Utifrån studiens frågeställningar presenteras här de slutsatser författarna kommit fram till.
Förstår, vill och kan arbetsförmedlarna implementera förändringarna?
Eftersom informationen har upplevts tillräcklig och tydlig och det ändå har funnits goda möjligheter att ställa frågor visar studien på att arbetsförmedlarna förstår vad som ska implementeras och känner sig delaktiga, även om förståelsen från cheferna varierar. Genom att arbetsförmedlarna i stor utsträckning uppger att de är motiverade, och också inställningen mestadels är positiv, upplevs även viljan att implementera vara relativt hög trots att förtroendet för cheferna varierar mycket.
Den i hög utsträckning upplevda egna förmågan att hantera förändringarna står på ett sätt lite i motsats till att det upplevs sakna resurser både i form av personal och tid, och att störningar i tekniken för med sig omfattande problem. Det är därmed tveksamt om
Förekommer implementeringshinder, och i så fall vilka?
Det förekommer implementeringshinder, främst i form av störningar i IT-infrastrukturen och en stor arbetsbörda. Där den stora arbetsbördan delvis beror på att antalet arbetslösa ökar stort i kombination med den minskade personalstyrkan och delvis på just de stora bristerna gällande teknik, där dubbelarbete i flera parallella system framstår som mycket ineffektivt och påverkar de anställdas arbetssituation i hög grad.
Också förlusten av den personliga kontakten med kunderna framträder som ett resultat av den här studien, där en koppling till citatet från Michael Lipsky i studiens inledande kapitel blir talande.
“The essence of street-level bureaucracies is that they require people to make decisions about other people. Street-level bureaucrats have discretion because the nature of service provision calls for human judgement that cannot be programmed and for which machines cannot substitute” (Lipsky, 1980, s. 161)
Arbetsförmedlare är just människor som fattar beslut om andra människor, och att i så stor utsträckning ersätta den personliga kontakten med digitala lösningar får konsekvenser för arbetsförmedlarna i form av att deras handlingsutrymme minskas.
Det är därför författarnas slutsats att arbetsförmedlarna förstår och vill, men inte kan implementera förändringarna och att förlusten av den personliga kontakten med kunderna minskar arbetsförmedlarnas handlingsutrymme.
Eftersom förändringsarbetet på Arbetsförmedlingen är pågående har chefer och ledning utifrån den här studien möjlighet att nå vetskap om vad arbetsförmedlarna anser fungerar bra och mindre bra och där så är möjligt vidta åtgärder, för att på så sätt försöka öka
förutsättningarna för en mer lyckad implementering under det fortsatta arbetet. Även om det inte är helt enkelt att som myndighet tillskjuta mer pengar för att kunna anställa fler eller åstadkomma en snabb lösning på de teknikproblem som förekommer bör det däremot vara lättare att påverka arbetsförmedlarnas förtroende för cheferna och den förståelse från dem som ibland upplevs bristfällig. Studiens resultat kan också dras fördel av från andra
REFERENSER
Arbetsförmedlingen. (2018). Arbetsförmedlingens återrapportering 2018: Effektiviseringsinsatser på Arbetsförmedlingen. Tillgänglig:
https://arbetsformedlingen.se/download/18.306dde6d1690b54594ad97f/155317031 0592/effektiviseringsinsatser-arbetsformedlingen-2018-12-20.pdf
Arbetsförmedlingen. (2020). Vi förbereder en ny myndighet. Hämtad 2020-05-03, från https://arbetsformedlingen.se/om-oss/var-verksamhet/vart-uppdrag/reformering- av-arbetsformedlingen
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken : För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Durlak, J. A., & DuPre, E. P. (2008). Implementation Matters: A Review of Research on the Influence of Implementation on Program Outcomes and the Factors Affecting Implementation. American Journal of Community Psychology, 41(3-4), 327-350. Doi: 10.1007/s10464-008-9165-0.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A. & Wängnerud, L. (2017).
Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Wolters Kluwer.
Fernandez, S., & Rainey, H. G. (2006). Managing Successful Organizational Change in the Public Sector. Public Administration Review, 66(2), 168-176. Doi: 10.1111/j.1540- 6210.2006.00570.x.
Herrting, N. (2018). Implementering: perspektiv och mekanismer. I C. Dahlström (Red.), Politik som organisation – Förvaltningspolitikens grundproblem (s. 195-222). Lund: Studentlitteratur.
Hill, M., & Hupe, P. (2014). Implementing Public Policy: An introduction to the study of operational governance. London: Sage Publications Ltd.
Hjern, B. (1983). Förvaltnings- och implementationsforskning: En essä. Statsvetenskaplig tidskrift, 86(1), 7-16.
Johansson, V., Lindgren, L., & Montin, S. (2018). Den kommunala statliga ämbetsmannen. Lund: Studentlitteratur.
