Slutsatser 47 

Enligt undersökningen i denna uppsats kan följande slutsatser dras avseende planeringsstrategier med fokus på arbetsformer för en bättre matematikundervisning på det svenska högstadiet:

 Arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete borde genomföras på rätt sätt, det vill säga genom att uppfatta arbetsformen undervisning i helklass som inte enbart förmedlande ”katederundervisning” och arbetsformen individuellt arbete mer som individanpassad undervisning.

 Mer undervisning i helklass – utfört på rätt sätt – och mindre individuellt arbete borde andvändas (i synnerhet mindre individuellt arbete med läroboken).

 Varken undervisning i helklass eller individuellt arbete som enda arbetsform är tillräcklig för inlärningen.

 Arbetsformerna borde varieras beroende på det matematiska området eller på förmågan som ska läras och klassammansättningen.

 Läraren borde känna till elevernas förutsättningar, intressen och behov samt den lärstil de föredrar och utifrån det individualisera undervisningen.

 Läraren borde skifta från en handledande roll till en mer aktiv roll.

Sammanfattat borde läraren utveckla planeringsstrategier i två dimensioner. För det första bör läraren planera i klassdimensionen (innehållet / förmågan och klassen som helhet i fokus) genom att välja (en kombination av) arbetsformer beroende på det matematiska området som ska läras eller förmågan som ska utvecklas samt klassammansättningen. Utförandet av arbetsformerna måste sedan noggrannt planeras så att arbetsformernas möjligheter utnyttjas

48 

och hinder undviks. För det andra borde läraren sedan planera i den individuella dimensionen (den enskilda eleven i fokus) genom variation inom arbetsformen eller genom att erbjuda olika arbetsformer parallellt utifrån elevernas förutsättningar, intressen och behov samt lärstilar.

5.3 Vilka begränsningar finns med denna uppsats och hur

skulle man kunna fortsätta forskningen?

Det finns flera begränsningar med denna uppsats. Fokus är här på Sverige, högstadiet, matematikundervisning och arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete. Det finns flera sätt att välja och kombinera arbetsformer, men fokus i denna uppsats är på undervisning i helklass och individuellt arbete för att begränsa arbetet på de två extrema arbetsformerna som diskuteras mycket för tillfället. Arbetsformen grupparbete behandlas exempelvis inte här på grund av begränsad tid trots att den är viktig som komplement till arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete.

Vid planering av matematikundervisning är naturligtvis också andra faktorer förutom arbetsformer viktiga, exempelvis elevens inflytande på undervisningsgestaltning, vardagsanknytning, samarbete med andra ämnen, kartläggning av elevkunskaper och lärstil, bedömning, läxor för att nämna några. För att få ett helheltsperspektiv vid planeringen av matematikundervisningen borde man också ta hänsyn till dessa faktorer.

För att fortsätta forskningen, kunde man ta reda på hur relevanta och realistiska planeringsstrategierna är i lärarens vardag. Det kunde testas i form av utvecklingsarbete med exempelvis fokus på lärstilar. Man kunde exempelvis börja med att i mindre skala genomföra undervisning där elever beroende på lärstil delas in i grupper som undervisas på ett sätt som passar stilen. Resultaten kan därefter utvärderas kvalitativt där dels elevernas upplevelser och motivation undersöks men också elevernas kunskaper (exempelvis genom prov). En undersökning liknande den som genomfördes i en doktorsavhandling av Boström (2004) kunde användas på matematikundervisningen. I denna doktorsavhandling jämfördes traditionell undervisning med lärstilsanpassad undervisning i svensk grammatik med gymnasieklasser och vuxenklasser.

50 

6. Referenser

Arevik, Niklas & Arndt, Sten (2012). Lärare ska lära lärare katederundervisning. Lärarnas Nyheter, http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2012/04/03/larare-ska-lara-larare- katederundervisning, hämtat 2012-09-09.

