Syftet med detta arbete var att granska hur religion användes för att legitimera apartheidregimens politik som innebar en miserabel tillvaro för många av den icke-vita delen av befolkningen i Sydafrika. En av frågorna i frågeställningen för att besvara syftet var att granska hur DRC förhöll sig till apartheidregimen?
Att DRC var en av aktörerna som möjliggjorde apartheidsystemets framväxt är ett faktum.96 Men som det i detta arbete har tagit upp så är den ansträngda relationerna mellan ”raserna” ett problem som funnits i Sydafrika långt innan apartheidregimen kom till makten. ”Rasproblemet” är något som är djupt rotat i det sydafrikanska samhället och har sin grund i såväl religiösa som politiska och ekonomiska problem.97 Införandet av apartheid kan alltså ses beror på många olika saker. Det är svårt att argumentera för att det endast är en bakomliggande faktor till ett så förtyckande politiskt system som apartheid. Att gå in på om apartheidsystemet skulle existera utan de religiösa aspekterna är irrelevant. Det enda man kan göra är konstatera att DRC gav sitt stöd till apartheidregimen och att religion är en av de bakomliggande faktorerna till införandet av apartheidsystemet i Sydafrika.
Det vara väsentligt att peka på det som tas upp i avsnitt 2.5 nämligen att det aldrig inom DRC fanns något enhetligt stöd för apartheidsystemet. Det inomkyrkliga motståndet fanns där hela tiden.98 Men man kan inte heller blunda för att DRC faktiskt många gånger uppmanade regimen att införa ”rasindelningslagar”. Man kan även genom uttalanden som bland annat säger att apartheid är ett kristet system99 tydligt se att DRC:s officiella ståndpunkt ändå varit på apartheidregimens sida.
Vilka teologiska argument användes för att rättfärdiga apartheidsystemet?
Om man tittar på vilka teologiska argument som användes av apartheidteologer för att rättfärdiga aparatheidregimens styre så finns det ett teologiskt argument som sticker ut och ligger till grund för det mesta inom apartheidteologin. Det är synen på sig själva som Guds folk. Genom att säga att man är Guds folk så sätter man det egna folket på piedestal. Man
96 DRC. The story of the Dutch Reformed Church’s journey with apartheid. 1960-1994 a testimony and a
confession. General synodical commissions of the Dutch Reformed Church. 1997. S.5 97 Se avsnitt 2.1
98 Giliomee. 2000 S.328-329
99 DRC. The story of the Dutch Reformed Church’s journey with apartheid. 1960-1994 a testimony and a
skapar en skillnad mellan folk där det egna folket har en särställning. Genom att säga att man är Guds utvalda folk så skapar man en teologisk grund för ett samhälle där det egna folket kan privilegieras ”enligt Guds vilja”. Det går att argumentera för att detta är den mest centrala byggstenen i apartheidteologin då den lägger en grund för en samhällssyn där man ser sitt egna folk som bättre än de andra och på så sätt kan man rättfärdiga att människor privilegieras på grund av sin etniska tillhörighet.
Denna syn på sitt folk som Guds folk blir då även något som genomsyrar allt inom apartheidteologin. Även om man säger att apartheidsystemet inte ska förtrycka icke-vita100 så talar man samtidigt om att skydda den vita ”rasen” och man införde ett politiskt system där afrikander priviligierades.101 Hela det politiska systemet kan ses vara byggt för att privilegiera afrikanderna och detta kan då rättfärdigas teologiskt genom att säga att afrikanderna är Guds utvalda folk. Även de andra teologiska argumenten som t.ex. ”rasuppdelningen” på bibliskbasis där man säger att det är Guds vilja att människor ska leva i olika nationer102 går att koppla till afrikanderna syn på sig själva som Guds folk. Det finns belägg för att säga att en syn på att människor ska vara uppdelat i olika nationer och inte beblanda sig mellan ”raserna” inte per automatik innebär någonting ens i närheten av apartheid. Men när denna världsbild kombineras med synen på det egna folket som ”bättre” än andra så kan ett system som apartheid vara nära till hands att utvecklas. För även om den officiella ståndpunken från DRC var att apartheid aldrig var ett system som skulle privilegiera den vita ”rasen” eller att det var ett system för att dominera andra ”raser”103 så finns historiska belägg som visar på att systemet innebar ett öppenbart förtryck för många människor. Och faktum kvarstår att DRC under mer än 40 år gav sitt stöd till apartheidregimens politik.
Hur använde sig apartheidvänliga teologer av bibeltexter för att legitimera apartheidregimens politik?
Bibeltexters roll i apartheidteologin är central. ”Formulating a Biblical basis for its views on race was already becoming important for the Dutch Reformed Church in the early 1940s.”104 För apartheidteologer som Potgieter så kom guds ord i uttryck genom skriften vilket gav
100 DRC. The story of the Dutch Reformed Church’s journey with apartheid. 1960-1994 a testimony and a
confession. General synodical commissions of the Dutch Reformed Church. 1997. S.8 101 Stultz. 1974. S.136-137
102 Se avsnitt 2.6.2
103 DRC. The story of the Dutch Reformed Church’s journey with apartheid. 1960-1994 a testimony and a
confession. General synodical commissions of the Dutch Reformed Church. 1997. S.8
104 DRC. The story of the Dutch Reformed Church’s journey with apartheid. 1960-1994 a testimony and a
bibeln en särställning hos afrikanderna.105 Genom att formulera en bibliskbas till stöd för apartheid så kunde man argumentera för att det var gud vilja att apartheidsystemet skulle finnas.106 Man kan säga att bibeln fungerade som ett verktyg att från högre makt få godkännande för den politik man drev. När man använder sig av bibeln eller Guds vilja/ord för att legitimera något så går det att argumentera för att budskapet får en tyngre substans. Om man legitimerar något genom att säga att det är Guds vilja så minskar rimligtvis möjligheten till någon form av kompromiss eller dialog kring budskapet om man har en har en gudstro som bygger på att Gud är ofelbar. Om bibeltexten är Guds ord så skulle en motargumentation innebära att Gud har fel vilket skulle vara orimligt för en person som förespråkar Guds suveränitet och ofelbarhet.107 Apartheidteologer använde sig alltså av bibeltexter för att få ett gudomligt godkännande av apartheidpolitiken och på så sätt kunna legitimera apartheidsystemets vidrigheter.
105Engdahl. 2006. S.112-117
106Henriksson. 2010. S.231