Syftet med examensarbetet var att undersöka befintliga incitamentet för effektivt nätutnyttjande och utvärdera alternativa indikatorer, normer och funktioner för incitamentet. Incitamentet för effektivt nätutnyttjande är uppdelat i två delar: incitamentet för nätförluster och jämn belastning.
För nätförlustincitamentet undersöktes att använda en gemensam norm för nätförluster som baseras på objektiva förutsättningar istället för en historisk norm som baseras på nätföretagens egen historik. Med en historisk norm nollställs incitamentet efter sex år, eftersom att tidigare utfallsår då blir normår. En gemensam norm gör att varje åtgärd som nätföretagen gör för att minska nätförlusterna påverka incitamentet så länge konsekvenserna från åtgärden fortsatt minskar nätförlusterna. Att använda en gemensam norm för nätförluster stärker därmed incitamentet.
I incitamentet för jämn belastning används kostnaden för överliggande nät som indikator.
Att använda kostnaden för överliggande och angränsande nät som indikator verkar inte styra mot ett effektivt utnyttjande av nätet eftersom att det är få företag som minskar maxeffekten samtidigt som de minskar kostnaden för överliggande och angränsande nät.
Ett alternativ som undersöktes var att istället använda medellastfaktorn som indikator. Att använda medelastfaktorn som indikator skulle stärka incitamentets syfte att jämna ut belastningen på nätet då den mäter hur jämnt fördelad lasten är över alla årets dagar. Det skulle även ge starkare signaler till företagen att jämna ut lasten än kostnaden för överliggande och angränsande nät. Medellastfaktorn ger lika stort incitament att jämna ut lasten för alla dagar under året, vilket främjar smarta elnätslösningar. En tidigare studie visade att medellastfaktorn är svårpåverkad och samma resultat erhölls i det här arbetet.
Ett alternativ till medellastfaktorn som indikator är utnyttjningsgraden. Att använda utnyttjningsgraden som indikator skulle ge starkare signal att minska effekttopparna när det är hög kapacitetsutnyttjning, alltså de kallaste dagarna på året. Indikatorn är lättare att påverka än medellastfaktorn. Utnyttjningsgraden kan inte beräknas på ett korrekt sätt från befintliga data som rapporteras in till Ei. Detta medför att indikatorn till incitamentet inte kan ändras till utnyttjningsgraden för reglerperioden 2020–2023. Utnyttjningsgraden kan däremot införas till reglerperioden efter om data börjar hämtas från nätföretagen.
En viktad medellastfaktor undersöktes som en alternativ indikator för belastningsincitamentet. Indikatorn ger starkare styrsignaler att jämna ut lasten under högbelastade dagar, då dessa ger större påverkan på indikatorns värde. En potentiell nackdel med en viktad medellastfaktor är att den är riskabel att använda som indikator då den är mer komplicerad att beräkna än medellastfaktorn som anses svår beräknad av vissa företag. Det förekommer förmodligen felrapporteringar av medellastfaktorn i befintliga data och en viktad medellastfaktor skulle antagligen innebära flera felrapporteringar.
En ny norm borde ersätta kostnaden för överliggande och angränsande nät och utifrån nuvarande förutsättningar är medellastfaktorn det alternativ som går att införa och som
66
samtidigt stärker incitamentet. Indikatorn främjar ett effektivt nätutnyttjande och smarta elnätslösningar.
67
Referenser
[1] P. Lindmark, ”Ei:s verksamhetsplan 2018,” Ei R2017:12, 2017 [Online] Tillgänglig:
Energimarknadsinspektionen (Ei),
https://www.ei.se/Documents/Publikationer/rapporter_och_pm/Rapporter%202017/Ei_
R2017_12.pdf. [Hämtad: 15 mars, 2018].
[2] L. Werther m.fl., ”Incitament för effektivt utnyttjande av elnätet,” Ei R2015:07, 2015 [Online] Tillgänglig: Energimarknadsinspektionen (Ei),
https://www.ei.se/Documents/Publikationer/rapporter_och_pm/Rapporter%202015/Ei_
R2015_07.pdf. [Hämtad: 24 januari, 2018].
[3] L. Werther, “Förhandsreglering av elnätsavgifter,” Ei R2009:09, 2009 [Online]
Tillgänglig: Energimarknadsinspektionen (Ei),
https://www.ei.se/Documents/Forhandsreglering_el/Viktiga_dokument/Forhandsregleri ng_av_elnatsavgifterEIR200909.pdf.pdf. [Hämtad: 26 april, 2018].
