Syftet med detta examensarbete är att undersöka några lärares och lärarstudenters erfarenheter av samt inställning till användningen av film i svenskundervisningen. Resultatet visar på en variation i sättet att använda film i svenskundervisningen. Slutsatser som dras är att film fyller två olika huvudfunktioner i lärarnas undervisning, dels som medel för att t.ex. levandegöra litteraturhistoria eller underlätta läsning och skrivning, och dels som ”text i sin egen rätt” där filmens berättelse står i fokus och tjänar som utgångspunkt för analys eller samtal. Den största förtjänsten som informanterna upplever med film är att den väcker elevers intresse för
lektionsinnehållet, men de ser även att det finns ett visst motstånd hos elever att bearbeta dessa texter i undervisningen. Bland lärarna finns det en inställning om att film konkurrerar om tid som kan gå till annan svenskundervisning och det råder en oenighet och osäkerhet kring huruvida filmanalys ska ses som en möjlighet eller som något som försvårar
inramningen av svenskämnets innehåll.
Det är intressant att notera att det finns lärare i undersökningen som nedvärderar sin egen användning av film som medel, t.ex. som underhållning eller ingång till skrivande, samtidigt som användandet av film som medel för att belysa en epok eller ett litterärt verk ter sig oproblematiskt, fast det ofta rör sig om samma sorts filmer. En förklaring kan finnas i litteraturens framskjutna plats i kursplanerna för svenska. En annan i föreställningar om högt och lågt, där kunskap om de klassiska verken står så högt i kurs att filmen kvalificerar sig genom att antas förmedla denna kunskap. Att låta filmen medverka på litteraturens villkor kan vara ett sätt för lärarna att möta den konkurrens mellan film och annat lektionsinnehåll, som resultatet visar att majoriteten av dem upplever.
Att lära sig om litteratur och språk är det enda som är förbehållet svenskämnet och att svensklärare vill inrama detta innehåll är naturligt, men jag ser inget motsatsförhållande mellan att läsa film och att läsa litteratur. För att film ska få status i svenskämnet krävs det, menar jag, att ett analytiskt förhållningssätt till alla texter dominerar. Möjligheten att använda filmens bilder för att väcka intresse och skapa variation bör användas, men filmatiseringar av historiska skeenden bör, anser jag, läsas kritiskt utifrån den kontext i vilken de är
producerade. Genom att okritiskt låta texter passera i undervisningen ser jag risken att
hierkierna mellan olika texter – högt och lågt – bevaras när syftet förmodligen är det motsatta. Genom att analysera film på samma sätt som man analyserar litteratur, vilket
lärarinformanterna förespråkar, närmar vi oss ett sätt att se på film som en text jämställd litteraturen. Det finns dock en risk med att denna analys blir en färdighet i målet att nå en
annan färdighet, nämligen att kunna analysera litteratur, och att filmen då ändå får lägre status än den förra. Att närläsa film är enligt min mening det enda sätt på vilket elever kan få en djupare förståelse för filmens innehåll. Form och innehåll måste dock alltid samverka i undervisning och filmkunskap eller filmanalys får inte reduceras till ett färdighetsämne, utan ett verktyg att använda i en undervisning som kretsar kring ett enligt läraren meningsfullt innehåll. I resultatet ställs upplevelse till viss del mot analys. Jag ser ingen egentlig motsättning dem emellan. Filmupplevelsen är i sig värdefull och bör finnas med som utgångspunkt i undervisningen, men genom att elevers upplevelser och åsikter knyts an till specifika filmscener kan kunskapen fördjupas. Att som lärarstudenten Emma utifrån filmklipp integrera samtal om värderingar med samtal om filmens språk är tänkvärt. Flera lärare skulle, liksom lärarstudenterna öppnar upp för, kunna utnyttja analys av t.ex. representationer för att i värdegrundsrelaterat syfte analysera elevers favoritfilmer. Lars analyserar t.ex. hur olika samhällsklasser representeras i Grease och visar att detta är relevant för hans elever idag och Helena låter eleverna diskutera bilden av muslimer i Flyga drake.
