Ägarstrukturens roll i förhållandet mellan
hållbarhetsarbetet och de finansiella
prestationerna
En kvantitativ studie av familjeägda och icke-familjeägda företag
Författare: Fredrik Grenerström (930804) och Viktor Waldén
(940624)
HT20
Företagsekonomi, självständigt arbete, avancerad nivå, 30 hp Ämne: Företagsekonomi, Hållbarhet
Handelshögskolan vid Örebro universitet Handledare: Tommy Borglund
Förord
Vi vill inleda med att rikta ett stort tack till vår handledare Tommy Borglund för värdefulla synpunkter och återkoppling. Vi vill även tacka alla andra som på något sätt bidragit till framställningen av det här arbetet. Avslutningsvis tackar vi varandra för ett gott samarbete vid författandet av arbetet.
Abstract
Title: The ownership structures role in the relationship between sustainability and financial performance.
• A quantitative study of family- and non- family-owned companies.
Purpose: The purpose of this study is to analyze how the ownership structure in companies affects the relationship between sustainability and financial performance. In order to fulfill the purpose a study of Swedish stock listed family- and non- family companies has been done. Method: This study has a quantitative approach and contingency theory as its theoretical standpoint. A simple regression has been used for the analysis and the ownership structure is seen as a moderator in the relationship between sustainability and financial performance. To make this analysis possible data has been collected regarding the company’s ownership structure, their sustainability and their financial performance.
Findings: The first finding of the study is that sustainability has a positive effect on the financial performance in both family- and non- family companies. The second finding in this study is that the ownership structure has a little bit more positive effect on the relationship between sustainability and financial performance in non- family companies compared to family companies. The positive effect from the ownership structure on the relationship between sustainability and financial performance is weak for both family- and non- family companies. Future research: Future research can study how the ownership structure affects the relationship between sustainability and financial performance through the cultural differences of countries. This will make it possible to understand if the relationship is different between countries based on cultural differences.
Innehållsförteckning
1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Problemformulering ... 3 1.3 Tilltänkt bidrag ... 6 1.4 Syfte... 6 1.5 Frågeställning ... 6 1.6 Disposition... 6 2. Teoretisk referensram ... 8 2.1 Kontingensteorin ... 82.1.1 Struktur, prestation och kontigensfaktorer ... 8
2.1.2 Kontigensteorins olika perspektiv ... 10
2.1.3 Orientering inom kontingensteorin ... 11
2.2 Centrala begrepp... 11 2.2.1 Ägarstruktur... 12 2.2.2 Hållbarhetsarbete ... 13 2.2.3 Finansiella prestationer... 14 2.3 Tidigare forskning ... 16 2.3.1 Enskilda studier ... 16 2.3.2 Aggregerade studier ... 18 2.4 Analysmodell... 20 2.5 Hypoteser... 20 3. Metod ... 22 3.1 Undersökningens upplägg ... 22 3.2 Undersökningsobjekt/urval ... 22 3.3 Datainsamling ... 23 3.4 Litteraturinsamling ... 24 3.5 Operationalisering ... 25 3.5.1 Ägarstruktur... 25 3.5.2 Hållbarhet ... 25 3.5.3 Finansiella prestationer... 26
3.6 Tidshorisont ... 27 3.7 Statistisk analysmetod ... 28 3.7.1 Deskriptiv statistik ... 28 3.7.2 Normalfördelning ... 28 3.7.3 Signifikansnivå ... 29 3.7.4 Regressionsanalys ... 29 4. Resultat ... 31
4.1 Deskriptiv statistik för hela urvalet ... 31
4.1.1 Deskriptiv statistik för icke-familjeägda företag ... 32
4.1.2 Deskriptiv statistik för familjeägda företag ... 32
4.2 Kontrollvariabler ... 33
4.3 Justeringar ... 33
4.4 Resultat av regressionsanalys ... 34
4.4.1 Resultat av regressionsanalys för icke-familjeägda företag ... 34
4.4.2 Resultat av regressionsanalys för familjeägda företag ... 34
4.5 Resultat av hypoteser... 35
5. Analys ... 37
5.1 Förhållandet mellan hållbarhetsarbete och finansiella prestationer ... 37
5.2 Förhållandet i icke-familjeägda företag och familjeägda företag ... 38
5.3 Tänkbara orsaker till resultatet ... 39
5.4 Andra faktorer som kan påverka förhållandet ... 41
5.5 Resultatets koppling till kontingensteorin ... 41
5.6 Sammanfattning av ovanstående analysavsnitt ... 42
5.7 Analys av signifikansen... 43
5.8 Mätmetoder och urval ... 43
6. Slutsatser ... 45 7. Diskussion... 46 7.1 Studiens bidrag ... 46 7.2 Slutdiskussion ... 46 Källförteckning ... 48 Bilagor
Figurförteckning
Figur 1. A classificatory framework for mapping different forms contingency fit used in
strategy-MAS research. ... 11
Figur 2. Egen modell ... 20
Tabellförteckning
Tabell 1. Deskriptiv statistik för hela urvalet ... 31Tabell 2. Deskriptiv statistik för icke- familjeägda företag... 32
Tabell 3. Deskriptiv statistik för familjeägda företag... 32
Tabell 4. Kontrollvariabler ... 33
Tabell 5. Resultat av regressionsanalys för icke-familjeägda företag ... 34
Tabell 6. Resultat av regressionsanalys för familjeägda företag ... 34
1. Inledning
Det inledande kapitlet kommer att presentera bakgrunden till studien och formulera det problem som ligger till grund för undersökningen. Därefter redogörs det för studiens teoretiska och empiriska bidrag. Detta innan syftet och frågeställningen presenteras. I slutet av kapitlet kan studiens disposition beskådas.
1.1 Bakgrund
Balabanis, Phillips och Lyall (1998) samt Nelling och Webb (2009) skriver att hållbarhet och företagens arbete med olika frågor på området har dragit till sig allt mer uppmärksamhet från olika forskare. Forskarna har inte alltid varit överens om hur hållbarhetsarbetet påverkar de finansiella prestationerna och hur mycket ansvar företag ska ta för en hållbar utveckling (Margolis & Walsh, 2003; Orlitzky, Schmidt & Rynes, 2003; van Beurden & Gössling, 2008; Grewatsch & Kleindienst, 2015). I tidigare forskning skrivs att en grupp av forskare anser att företagens enda uppgift är att generera så hög avkastning och så hög vinst som möjligt. Detta samtidigt som en annan grupp av forskare menar att företagen även måste ta ansvar i olika ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor (Balabanis, Phillips & Lyall, 1998; Margolis & Walsh, 2003). På senare år då allmänhetens intresse för olika hållbarhetsfrågor har ökat har företagen tvingats att ta mer ansvar än tidigare i olika ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor (Balabanis, Phillips & Lyall, 1998; Rasche, Morsing & Moon, 2017). Hållbarhetsarbetet började att få utrymme i företagen efter år 1987 då Brundtland-rapporten publicerades. Rapporten fastställer att en hållbar utveckling är en utveckling som medför att den nutida generationen kan uppfylla sina behov utan att framtida generationers möjlighet att uppfylla sina behov försvinner (Moldan, Janousková & Hák, 2012; Weber, Diaz & Schwegler, 2012; Frostenson & Helin, 2018). Forskare har sedan tidigt 1990-tal i allt större utsträckning börjat att intressera sig för företagens hållbarhetsarbete och hållbarhetsrapportering, vilken de sedermera ser som ett komplement till den finansiella rapporteringen (Hahn & Kühnen, 2013; Frostenson & Helin, 2018). Hållbarhetsarbetet fick ett kraftigt uppsving när begreppet Triple-
bottom- line lanserades på slutet av 1990-talet. Detta sätt att redovisa hållbarhetsarbetet påvisar
de effekter som arbetet med olika ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor ger upphov till för människor, planeten och företagens vinster (Dienes, Sassen & Fischer, 2016; Frostenson & Helin, 2018).
