Så som nämndes i teoriavsnittet har begreppet ekonomisk nationalism under lång tid hamnat i skymundan inom forskningen till förmån för studier om ekonomisk socialism, liberalism och kanske framförallt politisk nationalism. Denna utveckling har lämnat stora utrymmen för att ”bryta ny mark” inom detta forskningsområde, vilket inneburit vissa svårigheter men samtidigt utgjort en källa till inspiration vid genomförandet av denna studie.
De första delarna av syftet med uppsatsen har varit att diskutera innebörden av ekonomisk nationalism och samtidigt bidra till teoriutvecklingen på området. Den teoriutvecklande delen fann jag nödvändig då jag anser att de tolkningar som gjorts tidigare av begreppet inte är tillräckliga för att på ett lämpligt sätt kunna kartlägga förekomsten av ekonomisk nationalism i dagsläget. Den tidigare tolkning som innebär att begreppet använts synonymt med
protektionism har förvisso den fördelen att den erbjuder en jämförelsevis handfast
operationalisering av begreppet. Detta sätt att kartlägga ekonomisk nationalism riskerar dock att bli för alltför snävt, vilket utgör grunden för den kritik som framförts av den nyligen tillkomna forskningsgrupp inom internationell politisk ekonomi (IPE) som velat ge begreppet en vidare innebörd. Då fokus i enlighet med denna forskningstradition i stället sätts på motiven bakom en viss strategi, snarare än strategin som sådan, öppnas nya möjligheter att spåra den form av ekonomisk nationalism som på många sätt är förenlig med en liberal ekonomisk politik. En liberal ekonomisk politik kan med detta synsätt mycket väl ha sin grund i en övertygelse om att denna politik främjar nationella intressen, vilket är en insikt som tillför en ny dimension till forskningen inom området.
En av svagheterna med denna vidare tolkning av begreppet är dock att politiska motiv utgör svårstuderade objekt, varför slutsatserna av en sådan studie riskerar att till viss del bli
godtyckliga. Dessutom har jag ställt mig frågande till denna forskningsgrupps slutsats att om ekonomisk nationalism tolkas som protektionism, finns det inget utrymme för begreppet i dagens forskning på grund av den ekonomiska liberalismens triumf. Min uppfattning är att det finns gott om bevis för att handelshinder fortfarande på intet sätt är ett utdött fenomen. Av dessa anledningar menar jag att båda dessa tidigare tolkningar av begreppet bör användas tillsammans för att kunna kartlägga förekomsten av ekonomisk nationalism på ett tillförlitligt sätt. En sådan operationalisering gör att svagheterna hos de tidigare tolkningarna till viss del kan neutraliseras och att flera perspektiv samtidigt täcks in.
Genom att använda mig av detta tudelade sätt att kartlägga ekonomisk nationalism har jag strävat efter att tillgodose den sistnämnda delen av mitt syfte, det vill säga att applicera dessa teorier på en svensk kontext och därigenom skapa mig en uppfattning om vilken betydelse detta begrepp kan tillskrivas för förståelsen av den svenska handelspolitiken. Undersökningen av Sveriges agerande inom EU har visat på att ett visst mått ekonomisk nationalism, i
betydelsen olika handelshinder, är förekommande när det gäller Sveriges agerande gentemot andra medlemsstater. Detta då Sverige de senaste åren blivit sämre på att implementera EU: s inremarknadsdirektiv, vilket kan sägas vara en förutsättning för en fungerande inre marknad med fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Mycket tyder på att denna
utveckling till viss del har sin grund i bristande kunskaper hos myndighetsväsendet, vilka i huvudsak sköter implementeringen av dessa direktiv, men även i en avsaknad av insikt om de verkliga förhållandena hos svenska makthavare. Det finns emellertid även vissa indikationer på att detta till viss del är en medveten strategi. Att tillämpningen av principen om ömsesidigt erkännande omgärdas av diverse problem förstärker dessutom slutsatserna om förekomsten av ekonomisk nationalism i dessa sammanhang.