Arvidsson, Maria & Persson, Johan (2009). Matematikundervisning på elevens villkor. Malmö högskola, Natur, miljö, samhälle, Examensarbete 15 hp.

Backlund, Laila & Backlund, Per (1999). Att förändra arbetssätt – svårt men nödvändigt. Nämnaren Nr. 4: 105-112.

Bell, Judith (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur, 4:e upplagan.

Bergström, Lisa & Bond, Stina & Skogsén Marie (2010). Matematikundervisning – ett

ämne där eleven undervisar sig själv! En kvalitativ studie av lärares förhållningssätt till matematikundervisningen och dess läromedel. Göteborgs universitet, Examensarbete inom

lärarutbildningen.

Björklund, Anders & Fredriksson, Peter & Gustafsson, Jan-Eric & Öckert, Björn (2010). Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter: vad säger forskningen? IFAU – Institut för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, Rapport 2010:13.

Björklund, Jan (2011). Dags för läraren att åter ta plats i skolans kateder. DN.se,

http://www.dn.se/debatt/dags-for-lararen-att-ater-ta-plats-i-skolans-kateder, hämtat 2012-09- 09.

Boström, Lena (2004). Lärande & metod. Lärstilsanpassad undervisning jämfört med

traditionell undervisning i svensk grammatik. Doktorsavhandling, Jönköping: Jönköping

University Press Dissertation.

Boström, Lena & Svantesson, Ingemar (2007). Så arbetar du med lärstilar – nyckeln till

kunskap och individualisering. Jönköping: Brain Books.

Brandell, Gerd & Pettersson, Astrid (red.) (2011). Matematikundervisning. Vetenskapliga

perspektiv. Stockholm: Stockholms universitets förlag.

Carlsson, Synnöve (1999). Individualisering, differentiering, nivågruppering...? Nämnaren Nr. 4: 97-104.

51 

Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Eriksson, Inger (2011). Katederundervisningen fungerar i Finland och Finland är bra i

PISA … eller? Skola och samhälle, http://www.skolaochsamhalle.se/skolpolitik/inger-

eriksson-katederundervisningen-fungerar-i-finland-och-finland-ar-bra-i-pisa-%E2%80%A6- eller/, hämtat 2012-09-09.

Högskoleverket (2006). Examensarbetet inom den nya lärarutbildningen. Rapport 2006:47 R, Stockholm.

IAE (International Association for the Evaluation of Educational Achievement). http://www.iea.nl/, hämtat 2012-09-09.

Illeris, Knud (2006). Lärande. Lund: Studentlitteratur, 2:a upplagan.

Johansson, Niklas & Jonsson, Andreas & Lundmark, Lina (2007). Studievanor och

inlärningsstilar. Gymnasieelevers studievanor och dess koppling till olika inlärningsstilar.

Luleå tekniska universitet, Institutionen för Utbildningsvetenskap, Examensarbete, Allmänt utbildningsområde C-nivå.

Järgenstedt, Sven (2011). Katederundervisning en bra metod. www.gp.se (Göteborgs- Posten), http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.610814-katederundervisning-en-bra-metod, hämtad 2012-08-30.

Kocic, Biljana (2007). Matematik med stil. En undersökning om matematikundervisning och

olika inlärningsstilar. Södertörns högskola, Examensarbete, Lärarutbildning.

Lagerlöf, Ingvar (2011). Miljarder till matematiken. Lärarnas Nyheter,

http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2011/09/06/miljarder-matematiken, hämtad 2012-09-09.

Lidman, Lillemor (2010). Individuellt anpassad undervisning – realitet eller utopi? Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Lärarexamen grundnivå.

Löwing, Madeleine (2008). Grundläggande aritmetik. Matematikdidaktik för lärare. Lund: Studentlitteratur.