[4] A. Nordling, ”Sveriges framtida elnät – En delrapport,” IVA-projektet Vägval el, 2016 [Online] Tillgänglig: Kungliga Ingenjörsakademin (IVA),
https://www.iva.se/globalassets/rapporter/vagval-energi/vagvalel-sveriges-framtida-elnat.pdf. [Hämtad: 1 februari, 2018].
[5] Svenska kraftnät (SvK), ”Elnätet i fysisk planering – Behandling av ledningar och stationer i fysisk planering och i tillståndsärenden,” SvK, 2014 [Online] Tillgänglig:
SvK, https://www.svk.se/contentassets/6a6447eac77848bdb900a1c6883178bf/elnat-i-fysisk-planering.pdf. [Hämtad: 1 februari, 2018].
[6] Svenska kraftnät (SvK), ”Drift och marknad,” SvK, juli 2017 [Online] Tillgänglig:
https://www.svk.se/drift-av-stamnatet/drift-och-marknad/. [Hämtad: 25 april, 2018].
[7] Svenska kraftnät (SvK), ”Effektreserv,” SvK, januari 2018 [Online] Tillgänglig:
https://www.svk.se/aktorsportalen/elmarknad/reserver/effektreserv/. [Hämtad: 25 april, 2018].
[8] C. J. Wallnerström, M. Seratelius och Y. Huang, ”Leveranssäkerhet i Sveriges elnät 2016 – Statistik och analys av elavbrott,” Ei 2017:11, 2017 [Online] Tillgänglig:
Energimarknadsinspektionen (Ei),
https://www.ei.se/Documents/Publikationer/rapporter_och_pm/Rapporter%202017/Ei_
R2017_11.pdf. [Hämtad: 25 april, 2018].
[9] A. Wu och B. Ni, Line loss analysis and calculation of electric power systems, Singapore: John Wiley & Sons, incorporated, 2015. [E-bok] Tillgänglig: Uppsala universitetsbibliotek.
68
[10] Energimarknadsinspektionen (Ei), ”Elnätsföretag – nättariffer och årsrapporter;
Särskilda rapporten – teknisk data,” Ei, december 2016 [Online] Tillgänglig:
https://www.ei.se/sv/Publikationer/Arsrapporter/elnatsforetag-arsrapporter/. [Hämtad:
30 januari, 2018].
[11] J. Lazar och X. Baldwin, ”Valuing the contribution of Energy efficency to avoid marginal line losses and reserve requirements,” RAP - Energy solutions for a changing world, 2011 [Online] Tillgänglig: RAP,
https://www.raponline.org/wp-content/uploads/2016/05/rap-lazar-eeandlinelosses-2011-08-17.pdf. [Hämtad: 25 april, 2018].
[12] P. Schavemaker och L. Sluis, ”Electrical Power system essentials,” West Susex:
John Wiley And Sons Ltd, 2009.
[13] National Association of Clean Air Agencies (NACAA), “Implementing EPA’s Clean Power Plan: A menu of options – Chapter 10 Reduce Losses in the Transmission and Distribution System,” NACAA, 2015 [Online] Tillgänglig: NACAA,
http://www.4cleanair.org/NACAA_Menu_of_Options. [Hämtad: 25 april, 2018].
[14] R. Daels, “The potential of residential demand response to reduce losses in an urban low-voltage grid,” Examensarbete, KTH Kungliga Tekniska Högskolan, 2017 [Online] Tillgänglig: diva-portal,
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1117939/FULLTEXT01.pdf. [Hämtad: 25 april, 2018].
[15] Energimarknadsinspektionen (Ei), ”Elmarknader och elhandel,” Ei, februari 2017 [Online] Tillgänglig:
https://www.ei.se/sv/ei-s-verksamhet/Elmarknader-och-elhandel/#hanchor4. [Hämtad: 5 februari, 2018].
[16] Svenska kraftnät (SvK), ”Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrar 2017/2017 och 2017/2018 – En rapport till Miljö- och energidepartementet,” SvK, 2017 [Online] Tillgänglig: SvK,
https://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/2017/170626-kraftbalansen---rapport.pdf. [Hämtad: 5 februari, 2018].
[17] C. Sjöberg, C. Hjulström och G. Ek, Förhandsprövning av elnätstariffer - slutrapport inför första tillsynsperioden 2012–2015,” Ei R2010:24, 2010 [Online]
Tillgänglig: Energimarknadsinspektionen (Ei),
https://www.energimarknadsinspektionen.se/Documents/Publikationer/rapporter_och_p m/Rapporter%202010/EI_R2010_24.pdf. [Hämtad: 5 februari, 2018].