Under tidigt 2000-tal ökade användningen av begreppet Corporate Social Responsibility och därmed började företagen att diskutera sitt ansvar för den hållbara utvecklingen på ett allt mer omfattande sätt (Moldan, Janousková & Hák, 2012; Frostenson & Helin, 2018). Corporate
Social Responsibility används för att förklara det utökade ansvar som företag måste ta när de
arbetar med olika ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor. Företag ska inom ramen för
Corporate Social Responsibility även arbeta med frågor som berör områdena etik, juridik och
politik (Balabanis, Phillips & Lyall, 1998; Dienes, Sassen & Fischer, 2016; Rasche, Morsing & Moon, 2017). Hållbarhetsredovisningen utvecklades på allvar under den senare delen av 2000-talet då allt fler lagar som tvingar större företag att redovisa sin ekonomiska, miljömässiga
och sociala påverkan stiftades (Jones, Frost, Loftus & Van Der Laan 2007; Borglund, De Geer, Sweet, Frostenson, Lerpold, Nordbrand, Sjöström & Windell, 2017; Frostenson & Helin, 2018). Ett antal lagar som styr hållbarhetsredovisningen har skapats genom EU-direktiv 2014/95/EU som tvingar företag av en viss storlek att hållbarhetsredovisa om de har sitt säte i någon av den Europeiska unionens medlemsländer (Borglund et al. 2017; Frostenson & Helin, 2018). I Sverige är det enligt årsredovisningslagen företag med ett medelantal anställda som överstiger 250, med en balansomslutning på mer än 175 miljoner kronor eller med en nettoomsättning på mer än 350 miljoner kronor under båda av de två senaste räkenskapsåren som ska hållbarhetsredovisa (Borglund et al. 2017; Frostenson & Helin, 2018).
För att företagen ska kunna hållbarhetsredovisa har flera internationella standarder utvecklats. De mest frekvent förekommande standarderna är de från Global Reporting Initiative, FN:s
Sustainable Development Goals och Integrerad Rapportering (Borglund et al. 2017;
Frostenson & Helin, 2018). Redovisningen av arbetet med olika ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor har på senare tid underlättas till följd av att olika indikatorer och mått på området hållbarhet har utvecklas. Indikatorerna och måtten talar om vilka effekter som företagens hållbarhetsarbete har på olika ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor (Moldan, Janousková & Hák, 2012; Loprevite, Raucci & Rupo, 2020). För att kunna arbeta än mer omfattande med sitt hållbarhetsarbete har en del företag valt att integrera området i sin strategi och styrning (Eccles, Ioannou & Serafeim, 2014; Miller & Serafeim, 2014). Detta har lett till att många företag idag har skiftat fokus och därmed inte längre enbart verkar för att generera höga vinster och hög avkastning. De verkar även för att i högre utsträckning än tidigare förändra det avtryck som de gör i olika ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor och således bidra till en hållbar utveckling (Balabanis, Phillips & Lyall, 1998; Sjöström 2014).
Under de senaste åren har forskarna varit oense om företagens ökade ansvarstagande i olika hållbarhetsfrågor ger upphov till en positiv eller en negativ påverkan på företagens finansiella prestationer (Margolis & Walsh, 2003; Orlitzky, Schmidt & Rynes, 2003; van Beurden & Gössling, 2008; Grewatsch & Kleindienst, 2015). En del forskare hävdar att hållbarhetsarbetet ger upphov till kostnader som försämrar företagens finansiella prestationer. Andra forskare menar att företagen kan öka sina intäkter och förbättra sina finansiella prestationer om de arbetar med hållbarhetsfrågor (Cho, Chung & Young, 2019). Forskarna ser ut att vara överens om att företag som tar ansvar i olika ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor kan stärka sitt förtroende, förbättra sin identitet och öka sitt värde (Lin, Yang & Liou, 2009). Nelling och Webb (2009) skriver att de företag som ägnar sig åt hållbarhetsarbete och hållbarhetsrapportering kan prestera bättre finansiellt än de företag som inte arbetar med hållbarhet och som inte rapporterar effekterna av detta arbete. Det antas finnas en viss skillnad i hur pass omfattande hållbarhetsarbetet är hos familjeägda och icke- familjeägda företag (Grewatsch & Kleindienst, 2015). Detta eftersom familjeägda företag vanligtvis anses mer intresserade av hållbarhetsfrågor än vad icke- familjeägda företag anses vara (Aoi, Asaba, Kubota & Takehara, 2015).
En del av den tidigare forskning som har presenterats ovan tar teoretisk utgångspunkt i legitimitetsteorin och intressentteorin för att studera hur hållbarhetsarbetet i olika företag
påverkar de finansiella prestationerna. Grewatsch och Kleindienst (2015) menar att det vore möjligt att studera det ovanstående förhållandet ur andra teoretiska perspektiv. Genom att applicera kontingensteorin som en annan teoretisk utgångspunkt på detta förhållande kan ett bidrag till forskningen lämnas i denna studie. Ett ytterligare bidrag till forskningen kan lämnas genom att hållbarhetsarbetets påverkan på de finansiella prestationerna studeras med hjälp av ägarstrukturen. Detta stämmer överens med Grewatsch och Kleindienst (2015) ansats om att fler faktorer kan påverka förhållandet och effekterna av dessa behöver undersökas.
1.2 Problemformulering
Det kommande avsnittet ska beskriva det problem som ligger till grund för formuleringen av studiens syfte och frågeställning. Som skrivet ovan har forskare under de senaste årtiondena studerat hur förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna kommer till uttryck (Balabanis, Phillips & Lyall, 1998). Inom ramen för tidigare forskning har det studerats hur ett företags relationer med olika intressenter påverkar deras hållbarhetsarbete och dess hållbarhetsredovisning (Gray, Javad, Power & Sinclair, 2001). Dessutom har forskarna studerat om hållbarhetsarbetet har en påverkan på företagens avkastning och vinster (Balabanis, Phillips & Lyall, 1998). Tidigare forskning har även studerat om företagen har varit villiga att integrera hållbarhetsarbetet i sin strategi och styrning. Hur sådana åtgärder påverkar verksamheten och dess finansiella prestationer har också undersökts (Eccles, Ioannou & Serafeim, 2014; Miller & Serafeim, 2014). Forskningen kring hållbarhetsarbetets påverkan på de finansiella prestationerna började att ta form under 1980 och 1990-talet och har sedan dess blivit allt mer omfattade (Hahn & Kühnen, 2013). Den tidigare forskning som har studerats kommer fram till att den påverkan som hållbarhetsarbetet har på de finansiella prestationerna är positiv. Detta trots att det finns några studier som visar att hållbarhetsarbetet ger upphov till en negativ påverkan på de finansiella prestationerna (Margolis & Walsh, 2003; Orlitzky, Schmidt & Rynes, 2003; van Beurden & Gössling, 2008; Grewatsch & Kleindienst, 2015). Ovanstående kan relateras till Eccles, Ioannou och Serafeim (2014) som menar att det finns en koppling mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna eftersom företag som presterar bra inom området hållbarhet också presterar bra finansiellt.
Från de ovanstående resultaten ur tidigare forskning kan det utläsas att forskare i stort sett är överens om att de finansiella prestationerna påverkas positivt av hållbarhetsarbetet. Det finns dock enstaka forskare som hävdar att förhållandet påverkas negativt (Margolis & Walsh, 2003; Orlitzky, Schmidt & Rynes, 2003; van Beurden & Gössling, 2008; Grewatsch & Kleindienst, 2015). Trots att det numera råder en viss grad av konsensus mellan forskarna menar Grewatsch och Kleindienst (2015) att det behövs göras fler studier på området. Dessa studier bör göras utifrån andra teoretiska perspektiv eftersom tidigare forskare redan frekvent har använt sig av intressentteorin och legitimitetsteorin för att studera det ovanstående förhållandet (Grewatsch & Kleindienst, 2015). Den vidare forskningen kring förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna bör även inkludera andra faktorer som kan tänkas att ha en påverkan på relationen. Detta eftersom förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna beskrivs som komplext (Hull & Rothenberg, 2008). Ägarstrukturen är ett exempel på en faktor som är intressant att studera. Detta eftersom ägarstrukturen sannolikt
påverkar den relation som finns mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna i olika företag (Grewatsch & Kleindienst 2015). Att ägarstrukturen kan inkluderas i studier av förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna styrks av att företag på grund av sin ägarstruktur har olika målsättningar, styrning och prestationer (Grewatsch & Kleindienst, 2015). Tidigare har forskare inte riktat särskilt stor uppmärksamhet mot hur ägarnas olika grad av aktieinnehav och intressen påverkar förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna (Godfrey, Merrill & Hansen, 2009). Genom att studera publika företag och kategorisera dem som familjeägda respektive icke-familjeägda företag kan denna studie påvisa skillnader som kan tänkas påverka förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna.
