco, B., Guillamón-Saorín, E. & Guiral, A. (2013). Do Non-socially Responsible Companies Achieve Legitimacy Through Socially Responsible Actions? The Mediating Effect
of Innovation. Journal of Business Ethics, 117, ss. 67-83.
DOI 10.1007/s10551-012-1503-3
Borglund, T., De Geer, H., Sweet, S., Frostenson, M., Lerpold, L., Nordbrand, S., Sjöström, E. & Windell, K. (2017). CSR och hållbart företagande. 2: a upplagan. Stockholm: Sanoma Utbildning.
Brunzell, T., Liljeblom, E. & Vaihekoski, M. (2015). Short-Term Expectations in Listed Firms: The Effects of Different Owner Types. Journal of International Financial Management &
Accounting, 26 (3), ss. 224-256. DOI: 10.1111/jifm.12028
Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2: a upplagan. Stockholm: Liber AB.
Chung, K. & Pruitt, S. (1994). A simple approximation of Tobin's q. The Journal of the
Cho, S.-J., Chung, C.-Y. & Young, J. (2019). Study on the Relationship between CSR and Financial Performance. Sustainability, 11 (343), ss. 1-26. doi:10.3390/su11020343
Decker, C. & Günther, C. (2017). The impact of family ownership on innovation: evidence from the German machine tool industry. Small Business Economics, 48, ss. 199–212. DOI 10.1007/s11187-016-9775-0
Dienes, D., Sassen, R., & Fischer, J. (2016). What are the drivers of sustainability reporting? A systematic review. Sustainability Accounting, Management and Policy Journal, 7 (2), ss. 154- 189. DOI 10.1108/SAMPJ-08-2014-0050
Djurfeldt, G. & Barmark, M. (2009). Statistiskt verktygslåda 2. Multivariat analys. 1: a upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda 1.
Samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. 2: a upplagan. Lund:
Studentlitteratur.
Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2018). Statistisk verktygslåda 1.
Samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. 3:e upplagan. Lund:
Studentlitteratur.
Donaldson, L. (2001). The Contingency Theory of Organizations. Thousand Oaks: Sage Publications.
Drazin, R. & Van de Ven, A. (1985). Alternative Forms of Fit in Contingency Theory.
Administrative Science Quarterly, 30 (4), ss. 514-539. DOI: 10.2307/2392695
Dumay, J., Guthrie, J. & Farneti, F. (2010). Gri Sustainability Reporting Guidelines for Public and Third Sector Organizations, Public Management Review, 12 (4), ss. 531-548. DOI: 10.1080/14719037.2010.496266
Eccels, R., Ioannou, I. & Serafeim, G. (2014). The Impact of Corporate Sustainability on
Organizational Processes and Performance. Management Science, 60 (11), ss.2835-2857. FAR Online (2020). Oberoende styrelseledamot. https://www-faronline- se.db.ub.oru.se/dokument/rattserien/ratt-
bolagsratt/o/rb_oberoendestyrelseledamot/?q=oberoende [2020-11-12]
Farneti, F. & Guthrie, J. (2009). Sustainability reporting by Australian public sector organisations: Why they report. Accounting Forum, 33 (2), ss. 89-98, DOI: 10.1016/j.accfor.2009.04.002
Frostenson, M & Helin, S. (2018). Hållbarhetsredovisning: Grunder, praktik och funktion. 3: e upplagan. Stockholm: Liber
Galbreath, J. (2013). ESG in Focus. The Australian Evidence. Journal of Business Ethics, 118, s. 529-541. DOI 10.1007/s10551-012-1607-9.
Gerdin, J. & Greve, J. (2004). Forms of contingency fit in management accounting research— a critical review. Accounting, Organizations and Society, 29, ss. 303–326. doi:10.1016/S0361- 3682(02)00096-X
Gerdin, J. & Greve, J. (2008). The appropriateness of statistical methods for testing contingency hypotheses in management accounting research. Accounting, Organizations and Society, 33, ss. 995–1009. DOI: 10.1016/j.aos.2007.07.003
Godfrey, P., Merrill, C. & Hansen, J. (2009). The relationship between corporate social responsibility and shareholder value: an empirical test of the risk management hypothesis.