[18] Statnett, ”Inmatningstariffer”, Statnett, 2012 [Online] Tillgänglig: Statnett, http://www.statnett.no/Global/Dokumenter/Milj%C3%B8%20og%20samfunn/Nettleie
%20og%20tariffstrategi/Tariffstrategi/Vedlegg%203%20-%20Inmatningstariffer%20p%C3%A5%20regionn%C3%A4tet_Slutlig_20120926.pdf.
[Hämtad: 5 februari, 2018].
69
[19] Vattenfall, ”Regionätstariffer 2018,” Vattenfall, 2017 [Online] Tillgänglig:
Vattenfall, https://www.vattenfalleldistribution.se/globalassets/foretag/el-till-fastigheten/elnatspriser/regionatstariff-2018/regionnatstariffer-2018_vatt3959.pdf.
[Hämtad: 5 februari, 2018].
[20] Energimarknadsinspektionen (Ei), ”Ei:s uppdrag och styrning,” Ei, december, 2017 [Online] Tillgänglig: https://www.ei.se/sv/ei-s-verksamhet/Eis-uppdrag-och-styrning/.
[Hämtad: 1 februari, 2018].
[21] Energimarknadsinspektionen (Ei), ”Elnät och reglering av elnätsavgifter,” Ei, januari, 2016 [Online] Tillgänglig: https://www.ei.se/sv/for-energiforetag/el/Elnat-och-natprisreglering/. [Hämtad: 1 februari, 2018].
[22] S. Pandur och D. Jonsson, ” Energimarknadsinspektionens föreskrifter om intäktsramar för elnätsföretag,” Ei R2015:01, 2015 [Online] Tillgänglig:
Energimarknadsinspektionen (Ei),
https://www.ei.se/Documents/Forhandsreglering_el/2016_2019/Dokument/1/EiR20150 1.pdf. [Hämtad: 26 april, 2018].
[23] SFS 1997:857, Ellagen, 5 kap. 6 §, Stockholm: Miljö- och energidepartementet.
[24] SFS 1997:857, Ellagen, 5 kap. 7 §, Stockholm: Miljö- och energidepartementet.
[25] SFS 1997:857, Ellagen, 5 kap. 8 §, Stockholm: Miljö- och energidepartementet.
[26] EIFS 2015:9, ”Energimarknadsinspektionens föreskrifter om
nätkoncessionshavares förslag till intäktsram och insamling av uppgifter för att bestämma intäktsramens storlek,” Eskilstuna: Energimarknadsinspektionen.
[27] S. Næss-Schmidt, M, Jensen, C. Utfall, C. Gustafsson och T. Forsbacka,
“Incitament för smarta elnät,” Copenhagen Economics, 2017 [Online]Tillgänglig:
Copenhagen Economics,
https://www.copenhageneconomics.com/dyn/resources/Publication/publicationPDF/3/4 13/1508913409/copenhagen-economics-2017-incitament-for-smarta-elnat.pdf.
[Hämtad: 1 februari, 2018].
[28] L. Ström m.fl., ”Kvalitetsreglering av intäktsram för elnätsföretag – Reviderad metod inför tillsynsperiod 2016–2019,” Ei R2015:06, 2015 [Online] Tillgänglig:
Energimarknadsinspektionen (Ei),
https://www.ei.se/Documents/Publikationer/rapporter_och_pm/Rapporter%202015/Ei_
R2015_06.pdf. [Hämtad: 26 april, 2018].
[29] Regeringskansliet, ”Övergripande mål och svenska mål inom Europa 2020,”
Regeringskansliet, oktober, 2017 [Online] Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/sverige-i-eu/europa-2020-strategin/overgripande-mal-och-sveriges-nationella-mal. [Hämtad: 24 januari, 2018].
70
[30] A. Nyqvist, ”Förhandsreglering 2016–2019 och förväntad påverkan på
nätföretagens investeringar,” Examensarbete, KTH Kungliga Tekniska Högskolan, 2015 [Online] Tillgänglig: diva-portal,
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:842755/FULLTEXT01.pdf. [Hämtad: 25 april, 2018].
[31] I. Eriksson och L. Pettersson, ”Nya förutsättningar för elnätsföretagen - Förhandsregleringen 2016–2019 och dess påverkan på nätföretagens verksamhet,”
Examensarbete, Uppsala Universitet, 2016 [Online] Tillgänglig: diva-portal,
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:935281/FULLTEXT01.pdf. [Hämtad: 25 april, 2018].
[32] P-O. Nylén, ”Möjligheter och hinder för laststyrning – Fokus på privatkunder med eluppvärmning,” Elforsk rapport 11:70, 2011 [Online] Tillgänglig: Elforsk,
https://energiforskmedia.blob.core.windows.net/media/21370/11_70_mojligheter-och-hinder-for-laststyrning.pdf. [Hämtad: 26 april, 2018].