De allra flesta forskare på området har undersökt om hållbarhetsarbetet har en påverkan på de finansiella prestationerna utan att använda någon ytterligare faktor. Det är dock några av de tidigare forskarna som har undersökt förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna i olika företag med hjälp av ytterligare en eller två faktorer (Gray et al. 2001). Några faktorer som har använts frekvent av tidigare forskare när de har undersökt den påverkan som sker i förhållandet ovan är aktieägarnas krav på avkastning och företagens storlek (Balabanis, Phillips & Lyall, 1998; Gray et al. 2001). Forskarna har i tidigare studier frekvent tagit utgångspunkt i intressentteorin och legitimitetsteorin (Grewatsch & Kleindienst, 2015). Då det i tidigare forskning antas vara fler faktorer och teoretiska perspektiv än de ovan nämnda som påverkar förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna bör fler studier inom detta område göras med hjälp av kontingensteorin (Grewatsch & Kleindienst, 2015). De faktorer som antas påverka ett förhållande inom kontingensteorin kallas för “moderator” (Gerdin & Greve, 2004). I denna studie är ägarstrukturen den “moderator” som beräknas att ha en påverkan på förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna. Genom att studera förhållandet med hjälp av ägarstrukturen kan ett mer specifikt svar på om hållbarhetsarbetet påverkar de finansiella prestationerna positivt eller negativt ges (Grewatsch & Kleindienst 2015).
Kontingensteorin används traditionellt sätt enligt Andersson och Greve (2020) för att studera hur olika faktorer inom och utom ett företag påverkar hela dess organisation eller någon del i den. Inom ramen för organisationsforskningen används denna teori för att besvara hur en organisation ska struktureras för att fungera så bra som möjligt. Dessa studier genomförs trots att Otley (2016) menar att det inte finns ett enda sätt som passar alla organisationer. Dessutom menar Schoonhoven (1981) att ett sätt att strukturera en organisation inte passar under alla förhållanden. Till följd av dessa ansatser måste varje enskild organisations struktur anpassas efter olika kontingensfaktorer som exempelvis det enskilda företagets omgivning, styrning och teknologi (Reinking, 2012). Den struktur som finns inom en organisation kan påverka hur organisationen redovisar sin ekonomiska ställning (Andersson & Greve, 2020). Forskare har på senare tid upptäckt att den struktur och strategi som finns inom en organisation även kan påverka hur mycket företag arbetar med och hur mycket ansvar de tar i olika hållbarhetsfrågor. Till följd av ovanstående resonemang kan företag genom att förankra hållbarhetsarbetet i sin struktur och i sin strategi påverka de finansiella prestationerna (Eccles, Ioannou & Serafeim, 2014). Grewatsch och Kleindienst (2015) skriver att det finns ett flertal kontingensfaktorer som
påverkar ett företags finansiella prestationer. Många av de kontingensfaktorer som omnämns av dessa forskare återfinns inom ramen för företagens hållbarhetsarbete. Således kan dessa kontingensfaktorer studeras för att förklara hur hållbarhetsarbetet påverkar de finansiella prestationerna (Grewatsch & Kleindienst, 2015). Detta styrks av Van der Laan, Van Ees och Van Witteloostuijn (2008) som i sin studie undersöker hur olika kontingensfaktorer påverkar det ovanstående förhållandet.
Ägarstrukturen är ett exempel på en sådan kontingensfaktor som åsyftas i textstycket om kontingensteorin ovan. Detta då den antas påverka hur företagen arbetar för att uppnå olika målsättningar och hur de presterar inom olika områden (Grewatsch & Kleindienst 2015). Företagens målsättningar och prestationer är avhängiga ägarnas intresse för olika frågor som exempelvis hållbarhet. Därmed kan ägarstrukturen ha en påverkan på förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna (Grewatsch & Kleindienst, 2015). Att ägarstrukturen kan ha en påverkan på förhållandet antyds även av Dienes, Sassen och Fischer (2016). Detta då forskarna säger att företag med få aktieägare är mer engagerade i sitt hållbarhetsarbete än vad företag med många aktieägare är. Skillnaderna i engagemang beror i de allra flesta fall på att ägarna om de är många till antalet önskar att få ta del av avkastning och vinst på kort sikt. Detta samtidigt som ägarna om de är färre till antalet även vill att företagen ska ta ansvar i andra frågor på lång sikt (Brunzell, Liljeblom & Vaihekoski, 2015). Skillnaden i intresse mellan olika frågor hos små- och stora aktieägare kan också bero på deras olika möjligheter att investera i företagen och på deras olika möjligheter att påverka företagens arbete (Kim, Park & Lee, 2018). Dienes, Sassen och Fischer (2016) menar att de målsättningar som finns kring hållbarhetsarbetet skiljer sig åt mellan företag med små och stora aktieägare. Resonemanget kan överföras till familjeägda företag som ofta har färre och större aktieägare och icke-familjeägda företag som i regel har flera och mindre aktieägare (Andersson, Johansson, Karlsson, Lodefalk & Poldahl, 2018). Då företag måste angripa sina ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor på olika sätt kan den påverkan som hållbarhetsarbetet har på de finansiella prestationerna skilja sig åt hos olika företag (Nelling & Webb, 2009). Därmed kan en koppling mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna urskönjas (Eccles, Ioannou & Serafeim, 2014).
Från den tidigare forskning som har studerats kan det utläsas att en majoritet av forskarna är överens om att hållbarhetsarbetet har en positiv påverkan på de finansiella prestationerna. Det finns dock en minoritet av tidigare forskare som anser att den påverkan som sker är negativ (Margolis & Walsh, 2003; Orlitzky, Schmidt & Rynes, 2003; van Beurden & Gössling, 2008; Grewatsch & Kleindienst, 2015). Att det ovanstående förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna är intressant att studera motiveras med att tidigare forskare på olika sätt har försökt att förklara om den påverkan som finns i relationen är positiv eller negativ (Margolis & Walsh, 2003; Orlitzky, Schmidt & Rynes, 2003; van Beurden & Gössling, 2008; Grewatsch & Kleindienst, 2015). För att bredda forskningen på området har ägarstrukturen inkluderats som ytterligare en faktor som kan förklara den påverkan som sker i förhållandet ovan. Vidare har utgångspunkt tagits i kontingensteorin för att förklara hur ägarstrukturen påverkar förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna. Detta val skiljer sig från tidigare forskares val då denna studies teoretiska utgångspunkt är en annan än
de teoretiska utgångspunkter som är mest frekvent förekommande i tidigare studier. I tidigare forskning framhävs att det saknas forskning kring hur förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna påverkas av ägarstrukturen i ett företag (Grewatsch & Kleindienst, 2015). Dessutom visar den att det saknas forskning kring hur det ovanstående förhållandet påverkas när kontingensteorin appliceras (Grewatsch & Kleindienst, 2015). Till följd av det ovanstående resonemanget är det syfte och den frågeställning som har formulerats nedan relevant att besvara.
1.3 Tilltänkt bidrag
Denna studies teoretiska bidrag är att påvisa hur ägarstrukturen kan påverka förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna i familjeägda respektive icke- familjeägda företag. Ett teoretiskt bidrag lämnas till följd av att studien använder sig av en annan faktor och av en annan teori än tidigare studier. Således breddas forskningen inom området då ägarstrukturen får rollen som en modererande variabel i förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna och då kontingensteorin appliceras. Ett empiriskt bidrag kan lämnas till de personer som arbetar med hållbarhet i olika företag. Detta eftersom studien kan hjälpa dem att förstå hur ägarstrukturen påverkar förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna. Dessutom kan ett empiriskt bidrag lämnas till investerare eftersom den påverkan som ägarstrukturen har på förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna kan hjälpa dem att fatta investeringsbeslut.
1.4 Syfte
Syftet med denna studie är att analysera hur ägarstrukturen i olika företag påverkar förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna. För att uppnå detta syfte studeras familjeägda och icke-familjeägda företag på OMX Stockholmsbörsen.
