• No results found

teologiska argument för apartheid

In document Apartheid theology Apartheidteologi (Page 28-33)

3. Resultat

3.3 teologiska argument för apartheid

I detta avsnitt kommer följande teologiska argument att berörs: 1. Afrikander som Guds utvalada folk.

2. Guds vilja att dela in människor i olika nationer med olika språk. 3. Uppdelningen av människor i olika grupper är ett resultat av synd. 4. Guds vilja att människor ska underkasta sig överheten.

3.3.1 Guds utvalda folk

I romantiserande mytbildningar av den afrikandiska historien och det historiska arvet använde man sig som tidigare nämnt av bibliska liknelser. Man liknade afrikandernas prövningar under det brittiska styret med det Guds utvalda folk utsattes för i gamla testamentet. Gamla testamentet sågs som en spegelbild av det afrikandernas förfäder tvingades utstå.67 The Great Trek är en viktig händelse i skapandet av en Guds utvalda folk mentalitet hos afrikanderna. I slaget vid Blood river i Natalprovinsen lyckades afrikandernas förfäder besegrade Zulukrigarna som var överlägsna till antalet. Afrikandernas förfäder ska enligt legenden ha ingått ett förbund med Gud där Gud skulle befria dem från deras fiender.68 När man sedan vann en sådan överlägsen seger så sågs det som ett bevis att afrikanderna var Guds utvalda folk. Dagen den 16 december har sedan blivit en högtidsdag i Sydafrika där man prisade Gud för att Gud gav segern till afrikandernas förfäder.69 På hundra års jubileumet av krigssegern år 1838 så genomförde afrikandernationalisterna en rad olika hyllningar däribland resningen av ett monument till minne av seger. Krigssegern år 1838 sågs av afrikandernationalister som det tillfälle där afrikanderna gick från att vara ett folk till att vara ett förbundsfolk. Afrikandernas syn på sig själva som Guds utvalda folk är oerhört central för apartheidteologin. Skillnaden på utvalda och icke-utvalda människor och behovet att skydda det utvalda folket är en viktig del i den teologiska grund som apartheidteologin bygger på.70

67 Patterson. 1957. S.177

68 Smith, Anthony D. Chosen peoples. 2003. S.78

69 Templin. Alton. J. The ideology of a chosen people: Afrikaner nationalism and the Ossewa Trek 1938.

Nations and Nationalism. Vol: 5 Nr: 3. 1999. S.397-417. (S.399-400) 70 Smith. 2003. S.78-85

Att bilda myter kring historiska händelser var en viktig del i utvecklandet av nationalistkänslan. En känd poet och tillika kalvinistisk präst inom DRC vid namn Toitus hade en stor betydelse i mytbildandet om afrikanderna som Guds utvalda folk. Hans dikter anspelade på afrikandernas prövningar och liknade dessa med de prövningar Guds utvalda folk i bibeln behövde utstå. Kopplingar till bibliska texter och personer var alltid nära till hands och hans dikter hade stor inverkan på afrikandernas syn på sig själva som Guds utvalda folk. Toitus var även delaktig i översättandet av bibeln till afrikaans (afrikandernas språk) vilket var en viktig del i afrikandernas nationalism.71 Att utveckla det egna språket var en viktig del i utvecklandet av afrikandernationalismen. Att behålla och utveckla sin egen kultur var viktigt för afrikanderna i upproret mot det brittiska imperiet. Att ha ett eget språk är något som faller helt i linje med afrikandernationalismen. Språket är ett viktigt verktyg för kultur och gemenskapen och att ha ett eget språk är något som stärker gemenskapen och hjälper till att befästa den skillnad mellan folkslag som afrikandernationalister försökte förmedla.72

3.3.2 Guds vilja att människor ska vara uppdelade i olika nationer och prata olika språk

Bibeltexters roll i apartheidteologin är central. ”Formulating a Biblical basis for its views on race was already becoming important for the Dutch Reformed Church in the early 1940s.”73

För afrikanderteologer gällde det att hitta bibeltexter som kunde motivera ett politiskt system som förespråkar åtskildhet mellan ”raserna”.74

Man tog bibelstycken som man ansåg kunde tolkas som rättfärdigande av rasåtskildhet. Det räckte med att citera en bibeltext då det innebar att det som sägs står i bibel vilket ansågs vara bevis nog att det är Guds vilja.75