[33] M. Hildingsson, ”Framtagning av en funktion för beräkning av nätförlustnormer - Ett incitament för sänkta nätförluster i intäktsramarna för svenska elnätsföretag,”
Examensarbete, Uppsala Universitet, 2017 [Online] Tillgänglig: diva-portal,
https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1135307/FULLTEXT01.pdf. [Hämtad: 25 januari, 2018].
[34] G. Wigenborg, ”Indikatorer för bedömning av effektiv elnätsdrift - Ett
examensarbete utfört på uppdrag av Energimarknadsinspektionen,” Examensarbete, Umeå Universitet, 2016 [Online] Tillgänglig: diva-portal,
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:941031/FULLTEXT01.pdf. [Hämtad: 25 januari, 2018].
[35] Statistiska centralbyrån (SCB), ”Miljö och Energi,” SCB, u.å. [Online] Tillgänglig:
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/miljo/energi/. [Hämtad: 26 april, 2018].
[36] J. Lindahl, “National Survey Report of PV Power Applications in Sweden – 2016,”
Eskilstuna: International Energy Agency. Tillgänglig:
http://iea-pvps.org/index.php?id=93&tx_damfrontend_pi1=&tx_damfrontend_pi1%5BcatPlus%5 D=&tx_damfrontend_pi1%5BcatEquals%5D=&tx_damfrontend_pi1%5BcatMinus%5 D=&tx_damfrontend_pi1%5BcatPlus_Rec%5D=57&tx_damfrontend_pi1%5BcatMinu s_Rec%5D=&tx_damfrontend_pi1%5BtreeID%5D=201&tx_damfrontend_pi1%5Bid%
5D=146. [Hämtad: 30 januari, 2018].
[37] E. Axelsson, P. Blomqvist, K. Dvali, K. Ludvig och T. Unger, ”Utbyggnad av solel i Sverige” Elforsk rapport 2017:376, 2017 [Online] Tillgänglig:
Elforsk,https://energiforskmedia.blob.core.windows.net/media/23047/utbyggnad-av-solel-i-sverige-energiforskrapport-2017-376.pdf. [Hämtad: 26 april, 2018].
71
[38] J. Widén, D. Lingfors, R. Luthander, A. Mannikoff och J. Munkhammar, ” Utvärdering av tekniska lösningar för att hantera omfattande anslutning av solcellssystem i eldistributionsnät,” Energimyndigheten rapport, 2017 [Online]
Tillgänglig: Energimyndigheten,
https://www.svensksolenergi.se/upload/nyheter/kalendarium/2018/Widen_slutrapport20 170328.pdf. [Hämtad: 26 april, 2018].
[39] Z. Kadic och M. Estreen, ” Förslag till strategi för ökad användning av solel,” ET 2016:16, 2016 [Online] Tillgänglig: Energimyndigheten,
http://www.energimyndigheten.se/globalassets/fornybart/solenergi/solen-i-samhallet/forslag-till-strategi-for-okad-anvandning-av-solel_webb.pdf. [Hämtad: 26 april, 2018].
[40] Elbilsstatistik, ”Elbilsstatistik,” Elbilsstatistik, u.å. [Online] Tillgänglig:
https://www.elbilsstatistik.se/elbilsstatistik. [Hämtad: 30 januari, 2018].
[41] Statistiska centralbyrån (SCB), ”Fordonsstatistik – Fordonsstatistik januari 2006-maj 2018”, SCB, juni 2018 [Online] Tillgänglig:
https://www.scb.se/hitta-
statistik/statistik-efter-amne/transporter-och-kommunikationer/vagtrafik/fordonsstatistik/. [Hämtad: 6 juni, 2018].
[42] A. Holmström och M. Wiklund, ” RVU Sverige 2011–2014 – Den nationella resvaneundersökningen,” Statistik 2015:10, 2015 [Online] Tillgänglig: Trafikanalys, https://www.trafa.se/globalassets/statistik/resvanor/2009-2015/rvu-sverige-2011-2014.pdf. [Hämtad: 29 maj, 2018].
[43] H. Sköldberg, E. Löfblad, D. Holmström och B. Rydén, ” Ett
fossilbränsleoberoende transportsystem år 2030 – Ett visionsprojekt för Svensk Energi och Elforsk”, Svensk Energi och Elforsk, 2015 [Online] Tillgänglig: Svensk Energi, http://www.svenskenergi.se/Global/Dokument/publikationer/ett-fossilbransleoberoende-transportsystem-ar-2030.pdf. [Hämtad: 29 maj, 2018].
