Här knyter vi samman undersökningen med syftet, utifrån detta ger vi sedan förslag till vidare forskning inom området.
Huvudsyftet med uppsatsen var att undersöka hur investeringsbedömningar görs inom offentlig sjukvård, vad som värdesätts i bedömningarna, samt vilka processer som föregår ett investeringsbeslut. Vi ämnade också undersöka i vilken utsträckning företagsekonomiska metoder och modeller används vid investeringsbedömningar inom den offentliga sjukvården. Uppsatsen syftar till att ge en tydligare översikt hur investeringsprocessen kan se ut i offentliga sjukvården, för att sedan kunna föra en diskussion med fokus på att analysera om den är optimal för att hjälpa sjukhusen uppfylla sina målfunktioner.
För att svara på syftet ställdes följande forskningsfrågor:
Så från vår problemanalys och bakgrundsbeskrivning kan vi identifiera följande relevanta frågeställningar:
1. Hur skiljer sig investeringsprocessen i offentlig sjukvård från företagsekonomiska investeringsteorier?
2. Vad är målen med investeringsverksamheten för offentliga sjukvården och hur arbetar sjukhusen för att uppnå dessa?
3. Vilka investeringskalkyler och modeller tillämpas i offentliga sjukhus och hur används de?
Efter genomförd undersökning och analysen av empirin kan författarna konstatera utan att dra för generella slutsatser att:
Investeringsprocessen i offentlig sjukvård skiljer sig främst från de företagsekonomiska teorierna genom att ha en annan målfunktion.
Företagsekonomiska modeller och kalkyler som arbetats fram för utredningsarbete av investeringar används i liten utsträckning i den offentliga sjukvården då vinstmaximering och lönsamhet inte är i fokus i sjukvården.
Frånvaron av företagsekonomiska kalkyler beskrivs bland annat av att det finns en bristande kompetens och att det inte finns något ägarperspektiv där någon ställer frågan vad som egentligen fås för pengarna. Vid beräkning av vilka kostnader som en investering kommer innebära användes dock en LCC-kalkyl där nuvärdesberäkningar av framtida kostnader med mera utförs.
Hälsoekonomiska modeller användes inte heller i någon större utsträckning, det fanns en punkt där man skrev ned vilka hälsoekonomiska konsekvenser en investering skulle innebära men det var väldigt ytligt och inga
modeller. Detta förklarades främst av att hälsoekonomiska modeller till största del är anpassade till ett större samhällsperspektiv och det räknas på vad hela samhället kommer att tjäna på en viss åtgärd, detta gör att de är svåra att applicera på en viss investering.
Det finns ett stort behov av att utveckla nya modeller som är anpassade bättre för sjukvården på ett sätt där man kombinerar det företagsekonomiska tänket med det hälsoekonomiska. Målen med investeringsverksamheten för offentliga sjukvården är att bibehålla produktion och driftsäkerhet. Målbilden beskrivs också så att det är varje chefs ansvar att bedöma vilka behov av återinvesteringar/nyinvesteringar som är nödvändiga för att uppnå en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet. Att vården är säker är också av hög prioritet och det är viktigt att det finns en kontrollfunktion som kontrollerar privata aktörer som kommer fram på marknaden, och på så vis kan hålla koll på vad de köper in för att kunna ha en fortsatt hög säkerhet på vården. I och med nya privata aktörer på marknaden kanske det kan växa fram ett incitament att effektivisera investeringsprocessen och ha ett mer ekonomiskt tänk och nya modeller kan förhoppningsvis utvecklas då det konstateras att det finns ett behov av detta. I nuläget verkar det dock inte finnas något incitament för att utveckla dessa nya modeller då det görs väldigt lite utvärderingar av hur lyckosamma investeringar har varit. Ett ägarperspektiv där någon kräver siffror på lönsamhet med mera existerar inte på samma sätt som i aktiebolag heller. Den statliga myndigheten TLV (Tandvårds och läkemedelsförmånsverket) arbetar dock just nu med att forska och utveckla nya modeller. Även om de nya modellerna som kommit fram från TLV, främst inom hälsoekonomi, inte nått ut till landstingen än så finns det iallafall ett pågående arbete för att hitta bättre modeller för offentliga sjukvården.
6.1. Förslag till vidare studier
I Örebro, Falun och Skövde var investeringsprocessen trots stor frånvaro av företagsekonomiska modeller väldigt systematisk och strukturerad och någon variant av de programmen de använde sig av skulle säkert fungera bra även i Karlstad. Så en start inför framtiden skulle kunna vara att titta på om man kan ha en ökad samverkan mellan Landstingen då investeringsprocessen skiljde sig väldigt mycket mellan Karlstad och det övriga respondenterna. Sedan är ett framtida forskningsområde att utveckla modeller som kombinerar företagsekonomi med hälsoekonomi på ett sätt som gör att de kan appliceras
på investeringar i offentliga sjukvården. Utvärderingar av hur lyckosamma investeringar har varit och sätta fler mål som man utvärderar måluppfyllanden på kan vara en bra början för att få igång utvecklingen av detta. Genom att i framtiden ha tydligare mål och uppföljning på saker som kostnadseffektivitet ges också ett incitament att börja använda dessa modeller. Ett förslag för vidare studier kan vara att följa TLVs arbete som just nu forskar kring utveckling av modeller som kombinerar företagsekonomi med hälsoekonomi på ett sätt som gör att de kan appliceras på investeringar i offentliga sjukvården. Än så länge har det dock inte kommit fram några modeller som kunnat appliceras ute på sjukhusen. Samtliga respondenter vi intervjuat har menat att det finns ett behov av att utveckla nya modeller så det känns som att det är en tidsfråga innan arbetet resulterar i nya modeller som offentliga sjukvården kommer arbeta med i framtiden.