I avsnittet presenteras slutsatsen av studien där 122 svenska börsnoterade bolags informationsinnehåll i förklaringar till avvikelser från Koden år 2018 har studerats. Förståelse för bolagsstyrning i Sverige har skapats genom att Koden har använts som ett verktyg för att bedöma informationsasymmetrin mellan ägare, styrelse och VD. Kapitlet inleds med att presentera studiens huvudsakliga slutsatser från diskussionen. Avsnittet fortsätter med praktiska implikationer samt allmänna rekommendationer för att förbättra bolagsstyrning i Sverige.
Slutsatserna avslutas med förslag till vidare forskning.
Jensen och Meckling (1976) menar att informationsasymmetri kan förklaras som ett agent- och principalproblem. Författarna påstår att det saknas konkreta exempel på hur problemet tar sig uttryck. Den här studien har visat ett konkret exempel på hur informationsasymmetri kan ta sig uttryck i det svenska näringslivet. Den har även genererat förklaringar till varför informationsasymmetri existerar mellan ägare, styrelse och VD i svenska börsnoterade bolag. Studien har genom att bedöma informationsasymmetrin mellan ägare, styrelse och VD skapat en förståelse för bolagsstyrning i Sverige. Studien har utgått från samtliga 317 svenska börsnoterade bolag och av dessa var det 122 bolag som hade avvikelser från Koden. Genom att bedöma informationsinnehållet i förklaringarna till avvikelser från Koden år 2018 har informationsasymmetrin studerats. Resultatet visar att 78% av förklaringarna inte har ett godtagbart informationsinnehåll. Den höga frekvensen av bristande informationsinnehåll i förklaringar är en indikation på informationsasymmetri. Det låga informationsinnehållet visar att förklaringarna inte uppfyller Kollegiets krav att vara konkret, informativ och bolagsspecifik.
När informationen i förklaringarna inte är fullständig kan det påverka ägare som baserar sina beslut på informationen i förklaringarna. Om ägare inte nås av viktig information kan det leda till att de tar beslut som baseras på felaktig information. Den felaktiga informationen kan skada ägarna. Det kan också innebära att viss information om bolaget aldrig når ägarna. Ägarna får aldrig möjligheten att avgöra om information är godtagbar eller inte, eftersom de inte har kännedom om all information. Att 78% av förklaringarna har ett lågt informationsinnehåll tyder på informationsasymmetri i svenska börsnoterade bolag.
Informationsasymmetrin mellan ägare, styrelse och VD tyder på att det finns brister i bolagsstyrningen i svenska börsnoterade bolag. När VD:n och styrelsen har ett informationsövertag gentemot ägarna kan det skapas oegentligheter och orättvisor.
Informationsövertaget leder till informationsasymmetri mellan ägare, styrelse och VD.
Ägarna efterfrågar information kring hur bolaget styrs och verkar för att bolaget ska styras i enlighet med ägarnas intressen. Studien visar att problemet gällande informationsasymmetri kvarstår. Informationsasymmetrin tyder på att det fortfarande finns brister i bolagsstyrningen i Sverige. Bristande bolagsstyrning innebär att omfattande bolagsstyrningsskandaler kan ske igen.
33 7.1 Praktiska implikationer
78% av förklaringarna till avvikelser från Koden år 2018 har ett lågt informationsinnehåll.
Studien har använt Koden som ett verktyg för att bedöma informationsasymmetri mellan ägare, styrelse och VD i svenska börsnoterade bolag. Resultatet tyder på att det fortfarande finns informationsasymmetri mellan dessa. Förklaringarna till informationsasymmetrin kan vara oändliga men några av dessa har identifierats utifrån agentteorin och studiens resultat.
Förklaringar till förklaringarna
• Antalet avvikelser
• Alternativa kontrollmekanismer
• Okunskap
• Ägarstruktur
• VD:n sitter i styrelsen
• Undanhålla information
• VD:ns opportunism
Antalet avvikelser har visat sig ha en påverkan på förklaringarna då studien visade att ju fler avvikelser ett bolag gör, desto lägre informationsinnehåll i förklaringarna. En annan förklaring är att bolag använder sig av alternativa kontrollmekanismer för att hantera bolagsstyrning. Okunskap hos de som upprättar förklaringarna kan vara en ytterligare förklaring till det låga informationsinnehållet. Författarna till förklaringarna kanske inte förstår hur förklaringarna ska utformas för att minska informationsasymmetrin och förbättra bolagsstyrningen. Ägarstrukturen i bolag kan också tänkas ha en inverkan på förklaringarna eftersom bolag med koncentrerad ägarstruktur har majoritetsägare med insyn i bolagen. När majoritetsägare har insyn i bolagen kan behovet av att förmedla information minska, vilket kan vara en nackdel för minoritetsägare. När VD:n sitter i styrelsen tyder studiens resultat på att informationsinnehållet blir lägre, vilket är en ytterligare förklaring. En annan förklaring till det låga informationsinnehållet kan vara att styrelsen och VD:n vill undanhålla information från ägarna. VD:ns opportunism är en sista förklaring som diskuteras gällande det låga informationsinnehållet.