[44] M. Selin, “Transportsektorns energianvändning 2016,” Energimyndigheten, ES 2017:1, 2017 [Online] Tillgänglig: Energimyndigheten,
https://www.energimyndigheten.se/globalassets/statistik/transport/transportsektorns-energianvandning-2016.pdf. [Hämtad: 29 maj, 2018].
[45] E. Wood, C. Rames, M. Muratori, S. Raghavan och M. Melaina, “National Plug-In Electric Vehicle Infrastructure Analysis,” National Renewable Energy Laboratory (NREL) of the U.S Department of Energy, 2017 [Online] Tillgänglig: NREL, https://www.nrel.gov/docs/fy17osti/69031.pdf. [Hämtad: 29 maj, 2018].
[46] P. Grahn, J. Munkhammar, J. Widén, K. Alvehag och L. Söder, ”PHEV Home-Charging
Model Based on Residential Activity Patterns,” IEEE Transactions on power systems, vol. 28, nr 3, s. 2507-2515, augusti 2013.
72
[47] Svensk Energi, ”Laddinfrastruktur för elfordon – Vägledning för att sätta upp laddstation eller laddstolpe – tredje versionen,” Svensk Energi, 2014 [Online]
Tillgänglig: Svensk Energi,
http://www.svenskenergi.se/Global/Dokument/V%C3%A4gledningar/Sv%20Energi_la ddinfrastruktur%20uppdaterad%2026%20sept%202014.pdf. [Hämtad: 29 maj, 2018].
[48] Trafikanalys, ” Körsträckor 2017,” Trafikanalys, 2018 [Online] Tillgänglig:
Trafikanalys,
https://www.trafa.se/globalassets/statistik/vagtrafik/korstrackor/2018/korstrackor_2017 _blad.pdf. [Hämtad: 29 maj, 2018].
[49] T. Pallesen och P. H. Jacobsen, “Solving infrastructural concerns through a market reorganization: A case study of a Danish smart grid demonstration,” Energy Research &
Social Science, vol. 41, s. 80-88, juli 2018.
[50] Statens offentliga utredningar, ”Planera för effekt! – Slutbetänkande från Samordningsrådet för smarta elnät,”. SOU 2014:84, 2014, [Online] Tillgänglig:
Regeringskansliet,
https://www.regeringen.se/49bbaa/contentassets/d2e89939d2d346a39945ee63456ecbb9 /planera-for-effekt--slutbetankande-fran-samordningsradet-for-smarta-elnat-del-1-av-4-sou-201484. [Hämtad: 26 april, 2018].
[51] Energimarknadsinspektionen (Ei). ”Anpassning av elnäten till ett uthålligt energisystem – Smarta mätare och intelligenta nät,” Ei R2010:18, 2010 [Online]
Tillgänglig: Ei,
https://www.ei.se/Documents/Publikationer/rapporter_och_pm/Rapporter%202010/EI_
R2010_18.pdf. [Hämtad: 26 april, 2018].
[52] Sustainable innovation, ”Nya samverkansmodeller på energimarknaden,”
Sustainable innovation, u.å. [Online] Tillgänglig: http://www.sust.se/projekt/nya-samverkansmodeller-pa-energimarknaden/. [Hämtad: 26 april, 2018].
[53] A. Wolf och A. Andersson, ”Elnätets roll i framtidens energisystem – möjligheter, hinder och drivkrafter för smarta elnätslösningar” Power Circle, 2018 [Online]
http://powercircle.org/wp-content/uploads/2018/01/Slutrapport-KAN2.0.pdf. [Hämtad:
13 november 2018].
[54] I. Eriksson och L. Pettersson, ” Nya förutsättningar för elnätsföretagen -Förhandsregleringen 2016-2019 och dess påverkan på nätföretagens verksamhet,”
Examensarbete, Uppsala Universitet, 2016 [Online] Tillgänglig: diva-portal,
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:935281/FULLTEXT01.pdf. [Hämtad: 25 april, 2018].
73
[55] National Renewable Energy Laboratory (NREL), “System Advisor Model (SAM),”
NREL, u.å. [Online] Tillgänglig:
https://openei.org/wiki/System_Advisor_Model_(SAM). [Hämtad: 5 mars, 2018].
[56] SMHI, ”STRÅNG - a mesoscale model for solar radiation,” SMHI, u.å. [Online]
Tillgänglig: http://strang.smhi.se/. [Hämtad: 5 mars, 2018].
[57] SMHI, ” Ladda ner meteorologiska observationer,” SMHI, u.å. [Online]
Tillgänglig: https://opendata-download-metobs.smhi.se/explore/?parameter=0.
[Hämtad: 26 april, 2018].