Vidare kan jag, i likhet med flertalet tidigare studier inom området,133 konstatera att en liberal politisk strategi på många sätt är förenlig med inslag av ekonomisk nationalism i dess vidare tolkning. Sverige har överlag drivit en frihandelslinje sedan många år tillbaka. Trots detta har jag kunnat konstatera att motiven bakom denna linje inte alltid har kunnat klassificeras som liberala samt att vår nationella identitet vid flertalet tillfällen förefaller ha präglat svenska makthavares sätt att argumentera i handelspolitiska frågor.
133
Den tidigare regeringen har förvisso ur en viss synvinkel ofta argumenterat för ökad frihandel mot bakgrund av sådana motiv som traditionellt sett skulle klassificeras som liberala. Som regel har dessa byggt på ett utilitaristiskt tankesätt med utgångspunkt att vilja öka den totala välfärden i världen. För svenskt vidkommande föreligger emellertid vissa
definitionssvårigheter gällande ett sådant sätt att resonera då den allmänna välfärdstanken kan sägas vara ”typisk svensk”. Stundtals har man även använt sig av olika typer av motiv
beroende på i vilket forum en viss handelspolitisk fråga har diskuterats, vilket har försvårat min bedömning. Den tidigare regeringens trovärdighet när det gäller att argumentera för frihandel utifrån utilitaristiska motiv har dessutom ifrågasatts från flera håll. Det tycks råda en utbredd uppfattning, åtminstone utanför politikens värld, om att det är Sveriges
utrikeshandelsberoende som utgör huvudorsaken till den svenska frihandelslinjen.
Om bedömningen av den förra regeringens motiv bakom en frihandelslinje kan sägas ha varit något snårig anser jag att den nya regeringens retorik i handelpolitiska frågor utan tvivel i stor utsträckning innehåller typiskt nationalistiska resonemang. Den nytillträdde handelsministern Sten Tolgfors talar ofta om frihandelns betydelse för svensk konkurrenskraft och han gör heller ingen hemlighet av att svensk ekonomis välmående till stor del är avhängigt fria handelsvillkor vilket kan förklaras av vårt utrikeshandelsberoende.
Den övergripande slutsatsen är således att forskning om ekonomisk nationalism på många sätt kan ge oss en ökad förståelse för olika skeenden inom den ekonomiska politiken. I en samtid då åtskilliga studier ägnas åt att kartlägga globaliseringens olika uttryck och där den
ekonomiska liberalismen av många ses som den slutgiltiga ideologin, kan en sådan slutsats förhoppningsvis erbjuda ett nytt perspektiv. Insikten om att begreppet ekonomisk nationalism i allra högsta grad har en plats inom forskningen om politisk ekonomi är kanske denna
uppsats viktigaste bidrag så som jag ser det.
Det finns emellertid ett antal tillkortakommanden med denna uppsats som bör belysas. Så som påpekades inledningsvis är det svårt att bedöma slutsatsernas rimlighet genom att sätta dem i relation till andra forskares resultat, då tillgången på tidigare studier inom området är minst sagt begränsad. Bristen på lämpligt material kan överlag sägas ha varit ett problem då det endast finns ett fåtal dokument, upprättade av den förra regeringen, vilka behandlar svenska ståndpunkter i handelspolitiska frågor. Av naturliga skäl är tillgången ännu sämre på
motsvarande material gällande den nuvarande regeringen, på grund av deras korta tid vid makten. Detta gör att i synnerhet slutsatserna om den nuvarande regeringens retorik kan sägas
vara förknippade med viss osäkerhet då de ofta baseras på en enskild persons uttalande i en viss fråga. Å andra sidan kan denna person i de flesta fall förutsättas förespråka en linje som regeringen har tagit ett gemensamt beslut om att driva.
Avslutningsvis kan jag konstatera att det sätt jag har valt att studera ekonomisk nationalism på, det vill säga genom att kartlägga såväl förekomsten av protektionism som i vilken utsträckning den nationella identiteten präglat den ekonomiska politiken, troligtvis har en begränsad livslängd. Om den långsiktiga prognosen för världsekonomin är att handelshindren kommer att monteras ned ett efter ett, har till slut studier av ekonomisk nationalism tolkat som protektionism inte någon plats inom forskningen. I detta skede kommer studier av ekonomisk nationalism troligtvis enbart innebära en kartläggning av hur nationella identiteter och
nationalism formar den ekonomiska politiken. Min åsikt är emellertid att den grupp av forskare som förespråkat en sådan tolkning av begreppet legat något före sin tid.