Löwing, Madeleine (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning. En studie av

kommunikationen lärare – elev och matematiklektionens didaktiska ramar. Göteborg Studies

52 

Löwing, Madeleine & Kilborn, Wiggo (2002). Baskunskaper i matematik för skola, hem och

samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Malmö högskola (2012). Guide till examensarbetet. Höstterminen 2012, Lärande och samhälle, Malmö, Rapport 2006:47 R, Stockholm.

Muijs, D. & Reynolds, D. (2000). School Effectiveness and Teacher Effectiveness in

Mathematics: Some Preliminary Findings From the Evaluation Of the Mathematics

Enhancement Programme (Primary).School Effectiveness and School Improvement 11(3):

323-337.

Nationalencyclopedin. http://www.ne.se, hämtad: 2012-08-30.

Orstadius, Per-Acke (2011). Katederundervisning ingen mirakelkur. www.gp.se (Göteborgs- Posten), http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.605085-katederundervisning-ingen-mirakelkur, hämtat 2012-08-30.

Persson, Eva & Jaff, Linda (2008). Arbetssätt och arbetsformer i matematikundervisning av

andraspråkselever. Malmö högskola, Natur, miljö, samhälle, Examensarbete 15 hp,

Lärarutbildningen.

Skolinspektionen (2009). Undervisningen i matematik – utbildningens innehåll och

ändamålsenlighet. Skolinspektionens rapport 2009:5.

Skolverket 1 (2012). Femte gången Sverige deltar i PISA. http://www.skolverket.se/statistik- och-analys/internationella-studier/pisa/femte-gangen-sverige-deltar-i-pisa-1.167616, hämtat 2012-10-07.

Skolverket 2 (2012). Internationella studier. http://www.skolverket.se/statistik-och- analys/internationella-studier, hämtat 2012-10-07.

Skolverket 3 (2003). Lusten att lära – med fokus på matematik. Nationella kvalitetesgranskningar 2001-2002, Skolverkets rapport 221.

Skolverket (Lgr11) (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket 4 (2004). PISA 2003. Svenska femtonåringars kunskaper och attityder i ett

internationellt perspektiv. Resultaten i koncentrat. Sammanfattning av Rapport 352.

53 

Skolverket 5 (2010). Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse

och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Resultaten i koncentrat. Sammanfattning av

Rapport 254. Stockholm: Skolverket.

Skolverket 6 (2010). Sverige tappar i både kunskaper och likvärdighet.

http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/internationella-studier/pisa/sverige-tappar-i- bade-kunskaper-och-likvardighet-1.96011, hämtat 2012-10-07.

Skolverket 7 (2008). TIMSS 2007. Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och

naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Skolverket rapport 323, Stockholm.

Skolverket 8 (2012). TIMSS 2011 - En internationell studie av elevers kunskaper i matematik

och NO. http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/internationella-studier/timss, hämtat

2012-10-07.

Skolverket 9 (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?Kunskapsöversikt om

betydelsen av olika faktorer. Sammanfattande analys. Stockholm: Skolverket.

Skolverket 10 (2011). Vad är PISA? http://www.skolverket.se/statistik-och- analys/internationella-studier/pisa/vad-ar-pisa-1.2184, hämtat 2012-10-07.

Skolverket 11 (2012). Vad är TIMSS? http://www.skolverket.se/statistik-och- analys/internationella-studier/timss, hämtat 2012-10-07.

Statens offentliga utredningar (2004). Att lyfta matematiken – intresse, lärande, kompetens. Betänkande av Matematikdelegationen, SOU 2004:97, Stockholm.

Statens offentliga utredningar (2008). En hållbar lärarutbildning. Betänkande av utredningen om en ny lärarutbildning (HUT07), SOU 2008:109, Stockholm.

Stensmo, Christer (1997). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Stål, Minna (2008). Individualisering av matematikundervisning. En studie av fyra lärares

sätt att arbeta med matematik. Stockholms universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap

med inriktning mot matematik och naturvetenskap, Examensarbete 15 hp.

Wallby, Karin & Carlsson, Synnöve & Nyström, Peter (2001). Elevgrupperingar – en