6. Slutsatser & förslag till vidare forskning
!
I denna del inleds med en genomgång av de lärdomar vi dragit och de slutsatser vi kommit fram till. Avsnittet fortsätter med en kort genomgång av rekommendationer till praktiker där vi presenterar råd och förslag på vilka allmänna lärdomar som kan dras av vår studie.
Avsnittet avslutas med studiens begränsningar och förslag till fortsatt forskning.
6.1 Slutsatser
Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida EV/EBITDA för privata bolag är mindre volatilt än EV/EBITDA för publika bolag och dessutom vad
illikviditetsrabattens fluktuerande storlek kan tänkas bero på. Vi har av denna undersökning, med de förutsättningar som funnits och de antaganden vi gjort, funnit att EV/EBITDA för privata bolag är mindre volatilt än EV/EBITDA för publika bolag. Vi har därmed funnit bevis på att illikviditetsrabattens storlek varierar med tiden och att den dessutom varierar med konjunkturen.
Vidare har vi kommit fram till att det som ofta kallas illikviditetsrabatt inte enbart drivs av risk och faktiska problem med att avyttra aktier, något som argumenteras för i mycket av den akademiska litteratur som finns publicerad i ämnet. Vi anser snarare att den lägre volatiliteten i pris på privata bolag beror på, vilket redogjorts för under diskussionen ovan, fastpris, starka köpare och ett lägstapris. Det gör att ett privat bolag kan handlas relativt billigt eller dyrt (=illikviditetsrabatt?) beroende på hur börsen rör sig. På grund av att priser på privata bolag är stabilt gör det att det som kallas illikviditetsrabatt varierar beroende på hur börsen går. Det tycks alltså vara makroekonomiska faktorer som har en stor inverkan på denna rabatts storlek.
Vidare har vi funnit att begreppet illikviditetsrabatt i dagsläget har en bristfällig definition. Det verkar finnas otydligheter i både akademisk litteratur och hos praktiker. Det gör det till ett komplicerat ämne att studera och det finns mycket kvar att undersöka i ämnet.
6.2 Rekommendationer till praktiker
Av studien har det framgått att olika aktörer i branschen hanterar problem förknippade med företagsvärdering och illikviditetsrabatt på olika sätt. Det resulterar i att mycket blir ett resultat av subjektiva bedömningar och uppskattningar. Vi anser därför att det finns behov av praxis vad gäller företagsvärdering och illikviditetsrabatt. Om fler aktörer kunde visa vad som
$#!
exempelvis påverkar illikviditetsrabattens storlek eller värdet på ett företag tror vi chansen är större till rättvisa och objektiva prissättningar.
6.3 Studiens begränsningar
Idén med denna uppsats har varit att fungera som en förstudie. Syftet med studien var som bekant att undersöka huruvida EV/EBITDA för privata bolag är mindre volatilt än
EV/EBITDA för publika bolag och dessutom vad illikviditetsrabattens fluktuerande storlek kan tänkas bero på. På grund av informationens brister är det därmed inte lämpligt att försöka dra allmängiltiga slutsatser. Vad denna studie har resulterat i är istället indikationer och möjliga förklaringar.
Dessa brister är bland annat att vi har tagit del av en större mängd data för publika bolag än för privata bolag. Det beror på att det är betydligt lättare att ta del av information för just publika bolag än vad det är att ta del av information för privata bolag. Vidare så är
EV/EBITDA för privata respektive bolag beräknade något annorlunda. EV på noterade bolag är vanligtvis baserat på aktievärdet. Det innebär att EV för publika bolag är beräknat på det pris som någon senast betalt för en aktie, inte nödvändigtvis vad någon skulle betala för samtliga aktier i ett bolag. EV för privata bolag beräknas å andra sidan på köparens faktiska bud. Det kan också finnas ett problem i att de publika bolag vi inkluderat i urvalet troligtvis överlag är något större än de privata bolag vi inkluderat i studien. Även om vi avgränsat oss till micro- och small-cap tenderar noterade bolag överlag vara större än privata. Detta kan ha påverkat utseendet på graferna vi illustrerat (se figur 2). Vi har inte heller avgränsat oss till branscher. Vi har gjort ett urval oberoende av verksamhet. Det kan tänkas att olika typer av bolag värderas och prissätts olika.
Slutligen har det empiriska material som samlats in under intervjuerna endast varit respondenternas åsikter och tankar. Även om vi strävat efter att välja kvalificerade och kunniga respondenter är det inte säkert att deras åsikter är korrekta eller representativa för en större population.
6.4 Förslag till vidare forskning
Då vi ovan påpekat vissa brister i det material vi presenterat och analyserat så anser vi till en början att det finns ett behov av mer uttömmande studier i detta ämne. Det skulle vara intressant med ett än större urval och dessutom i än mer lika storleksklasser. Det finns också ett intresse att genomföra en liknande studie för större bolag, det vill säga i mid-cap och
large-$*!
cap storlek. Vidare skulle det vara intressant att se om det finns några likheter eller skillnader mellan olika branscher. Slutligen skulle en liknande studie med ett större antal
intervjurespondenter vara intressant. En sådan studie skulle kunna bekräfta, eller dementera, de slutsatser vi dragit ovan. Det finns således många studier som skulle kunna genomföras med ett liknande syfte och en liknande frågeställning.
Vi ser också ett behov av att teoretiskt definiera begreppen vi använd oss av, däribland illikviditetsrabatt och småbolagsrabatt. Vi har poängterat det ovan men anser att det är av stor vikt. Det faktum att det tycks råda en otydlighet, främst bland praktiker men till viss del bland akademiker, gör oss oroade. Då klara definitioner saknas är det svårt att bedriva forskning i ämnet och risken är stor att fel begrepp används i fel situation.
!
$$!