Genom att lärarstudenter får verktyg att själva klara av att diskutera och kritiskt granska filmer ökar sannolikheten för att de vågar använda dessa texter på liknande sätt i sin framtida undervisning. Förhoppningsvis kan de på sina blivande arbetsplatser bidra med kunskap om ny forskning och nya möjligheter. Magnus osäkerhet vad gäller det tekniska visar att denna praktiska kunskap kanske är underskattad för att våga ta steget att ta in olika medier i klassrummet, särskilt för de lärare som vill ta mediepedagogiken ett steg längre och låta elever arbeta praktiskt med film. Fortbildning kan även innebära tolkning av det vidgade textbegreppet. Allt för ofta sätts det, enligt min personliga åsikt, likhetstecken mellan lärarens kunskaper och undervisningens innehåll. Lärare och blivande lärare behöver analysredskap och kunskaper om olika sorters texter, som en förutsättning för att kunna inta ett
förhållningssätt till olika texter som likvärdiga kunskapskällor. Lars har till exempel en gedigen filmkunskap som i t.ex. mötet med Sofias erfarenheter av att utgå från elevers tankar och åsikter skulle kunna utvecklas till ett mediepedagogiskt förhållningssätt där analys integreras i all undervisning och där läraren tillhandahåller redskap som hjälper eleverna att sätta ord på och motivera sina erfarenheter. Detta tror jag är nödvändigt för att eleverna ska utveckla en media literacy.
Väl medveten om att denna undersökning inte är representativ, vilket inte heller var dess syfte, anser jag att den är av generellt intresse för lärare och blivande lärare eftersom den visar på en variation i sättet att arbeta med film, såväl mellan lärare som i en och samma lärares undervisningspraktik. Att mitt resultat visar på en större variation med användandet av film än
t.ex. Olin-Schellers (2006), i den meningen att informanterna i min undersökning använder film även som text i sin egen rätt, kan bero dels på att omfånget på hennes doktorsavhandling utifrån både observationer och intervjuer gett henne en tydligare bild av filmens funktion i ett större sammanhang, men dels säkerligen på att jag medvetet sökte mig till informanter med ett visst eller stort intresse för film. En svårighet med kvalitativa intervjuer är att informanterna pratar olika mycket, vilket betyder att jag ibland inte behövt ställa lika många intervjufrågor. Jag har dock varit noga med att alla informanter berört alla intervjuområden. Min
intervjuteknik förbättrades efterhand som intervjuerna fortlöpte, vilket kan ha påverkat resultatet. I min strävan att inte ställa styrda frågor har explicita frågor t.ex. inte ställts om det praktiska, tekniska, tillvägagångssättet att använda film, vilket kan vara en svaghet eftersom fler kan ha upplevt denna svårighet.
Det ska bli spännande att se vilket fokus de nya kursplanerna lägger på film och om grundskolans och gymnasiets kursplaner blir mer enade sinsemellan och inbördes vad gäller begreppsanvändning. Det vidgade textbegreppet riskerar annars att förlora sin praktiska betydelse. Att ordet film används en gång i gymnasiets kursplan är inkonsekvent och betonar onekligen en viss användning av film. Det är enligt min mening viktigt att det inte blir ett självändamål att använda film för att uppnå kravet om ett vidgat textbegrepp utan att frågorna
hur och varför filmen används står i fokus. Film kan, liksom andra texter, användas på många olika sätt, men det är enligt min mening viktigt att som lärare vara medveten om varför man gör på det ena eller andra sättet. Det finns en risk att filmkunskap ses som ”ännu ett moment” att lägga till övriga, vilket betyder att ”ett annat moment” måste trängas ut. Genom att, utifrån det vidgade textbegreppet, låta filmen som text i sin egen rätt dominera blir det oundvikligt att titta på filmiska uttryck och samtala om upplevelser och värderingar.
Referenser
Litteratur
Andersson, Lars Gustav (1999), ”Mediekritik och mediepedagogik” (s.65-77) i Andersson, Lars Gustav, Persson, Magnus & Thavenius, Jan (1999), Skolan och de kulturella
förändringarna. Lund: Studentlitteratur.