74
Appendix A – Förbehandling av data
Avvikande värden togs bort från analysen. Vissa REL hade enbart rapporterat ett avvikande värde för en av parametrarna för ett av åren. I vissa analyser uteslöts ett helt REL och i andra bara ett år. Följande data har uteslutits:
• REL00231 uteslöts mellan åren 2010–2014 pga. att de redovisat 1000 ggr mindre energi för de åren än för åren 2015–2016. (kostnaden för ÖN/energi)
• REL00123 år 2011 uteslöts då de redovisat ca. 4ggr högre kostnaden för ÖN år 2011 än 2010 och 2012, trots att utmatad energi minskade markant mellan 2010 och 2011. (kostnaden för ÖN/energi) och (kostnaden för ÖN/intäktsram).
• REL00014 år 2013 uteslöts då de redovisat drygt 10ggr mindre kostnaden för ÖN år 2013 än 2014 och 2012. (kostnaden för ÖN/energi) och
(KÖN/intäktsram).
• REL00085 år 2015 uteslöts då de redovisat ca. 3ggr mindre kostnaden för ÖN år 2015 än 2016 och 2014. (kostnaden för ÖN/energi) och (kostnaden för
ÖN/intäktsram).
• REL00590 år 2011 uteslöts då de redovisat ca. 3ggr mindre energi år 2011 än 2012 och 2010. (kostnaden för ÖN/energi)
• Lastfaktorn. REL som rapporterat mer än 0,1 i skillnad mellan 2015 och 2016 togs bort. REL00884 Ellevio, REL00100 Kungälv, REL00164 Sjöbo,
REL00012 Upplands.
• Ellevio resterande 3 REL medelvärde 2014–2016 för Utnyttjningsgraden används ej 2015 då de felrapporterat inmatad energi
Mellan 2010 och 2016 har en del nätföretag bytt namn, redovisningsnummer eller slagits samman. En lista på dessa REL samt de antaganden som har gjorts vid samman-slagningen av värdena redovisas i tabell 12. Två REL, REL00020 och REL00957, har intäktsram för både nuvarande REL och det REL som de slagits samman med. För dessa två fall summeras de två intäktsramarna.
Tabell 12. Lista på de REL som har bytt namn, redovisningsnummer eller slagits samman samt antaganden som har gjorts vid sammanslagningen.
REL Förändring Antagande
REL00091 Bytte namn från Affärsverken Karlskrona AB år 2012 till
Affärsverken Elnät i Karlskrona AB år 2013
Flyttat redovisade värden för 2010–
2012 till Affärsverken Elnät i Karlskrona AB. Tagit bort REL00091 Affärsverken Karlskrona AB
75 REL00020 Fusionerades år 2016 med
REL00101 Brittedals Elnät AB
Summerar värdena för REL00020 och REL00101 för 2010–2015. Tar bort REL00101
REL00957 REL00094 E.ON Elnät Kramfors AB och REL00601 E.ON Elnät Sverige AB blev år 2015 REL00957 E.ON Elnät Sverige AB. Bytte år 2017 namn till E.ON Energidistribution I årsrapporten:
Sammanslagnignen skedde år 2016 och det nya namnet infördes från 2016 samt REL00601 och REL00957 heter E.ON Energidistribution
Summerar värdena för REL00094 och REL00601 för 2010–2015 och flyttar till REL00957. Tar bort REL00094 och REL00601
REL00202 Bytte namn från Elverket Vallentuna AB år 2012 till Elverket Vallentuna Elnät AB år 2013
Flyttat redovisade värden för 2010–
2012 till Elverket Vallentuna Elnät AB. Tagit bort REL00202 Elverket Vallentuna AB
REL00884 REL00608 Fortum Distribution AB och REL00028 Ekerö Energi AB blev år 2011 REL00884 Fortum Distribution AB. Bytte namn till Ellevio AB år 2015.
Summerat värden för REL00608 och REL00028 för 2010 och flyttat till REL00884. Tar bort REL00608 och REL00028
REL00966 Bytte RELnummer och
nätföretagsnamn från REL00138 Kraftringen Nät AB år 2015 till REL00966 Nynäshamn Energi AB år 2016. REL00138 bytte namn från Nynäshamn Energi AB år 2012 till Kraftringen Nät AB år 2013.
Flyttar redovisade värden för REL00138 Nynäshamn Energi AB för 2010–2012 och REL00138 Kraftringen Nät AB för 2013–2015 till REL00966. Tar bort REL00138 Nynäshamn Energi AB och
REL00138 Kraftringen Nät AB REL00945 Bytte RELnummer och
nätföretagsnamn från REL00044 Gotlands Energi AB GEAB år 2014 till REL00945 Gotlands Energi AB år 2015
I årsrapporten:
Bytte RELnummer och
nätföretagsnamn från REL00044 Gotlands Energi AB år 2014 till REL00945 Gotlands Elnät AB år 2015
Flyttar redovisade värden för REL00044 för 2010–2014 till REL00945. Tar bort REL00044
REL00938 Bytte RELnummer och
nätföretagsnamn från REL00069 Hedemora Energi AB år 2014 till REL00938 Hedemora Elnät AB år 2015.