Strategic Management Journal, 30, ss. 425–445. DOI: 10.1002/smj.750
Gray, R., Javad. M., Power, D. & Sinclair, D. (2001). Social and Environmental Disclosure and Corporate Characteristics: A Research Note and Extension. Journal of Business Finance &
Accounting, 28 (3) & (4), ss. 327-356. DOI: 10.1111/1468-5957.00376
Greve, J. (2014). Multivariat analys. Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
Grewatsch, S. & Kleindienst, I. (2017). When Does It Pay to be Good? Moderators and Mediators in the Corporate Sustainability–Corporate Financial Performance Relationship: A Critical Review. Journal of Business Ethics, 145 (2), ss. 383-416. DOI 10.1007/s10551-015- 2852-5
Gunjarati, D. (2006). Essentials of econometrics. International Edition. 3: e upplagan. New York: Mc Graw- Hill.
Hahn, R. & Kühnen, M. (2013). Determinants of sustainability reporting: a review of results, trends, theory, and opportunities in an expanding field of research. Journal of Cleaner Production, 59, ss. 5-21.
Hartmann, F. & Moers, F. (1999). Testing contingency hypotheses in budgetary research: an evaluation of the use of moderated regression analysis. Accounting, Organizations and Society,
24, ss. 291-315. doi.org/10.1016/S0361-3682(99)00002-1
Hategan. C.-D., Sirghi, N., Curea- Pitorac, R.- I. & Hategan, V.-P. (2018). Doing Well or Doing Good: The Relationship between Corporate Social Responsibility and Profit in Romanian
Companies. Sustainability, 10 (1041), ss. 1-23. doi:10.3390/su10041041
Hayes, A. (2018). Introduction to mediation, moderation and conditional process analysis. A
regression- based approach. 2: a upplagan. New York: The Guilford Press.
Hope, O.- K. (2013). Large shareholders and accounting research. China Journal of Accounting Research, 6, ss. 3–20. dx.doi.org/10.1016/j.cjar.2012.12.002
Howorth, C., Rose, M., Hamilton, E. & Westhead, P. (2010). Family firm diversity and development: An introduction. International Small Business Journal, 28 (5), ss. 437–451. DOI: 10.1177/0266242610373685
Hull, C.-E. & Rothenberg, S. (2008). Firm performance: the interactions of corporate social performance with innovation and industry differentiation. Strategic Management Journal, 29, ss. 781–789. DOI: 10.1002/smj.675
Jones, S., Frost, G., Loftus, J. & Van der Laan, S. (2007). An empirical examination of the market returns, and financial performance of entities engaged in sustainability reporting. Australian accounting review, 17 (1), ss. 78-87. DOI: 10.1111/j.1835-2561.2007.tb00456.x
Jung, S., Nam, C., Yang, D-H. & Kim, S. (2018). Does Corporate Sustainability Performance Increase Corporate Financial Performance? Focusing on the Information and Communication
Technology Industry in Korea. Sustainable Development, 26, ss. 243-254.
DOI: 10.1002/sd.1698
Kim, W.-S., Park, K. & Lee, S.-H. (2018). Corporate Social Responsibility, Ownership Structure, and Firm Value: Evidence from Korea. Sustainability, 10, (2497), ss. 1-20. doi:10.3390/su10072497
Lassala, C., Apetrei, A. & Sapena, J. (2017). Sustainability Matter and Financial Performance of Companies. Sustainability, 9 (9).
doi:10.3390/su9091498
Lin, C.-H., Yang, H.-L. & Liou, D.-Y. (2009). The impact of corporate social responsibility on financial performance: Evidence from business in Taiwan. Technology in Society, 31, ss. 56– 63. DOI: 10.1016/j.techsoc.2008.10.004
Loprevite, S., Raucci, D. & Rupo, D. (2020). KPIs Reporting and Financial Performance in the Transition to Mandatory Disclosure: The Case of Italy. Sustainability, 12 (5195), ss. 1-24. doi:10.3390/su12125195
Margolis, J. & Walsh, P. (2003). Misery Loves Companies: Rethinking Social Initiatives by
Business. Administrative Science Quarterly, 48 (2), ss. 268-305. DOI: 10.2307/3556659
Miller, K. & Serafeim, G. (2014). Chief Sustainability Officers: Who Are They and What Do
They Do? I Henderson, R., Gulati R. & Tushman, M. (red.) Leading Sustainable Change: An
Organizational Perspective. Oxford University Press: Oxford, ss. 1-21.