För att kunna uppfylla syftet har data kring företagens finansiella prestationer, hållbarhetsarbete och ägarstruktur samlats in. En analysmodell och fyra hypoteser ställs nedan upp med hjälp av teori för att kunna pröva hur ägarstrukturen påverkar förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna i de båda grupperna av företag. Innebörden av hypoteserna kommer att prövas genom två enkla regressionsanalyser och därefter görs en analys av studiens resultat för att besvara den frågeställning som finns nedan.
1.5 Frågeställning
Hur påverkar ägarstrukturen i börsnoterade företag förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna?
1.6 Disposition
Det inledande kapitlet behandlar studiens bakgrund, problemområde, syfte och frågeställning samt disposition. Därefter följer ett kapitel som går igenom studiens teoretiska referensram.
Denna innefattar en förklaring av kontingensteorin, en beskrivning av centrala begrepp, en genomgång av tidigare forskning samt en presentation av uppsatsens analysmodell och hypoteser. Det kapitel som följer beskriver den metod som används för att genomföra undersökningen och de avvägningar som har gjorts. Vidare presenteras resultatet från den empiri som har samlats in och bearbetats genom statistiska analysmetoder. Därefter följer ett analyskapitel som ämnar att besvara studiens frågeställning och syfte. I studiens avslutande kapitel återfinns studiens slutsatser, bidrag och slutdiskussion. Slutligen listas den litteratur som har använts vid genomförandet av denna uppsats inom ramen för en referenslista.
2. Teoretisk referensram
Den teoretiska referensramen innehåller inledningsvis ett avsnitt där uppsatsens teoretiska utgångspunkt behandlas. Därefter följer ett avsnitt som förklarar vad begreppen ägarstruktur, hållbarhetsarbete och finansiella prestationer innebär. Efter detta avsnitt har en genomgång upprättats som beskriver vad tidigare forskning anser om ämnet. Som avslutning på detta kapitel presenteras studiens analysmodell och hypoteser.
2.1 Kontingensteorin
Sedan mitten av 1900-talet har kontingensteorin vuxit fram som en teori inom företagsekonomisk forskning. Till en början applicerades teorin enbart på organisationsforskning. På senare år har den även börjat att användas i studier inom ekonomistyrning, marknadsföring och redovisning (Donaldson, 2001; Andersson & Greve, 2020). Kontingensteorin kan enligt Donaldson (2001) användas för att undersöka hur olika faktorer påverkar varandra inom en organisation. Detta för att komma fram till hur en organisation ska struktureras för att kunna vara välfungerande (Donaldson, 2001). Ett grundantagande inom kontingensteorin är att det inte finns ett bästa sätt att strukturera en organisation på (Galbraith, 1976, se Reinking, 2012). Som ett andra grundantagande i kontingensteorin fastslås att de olika sätt som ett företag kan organiseras på inte kommer leda till samma grad av effektivitet. Därför måste varje enskild organisation hitta den passform som är bäst för dess verksamhet under ett visst förhållande (Schoonhoven, 1981; Otley, 2016). För att hitta den passform som är den bästa för den enskilda organisationen måste hänsyn tas till hur olika faktorer påverkar varandra (Donaldson, 2001).
2.1.1 Struktur, prestation och kontigensfaktorer
Donaldson (2001) säger att kontingensteorin i sin mest extrema skepnad innefattar ett fenomen som säger att en variabels effekt på en annan variabel beror på en tredje variabel. Den första variabeln benämns inom kontingensteorin som struktur (Drazin & Van de Ven, 1985). Strukturen beskrivs som en del av organisationens design och karaktär (Donaldson, 2001; Otley, 2016). Strukturen formas av den enskilda organisationens omgivning och strategi (Donaldson, 2001). Eftersom organisationens omgivning och strategi är i ständig förändring anses även strukturen vara föränderlig (Donaldson, 2001). Vissa strukturer anses vara mer effektiva och mer lämpliga än andra under de enskilda förhållande som råder i olika företag (Donaldson, 2001; Otley, 2016). Gerdin och Greve (2008) skriver att vissa strukturer bidrar till ett mycket högt utfall på prestationerna, medans andra strukturer inte gör det. Därför kan organisationer som inte presterar tillräckligt bra förändra sin struktur för att kunna prestera bättre (Donaldson, 2001). De mest frekvent förekommande exemplen som ges i tidigare forskning på strukturen är organisationens omgivning, storlek och teknologi (Donaldson, 2001).
Som andra variabel nämns prestationen (Drazin & Van de Ven, 1985). Den prestationen som syns i en organisation är ofta ett mått som visar om organisationen är effektiv eller ineffektiv
(Reinking, 2012). Prestationen är ofta en del av organisationens olika finansiella prestationer som exempelvis lönsamhet (Drazin & Van de Ven, 1985). Den kan dock även göra sig synlig i andra termer som exempelvis effektiviteten, innovationsgraden och de anställdas välmående (Donaldson, 2001). Organisationens prestation kan till följd av ovanstående mätas genom en rad både finansiella och icke- finansiella mått (Otley, 2016). Prestationen påverkas enligt Gerdin och Greve (2004) av förhållandet mellan den struktur och de kontingensfaktorer som finns i en organisation. Att det förhåller sig på detta sätt styrks av Drazin och Van de Ven (1985) som menar att prestationen är en effekt av relationen mellan flera olika faktorer inom en organisation. Prestationen kan även ses som ett mått på hur väl organisationen uppnår sina målsättningar på olika områden (Donaldson, 2001). Den kan också tala om hur pass väl organisationens olika delar fungerar tillsammans som en helhet (Donaldson, 2001).
Kontingensfaktorerna är den tredje variabeln (Drazin & Van de Ven, 1985). Enligt Donaldson (2001) är en kontigensfaktor något som både kan finnas inuti och utanför en organisation. En del av kontingensfaktorerna kan organisationen påverka, medan andra kontingensfaktorer inte går att påverka från organisationens sida (Donaldson, 2001). Kontingensfaktorerna ses vidare som en del av organisationens omgivning och dessa påverkar organisationen både externt och internt (Donaldson, 2001). De interna kontingensfaktorerna har en större påverkan på strukturen än vad de externa kontigensfaktorna har (Donaldson, 2001). Gerdin och Greve (2008) skriver att de olika kontingensfaktorerna bidrar i varierande utsträckning till att skapa antingen en högpresterande eller en lågpresterande organisation. De olika kontingensfaktorerna måste samverka med strukturen om organisationen ska kunna bli framgångsrik i sina prestationer (Drazin & Van de Ven, 1985). Reinking (2012) har funnit att de kontingensfaktorer som tas upp i olika studier varierar. Detta beror troligtvis på att alla de företagstyper som studeras är olika (Reinking, 2012). Till följd av ovanstående hävdar många av de tidigare forskare som har använt sig av kontingensteorin att strukturen påverkar prestationen genom en eller flera kontingensfaktorer. Således finns det en relation mellan strukturen, prestationen och kontingensfaktorna inom en organisation och den påverkan som sker kan vara både positiv och negativ (Donaldson, 2001; Greve & Gerdin, 2004).
Utifrån den struktur och de kontingensfaktorer som påverkar organisationens prestation växer organisationens passform fram. En optimal passform innebär att organisationen presterar mycket bra under vissa förutsättningar. Om passformen inte är optimal presterar organisationen mindre bra under vissa förutsättningar (Donaldson, 2001; Drazin & Van de Ven, 1985). De skillnader som avgör huruvida en organisation presterar bra eller dåligt är mycket små och specifika för det enskilda företaget (Drazin & Van de Ven, 1985). Donaldson (2001) skriver att prestationerna blir bättre i ett företag om deras struktur och kontigensfaktorer kompletterar varandra på ett bra sätt. Således blir prestationen i ett företag inte särskilt bra om strukturen och kontigensfaktorerna inte kompletterar varandra (Donaldson, 2001). Vidare finns det tidigare studier som säger att det inte finns en enda passform som är den bästa för alla organisationer (Otley, 2016). Slutligen menar Schoonhoven (1981) att ett sätt att strukturera en organisation inte passar under alla förhållanden.
