Walkability handlar om att det ska vara god framkomlighet, säkerhet och trygghet för människorna på gatorna samt att det på gatorna och i anslutning till gatorna ska vara attraktiva miljöer. Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning dessa faktorer uppnåddes runt kvarteret Vågskålen i Eskilstuna. Teorin vi använde oss av tog utgångspunkt i begreppet walkability och delades in i tre kategorier, som alla hade utgångspunkt i olika påverkansfaktorer på en gatas walkability. Kategorierna vi använde oss av var: Användning och gatornas beskaffenhet, Aktiviteter, upplevelser, gestaltning samt
komfort i gaturummet och Säkerhet och trygghet. Alla kategorierna är i lika stor utsträckning viktiga
för att en hög grad av walkability ska kunna uppnås. Utifrån den teoretiska referensramen tillsammans med undersökningen kommer slutsatserna här nedan att presenteras och avslutningsvis diskuteras.
6.1. Slutsatser
Runt kvarteret är det ingen trängsel och människor kan utan problem gå i sitt eget tempo och stanna upp på gatan. Kvarteret har till stor del en bra beläggning, men där det sluttar eller där delar av beläggningen är av gatsten är framkomligheten sämre än där beläggningen är plan. Enligt observationerna och enkätundersökningen skulle graden av kvarterets walkability öka om beläggningen på alla gator runt kvarteret var av samma goda kvalitet som på Kungsgatan. Detta innebär att beläggningen idag inte är tillräckligt bra för att kvarteret ska vara tillgängligt för alla. Andra faktorer som påverkar framkomligheten för de gående i kvarteret är biltrafiken längs med och barriärerna på gatorna. I kvarteret finns det barriärer som påverkar de gående i olika stor utsträckning men Rademachergatan och Kriebsensgatan är de gator runt kvarteret som har flest barriärer. I enkätundersökningen nämnde även människor avsaknaden av tillräckliga övergångsställen som en negativ faktor då det är ett tydligt hinder för de gåendes framkomlighet.
Något som är utmärkande är att det finns en funktionsblandning på alla gator i kvarteret, vilket bidrar till ett ökat flöde av människor på gatorna då flera olika personer som gillar olika kan känna en koppling till platsen och vill vara där. Funktionsblandningen genererar människor i rörelse på gatorna vilket innebär en passiv övervakning på dagtid och potentiell passiv övervakning på natten, vilket ökar graden av walkability runt kvarteret. Även bilarna som kör på gatan ger en passiv övervakning. De gående påverkas negativt av bilarna då de behöver lämna företräde när de passerar gatan på andra ställen än vid övergångsstället och då riskera att bli påkörda, vilket är både osäkert och otryggt. Tryggheten i kvarteret är även bristfällig när det kommer till belysning då lamporna i kvarteret inte lyser upp hela gatorna, vilket kan påverka känslan platsen förmedlar och hur den identifieras.
36
Kvarteret har ett arkitektoniskt sammanhang, det finns visuella kvaliteter, intresseväckande faktorer, sittmöbler och även inslag av unika och historiska byggnader som ger kvarteret en högre attraktivitet, vilket kan skapa platsidentitet. Respondenterna i enkätundersökningen nämnde endast visuella kvaliteter som ökar attraktiviteten runt kvarteret. De visuella kvaliteterna som nämndes var grönska, konst, sevärdheter och estetiskt tilltalande fasad. Det blev under observationerna tydligt att de visuella kvaliteterna skiljer sig markant åt i förhållande till vardera gata, de resonemangen förstärktes även i respondenternas svar på enkätundersökningen. Ser en till kvarterets helhet så finns det en mångfald av attraktiva element. Respondenterna hade en gata som var klar attraktiv favorit runt kvarteret och på grund av alla de faktorerna som den gatan innehar kan dels ge en indikation på att samspelet mellan det fysiska och sociala fungerar väl på denna platsen, dels kan det även ge en indikation på att människor upplever en starkare platsidentitet där då gatan i sig kan ses som en primär destination eftersom det är i anslutning till stadens mest centrala torg.