dx.doi.org/10.2139/ssrn.2411976
Moldan, B., Janouskova, S. & Hák, T. (2012). How to understand and measure environmental sustainability: Indicators and targets. Ecological Indicators, 17, ss. 4–13. DOI: 10.1016/j.ecolind.2011.04.033
Nelling, E. & Webb, E. (2009). Corporate social responsibility and financial performance: the ‘‘virtuous circle’’ revisited. Review of Quantitative Finance and Accounting, 32, ss. 197–209. DOI10.1007/s11156-008-0090-y
Orlitzky, M, Schmidt, F. & Rynes, S. (2016). Corporate Social and Financial Performance: A
Meta-analysis. Organization Studies, 24(3), ss. 403-441. DOI:
org.db.ub.oru.se/10.1177/0170840603024003910
Otley. D. (2016). The contingency theory of management accounting and control:1980–2014. Management Accounting Research, 31, ss. 45–62. dx.doi.org/10.1016/j.mar.2016.02.001 Park, W., Sung, C.-S. & Byun, C.-G. (2019). Impact of Unlisted Small and Medium-Sized Enterprises’ Business Strategies on Future Performance and Growth Sustainability. Journal of
Open Innovation: Technology, Market and Complexity, 5 (60), ss. 1-14.
doi:10.3390/joitmc5030060
Patel, R & Davidsson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 5: e upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Peloza, J. (2009). The Challenge of Measuring Financial Impacts from Investments in Corporate Social Performance. Journal of Management, 35(6), ss. 1518– 1541. DOI: 10.1177/0149206309335188
Schoonhoven, C.-B. (1981). Problems with Contingency Theory: Testing Assumptions Hidden within the Language of Contingency "Theory”. Administrative Science Quarterly, 26 (3), ss. 349-377. DOI: 10.2307/2392512
Sjöström, E. (2014). Hållbara investeringar. Stockholm: Sanoma Utbildning.
Rasche, A., Morsning, M., & Moon, J. (2017). Corporate social Responsibility. Strategy, Communication, Governance. Cambridge: Cambridge University Press.
Reinking, J. (2012). Contingency Theory in Information Systems Research. I Dwivedi, Y.-K., Schneberger, S.-L. & Wade, M.-R. (red.). Information Systems Theory: Explaining and Predicting Our Digital Society. Integrated Series in Information Systems, 1 (28), ss. 247–263. van Beurden, P & Gössling, T. (2008). The Worth of Values – A Literature Review on the Relation Between Corporate Social and Financial Performance. Journal of Business Ethics, 82, ss. 407-424. DOI 10.1007/s10551-008-9894-x
Van der Laan, G., Van Ees, H. & Van Witteloostuijn, A. (2008). Corporate Social and Financial Performance: An Extended Stakeholder Theory, and Empirical Test with Accounting
Measures. Journal of Business Ethics, 79, ss. 299–310.
Venkatraman, N. (1989). The Concept of Fit in Strategy Research: Toward Verbal and Statistical Correspondence. Academy of Management Review, 14 (3), ss, 423-444. DOI 10.2307/258177
Weber, O., Diaz, M. & Schwegler, R. (2014). Corporate Social Responsibility of the Financial Sector –Strengths, Weaknesses and the Impact on Sustainable Development. Sustainable Development, 22, ss. 321–33. doi-org.db.ub.oru.se/10.1002/sd.1543
Bilagor
Bilaga 1. Urval av företag
Beskrivning: Rödmarkerade företag har extremvärden i finansiell prestation. Värde 0 i ägarstruktur = icke- familjeägda företag.
Bilaga 2. Histogram för hela urvalet
Finansiell prestation
Finansiell prestation, logaritmerad utan extremvärden
Hållbarhetsindex
Bilaga 3. Histogram för icke- familjeägda företag
Finansiell prestation
Finansiell prestation, logaritmerad utan extremvärden
Hållbarhetsindex
Bilaga 4. Histogram för familjeägda företag
Finansiell prestation
Finansiell prestation, logaritmerad utan extremvärden
Hållbarhetsindex
Bilaga 5. Histogram för kontrollvariabler
Antal anställda, logaritmerad utan extremvärden