Tänkbara orsaker till resultatet

Till följd av det tidigare resonemanget har en fundering växt fram som innefattar huruvida de familjeägda företagen i studiens urval arbetar mer med hållbarhet än icke- familjeägda företag eller inte. Medelvärdet för hållbarhetsarbetet i de båda grupperna av företag indikerar på att familjeägda företag och icke- familjeägda företag är likvärdiga i sitt hållbarhetsarbete. Detta skiljer sig mot vad som framförs i Hope (2013), Brunzell, Liljeblom och Vaihekoski (2015) samt Andersson et al. (2018) då familjeägda företag antas arbeta mer med frågor av icke ekonomisk karaktär som exempelvis hållbarhetsarbete än vad de icke- familjeägda företagen gör. Att det förhåller sig på detta sätt styrks av Aoi et al. (2015) som menar att familjeägda företag vanligtvis tar mer ansvar i frågor som kan kopplas till hållbarhet än vad icke- familjeägda företag gör. Att familjeägda och icke- familjeägda företag i denna studie tycks vara samstämmiga i sitt hållbarhetsarbete kan bero på att svenska företag har studerats och inte amerikanska företag vilket är vanligt förekommande i tidigare forskning. Med detta resonemang i åtanke skulle möjligen svenska företag generellt sätt vara bättre på att arbeta med olika hållbarhetsfrågor än vad deras motsvarigheter i exempelvis USA är. Grewatsch och Kleindienst (2015) skriver att det finns institutionella förhållanden samt skillnader i kultur och lagstiftning mellan olika länder som gör att hållbarhetsarbetet skulle kunna skilja sig åt över hela världen. Dessa skillnader skulle kunna förklara varför hållbarhetsarbetet bland familjeägda och icke-familjeägda företag är väldigt likartat. De förhållanden som råder i Sverige skulle eventuellt vara orsaken till att det inte finns lika stora skillnader i hållbarhetsarbetet mellan familjeägda och icke-familjeägda företag som i andra länder. Därför kan det tänkas att hållbarhetsarbetet i de företag som har studerats är förhållandevis likartat.

Margolis och Walsh (2003) skriver att företag måste uppfylla både sina ägares och sina intressenters önskemål. För att kunna göra detta måste företagen hitta en balans i sitt arbete med sådana frågor som exempelvis berör hållbarhet och med sådana frågor som berör finansiella prestationer. Hategan et al. (2018) för ett liknande resonemang då de menar att företag måste ta hänsyn till sina ägares och sina intressenters inställning till hållbarhet. Detta för att kunna skapa och bibehålla ett hållbarhetsarbete som påverkar de finansiella prestationerna positivt. Kim, Park och Lee (2018) skriver att företag kan arbeta med hållbarhet på ett sätt som skapar värde för ägarna och att de motsättningar som kan uppstå mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna måste hanteras i företagen. En möjlig förklaring till att hållbarhetsarbetet är liknande i de två grupperna av företag är att även de icke- familjeägda företagen har förstått att den här balansen är viktig. Hope (2013) samt Brunzell, Liljeblom och Vaihekoski (2015) menar att stora aktieägare som till allra största del återfinns i de familjeägda företagen vill att företagen ska arbeta med både ekonomiska frågor och frågor av annan

karaktär. Till följd av detta har de tidigare fått en förståelse för att en balans måste finnas jämfört med de mindre aktieägarna som vanligtvis återfinns i de icke- familjeägda företagen. Som en följd av detta uppvisas det inte ett mer positivt samband mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna hos de familjeägda företagen i denna studie. Ett sätt att hitta en balans mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna kan vara att göra hållbarhetsarbetet till en del av strategin vilket förespråkas i Eccles, Ioannou och Serafeim (2014). Forskarna skriver att de företag som har gjort hållbarhetsarbetet till en del av sin strategi förväntas prestera bättre inom området hållbarhet än företag som inte har vidtagit denna åtgärd. Eccles, Ioannou och Serafeim (2014) menar att dessa företag i regel innehar bättre finansiella prestationer än andra företag.

En annan tänkbar förklaring till att hållbarhetsarbetet är likvärdigt i de studerade familjeägda och icke- familjeägda företagen skulle kunna beror på att samtliga företag är noterade på OMX Stockholmsbörsen. Då investerare och ägare enligt Hategan et al. (2018) har blivit allt mer intresserade av företagens arbete med olika hållbarhetsfrågor förhåller det sig inte otänkbart att börsnoterade företag har höga krav på sig inom detta och många andra områden. De höga krav som ställs på företagen skulle kunna leda till att det som Aoi et al. (2015) skriver kring att familjeägda företag förväntas arbeta mer med hållbarhet inte blir lika påtagligt. Den skillnad som antas finnas mellan de två grupperna av företag blir allt mer otydlig sett över tid. Detta till följd av börsens höga krav som sätter upp olika normer för företag på finansmarknaden. Balabanis, Phillips och Lyall (1998) skriver att företag som arbetar med olika hållbarhetsfrågor förväntas prestera bättre finansiellt än företag som inte ägnar sig åt detta. Den positiva påverkan som sker till följd av detta arbete sträcker sig från hållbarhetsarbetet till de finansiella prestationerna och anses vara svagt (Balabanis, Phillips & Lyall, 1998). Jones et al. (2007) motsätter sig detta då de anser att det finns en förhållandevis stark påverkan mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna. Nelling och Webb (2009) anser att företag som arbetar med hållbarhetsfrågor vanligen innehar bättre finansiella prestationer än de företag som inte arbetar med dessa frågor. Det förhållande som hittas mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna har visat sig vara svagt. Nelling och Webb (2009) skriver att hållbarhetsarbetet kan påverka de finansiella prestationerna antingen positivt eller negativt. Den påverkan som sker kan bero på hur mycket företagen arbetar med olika hållbarhetsfrågor och hur de redovisar detta arbete, men även på andra faktorer (Nelling & Webb, 2009). De medelvärden som har räknats fram utan extremvärden ovan indikerar att de familjeägda företagen skulle ha bättre finansiella prestationer än de icke- familjeägda företagen. Däremot visar regressionsanalyserna att sambandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna är mer positivt i de icke- familjeägda företagen än vad det är i de familjeägda företagen. Därmed är det tänkbart att de icke- familjeägda företagens hållbarhetsarbete har en mer positiv påverkan på de finansiella prestationerna än vad hållbarhetsarbetet har i de familjeägda företagen.