I årsrapporten:
Flyttar redovisade värden för REL00069 för 2010–2013 till REL00938. Tar bort REL00069
76 Bytet skedde mellan 2013 och 2014
REL00899 REL00102 Kvänumbygdens Energi ek för. och REL00104 Larvs
Elektriska Distributionsförening blev REL00899 Kvänumbygdens Energi ek för. år 2013
Summerat värden för REL00102 och REL00104 för 2010–2012 och flyttat till REL00899. Tar bort REL00102 och REL00104
REL00944 REL00110 Linde Energi AB och REL00140 Närkes Kils Elektriska Ek för. blev REL00944 Linde Energi AB år 2015
Summerat värden för REL00110 och REL00140 för 2010–2014 och flyttat till REL00944. Tar bort REL00110 och REL00140 REL00167 REL00167 Skurups kommun gick
1/9 2013 över i REL00167 Skurups Elverk AB. Redovisade Skurups kommun t.o.m. 31/8 2013 och redovisade Skurups Elverk AB fr.o.m. 1/9 2013
Flyttar redovisade värden för REL00167 Skurups kommun för 2010–2012 till REL00167 Skurups Elverk AB. Summerar värden för Skurups kommun och Skurups Elverk AB för 2013. Tar bort REL00167 Skurups kommun REL00170 Bytte namn från Skövde kommun år
2013 till SkövdeNät AB år 2014 I årsrapporten:
År 2014 har de redovisat samma energi under båda namnen, men inte samma kostnad för överliggande och angränsande nät
Redovisat samma mängd energi för Skövde Kommun och SkövdeNät AB för 2014, behåller värdet för SkövdeNät AB. Redovisat
kostnaden för Skövde Kommun för första perioden år 2014 och för SkövdeNät AB andra perioden av år 2014. Summerar kostnaden för Skövde Kommun och SkövdeNät AB för 2014. Flyttar redovisade värden för Skövde Kommun för 2010–2013 till SkövdeNät AB. Tar bort REL00170 Skövde Kommun
REL00937 Bytte RELnummer och
nätföretagsnamn från REL00189 Tranås Energi AB år 2014 till REL00937 Tranås Energi Elnät AB år 2015
I årsrapporten:
Bytet skedde mellan 2013 och 2014
Flyttar redovisade värden för REL00189 för 2010–2013 till REL00937. Tar bort REL00189
77 REL00909 REL00583 Vattenfall Eldistribution
AB och REL00115 LJW Nät HB blev år 2014 REL00583 Vattenfall Eldistribution AB. Bytte
RELnummer från REL00583 år 2014 till REL00909 år 2015
I årsrapporten:
REL00583 och REL00115
redovisades separat t.o.m. år 2013.
År 2014 redovisades enbart REL00909
Summerar värden för REL00583 och REL00115 för 2010–2013 och flyttat till REL00909. Tar bort REL00115 och REL00583
REL00936 Bytte RELnummer och
nätföretagsnamn från REL00230 Vetlanda Energi & Teknik AB Vetab år 2014 till REL00936 Vetlanda Elnät AB år 2015
I årsrapporten:
Bytet skedde mellan 2013 och 2014.