Redan på 1800-talets andra hälft argumenterade pastor Stephanus Jacobus du Toit med hjälp av bibeltexter att det var Guds vilja att afrikanderna skulle ha sitt eget språk och nation. Han hänvisar till 1 mos 11:1-9:76

71 Hexham. 1981. S.31-54

72 Smith. 2003. S.82-83

73 DRC. The story of the Dutch Reformed Church’s journey with apartheid. 1960-1994 a testimony and a

confession. General synodical commissions of the Dutch Reformed Church. 1997. S.5 74 Dubow. 2014. S.22

75 Henriksson. 2010. S.231

Hela jorden hade samma språk och samma ord. När människorna flyttade österut fann de en dal i Shinar där de bosatte sig. ”Nu skall vi slå tegel och bränna det”, sade de till varandra. De använde tegel som byggsten, och som murbruk använde de beck. De sade: ”Låt oss bygga en stad, med ett torn som når ända upp i himlen. Vårt namn blir känt, och vi slipper vara skingrade över hela jorden.” Då steg Herren ner för att se staden och tornet som människorna byggde. Herren sade: ”De är ett enda folk och har alla samma språk. Detta är bara början. Nu är ingenting omöjligt för dem, vad de än föresätter sig. Låt oss stiga ner och skapa förvirring i deras språk, så att den ene inte förstår vad den andre säger.” Och Herren skingrade dem från denna plats ut över hela jorden, och de slutade att bygga på staden. Därför kallas den Babel, ty där skapade Herren språkförbistringen på jorden, och därifrån skingrade han människorna ut över hela jorden.77

I denna bibeltext skapade Gud olika språk. Människor skulle då tala olika språk eftersom att det var Guds vilja. Du Toit menade att det var Guds vilja att människor skulle tillhöra olika grupper och nationer. Han hänvisade även till Upp 7:9, Upp 14:6-7:78

Sedan såg jag, och se: en stor skara som ingen kunde räkna, av alla folk och stammar och länder och språk. De stod inför tronen och Lammet klädda i vita kläder med palmkvistar i sina händer.79

Och jag såg en annan ängel flyga över himlens mitt. Han hade ett evigt evangelium att förkunna för jordens invånare, för alla länder och stammar och språk och folk, och han sade med hög röst: ”Frukta Gud och ge honom er hyllning, ty stunden för hans dom är inne. Tillbe honom som har skapat himlen och jorden och havet och vattenkällorna.80

Att Gud i båda dessa texter valt att behålla olika nationer och språk även när domen ska falla över människan ansåg Du Toit måste betyda att det är Guds vilja att människor ska dela in jorden och leva i åtskilda nationer.81

Användandet av berättelsen om Babels torn ur 1 mos 11:1-9 för att legitimera segregationen var populärt bland apartheidteologer. Potgieter hade sin utgångspunkt i att skriften är Guds ord och Guds ord är Guds vilja. I 1 mos 11:1-9 delade Gud på människor och gav de olika språk och nationaliteter. Människor är sedan genomgående i bibel fortsatt uppdelade i olika nationaliteter. Därför kan man enligt honom inte med hjälp av skriften argumentera för att en integration mellan ”raserna” bör ske.82

77 Bibeln Bibelkommissionens översättning 2000. 1 Moseboken 11:1-9

78 Loubser. 1996. S.321-337

79 Bibeln Bibelkommissionens översättning 2000. Uppenbarelseboken 7:9

80 Bibeln Bibelkommissionens översättning 2000. Uppenbarelseboken 14:6-7

81 Loubser. 1996. S.321-337

När det kommer till legitimeringen av separationen mellan ”raserna” så var det i synnerhet berättelsen om babelstorn i 1 Mos 11:1-9 som användes. Andra bibeltexter som också användes för att legitimera separationen var många. Några av dessa var 5 Mos 32:8 och Apg. 17:26.83

När den Högste gav land åt folken och skilde dem från varandra, när han fördelade deras områden efter Gudasönernas antal.84

Av en enda människa har han skapat alla folk. Han har låtit dem bo över hela jordens yta, och han har fastställt bestämda tider för dem och de gränser inom vilka de skall bo.85

Tillsammans med många andra bibelavsnitt användes dessa två verser för att legitimisera en åtskildhet mellan ”raserna”. Det som är gemensamt för dessa bibelverser är att de nämner att Gud delade in människor i nationer eller att han skiljde på människor på något vis. Detta måste betyda att det var Guds vilja att människor skulle vara uppdelade vilket i sin tur legitimiserar apartheidregimens beslut att separera ”raserna”.86