Referenser
Ekonomifakta, (2007), “Utrikeshandelns betydelse” Ekonomifakta, (2007), ”Svensk tjänsteexport”
Ekonomifakta (2007), ”Sveriges varuexportmarknader” Ekonomifakta, (2007), ”Svensk tjänsteimport”
Ekonomifakta, (2007), ”Varuexportens sammansättning 2006”
Ekonomifakta, (2007), ”Varuimportens sammansättning 2006” Ekonomifakta, (2007), ”Sveriges varuimportmarknader” Erlandsson, E. (2006-11-28), Tal vid LRF-konferens i Bryssel European Economic Advisory Group, (2007), EEAG Report 2007 Europeiska kommissionen, (2007), ”Internal market scoreboard”
EU-upplysningen, (2005-04-29), ”Förhandsavgörande från EG-domstolen i Vaxholmsmålet” EU-upplysningen, (2005-10-25), ”Vaxholmsfallet debatterat i Europaparlamentet”,
EU-upplysningen, (2006-01-31), ”Regeringen argumenterar för svenska modellen i Vaxholmsmålet”
EU-upplysningen, (2006), ”EU-regler i Sverige”
EU-upplysningen, (2007), ”EU:s budget”, faktablad nr. 5 januari EU-upplysningen, (2007), ”Standardisering”
Fougner, T.,(2006), “Economic Nationalism and Maritime Policy in Norway”, Cooperation
and Conflict, 41, 177 – 201
Goff, M. P. (2005), ”It’s Got to Be Sheep’s Milk or Nothing!”, Economic Nationalism in a
Globalizing World, red. Helleiner, E., och Pickel, A., Cornell University Press, New York
Hall, D. (2005), “Japanese Sprit, Western Economies”, i Economic Nationalism in a
Globalizing World, red. Helleiner E. och Pickel A., Cornell University Press, New York
Helleiner, E. (2002), “Economic Nationalism as a Challange to Economic Liberalism? Lessons from the 19th Century”, International Studies Quarterly, 46, 307 - 329
Helleiner, E. (2005), “Conclusion: The Meaning and Contemporary Significance of Economic Nationalism”, Economic Nationalism in a Globalizing World, red. Helleiner, E., och Pickel, A., Cornell University Press, New York
Henriksson, D. (2007-04-25), Göteborgsposten, korrespondens via e-mail
Hertel, T. W. och Keeney, R. (2005), ”What is at stake: The relative importance of Import Barriers, Export Subsidies and Domestic Support”
International Cooperation in the National Interest, (2006), Meeting Global Challanges:
International Cooperation in the National Interest, Report of the International Task Force on Global Public Goods, Communications Developement Incorporated, Washington D.C.
Jordbruksverket, (2006), ”Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2003-2005”
Jordbruksverket, (2007), ”Jordbruksreformen”
Karlsson, H. (2006-01-30), Pressmeddelande, ”Sveriges yttrande i Vaxholmsmålet” Kleen, P. (2007-04-19), intervju
Kommerskollegium, Konkurrensverket och Nutek, (2000), ”Sverige- en del av EU:s inre marknad - Varför kvarstår prisskillnader?”
Kommerskollegium, ”Handelspolitisk lägesrapport 2004:2”, Dnr 110 2213-2004
Kommerskollegium, (2004), ”Fördel EU-nyttan med den inre marknaden”, Dnr. 100-178-04 Kommerskollegium, (2004), ”Ömsesidigt erkännande i praktiken – svenska erfarenheter och synpunkter på Europeiska kommissionens tolkningsmeddelande”, Dnr. 150-2972-2003 Kommerskollegium, (2005), ”Hur kan WTO-förhandlingarna främja utveckling?”