2.1.2 Kontigensteorins olika perspektiv
Gerdin och Greve (2004) beskriver olika perspektiv på passform som bör ställas mot varandra när man genomför en studie med kontingensteorin som utgångspunkt. Dessa perspektiv bör enligt en modell för olika passformer inom kontingensteorin behandlas innan en statistisk analys genomförs (Gerdin & Greve, 2004). De perspektiv som nämns i det första steget av Gerdin och Greve (2004) är “Cartesian” eller “Configuration”. Perspektivet “Cartesian” innebär att enskilda kontingensfaktorer har en påverkan på strukturen och prestationerna i ett företag (Drazin & Van de Ven, 1985; Gerdin & Greve, 2004). I motsats till detta står perspektivet “Configuration” som anser att det är flera kontigensfaktorer tillsammans som påverkar strukturen och prestationerna i ett företag (Drazin & Van de Ven, 1985; Gerdin & Greve, 2004). Gerdin och Greve (2004) beskriver att företag kan göra små förändringar inom perspektivet “Cartesian” för att förändra sin passform. Inom perspektivet “Configuration” behövs dock större förändringar göras för att få till en förändring i passformen.
I det andra steget nämns perspektiven “Contingency” och “Congruence” (Gerdin & Greve, 2004). Perspektivet “Contingency” handlar om att passformen ger en positiv effekt på prestationerna till följd av olika kombinationer av struktur och kontigensfaktorer. Det förutsätts att det finns hög- och lågpresterande företag och att detta är en konsekvens av bra respektive dåliga kombinationer av struktur och kontingensfaktorer (Drazin & Van de Ven, 1985; Gerdin & Greve, 2004). Perspektivet “Congruence” innebär att en organisations struktur är beroende av ett antal kontingensfaktorer, men vilken eventuell påverkan det har på prestationen studeras inte. Anledningen till att kopplingen till prestationer inte undersöks är att perspektivet utgår från att det sker ett naturligt urval där högpresterande företag blir kvar med en passform som därefter ter sig given (Drazin & Van de Ven, 1985: Gerdin & Greve, 2004). Perspektiven “Contingency” och “Congruence” har till följd av ovanstående skillnader olika inställningar till vad passform i en organisation är och hur prestationen uppkommer genom strukturen och kontigensfaktorerna (Gerdin & Greve, 2004).
Det följande steget innebär att forskare måste ta hänsyn till perspektiven “Moderation” eller “Mediation” (Gerdin & Greve, 2004). Om “Moderation” används påverkar en tredje variabel förhållandet mellan en beroende och en oberoende variabel (Gerdin & Greve, 2004). I de fall där perspektivet “Mediation” tillämpas antas ‘’Mediation-variabeln’’ kunna påverka förhållandet mellan den beroende och den oberoende variabeln men även i sin tur bli påverkad av andra variabler (Greve & Gerdin, 2004). Otley (2016) skriver att strukturen ofta är den oberoende variabeln, medan prestationen ofta är den beroende variabeln. Således är kontigensfaktorerna i de allra flesta fall den tredje variabeln (Donaldson, 2001). I det sista steget ska forskarna välja mellan perspektivet “Strength” eller “Form” (Gerdin & Greve, 2004). De forskare som använder sig av “Strength” ska förutsäga hur de tror att de olika variabler som studeras påverkar prestationen (Venkatraman, 1989; Gerdin & Greve, 2004). Om forskare använder sig av “Form” ska de argumentera för variablernas påverkan på prestationen (Gerdin & Greve, 2004). För att kunna göra detta måste forskare enligt Venkatraman (1989) förstå interaktionen mellan den oberoende variabeln och moderatorn samt hur detta påverkar den beroende variabeln.
2.1.3 Orientering inom kontingensteorin
I det första steget tillämpas perspektivet “Cartesian” eftersom endast en kontigensfaktor, det vill säga ägarstrukturen används i undersökningen. I nästa steg tillämpas perspektivet “Contingency” som innebär att strukturen och kontigensfaktorn ger upphov till de olika passformer som påverkar prestationen på olika sätt. Detta val görs eftersom studien undersöker hur hållbarhetsarbetet och ägarstrukturen påverkar de finansiella prestationerna. Från det tredje steget tillämpas perspektivet “Moderation” som innefattar att en tredje variabel påverkar förhållandet mellan en beroende och en oberoende variabel. Hållbarhetsarbetet är den oberoende variabeln, de finansiella prestationerna är den beroende variabeln och ägarstrukturen är den tredje variabeln i denna studie. I det sista steget tillämpas perspektivet “Form” eftersom en argumentation görs för hur variablerna hållbarhet och ägarstruktur påverkar den finansiella prestationen. En grafisk beskrivning kring hur studien orienterar sig i kontingensteorin återfinns nedan.
Figur 1. A classificatory framework for mapping different forms contingency fit used in strategy-MAS research (Gerdin & Greve 2004, s.304). Eget tillägg.
2.2 Centrala begrepp
Nedan kommer innebörden av begreppen ägarstruktur, hållbarhetsredovisning och finansiella prestationer att förklaras. Dessa begrepp används genom hela studien för att beskriva hur ägarstrukturen påverkar förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna i familjeägda och icke- familjeägda företag.
2.2.1 Ägarstruktur
Företag kan i varierande grad ägas av både större och mindre aktieägare. Några exempel på vanligt förekommande aktieägare är anställda, företag, familjer, finansiella institut, privatpersoner samt staten, landstingen och kommunerna (Hope, 2013; Brunzell, Liljeblom & Vaihekoski, 2015). Sammansättningen av de olika ägarna och deras aktieinnehav ger upphov till företagets ägarstruktur. Hur ägarstrukturen skiljer privata och publika företag beskrivs av Hope (2013) som menar att privata företag i regel har färre och större aktieägare än vad publika företag har. Därmed har de publika företagen i regel flera och mindre aktieägare än vad privata företag har (Hope, 2013). Vidare anses familjeägda företag ha färre och större ägare än vad icke-familjeägda företag har oavsett om de är privata eller publika (Andersson et al. 2018). Till följd av detta har ägarstrukturen olika grad av påverkan på de intressen och målsättningar som finns i olika företag. Denna påverkan beror på att ägarna har olika intressen och målsättningar som de vill att företagen ska uppfylla på olika kort eller lång sikt (Hope, 2013; Brunzell, Liljeblom & Vaihekoski, 2015). Även företagens prestationer på olika områden skiljer sig åt till följd av ägarstrukturen samt ägarnas varierande intressen och målsättningar (Andersson et al. 2018).
Detta kan bero på att varje enskild ägare har olika stora eller små möjligheter att investera i sina intressen. Dessutom har de olika stora eller små möjligheter att påverka företagens arbete på ett sätt som gör att deras målsättningar uppfylls (Kim, Park & Lee, 2018). Skillnaderna kan också bero på att stora aktieägare ofta har intressen som innebär att företagen ska arbeta med både ekonomiska frågor och frågor av annan karaktär under lång tid. Mindre aktieägare har i de allra flesta fall enbart intresse av frågor som är av ekonomisk karaktär och således vill de att företagen ska leverera avkastning och vinst på kort sikt (Hope, 2013; Brunzell, Liljeblom & Vaihekoski, 2015). Vidare menar Andersson et al. (2018) att familjeägda företag arbetar med fler frågor av olika karaktär än vad icke- familjeägda företag gör. Detta antas bero på att olika ägares intressen för exempelvis sådana frågor som berör hållbarhetsarbete i grunden skiljer sig åt (Miller & Serafeim, 2014). Till följd av detta får hållbarhetsarbetet vanligtvis mer uppmärksamhet i företag som är familjeägda och i företag där den största ägaren eller någon i dennes familj finns representerad i ledningen (Aoi et al. 2015). Från ovanstående resonemang kan det utläsas att ägarnas målsättningar och intressen ser olika ut i familjeägda och icke- familjeägda företag. Som en följd av detta kommer deras åsikter kring hur företaget ska arbeta variera. Då företaget och verksamheten påverkas av ägarstrukturen kan ägarstrukturen ses som en kontigensfaktor.
Det finns enligt Howorth, Rose, Hamilton och Westhead (2010) ingen tydlig definition på vad som utgör familjeägda företag. Ett krav är dock att den största ägaren eller någon i dennes familj äger en betydande del av aktierna och att denne person finns representerad i företagets ledning (Howorth et al. 2010). Andersson et al. (2018) menar att den största ägaren eller någon från dennes familj ska vara med och fatta samtliga beslut i företaget. Vidare ska den största ägaren eller någon från dennes familj ska vara verksam i företagets ledning. Slutligen ska den största ägaren eller någon från dennes familj äga 25 procent eller mer av aktierna (Andersson et al. 2018). Även Aoi et al. (2015) menar att den största ägaren eller någon i dennes familj ska vara
verksam i företagets ledning. De säger till skillnad från forskarna ovan att den största ägaren ska inneha 10 procent eller mer av aktierna (Aoi et al. 2015). Decker och Günther (2017) skriver att den största ägaren eller någon i dennes familj ska äga 10–20 procent av aktierna om ett mindre eller medelstort familjeägt företag ska föreligga. I större familjeägda företag ska den största ägaren eller någon i dennes familj äga mer än 20 procent av aktierna (Decker & Günther, 2017).