Bergman, Lotta, (2007), Gymnasieskolans svenskämnen – en studie av
svenskundervisningen i fyra gymnasieklasser. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Buckingham, David & Sefton-Green, Julian, (2000), ”Hardcore Rappin’: Populärmusik, identitet och kritisk diskurs (s.194-217) i Persson, Magnus (red.) (2000), Populärkulturen och
skolan. Lund: Studentlitteratur.
Hargreaves, Andy, (1998) Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur. Heith, Anne, (2006), Texter – medier – kontexter. Introduktion till textanalys i
svenskundervisningen på grundskolan och i gymnasiet. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Bo och Svedner, Per Olov, (2006) Examensarbetet i lärarutbildningen.
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Lindmark, Elisabeth, (2003), ”Det vidgade textbegreppet i kursplanerna” (s.7-11) i (red.) Asplund Carlsson, Molin, Gunilla, Nordberg, Richard (2003), Texter och så vidare, Det
vidgade textbegreppet i svensk skola och förskola, Svensklärarens årsskrift 2003. Stockholm: Natur och Kultur.
Olin-Scheller, Christina (2005), ”Såpor, Strindberg och Sagan om ringen”. Några perspektiv på gymnasieelevers litterära repertoarer (s.98-109), i (red.) Ask, Sofia, Perspektiv
på didaktik. Svenskämnet i fokus, Svensklärarföreningens årsskrift 2005.
Olin-Scheller, Christina (2006), Mellan Dante och Big Brother: en studie om
gymnasieelevers textvärldar. Karlstad: Estetisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskap, Karlstad Universitet.
Persson, Magnus (2000), ”Populärkulturen i skolan: Traditioner och perspektiv”, i Persson, Magnus (red.) (2000), Populärkulturen och skolan, Lund: Studentlitteratur.
Persson, Magnus (2007) Varför läsa litteratur? Om litteraturundervisningen efter den
kulturella vändningen. Lund: Studentlitteratur.
Repstad, Pål, (2007), Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Sahlin, Åke (2001), Stäng inte av! Film som verktyg för samtal. Våldskildringsrådet nr 26. Stockholm.
SOU, Statens offentliga utredningar, 1992:94 (1992). Skola för bildning. Betänkande av
läroplanskommittén.
Trost, Jan (2005) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Viklund, Klas (2005) ”Tre argument för mediepedagogik i jämställdhetsarbetet” (s.185- 210) i Svenska Filminstitutet ( 2003), ”Först såg vi en film”. Röster och reportage om
jämställdhetssarbete i skolan. Stockholm: Edita.
Årheim, Annette (2003), ”Kompetens och attityd i mångkulturella klassrum.
Litteraturens möjligheter och begränsningar”. (s.95-104) i (red.) Asplund Carlsson, Molin, Gunilla, Nordberg, Richard (2003) Texter och så vidare, Det vidgade textbegreppet i svensk
skola och förskola, Svensklärarens årsskrift 2003. Stockholm: Natur och Kultur.
Internetkällor
Skolverket (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet, Lpo94.http://www.skolverket.se/sb/d/468 Hämtat: 2008-10-25 Skolverket (2000a). Kursplan för svenska i grundskolan.
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SVHämtat: 2008-10-25 Skolverket (2000b). Kursplan för svenska i gymnasieskolan.
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SVHämtat: 2008-10-25 Skolverket (2000c) Kursplan för filmkunskap i gymnasieskolan.
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SVHämtat: 2008-11-30 Malmö högskola (2006) Svenska i ett mångkulturellt samhälle – en
huvudämnespresentation.
http://www.mah.se/upload/LUT/Om%20lut/Kvalitetsarbete/Manschetter/Svm_manschett.pdf.