Under båda dagarna som observationerna och enkätundersökningen ägde rum var vädret soligt, vilket påverkade antalet människor som var i rörelse på gatorna. Något som även kan ha påverkat antalet människor i rörelse kan vara den rådande pandemin, covid-19. Att en av observationerna och enkätundersökningen genomfördes på en helgdag, 13/5, kan ha påverkat antalet personer som var i rörelse på gatorna. Under observationerna kunde vi se att det var fler som gick på samtliga gator den 13/5 än den 12/5 som var en vardag. Det går däremot inte att dra slutsatsen att det var fler personer vid ena tillfället på grund av att det var en helgdag. För att kunna dra den slutsatsen hade fler observationer, olika dagar behövt genomföras, på både vardagar och helgdagar för att få reliabilitet.
6.2. Avslutande diskussion
Eskilstuna kommun (2013) skriver att attraktiva stadsrum ska inbjuda fler att gå. För att fler ska välja att gå behövs det därav en hög grad av walkability på gatorna i staden för att platsen ska identifieras som en plats där en känner sig välkommen och det är lätt att ta sig fram. I våra slutsatser har det blivit tydligt att runt kvarteret Vågskålen är det en relativt hög grad av walkability. Den är relativt hög då det finns många positiva faktorer som enligt Jacobs (2005), Gehl (2010), Alfonzo (2005), Sauter (2011) samt Forsyth och Southworth (2008) är funktionsblandning, arkitektoniskt sammanhang, intresseväckande faktorer, bra beläggningsmaterial på gatorna samt att det inte är trängsel. Det som drar ned graden av walkability runt kvarteret enligt de nämnda forskarna är bilvägarna, beläggningen av gatsten, otillräckliga övergångsställen och brister i belysningen samt de intresseväckande faktorerna, som alla är viktiga element för walkability och människors uppfattning av och känsla på platsen. På gatorna som har en lutning och där beläggningen på gatan är av gatsten, ansåg respondenterna i enkätundersökningen att graden av kvarterets walkability skulle höjas om det åtgärdades. Det är även en del tomma lokaler runt kvarteret men trots det så finns det en funktionsblandning runt hela kvarteret.
37
En ökning av antalet funktioner vore bra då Jacobs (2005) hävdar att flera olika funktioner på en gata leder till att fler antal människor går på och besöker en sådan gata. Vår observationsstudie angående kvarteret förstärkte Jacobs (ibid.) teori eftersom där det var fler antal blandade funktioner på en gata var det även fler antal människor som gick på den gatan.
På gatorna där övergångsställen inte finns eller är otillräckliga skulle det behöva läggas till nya och fler då Forsyth (2015) och Alfonzo (2005) menar att det är viktigt att det finns tydligt markerade övergångsställen för att minska barriärerna i gaturummet. Eskilstuna kommun (2013) vill att deras gator ska vara trygga, Gehl (2010) belyser även vikten av en god belysning i stadsrummet för att det inger en ökad känsla av trygghet. Belysningen på gatorna skulle därför behöva ses över då det inte är tillräckligt upplyst överallt. Eftersom det är brist på intresseväckande faktorer på två av gatorna runt kvarteret behöver även det ses över då Eskilstuna kommun (2013) skriver att de vill att deras stadsrum ska vara attraktiva, dessutom belyser Gehl (2010) vikten av visuella kvaliteter i stadsrummet för att människor ska vilja spendera sin tid där. En faktor som utmärker sig för alla gator är att det finns tillräckligt med utrymme för att stanna och ha social interaktion med människor, vilket är en positiv aspekt enligt Gehl (ibid.).