Resonemanget ovan leder fram till hur familjeägda företag definieras i denna studie utifrån två kriterier. Det första kriteriet säger att företag där den största ägaren själv eller tillsammans med någon i dennes familj innehar 20 procent eller mer av rösterna räknas som familjeägda företag. Anledningen till att denna gräns har valts är att den person eller den familj som äger 20 procent eller mer av rösterna anses ha kontroll över företaget. Detta kan utläsas ur Decker och Günther (2017) som menar att den person eller den familj som äger mer än 20 procent av aktierna har ett stort inflytande över de strategiska beslut som tas i företaget. Det andra kriteriet säger att den största ägaren själv eller någon person i dennes familj ska finnas representerade i styrelsen eller ledningen om ett familjeägt företag ska föreligga. Skälet till att detta kriterium har valts är att Andersson et al. (2018) menar att den största ägaren eller någon i dennes familj oftast har en aktiv roll i de familjeägda företagets styrelse eller ledning. Till en familj räknas i enlighet med Andersson et al. (2018) beskrivning föräldrar och barn som är släkt varandra. Även personer som är gifta med den största aktieägaren eller någon av de tidigare nämnda familjemedlemmarna räknas till familjen i detta fall (Andersson et al. 2018).
2.2.2 Hållbarhetsarbete
Intresset för företagens ansvar i olika ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor tog fart när
Brundtland-rapporten presenterades år 1987 (Moldan, Janousková & Hák, 2012; Frostenson &
Helin, 2018). I rapporten finns en definition av hållbar utveckling som säger att en hållbar utveckling medför att den nutida generationen kan uppfylla sina behov utan att framtida generationers möjlighet att uppfylla sina behov försvinner (Moldan, Janousková & Hák, 2012; Weber, Diaz & Schwegler, 2012; Frostenson & Helin, 2018). Under det tidiga 1990-talet blev forskare allt mer intresserade av att studera företagens hållbarhetsarbete och deras hållbarhetsrapportering då de såg den senare som ett komplement till den finansiella rapporteringen (Hahn & Kühnen, 2013; Frostenson & Helin, 2018). Som ett svar på detta intresse utvecklades rapporteringsmetoden Triple-bottom- line som mäter hur företagen presterar i olika ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor. Triple- bottom- line visar hur företagens arbete på de tre områdena påverkar människor, planeten och företagens vinster (Dienes, Sassen & Fischer, 2016; Frostenson & Helin, 2018). På tidigt 2000-tal ökade användningen av begreppet Corporate Social Responsibility som ett sätt att förklara det hållbarhetsarbete som bedrivs i olika företag (Rasche, Morsing & Moon, 2017; Frostenson & Helin, 2018). Innebörden av Corporate Social Responsibility är att företag ska ta ett utökat ansvar i sitt arbete med olika ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor. Inom ramen för
Corporate Social Responsibility förväntas företag även att arbeta med etiska, juridiska och
politiska frågor (Balabanis, Phillips & Lyall, 1998; Dienes, Sassen & Fischer, 2016; Rasche, Morsing & Moon, 2017).
För att kunna arbeta med och ta ansvar i olika frågor som berör ekonomi, miljö och sociala förhållanden använder sig företag av olika indikatorer som mäter dess prestationer på området hållbarhet (Moldan, Janousková & Hák, 2012; Loprevite, Raucci & Rupo, 2020). Det har blivit allt vanligare för företag att använda sig av indikatorer för att på olika sätt mäta effekterna av sitt hållbarhetsarbete och för att kunna utveckla tydliga målsättningar kring det (Moldan, Janousková & Hák, 2012; Loprevite, Raucci & Rupo, 2020). På den senare delen av 2000-talet utvecklades standarder som gjorde att företagen kunde börja att hållbarhetsredovisa på allvar. De standarder som används mest frekvent är de från Global Reporting Initiative och FN:s
Sustainable Development Goals. Det finns även företag som tillämpar Integrerad rapportering
där den finansiella ställningen och hållbarhetsarbetet redovisas tillsammans (Borglund, et al. 2017; Frostenson & Helin, 2018). Den allt mer spridda användningen av standarder under 2000 och 2010-talet har lett till att allt fler företag världen över idag måste redovisa sitt hållbarhetsarbete (Hahn & Kühnen, 2013). Detta som en följd av att en obligatorisk lagstiftning på området har tillkommit i många länder (Jones et al. 2007).
Grewatsh och Kleindienst (2015) skriver att det finns skillnader i företagens hållbarhetsarbete som kan bero på att alla länder har olika institutionella förhållanden, olika kultur och olika lagstiftning. Ett stort steg mot en gemensam lagstiftning togs när den Europeiska unionen införde EU direktiv 2014/95/EU som tvingar företag av en viss storlek att hållbarhetsredovisa om de har sitt säte i någon av unionens medlemsländer (Borglund et al. 2017; Frostenson & Helin, 2018). Hållbarhetsredovisningen ska sammanställa företagens arbete med och ansvarstagande i olika ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor. Den ska även visa de effekter som företagets hållbarhetsarbete ger upphov till på ett så fullständigt, jämförbart, tillförlitligt och trovärdigt sätt som möjligt (Borglund, et al. 2017; Frostenson & Helin, 2018). Farneti och Guthrie (2009) skriver att företag i en del fall upprättar sin hållbarhetsredovisning för att kommunicera sitt hållbarhetsarbete med intressenterna och därmed riskerar de att värdera effekterna av sitt hållbarhetsarbete för högt. Detta har medfört att företag gärna uppvisar vilka åtgärder som de vidtar inom olika ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor utan att reflektera över vilka verkliga effekter som åtgärderna får för omgivningen (Dumay, Guthrie & Farneti, 2010). För att undgå detta har bland annat EU utvecklat riktlinjer för vad som ska finnas med i en hållbarhetsredovisning och hur den ska granskas (Borglund, et al. 2017; Frostenson & Helin, 2018). Galbreath (2013) skriver att ESG har utvecklats för att mäta kompetensen hos företagsledarna, hur företagen hanterar riskerna med verksamheten och hur företagen arbetar med icke- finansiella prestationer. Detta för att fånga investerarnas och intressenternas allt större intresse av olika frågor och för att ge dem ett underlag för investeringar (Galbreath, 2013). ESG sammanställer enligt Galbreath (2013) hur företagen hanterar risker kopplade till hållbarhetsarbetet i kategorierna miljö, socialt ansvarstagande och styrning.
2.2.3 Finansiella prestationer
För att uppskatta om ett företaget går bra eller dåligt ur ett ekonomiskt perspektiv kan den finansiella prestationen mätas (Balabanis, Philips & Lyall, 1998; Jones et al, 2007). Mätningen sker ofta med hjälp av olika nyckeltal som inhämtas från företagens räkenskaper (Jones et al. 2007). Peloza (2009) skriver att det finns många olika finansiella nyckeltal som kan användas
för att beräkna ett företagets prestationer. De effekter som olika åtgärder får för de finansiella prestationerna i ett företag visar sig i regel på lång sikt. Det finns dock även sådana nyckeltal som visar åtgärdernas effekter på de finansiella prestationerna under kort och medellång sikt (Cho, Chung & Young, 2019). Peloza (2009) skriver att en del nyckeltal kan förändras till att mäta hur olika åtgärder inom ramen för hållbarhetsarbetet påverkar de finansiella prestationerna på kort eller lång sikt. Balabanis, Phillips och Lyall (1998) stödjer till viss del denna åsikt eftersom de beräknar de effekter som hållbarhetsarbetet ger på de finansiella prestationerna med hjälp av både nutida och historiska värden.