Hämtat: 2008-11-02
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig Forskning.http://www.vr.se Hämtat: 2008-10-20
Eget material
Intervju med lärarstudent Emma, 2008-10-22 Intervju med lärarstudent Annika, 2008-10-22 Intervju med lärarstudent Fredrik, 2008-10-30 Intervju med lärare Magnus, 2008-11-12 Intervju med lärare Lars, 2008-11-12 Intervju med lärare Helena, 2008-11-14 Intervju med lärare Sofia, 2008-11-18
Bilaga: Intervjuguider
Intervjuguide lärare – möjliga frågor
Synen på svenskämnet
Vad är viktigt för dig i din svenskundervisning? Vad vill du att eleverna ska få med sig ut i verkligheten? Vilken syn på svenskämnet förmedlas på skolan du arbetar, tycker du?
Det vidgade textbegreppet
Är det viktigt, tycker du, att använda sig av olika medier i klassrummet? Varför? Vad betyder det vidgade textbegreppet för dig?
Användning av film
Hur ser ditt eget filmintresse ut? Vad har du för erfarenhet av att arbeta med film i
klassrummet? Hur tänker du när du väljer att använda dig av film? I vilka situationer väljer du att använda dig av film? När såg du senast en film med dina elever? Var ingick filmen i den stora planeringen? Hur arbetade ni med den filmen? För- och efterarbete? Varför väljer du att arbeta så? Hur brukar du arbeta med filmer i undervisningen?
Filmens möjligheter
Hur skulle man annars kunna använda film? Hur skulle du vilja arbeta med film om du fick fria händer? Hur har din lärarutbildning/fortbildning förberett dig inför att hantera film i skolan? Finns det fördelar det med att använda sig av film i undervisningen? Kan filmen tillföra något som inte litteraturen kan?
Filmens svårigheter
Finns det nackdelar med film? Finns det svårigheter med att använda sig av film i svenskundervisningen?
Eleverna
Hur uppfattar du att dina elevers läs- och filmerfarenhet ser ut? Spelar det in när du väljer att använda dig av film i undervisningen? Vad lär sig eleverna genom att studera film?
Intervjuguide lärarstudent – möjliga frågor
Synen på svenskämnet
Vad är viktigt för dig i din framtida svenskundervisning? Vad vill du att eleverna ska få med sig ut i verkligheten? Vilken syn på svenskämnet förmedlas på din partnerskola, tycker du?
Det vidgade textbegreppet
Är det viktigt, tycker du, att använda sig av olika medier i klassrummet? Varför? Vad betyder det vidgade textbegreppet för dig?
Film i svenskundervisningen
Hur ser ditt eget filmintresse ut? Vad har du för erfarenhet av att arbeta med film i
klassrummet? Hur tänker du när du väljer att använda dig av film i svenskundervisningen? Kan du ge något exempel på när man/du använt film i svenskundervisningen? Var ingick filmen i den stora planeringen? Hur arbetade ni med den filmen? För- och efterarbete? Varför väljer du/man att arbeta så? Hur brukar man arbeta med film/i vilka situationer använder man sig av film på din partnerskola? Skulle man kunna arbeta på något annat sätt med film än vad man gör på din partnerskola?
Syn på framtida användning av film
Hur skulle du vilja arbeta med film i svenskundervisningen i framtiden? Hur har lärarutbildningen förberett dig inför att hantera film i skolan?
Filmens möjligheter
Hur skulle man annars kunna använda film? Hur skulle du vilja arbeta med film om du fick fria händer? Hur har din lärarutbildning förberett dig inför att hantera film i skolan? Finns det fördelar det med att använda sig av film i undervisningen? Kan filmen tillföra något som inte litteraturen kan?
Filmens svårigheter
Finns det nackdelar med film? Finns det svårigheter med att använda sig av film i svenskundervisningen?
Eleverna
Hur uppfattar du att dina elevers läs- och filmerfarenhet ser ut? Spelar det in när du väljer att använda dig av film i undervisningen? Vad lär sig eleverna genom att studera film?
Övrigt Är det något mer som du vill ta upp som rör ämnet?
Följdfrågor: Berätta mer om… Kan du utveckla det?
Hur menar/tänker du när du säger så? Hur brukar…?
Kan du ge ett exempel på…? Du menar alltså…?