3.3.3 Uppdelningen av människor är ett resultat av synd

Som utgångspunkt har DRC teologen Potgieter att människan är skapad som en enda enhet av Gud. Det finns mångfald i bibeln redan i skapelseberättelsen 1 Mos 1 där Gud skapade olika arter av djur. Människans mångfald kommer av synd. Människan skapades som en enhet men delades in av Gud i olika nationer och började tala olika språk eftersom hon syndade. Gud delade på människor för att kontrollera synden och eftersom att Potgieter utgår ifrån att Gud på sista dagen ska döma människan så måste man behålla Guds uppdelning för att kontrollera synden.87 Tanken att Gud skapade människan som en enhet blundar inte apartheidteologer för men det faktum att Gud skiljde på människor och lät människor vara kvar i olika nationer anser de vara lika viktigt. Därför ska då en uppdelning mellan människor efter hudfärg som var fallet i Sydafrika efterlevas.88

83 Lombaard. Chris. Does contextual exegesis require an affirming bible? Lessons from ‘apartheid’ and ‘Africa’ as narcissistic hermeneutical keys. Scriptura. Vol:101.2009. S.274-287

84Bibeln Bibelkommissionens översättning 2000. 5 Moseboken 32:8 85Bibeln Bibelkommissionens översättning 2000. Apostlagärningarna 17:26 86 Lombaard. 2009. S.274-287

87 Engdahl. 2006. S.134-135

3.3.4 Guds vilja att folket ska underkasta sig överheten

En annan vanlig bibeltext som användes för att stödja apartheidregimen var Rom 13:1-8.89

Varje människa skall underordna sig all den överhet hon har över sig. Ty det finns ingen överhet som inte är av Gud, och den som finns är förordnad av honom. De som motsätter sig överheten gör därför motstånd mot Guds ordning, och de som gör motstånd drar straff över sig själva. De styrande är inget hot mot goda gärningar, men mot onda. Vill du slippa känna fruktan för överheten, gör då det goda, och den skall berömma dig; den står ju i Guds tjänst för att du skall kunna nå det goda. Men gör du det onda, känn då fruktan. Det är inte för inte som överheten bär sitt svärd; den står ju i Guds tjänst som hämnare, för att vreden skall drabba den som gör det onda. Därför är det nödvändigt att underordna sig, inte bara för vredens skull utan också i insikt om vad som är riktigt. Det är ju därför ni betalar skatt, ty de styrande är Guds tjänare när de vakar över allt sådant. Ge alla vad ni är skyldiga dem, åt var och en det han skall ha: skatt, tullar, respekt, vördnad. Stå inte i skuld till någon, utom i er kärlek till varandra. Ty den som älskar sin medmänniska har uppfyllt lagen.90

Den neo-kalvinistiska synen på samhället där olika delar är uppdelade i olika sfärer och där varje sfär har sin egen suveränitet och ska styra sig själva blir relevant här när man ska granska hur denna text användes för att legitimera apartheid.91 Alla sfärer har sin egen suveränitet men alla styrs egentligen av Guds suveränitet. Guds vilja styr allt och denna vilja visar sig genom människan.92 Apartheid teologer argumentar då för att apartheidregimen är tillsatt av Gud och Guds vilja om separation visar sig genom apartheid.93 Lägg där till den tidigare nämnda reformerta synen på bibeln som en exklusiv förmedlare av Gudsord.94 Enligt Rom 13:1 så uppmanas människan att underkasta sig överheten. Tittar man på detta ur ett neo-kalvinistiskt perspektiv så är det Gud som styr genom människan i den politiska sfären och Gud säger att man inte ska sätta sig emot Guds vilja. Apartheid kunde alltså med hjälp av Rom 13:1-8 och den neo-kalvinistiska synen på samhället och bibel legitimera sitt politiska system genom att säga att Guds vilja är apartheid och Gud styr politiken genom människan.95

89 McCarty. W. James III, Nichols. A. Joel. When the state is evil: biblical civil (dis)obedience in South Africa.

St. John’s law review.. Vol: 85 Nr: 593. 2011. S.593-625 (S.609) 90 Bibeln Bibelkommissionens översättning 2000. Romarbrevet 13:1-8

91 McCarty, Nichols. 2011. S.609

92 Engdahl. 2006. S.70-71

93 McCarty, Nichols. 2011. S.609

94 McGrath. 2007. S.134-135

In document Apartheid theology Apartheidteologi (Page 28-33)

Related documents