Kommerskollegium, (2005), ”Europa-ja, men hur?- svenska myndigheters uppfattning om EU:s inre marknad”, Dnr. 100-172-2004,
Kommerskollegium, (2005), ”Europa-ja, men när? - uppfattningen om EU:s inre marknad hos svenska domstolar” , Dnr. 100-172-2004
Kommerskollegium, (2006), ”Handelspolitisk lägesrapport 2005” Kommerskollegium, (2007), Handelspolitisk lägesrapport 2006” Lag & Avtal, (2005-02-23), ”Byggnads har inte bara fackliga syften” Lag & Avtal, (2007-01-23), ”Rätt att strejka står mot etableringsfriheten”
Levi-Faur, D. (1997), “Economic nationalism: from Friedrich List to Robert Reich”, Review
of International Studies, 23, 359-370
Lewin, L. (1998), Upptäckten av framtiden, Norstedts Juridik AB, Stockholm Myrsten, J. (2007-04-23), Svenska Dagbladet, korrespondens via e-mail
Norberg, P. (2002), Arbetsrätt och konkurrensrätt- en normativ studie av motsättningen
mellan marknadsrättsliga värden och sociala värden, Juristförlaget i Lund, Lund
Persson, G. (2005-07-03), ”EU krävde 800 miljoner årligen som extra börda på Sverige”,
Dagens Nyheter
Pickel, A. (2002),“Explaining (with) Economic Nationalism”, TIPEC Working Paper,02/1 Regeringsförklaringen den 13 september 2005
Regeringens skrivelse, (2005), ”Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda”, 2005/06:9
Regeringens skrivelse, (2005),”Berättelsen om verksamheten i den Europeiska unionen under 2004”, 2004/2005:60
Regeringens skrivelse, (2006), ”Berättelsen om verksamheten i den Europeiska unionen under 2005”, 2005/2006: 85
Regeringens skrivelse, (2007),”Berättelsen om verksamheten i den Europeiska unionen under 2006”, 2006/2007:85
Regeringen, (2007), ”EU- den inre marknaden - utveckling och genomförande” Riksdagen, (2006), ”Kammarens protokoll 2006/07:6: Regeringsförklaring” Rosenlund, I. (2007-04-19), Kommerskollegium, intervju
Rönnbäck, A-S, (2002), “Svensk handelspolitik i förändring”, Handelspolitik i förändring, red. Reiter, J., och Jönsson, C., SNS Förlag, Stockholm
Rönnbäck, A-S, (2007-04-13), Umeå universitet, korrespondens via e-mail SCB, (2007), ”Import för viktiga varuområden enligt SITC”
Shulman, S. (2000), ”Nationalist Sources of International Economic Integration”,
International Studies Quarterly, 44, 365-390
SoU 1997:102, ”Mat och miljö – Svensk strategi för EU:s jordbruk i framtiden” SoU 1999:83, ”Globalisering- demokratiutredningens forskarvolym IX”
Sveriges Radio ”Ekot”, (2006-01-30),”Regeringen tar strid om kollektivavtalen” Sveriges Radio ”Ekot”, (2006-12-01),”Littorin följer S-linje i Vaxholmskonflikten” SVT, (2005-06-18),” Sverige sade nej av två orsaker”
Tolgfors, S. (2007-02-28), Anförande på svensk-amerikanska handelskammaren i Washington D.C.
Tolgfors, S. (2007-03-22), Tal vid årsmötet för Internationella Handelskammarens (ICC) Svenska Nationalkommitté, ”Världshandelns utmaningar”
Tolgfors, S. (2007-04-20), Tal vid Stockholms handelskammare, ”Öppenhet och konkurrenskraft- förutsättningar för Sveriges välstånd”
Tolgfors S. (2007-05-04), Tal vid Amerikanska handelskammaren i Stockholm, ”US and European Competitiveness in a Globalised World”
True, Jacqui, (2005), ”Country before Money? Economic Globalization and National Identity in New Zealand”, Economic Nationalism in a Globalizing World, red. Helleiner, E., och Pickel, A.,Cornell University Press, New York
Utrikesdepartementet, (2005), ”Jordbruket - en nyckelfråga i WTO-rundan”, UD-info, april Utrikesdepartementet, (2007-05-03), anonym källa, intervju