Kuipers, B. S., Higgs, M., Kickert, W., Tummers, L., Grandia, J., & van der Voet, J. (2014). The Management of Change in Public Organizations: A Literature Review. Public Administration, 92(1), 1-20. Doi: 10.1111/padm.12040.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lipsky, M. (1980). Street-level bureaucracy: Dilemmas of the individual in public services. New York: Russell Sage Foundation.
Lundquist, L. (1998). Demokratins väktare. Lund: Studentlitteratur.
Lundquist, L. (1992). Förvaltning, stat och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Lundquist, L. (1987). Implementation Steering, An Actor-Structure Approach. Lund: Studentlitteratur.
May, P. J., & Winter, S. C. (2009). Politicians, Managers, and Street-Level Bureaucrats: Influences on Policy Implementation. Journal of Public Administration Research and Theory, 19(3), 453-476. Doi: 10.1093/jopart/mum030.
Meyers, D. C., Durlak, J. A., & Wandersman, A. (2012). The Quality Implementation Framework: A Synthesis of Critical Steps in the Implementation Process. American Journal of Community Psychology, 50, 462-480. Doi: 10.1007/s10464-012-9522-x. Myndigheten för digital förvaltning. (u.å.). Digitalisering av offentlig sektor. Hämtad 2020-
04-21, från https://www.digg.se/digitalisering-av-offentlig-sektor
Nistotskaya, M. (2018). Hur incitamentstrukturer påverkar den offentliga sektorn: empiriska belägg och kvarvarande frågor I C. Dahlström (Red.), Politik som organisation – Förvaltningsproblematikens grundproblem (s. 253-275). Lund: Studentlitteratur. Norris, D. F., & Moon, M. J. (2005). Advancing E-Government at the Grassroots: Tortoise or
Hare? Public Administration Review, 65(1), 64-75.
O’Toole, L. J. Jr. (2004), The Theory-Practice Issue in Policy Implementation Research. Public Administration, 82(2), 309-329. Doi: 10.1111/j.0033-3298.2004.00396.x. Plesner, U., & Justesen, L. (2018). The transformation of work in digitized public sector
organizations. Journal of Organizational Change Management, 31(5), 1176-1190. Doi: 10.1108/JOCM-06-2017-0257.
Regeringskansliet. (u.å.). Digitaliseringsstrategin. Hämtad 2020-04-21, från https://www.regeringen.se/regeringens-politik/digitaliseringsstrategin/ Regeringskansliet. (2019). Inriktning för det fortsatta arbetet med att reformera
Arbetsförmedlingen. Hämtad 2020-05-10, från
https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2019/12/inriktning-for-det- fortsatta-arbetet-med-att-reformera-arbetsformedlingen/
Riksrevisionen. (2016). Den offentliga förvaltningens digitalisering – En enklare, öppnare och effektivare förvaltning? (RIR 2016:14). Stockholm: Riksdagens interntryckeri.
Riksrevisionen. (2020). Effektiviteten i förmedlingsverksamheten – Förmedlarnas attityder och arbetssätt har betydelse. (RIR 2020:5). Stockholm: Riksdagens interntryckeri. Rosén, H. (2020, 26 april). Arbetsförmedlingen: “Det är ett otroligt pressat läge”. Dagens
Nyheter. Hämtad 2020-05-10, från
https://www.dn.se/nyheter/sverige/arbetsformedlingen-det-ar-ett-otroligt-pressat- lage/
Rothstein, B. (2010). Vad bör staten göra? – Om välfärdsstatens moraliska och politiska logik. Stockholm: SNS Förlag.
Sabatier, P., & Mazmanian, D. (1979). The Conditions of Effective Implementation: A Guide to Accomplishing Policy Objectives. Policy Analysis, 5(4), 481-504.
Sannerstedt, A. (2008). Implementering – hur politiska beslut genomförs i praktiken I B. Rothstein (Red.), Politik som organisation – Förvaltningspolitikens grundproblem (s. 18-48). Stockholm: SNS Förlag.
Sannerstedt, A. (1984). Statsvetenskap, socialt arbete och implementering av socialtjänstreformen. Statsvetenskaplig tidskrift, 87(3), 232-243.
SOU 2013:75. Organisering av framtidens e-förvaltning. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.
Statskontoret. (2019). Arbetsförmedlingens interna styrning: Slutrapport om förändringsarbetets genomslag. (2019:03). Tillgänglig:
http://www.statskontoret.se/globalassets/publikationer/2019/201903.pdf Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Tummers, L., & Bekkers, V. (2014). Policy Implementation, Street-level Bureaucracy, and the Importance of Discretion. Public Management Review, 16(4), 527-547. Doi:
10.1080/14719037.2013.841978.
Tummers, L., & Rocco, P. (2015). Serving clients when the server crashes: How frontline workers cope with E-government challenges. Public Administration Review, 75(6), 817-827. Doi: 10.1111/puar.12379.
Vetenskapsrådet. (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab.
Wirtz, B. W., Weyerer, J. C., Thomas, M-J., & Möller, A. (2017). E-Government
Implementation: Theoretical Aspects and Empirical Evidence. Public Organization Review, 17, 101-120. Doi: 10.1007/s11115-015-0330-2.