5 DISKUSSION OCH SLUTSATSER
5.4 Slutsatser
Under detta avsnitt presenteras de slutsatser som författaren har kommit fram till utifrån studiens resultat.
Syftet med denna studie är att få en förståelse om vilka konsekvenser mellanförskapet skapar för andra generationens invandrare men också se om det finns några fördelar med att leva i två kulturer. Samt att få en fördjupad förståelse om andra generationens invandrares vilja att delta i den svenska demokratin och engagera sig i det civila samhället. Med hjälp av resultatet och resultatdiskussion kan nu frågeställningarna besvaras.
Hur upplever andra generationens invandrare samhörighet i det svenska samhället?
Samtliga respondenter upplever att de befinner sig i ett mellanförskap och känner sig inte helt inkluderade i det svenska samhället. Snarare är upplevelsen att de själva i sitt mellanförskap skapar samhörighet med andra som också lever i det.
Att leva i ett mellanförskap kan vara påfrestande menar respondenterna samtidigt som de också ser det som en styrka. De menar på genom att bära på flera olika kulturer bidrar det till att andra generationens invandrare kan hantera situationer på ett annat sätt än vad de upplever att etniska svenskar kan, då andra generationens invandrare bär på fler perspektiv vilket också skapar en splittring mellan dem själva och etniska svenskar.
Det är även viktigt att lyfta att respondenterna känner sig klämda i ett fack de själva inte känner att de tillhör genom att bli benämnda som andra generationens invandrare. Samtliga respondenter menar att det viktigt att personer som är födda och uppvuxna i Sverige känner samhörighet till det resterande samhället som de lever i, vilket begreppet tar ifrån dem.
Hur påverkar mellanförskapet andra generationens invandrares deltagande i politiska och civila engagemang?
Respondenterna känner att de behöver göra ett avtryck genom att gå och rösta även om många framförde att de upplever att deras röst inte gör någon skillnad. Ingen av respondenterna är aktiva i andra politiska sammanhang och upplever inte heller att de har stor kunskap om vad de olika partierna står för. Beslutet på vilket parti de ska rösta på är något som de väljer tätt inpå valet beroende på vilka frågor de tycker är viktiga vid det tillfället och beroende på hur partierna agerar. Anledningen till detta är främst på grund av att många av respondenterna upplever att partierna ändrar sina åsikter hela tiden och att de därför också känner en stark misstro till politikerna. Nästan samtliga respondenter upplever att politikerna tar bort fler saker än vad de tillför i de områden som de lever i, vilket bidrar till en negativ syn på partierna.
Inte många av respondenterna känner heller ett behov av att vara med i en förening men har en positiv inställning och menar på att det är ett bra sätt att påverka samhället på. Det är även viktigt att nämna att samtliga respondenter menade att det är individer i maktposition som kan förändra samhället på riktigt, oavsett om det är via en förening eller om det är politiskt. Som ensam individ utan någon makt är det inte möjligt att åstadkomma någon betydande
REFERENSER
A.A. (2018, 10 februari) Richard Jomshof (SD) vill ändra grundlagen om ett mångkulturellt
samhälle. Expressen. Hämtad 2021-05-10, från: https://www.expressen.se/tv/politik/richard- jomshof-sd-vill-andra-grundlagen-om-ett-mangkulturellt-samhalle/
Almond, G., Verba, S. (1989) Civic Culture in Civil Society Reader, edited by Virginia Hodgkinson, and Michael W. Foley, Tufts University Press, 2003. The Civic Culture by Almon ProQuest Ebook Central. Hämtad: 2021-05-03, från:
http://ebookcentral.proquest.com/lib/malardalen- ebooks/detail.action?docID=1084867.
Bengtsson, Å. (2007) Politiskt deltagande. Lund: studentlitteratur
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt. Stockholm: Liber AB
Eastmond, M.(2012). Egalitarian ambitions, constructions of difference: The paradoxes of
refugee integration in Sweden. I: Migration, Family and the Welfare State:
Integrating Migrants and Refugees in Scandinavia. Red. Fog Olwig, Karen, Birgitte
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A. & Wängnerud, L. (2017).
Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm:
Wolters Kluwer.
Goldstein–Kyaga, K. & Borgström, M. (2009). Den tredje identiteten: ungdomar och deras
familjer i det mångkulturella, globala rummet. Huddinge: Södertörns högskola.
Hylland-Eriksen, Thomas (2008). Rötter och fötter: Identitet i en föränderlig tid. ScandBook AB: Smedjebacken
Hübinette, T., Hörnfeldt, H., Farahani, F. & León Rosales, R. (red.) (2012). Om ras och vithet i
det samtida Sverige. Tumba: Mångkulturellt centrum. 11–36
Will Kymlicka (1995) Mångkulturellt medborgarskap. Scandbook AB: Falun
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Modig, R. H., (2017) Third culture Kids. Stockholm: Ordfront förlag
Nationalencyklopedin (2021) andragenerationsinvandrare. Tillgänglig https://www-ne- se.ep.bib.mdh.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/andragenerationsinvandrare .
Nationalencyklopedin (2021), etnisk grupp. Tillgänglig: https://www-ne- se.ep.bib.mdh.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/etnisk-grupp
Nationalencyklopedin (2021), mångkulturalism. Tillgänglig: https://www-ne- se.ep.bib.mdh.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/mångkulturalism
Pekgul, N (2019, 9 juli) Därför måste Sverige förbli mångkulturellt. Expressen. Hämtad 2021-05-20,
Från: https://www.expressen.se/kultur/darfor-maste-sverige-forbli-mangkulturellt/
SOU 2005:41. Bortom Vi och Dom. Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell
diskriminering. Tillgänglig: https://data.riksdagen.se/fil/B6C9AE6D-65E3-4F7D-BAC8- 8D3DC84B684F
SOU 2005:112. Demokrati på svenska? Om strukturell diskriminering och politiskt
deltagande. Tillgänglig: https://data.riksdagen.se/fil/240191B6-743B-4A79-9DF5- 8AF90D79BB61
Stonequist, E. V. (1937). The marginal man: a study in personality and culture conflict.Scribner/ Simon & Schuster.
SVT (2021, 09 mars) Sverige möts (Tv-program). Hämtad 2021-05-10, från:
https://www.svtplay.se/video/30086990/sverige-mots/sverige-mots-sasong-2-9-mars- 20-00?info=visa