Bytte namn från Njudung Energi Vetlanda AB till Njudung Vetlanda Elnät AB
Flyttar redovisade värden för REL00230 för 2010–2013 till REL00936. Tar bort REL00230
REL00958 Bytte RELnummer och
nätföretagsnamn från REL00232 Vimmerby Energi & Miljö AB år 2015 till REL00958 Vimmerby Energi Nät AB år 2016
Flyttar redovisade värden för REL00232 för 2010–2015 till REL00958. Tar bort REL00232
REL00959 Bytte RELnummer och
nätföretagsnamn från REL00245 Åkab Nät & Skog AB år 2015 till REL00959 Åsele Elnät AB år 2016
Flyttar redovisade värden för REL00245 för 2010–2015 till REL00959. Tar bort REL00245
REL00904 REL00071 Öresundskraft AB, REL00136 Öresundskraft Nordvästra och REL00250 för 2010–2012 och flyttar till REL00904. Tar bort REL00071, REL00136 och REL00250
REL00029 Bytte namn från Ekfors Kraft AB år 2011 till Konkursboet Ekfors Kraft AB år 2013 och bytte till Övertorneå Energi AB år 2014
Har inga värden för Ekfors kraft AB och Konkursboet Ekfors Kraft AB. Tar bort Ekfors kraft AB och Konkursboet Ekfors Kraft AB REL00885 REL00061 Gävle Energi AB och
REL00070 Hedesunda Elektriska AB blev REL00885 Gävle Energi AB år 2011
Summerar värden för REL00061 och REL00070 för 2010 och flyttar till REL00885. Tar bort REL00061 och REL00070
78 REL00886 REL00592 Kreab Öst AB och
REL00877 Kraftringen Nät AB blev REL00886 Kraftringen Nät AB år 2011
Summerar värden för REL00592 och REL00877 för 2010 och flyttar till REL00886. Tar bort REL00592 och REL00877
REL00103 Bytte namn från Landskrona kommun Teknik- &
stadsbyggnadsförvaltn år 2010 till Landskrona Energi AB år 2011 I årsrapporten:
Bytte från Landskrona stad
Flyttar redovisade värden för REL00103 Landskrona stad för 2010 till REL00103 Landskrona Energi AB. Tar bort REL00103 Landskrona stad
REL00200 Bytte namn från Vaggeryds kommun Elverk år 2012 till Vaggeryds
kommun Elverket år 2013 I årsrapporten:
Bytet skedde mellan 2011 och 2012
Flyttar redovisade värden för REL00200 Vaggeryds kommun Elverk för 2010–2011 till REL00200 Vaggeryds kommun Elverket. Tar bort REL00200 Vaggeryds kommun Elverket
79
Appendix B - beräknade och simulerade indikatorer för sex lokalnät
Smart elnätslösning: Hushåll
Resultatet från simuleringarna för scenariot ”smart elnätslösning: Hushåll”.
Tabell 13. 1 %, 2 % och 5 % av de största och näststörsta toppeffekterna flyttas till de 10 nästkommande timmarna alla dagar 2017 för nätföretag 4.
Indikator 2017 1 % 2 % 5 %
Utnyttjningsgrad 0,6071 0.6132 0,6195 0,6195 Lastfaktor 0,8439 0.8508 0,8551 0,8577 Lf viktad x=1 0,8451 0.8520 0.8562 0,8588 Lf viktad x=2 0,8465 0.8534 0.8575 0,8599 Lf viktad x=5 0,8507 0.8576 0.8614 0,8633 Lf viktad x=10 0,8559 0.8628 0.8662 0,8672 Lf viktad x=20 0,8610 0.8682 0.8715 0,8717
Tabell 14. 1 %, 2 % och 5 % av de största och näststörsta toppeffekterna flyttas till de 10 nästkommande timmarna alla dagar 2016 för nätföretag 4.
Indikator 2016 1 % 2 % 5 % Utnyttjningsgrad 0,5589 0,5645 0,5677 0,5677 Lastfaktor 0,8413 0,8483 0,8527 0,8553 Lf viktad x=1 0,8430 0,8499 0,8543 0,8568 Lf viktad x=2 0,8451 0,8520 0,8563 0,8586 Lf viktad x=5 0,8526 0,8593 0,8630 0,8647 Lf viktad x=10 0,8641 0,8704 0,8730 0,8740 Lf viktad x=20 0,8762 0,8817 0,8831 0,8837
80
Tabell 15. 1 %, 2 % och 5 % av de största och näststörsta toppeffekterna flyttas till de 10 nästkommande timmarna alla dagar 2017 för nätföretag 5.
Indikator 2017 1 % 2 % 5%
Utnyttjningsgrad 0,4611 0,4645 0,4645 0,4645 Lastfaktor 0,8883 0,8954 0,8987 0,8992 Lf viktad x=1 0,8909 0,8980 0,9015 0,9021 Lf viktad x=2 0,8929 0,9002 0,9036 0,9044 Lf viktad x=5 0,8963 0,9038 0,9072 0,9079 Lf viktad x=10 0,9019 0,9093 0,9119 0,9114 Lf viktad x=20 0,9190 0,9261 0,9266 0,9230
Tabell 16. 1 %, 2 % och 5 % av de största och näststörsta toppeffekterna flyttas till de 10 nästkommande timmarna alla dagar 2016 för nätföretag 5.
Indikator 2016 1 % 2 % 5 %
Utnyttjningsgrad 0,4262 0,4305 0,4322 0,4322 Lastfaktor 0,8839 0,8913 0,8951 0,8973 Lf viktad x=1 0,8879 0,8955 0,8992 0,9017
Utnyttjningsgrad 0,4262 0,4305 0,4322 0,4322 Lastfaktor 0,8839 0,8913 0,8951 0,8973 Lf viktad x=1 0,8879 0,8955 0,8992 0,9017