Några vanligt förekommande nyckeltal som kan användas för att mäta ett företags finansiella prestationerna är avkastningen på dess egna kapital, avkastningen på dess försäljning eller avkastningen på dess tillgångar. Att mäta avkastningen innebär att det går att se hur mycket företag får tillbaka av de pengar som de har investerat på respektive post (Jones et al. 2007; Van der Laan, Van Ees & Van Witteloostuijn, 2008). Vidare kan företagets finansiella prestationer mätas genom att företagets resultat beräknas på olika nivåer. Resultatmåtten visar vilka intäkter och kostnader som företagen har före och efter olika poster. Således visas om de går med vinst eller förlust (Jones et al. 2007). Dessutom kan andra mått som exempelvis företagens nettoomsättning, soliditet, skuldsättningsgrad och vinstmarginal beräknas för att bedöma dess finansiella prestationer utifrån givna procentsatser (Jones et al. 2007). Om ett ägarperspektiv tillämpas kan avkastningen och aktiekursen studeras för att mäta företagets finansiella prestationer. Dessa mått visar hur mycket ägarna har fått i utdelning och hur mycket priset på aktien i ett företag har varierat över tid (Godfrey, Merrill & Hansen. 2009).
I en del studier beräknas företagens marknadsvärde genom formeln för Tobin`s Q för att kunna avgöra om de presterar bra eller dåligt finansiellt (Chu, Chung & Young, 2019). Mer precist visar marknadsvärdet vilket värde ett företag har på kapitalmarknaden (Kim, Park & Lee, 2018; Park, Sung & Byun, 2019). Chung och Pruitt (1994) skriver att måttet Tobin`s Q ger ett underlag som är tillräckligt stort för företag och investerare att använda sig av när de ska fatta olika finansiella beslut. Således går det genom att använda sig av Tobin`s Q att bedöma ett företags värde på kapitalmarknaden och för att fatta beslut om framtida investeringar (Chung & Pruitt, 1994; Chu, Chung & Young, 2019). Kim, Park och Lee (2018) skriver att olika investerares inställning till det berörda företaget reflekteras i Tobin`s Q. Det finns enligt Chung och Pruitt (1994) två formler för att beräkna Tobin`s Q. I den ursprungliga formeln för Tobin`s Q inkluderas en rad olika ekonomiska nyckeltal. De nyckeltal som inkluderas är värdet på företagets stamaktier och preferensaktier, långsiktiga och kortsiktiga skulder, anläggningstillgångar och omsättningstillgångarna samt det egna kapitalet (Chung & Pruitt, 1994). I den ursprungliga formeln ska flertalet av dessa ekonomiska nyckeltal justeras så att värdet speglas av den tid respektive post har funnits i företaget (Chung & Pruitt, 1994). I den förenklade formeln av Tobin`s Q används samma ekonomiska nyckeltal. Dess värde behöver dock inte justeras i lika hög utsträckning som vid användningen av den ursprungliga formeln (Chung & Pruitt, 1994). Trots att färre justeringar av ekonomiska nyckeltal behöver göras i den förenklade formeln ger detta tillräckligt starka resultat för att kunna användas vid vetenskaplig forskning (Chung & Pruitt, 1994).
2.3 Tidigare forskning
Under denna rubrik görs en genomgång av de vetenskapliga artiklar som har studerats inom ramen för denna uppsats. Den tidigare forskningen redogör i huvudsak för hur hållbarhetsarbetet påverkar de finansiella prestationerna i olika företag enskilt eller med hjälp av andra faktorer. Litteraturgenomgången har ställts upp i två avsnitt där enskilda studier och aggregerade studier från tidigare forskning behandlas separat.
2.3.1 Enskilda studier
De enskilda studierna nedan redogör för hur förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna har behandlats inom ramen för tidigare forskning. I slutet av 1990-talet studerade Balabanis, Phillips och Lyall (1998) hur hållbarhetsarbetet påverkar de finansiella prestationerna över tid. Detta genom att använda sig av olika finansiella nyckeltal. Forskarna kommer fram till att hållbarhetsarbetet har en stark positiv påverkan på företagens möjligheter att tillförskaffa sig kapital och skapa värde. Den påverkan som hållbarhetsarbetet har på de finansiella prestationerna är inte lika stark, men den påverkan som sker är trots allt positiv (Balabanis, Phillips & Lyall, 1998). Jones, Frost, Loftus och Van der Laan (2007) har undersökt hur hållbarhetsarbetet påverkar de finansiella prestationerna i olika företag. Detta genom att studera hur deras avkastning, aktievärde och finansiella nyckeltal förändras. Forskarna kommer fram till att avkastningen och aktievärdet påverkas svagt i positiv riktning till följd av företagens hållbarhetsarbete. De finansiella nyckeltalen påverkas något starkare i positiv riktning till följd av företagens hållbarhetsarbete. Således hittar de ett visst samband mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna (Jones et al. 2007).
Van der Laan, Van Ees och Van Witteloostuijn (2008) har studerat den påverkan som sker mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna i olika företag med hjälp av andra faktorer än de ovan nämnda forskarna. De faktorer som Van der Laan, Van Ees och Van Witteloostuijn (2008) använder sig av härstammar från sociologin. De kommer fram till att ett mindre omfattande hållbarhetsarbete påverkar de finansiella prestationerna mer än vad ett mer omfattande hållbarhetsarbete gör. Den påverkan som hittas är således av både positiv och negativ karaktär (Van der Laan, Van Ees & Van Witteloostuijn, 2008). Några andra forskare som har använt sig av andra faktorer för att studera det ovanstående förhållandet är Hull och Rothenberg (2008). De använder sig av differentiering och innovation som två olika faktorer för att förklara förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna. Resultaten visar att de företag som har en hög grad av differentiering och innovation har ett bättre hållbarhetsarbete och bättre finansiella prestationer än de företag som har en låg grad av differentiering och innovation (Hull & Rothenberg, 2008).
Vidare undersöker Godfrey, Merrill och Hansen (2009) hur hållbarhetsarbetet påverkar de finansiella prestationerna genom att studera olika företags avkastning från aktier och deras aktiekurs. De kommer fram till att ett mer omfattande hållbarhetsarbete ger upphov till en högre avkastning och en högre aktiekurs än vad ett mindre omfattande hållbarhetsarbete gör (Godfrey, Merrill & Hansen 2009). Detta beror på att många investerare ser företagens hållbarhetsarbete
Merrill och Hansen (2009) kan även påvisa att de åtgärder som vidtas inom ramen för hållbarhetsarbetet sällan ger effekt på andra finansiella prestationer. Nelling och Webb (2009) undersöker om det finns någon påverkan mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna. Forskarna kommer fram till att det finns en svag interaktion mellan variablerna eftersom hållbarhetsarbetet både kan ha en positiv och en negativ påverkan på de finansiella prestationerna (Nelling & Webb, 2009). Om den påverkan som sker är positiv eller negativ beror på hur pass mycket företagen arbetar med hållbarhet och hur de redovisar detta arbete. Graden av påverkan kan också bero på en del andra faktorer. Nelling och Webb (2009) skriver att hållbarhetsarbetet tros ha en större påverkan på andra områden i ett företag än de finansiella prestationerna (Nelling & Webb, 2009).
Förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna har även studerats av Peloza (2009). Hållbarhetsarbetet kan påverka de finansiella prestationerna i ett företag både positivt och negativt beroende på vilka åtgärder som vidtas (Peloza, 2009). Den påverkan som sker kan kopplas till företagens mätning, rapportering och redovisning av de effekter som hållbarhetsarbetet ger upphov till (Peloza, 2009). De företag som har genomtänkta metoder för mätning, rapportering och redovisning av sitt hållbarhetsarbete kan mäta de intäkter och kostnader som hållbarhetsarbetet ger upphov till på ett mer noggrant sätt än andra företag. Således har dessa företag större möjligheter än andra företag att påverka sina finansiella prestationer genom de åtgärder som vidtas inom ramen för hållbarhetsarbetet (Peloza, 2009). Ytterligare några faktorer i företaget och i dess omgivning som kan påverka hållbarhetsarbetets effekter på de finansiella prestationerna studeras av Lin, Yang och Liou (2009). De skriver att det ovan nämnda förhållandet påverkas av olika faktorer som exempelvis forskning och utveckling, innovation, kunskap och teknologi. Enligt forskarna kan företag om de använder sig av de olika faktorerna på ett effektivt sätt förbättra sitt hållbarhetsarbete och sina finansiella prestationer. Detta leder till en ökad avkastning och ökade vinster i de allra flesta företag (Lin, Yang & Liou, 2009).