Sammanfattningsvis har sju förklaringar till förklaringarna identifierats och diskuterats vilket har skapat förståelse för bolagsstyrning i Sverige.
7.2 Rekommendationer
Informationsinnehållet i förklaringar till avvikelser från Koden år 2018 är inte godtagbart då studien visar att 78% av förklaringarna inte uppnår Kollegiets krav. Idag är det upp till ägarna att avgöra om förklaringarna är godtagbara eller inte. Det finns ingen formell institution som granskar bolags informationsinnehåll i förklaringarna till avvikelser från Koden. Det övergripande syftet med Koden är att förbättra bolagsstyrning i svenska börsnoterade bolag. Specifika data gällande bolagens förklaringar är inget som allmänheten och ägarna får ta del av, utan endast sammanställda data publiceras i Kollegiets årsrapporter. Det kan tänkas att om ägarna kan få ta del av denna information skulle informationsasymmetrin minska. För att minska informationsasymmetrin och uppnå en bättre bolagsstyrning tyder studiens resultat på att det kan finnas skäl att införa en formell granskningsinstitution.
34 En formell granskningsinstitution kan innebära att informationsinnehållet i förklaringarna skulle öka samt att bolag skulle göra färre avvikelser eftersom det ställs högre krav på informationsinnehållet. Ökade krav kan innebära en större arbetsbelastning för bolagen vid avvikelser från Koden än hur arbetsbelastningen vid avvikelser ser ut idag. En formell granskningsinstitution kan innebära att informationsinnehållet i förklaringarna förbättras.
Om informationsinnehållet förbättras kan det innebära att informationsasymmetrin minskar mellan ägare, styrelse och VD. En granskningsinstitution kan sätta press på informationsinnehållet i förklaringarna genom att eventuellt erlägga vite för de bolag som inte tillhandahåller ett högt informationsinnehåll i sina förklaringar. Sammanfattningsvis kan en formell granskningsinstitution leda till minskad informationsasymmetri mellan ägare, styrelse och VD samt en bättre bolagsstyrning i Sverige.
7.3 Förslag till vidare forskning
Efter att ha studerat bolagens informationsinnehåll i förklaringar till avvikelser från Koden år 2018 upptäcktes att det finns mer att studera. Ett förslag är att studera förklaringar till avvikelser från Koden under en längre tidsperiod. En sådan studie kan ge en mer rättssäker bild över informationsinnehållet i förklaringarna samt om bolagen tenderar att använda standardiserade förklaringar under flera år. Ett annat förslag är att genomföra en liknande studie fast genom en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse för hur utformningen av förklaringarna genomförs. Den kvalitativa metoden kan innebära intervjuer med specifika bolag och skulle kunna bidra till en ökad förståelse för hur och av vem som informationsinnehållet i förklaringarna utformas.
Det hade varit intressant att studera olika länders bolagsstyrningskoder för att identifiera eventuella likheter och skillnader på internationell nivå. Exempelvis undersöka hur mycket tillämpningen av bolagsstyrningskoder påverkas av lagar, normer och kultur i respektive land. Kollegiet vill harmonisera nordiska bolagsstyrningskoder och en sådan studie hade bidragit till kunskap inför en möjlig harmonisering.
Ett annat alternativ är att basera studien på andra teorier än agentteorin, exempelvis legitimitetsteorin eller institutionell teori. Genom att studera informationsinnehållet i förklaringarna utifrån andra synsätt kan fler förklaringar till det låga informationsinnehållet identifieras. Med andra synsätt kan det skapas en större förståelse för bolagsstyrning i Sverige. En studie kan också genomföras för att undersöka efterfrågan på en formell granskningsinstitution. Efterfrågan kan kartläggas genom intervjuer eller enkäter till bolag, ägare, andra intressenter samt myndigheter som exempelvis Finansinspektionen. Genom en sådan studie kan nyttan med en formell granskningsinstitution utvärderas.
35