Eftersom respondenterna enbart nämnde de symboliska värdena som de uppfattat visuellt leder det till att vi endast kan jämföra det som respondenterna tycker är visuellt attraktivt. Den känslan som respondenterna kände när de gick på gatorna är subjektiv och går inte att jämföra då det inte går att ha en gemensam referenspunkt om vad de upplever. Tuan (1974) menar att när en vistas på en plats under en längre tid skapas en känsla av platsen utifrån det som en har upplevt när de vistats där. För att en plats ska läggas på minnet behöver den upplevas med flera sinnen än synen enligt Tuan (ibid.), vilket enligt vår enkätundersökning inte skedde runt kvarteret då de endast nämnde faktorer som de visuellt såg där och då. Om vi istället hade skickat ut enkäten digitalt hade respondenterna möjligen nämnt andra saker eller haft svårt att minnas hur gåvänliga och attraktiva gatorna var. Då känslan av en plats är subjektiv enligt Tuan (ibid.) går det inte att dra några slutsatser om hur kvarteret upplevs av de som går eller vistas där. Det som enligt Cresswell (2008) och Tunström (2009) kan påverka känslan av en plats och dess platsidentitet både positivt och negativt är de faktorer som har undersökts runt kvarteret Vågskålen. Det finns faktorer som ökar graden av walkability och avsaknaden av vissa andra faktorer är det som drar ned graden, vilket då kan påverka känslan av platsen för de gående både positivt och negativt. Tuan (1974) menar att eftersom människor upplever platser olika och har olika typer av kopplingar till platsen, kan kvarteret Vågskålen därför uppfattas på oerhört många vis då varje människas upplevelser av kvarteret skiljer sig.
Ser en istället till de visuella symboliska värdena som går att påverka för att människor ska få en positiv upplevd känsla på en plats, i det här fallet i kvarteret, och känna kopplingen sinsemellan så är det enligt Gehl (2010) och Jacobs (2005) viktigt att samspelet mellan det fysiska och sociala fungerar, då det är
38
avgörande för att människor ska vilja vistas på platsen. Vill människor vistas på platsen borde det precis som Tuan (1974) belyser, vara en indikator på att människorna som väljer att vistas runt kvarteret även känner en platsidentitet när de går, vistas eller transporterar sig till fots där. Där de visuella attraktiva elementen på gatorna runt kvarteret lyste som starkast från respondenterna, kan det då också tyda på att det är mer av de faktorerna som finns där som skulle behövas runt hela kvarteret för att öka graden av walkability och därmed platsidentiteten.
Vår undersökning har riktat in sig på ett kvarter och för att få det större perspektivet som getts vid andra studier av städers walkability behövs det vidare forskning om hur Eskilstuna som stad förhåller sig till konceptet walkability. Denna studie har avgränsat sig till att undersöka walkability runt ett kvarter i Eskilstunas stadskärna. Tidigare forskning och studier om walkability har främst förhållit sig till och undersökts i stora städer eller delar av stora städer. Vår undersökning av walkability är i förhållande till det i väldigt liten skala. Lyfter vi blicken och ser till Eskilstuna som stad är till och med det i förhållande till tidigare forskning en relativt liten skala, då studierna som gjorts i Köpenhamn av Gehl (2010) eller de i ännu större skala som Newman och Matan (2012) genomfört i exempelvis Melbourne i Australien kan Eskilstuna benämnas som en liten bruksort på världskartan. Det har därför inte gått att genomföra studien på samma premisser här som i Köpenhamn eller Melbourne. Vi kan inte förvänta oss att allt som finns i stora städer eller delar av stora städer ska existera runt ett kvarter i bruksorten Eskilstuna. Vi hade heller inte kunnat väntat oss att det skulle vara trängsel på gatorna då Köpenhamn är en storstad, men trängsel är ändå en viktig del att undersöka då det påverkar gatornas walkability.
Det är även en betydande skillnad i exempelvis gatuliv och tomma butikslokaler som finns runt kvarteret Vågskålen i förhållande till vad vi kunnat förvänta oss om studien gjorts på gator i Stockholm eller till exempel i Köpenhamn där Gehls studie angående trängsel på gatorna undersökts. Oavsett var i världen studierna genomförs, eller i vilken skala de genomförs i så finns det många likheter. Gatorna behöver fortfarande innehålla grundläggande faktorer för att attrahera människor att välja det transportsättet. Även om perspektivet har varit ett kvarter och inte en hel stad eller delar av en stad har det varit fullt möjligt att genomföra studien, eftersom vi anpassat undersökningen till det som går att genomföra på kvartersnivå. Det innebär att frågeformuläret vi använt oss av under observationerna har fått omarbetats en del och anpassats till vårt kvarter.
39