Även Baird, Geylani och Roberts (2012) studerar förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna genom att undersöka hur det påverkas av samspelet mellan olika faktorer. De kommer fram till att det finns skillnader mellan olika faktorer som påverkar förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna. Företagets bransch är en av de faktorer som anses ha störst betydelse för hur företagen arbetar med hållbarhet och hur de finansiella prestationerna påverkas (Baird, Geylani & Roberts, 2012). Weber, Diaz och Schwegler (2012) har undersökt om det finns något förhållande mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna i finansiella institut. De kommer fram till att de finansiella prestationerna i de finansiella instituten påverkas mindre av hållbarhetsarbetet än vad de finansiella prestationerna gör i tjänste- och varuproducerande företag (Weber, Diaz & Schwegler, 2012). Blanco, Guillamón-Saorín och Guiral (2013) studerar hur hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna påverkas i företag vars verksamhet anses vara kontroversiell genom att titta på marknadsvärdet. Studien visar att det finns en stark koppling mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna i dessa företag. Detta eftersom företagens kontroversiella verksamhet gör att hållbarhetsarbetet har en väldigt liten positiv påverkan på marknadsvärdet (Blanco, Guillamón-Saorín & Guiral, 2013).
Med hjälp av ett organisationsperspektiv har Eccles, Ioannou och Serafeim (2014) studerat hur företag har förankrat hållbarhetsarbetet i sin organisation och vad det har fått för effekter. De kommer fram till att de strategier och den styrning som finns inom en organisation kan påverka hållbarhetsarbetet positivt om de utformas för att främja detta. Om företagen anses vara högpresterande inom området hållbarhet presterar de bättre finansiellt än om de anses vara lågpresterande inom samma område (Eccles, Ioannou & Serafeim, 2014). Dienes, Sassen och Fischer (2016) undersöker hur förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna kommer till uttryck genom olika faktorer. Studien visar att företagens kapitalstruktur, lönsamhet, mediakontakt, organisationsstruktur, storlek, ålder och ägarstruktur är faktorer som påverkar deras hållbarhetsarbete och finansiella prestationer både positivt och negativt (Dienes, Sassen & Fischer, 2016). Jung, Nam, Yang och Kim (2017) undersöker förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna i företag som verkar inom branschen för informations- och kommunikationsteknik. Deras resultat visar att hållbarhetsarbetet överlag har en positiv påverkan på de finansiella prestationerna för företag i denna bransch. Dock konstaterar forskarna att hållbarhetsarbetet har en större påverkan på de finansiella prestationerna hos de företag som verkar inom tjänste-delen än vad det har för de företag som verkar inom hårdvaru-delen av denna bransch (Jung, Nam, Yang & Kim, 2017). Ytterligare en koppling mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna har hittats av Hategan, Sirghi, Curea- Pitorac och Hategan (2018). De studerar hur företag anpassar sitt hållbarhetsarbete efter ägarnas och investerarnas inställning till olika frågor på området. Forskarna anger att företag som presterar bra inom området hållbarhet också presterar bra finansiellt. Således antas det att företag som presterar sämre inom området hållbarhet också presterar sämre finansiellt (Hategan et al. 2018). Istället för att studera hur hållbarhetsarbetet påverkar de finansiella prestationerna har Kim, Park och Lee (2018) studerat hur olika företags värdeskapande påverkas. Detta genom att undersöka om andelen utländska ägare och arbetet med lednings- och styrningsfrågor har någon påverkan (Kim, Park & Lee, 2018). Deras övergripande slutsats är att hållbarhetsarbetet har en positiv påverkan på företagens värdeskapande om de kan hantera de motsättningar som finns mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna (Kim. Park & Lee, 2018). Slutligen undersöker Cho, Chung och Young (2019) om det finns något samband mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna genom att studera ekonomiska nyckeltal. Forskarna kommer fram till att hållbarhetsarbetet har olika påverkan på företagens lönsamhet, tillväxt, vinst och värde. De ser att vinsten och värdet påverkas mer av hållbarhetsarbetet än vad lönsamheten och tillväxten gör. Den påverkan som hållbarhetsarbetet har på de finansiella prestationerna visar sig på lång sikt och inte på kort sikt (Cho, Chung & Young, 2019).
2.3.2 Aggregerade studier
Tidigare forskare har upprättat litteraturgenomgångar som beskriver hur forskningen kring hållbarhetsarbetets påverkan på de finansiella prestationerna har utvecklats och vilka resultat som detta har medfört. Grewatsch och Kleindienst (2015) har undersökt de externa och interna “mediatorer” och “moderatorer” som påverkar förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna. De kommer fram till att den tidigare forskningen på området har gjort
framsteg, men att det finns tre påtagliga problem (Grewatsch & Kleindienst, 2015). Det första problemet är att det har behandlats för få “moderatorer” och “mediatorer” i tidigare forskning och att forskarna inte har försökt identifiera fler sådana (Grewatsch & Kleindienst, 2015). Det andra problemet handlar om olika teoriers användning inom området. Enligt Grewatsch och Kleindienst (2015) har nästan enbart intressentteorin och legitimitetsteorin tillämpats inom tidigare forskning för att studera det ovanstående förhållandet. Grewatsch och Kleindienst (2015) menar att det är problematiskt att tidigare forskare inte ens diskuterar om de ovan nämnda teorierna är passande eller ej för forskningen inom området. Detta leder till att de bygger upp sina resonemang kring dessa teorier utan att undersöka om det är lämpligt för forskningen. Till följd av detta finns det enligt Grewatsch och Kleindienst (2015) en risk att hamna i en cykel där det inte finns möjlighet för nya forskningsfrågor att växa fram. Det tredje problemet anser Grewatsch och Kleindienst (2015) vara att den valda teorin, undersökningens design och datainsamlingens bearbetning inte alltid passar ihop i studier som behandlar förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna (Grewatsch & Kleindienst, 2015).
Vidare kommer Orlitzky, Schmidt och Rynes (2003) i sin litteraturgenomgång inledningsvis fram till att tidigare forskare inte är helt överens om huruvida den påverkan som hållbarhetsarbetet har på de finansiella prestationerna är positiv eller negativ. Det finns enligt forskarna inte några generella slutsatser som kan dras kring vad som påverkar det ovanstående förhållandet (Orlitzky, Schmidt & Rynes, 2003). Efter att ha gått igenom femtio tidigare studier på området menar Orlitzky, Schmidt och Rynes (2003) att den påverkan som finns mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna till övervägande del är positiv. Graden av positivitet påverkas dock till stor del av hur hållbarhetsarbetets påverkan på de finansiella prestationerna har mätts i de olika studierna (Orlitzky, Schmidt & Rynes, 2003). van Beurden och Gössling (2008) säger i sin undersökning att ungefär 70 procent av de tidigare studierna påvisar ett positivt förhållande mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna. Detta samtidigt som ungefär 25 procent av de tidigare studierna visar ett ej signifikant förhållande mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna. Ett negativt förhållande mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna kan bara utläsas i 5 procent av de tidigare studierna (van Beurden & Gössling, 2008). Det finns enligt van Beurden och Gössling (2008) olika faktorer som påverkar förhållandet mellan hållbarhetsarbetet och de finansiella prestationerna. I elva av de tidigare studierna är storleken på företaget en faktor som påverkar relationen. Företagens bransch är en faktor som har en påverkan i sex av de tidigare studierna. Därefter nämns att forskning och utveckling är en påverkande faktor i tre studier av de tidigare studierna. Förutom de ovan nämnda faktorerna finns det flera andra faktorer som bara förekommer i enskilda tidigare studier (van Beurden & Gössling, 2008).
Slutligen redogör Margolis och Walsh (2003) för hur hållbarhetsarbetet i olika företag påverkar de finansiella prestationerna med hjälp av tidigare forskning. Genom hela studien diskuterar forskarna om företag har som uppgift att enbart generera avkastning och vinst eller om de också har som uppgift att arbeta med olika hållbarhetsfrågor (Margolis & Walsh, 2003). Den påverkan som hållbarhetsarbetet har på de finansiella prestationerna kan antingen vara positiv eller negativ och den beror till stor del på vilken inställning företagens ägare och intressenter har till
