Denna uppsats har ämnat att undersöka huruvida Sveriges militära strategi kan implementeras i ett skarpt läge. För att besvara studiens syfte har följande frågeställning ställts: Vilka möjligheter och hinder finns för att implementera Sveriges militära strategi, med fokus på nordiskt samarbete, i en skarp kris- eller krigssituation? För att besvara denna fråga, har två teman presenterats för att kunna besvara studiens forskningsfråga, dessa teman är: Vilka idéer om svensk försvarspolitik uttrycks i offentliga dokument? och vilka idéer uttrycks i regelverken som gäller för samarbete med NATO och NORDEFCO i kris- och krigstid? Ytterligare har fyra frågor ställts till texten för att kunna besvara uppsatsens teman, dessa frågor var: Hur motiveras svensk försvarspolitik?, vilka idéer om samarbete uttrycks?, vad bygger försvarsallianserna på för idéer? samt vilka regler gäller för samarbete med stater som inte är medlemmar i NATO.
Det förändrande säkerhetspolitiska läget i Europa och Sveriges närområde har lett till att regeringen har gjort bedömningen att hot gentemot Sverige inte kan uteslutas. Sverige har mot bakgrund till detta påbörjat olika internationella samarbeten. Tidigare forskning indikerar dock att det kan uppstå hinder vid samarbete, denna uppsats analyserar således Försvarsmaktens internationella samarbetsförmåga i en skarp kris- eller krigssituation. Uppsatsens syfte har besvarats genom Lundqvists implementeringsteori som berör huruvida aktören förstår, vill och kan genomföra beslut. Detta innebär att aktören i fråga ska tolka innehållet av policys eller beslut likt beslutsfattaren för att kunna implementera i enlighet med beslutsfattaren. Därutöver måste aktören dessutom ha en genuin vilja att genomföra dessa policys, tillika förfoga över tillräckligt med resurser för att implementeringen ska vara framgångsrik (Vedung 2016, 84).
Kartläggning av materialet tyder på att Försvarsmakten både vill och förstår (de idéer som presenteras) det som bör implementeras enligt policys på nationell nivå. Försvarsmakten både vill och förstår att samarbete med exempelvis NATO och NORDEFCO måste ske i händelse av ett skarpt läge för att förhindra angrepp gentemot Sverige och dess intressen. Detta innebär att policys på nationell nivå överensstämmer med Försvarsmaktens idéer. Därför är det väsentligt med en väletablerad interoperabilitet som är kärnan för lyckat samarbete med andra aktörer. För att uppfylla detta har Försvarsmakten anpassats sig till NATOs standarder, metoder, processer och procedurer. Dessutom har möjlighet att ta emot och ge militärt stöd till andra aktörer också prioriterats (Prop. 2020/21:30 , 27-28). Respektive aktörer har haft likvärdiga bedömningar tillika prioriterat samma områden, Försvarsmakten både förstår och
vill utföra implementeringen av Sveriges militära strategier, eftersom liknande idéer presenteras i officiella policys. Å andra sidan råder det brister i villkoret ”kan”, exempelvis framställs NORDEFCO som icke-bindande som medför att Försvarsmakten inte kan garantera att samarbete sker mellan de nordiska staterna i händelse av krig eller kris. Liknade slutsatser har dragits vad gäller NATO, då Sverige inte är NATO-medlem. Dessa slutsatser kan anses överensstämma med Møllers (2019) formuleringar som indikerar svårigheter för samarbete i form av övningar begränsade till fredstid och samarbete med NATO, då Sverige inte är NATO- medlem.
Mot bakgrund av det som har formulerats ovan drar denna uppsats slutsatsen att det delvis finns möjligheter för Försvarsmakten att implementera Sveriges militära strategier eftersom en vilja samt förståelse finns för Sveriges militära strategier. Dock råder det problem vad gäller villkoret
”kan” eftersom studien bedömer att det kan uppstå problem vid samarbete då NATO- samt NORDEFCOs- regelverk varken är av garanterande eller av tvingande karaktär. I början av uppsatsen presenterades varför studien är intressant empiriskt (kan försvarspolitiken genomföras i ett skarpt läge?) och teoretiskt (vilken hänsyn tas till policyimplementeringsmöjligheterna när säkerhetspolitiska strategier antas?). Utifrån en empirisk aspekt menar denna studie att det uppstår problem vid implementeringen av försvarspolitiken då brister uppstår vid villkoret ”kan”. Vidare visar den teoretiska aspekten av studien att policyimplementeringsmöjligheterna med NORDEFCO gäller främst vid fredstid.
De lärdomar som denna uppsats tillhandahåller öppnar följaktligen upp för ytterligare forskning. Med hänsyn till det som har presenterats i denna studie ger denna uppsats förslag till framtida forskning att undersöka områden som berör villkoret ”kan”. Denna studie har bekräftat det tidigare forskning har indikerat vad gäller hinder vid samarbete. Denna uppsats tyder på att idéerna som uttrycks i svensk försvarspolitik inte är kompatibla med de idéer som uttrycks i regelverken som gäller för kris- och krigstid i NATO och NORDEFCO. I framtida forskning kan dessa hinder undersökas ännu djupare för att ta reda på vilka hinder som bör åtgärdas för att faktiskt kunna implementera Sveriges militära strategier. Exempelvis kan ett tillvägagångsätt vara intervjuer med personal från Försvarsmakten för att få en förståelse för hur de upplever att samarbetet med andra aktörer fungerar samt vilka hinder som finns enligt dem. Detta möjliggör en insamling av material direkt från berörda aktörer på marken, vilket kan öka förståelsen för de faktiska resurserna som personalen anser att de förfogar över vilket kan stärka villkoret ”kan” ytterligare. Detta för att materialet i denna uppsats bygger på
officiella policys som skulle kunna anses utesluta information som berörda aktörer förfogar över. Denna studie ger även som förslag att analysera den nya budgetsatsningen på försvaret för att ta reda på om det finns tillräckligt med resurser för att kunna verkställa policys och beslut. Ytterligare kan andra samarbetsområden undersökas, såsom att studera om det finns större förutsättningar för att kunna samarbeta i händelse av krig eller kris med andra aktörer.
Framtida studier kan även undersöka hur ett svenskt NATO-medlemskap skulle kunna påverka villkoret ”kan”. Vidare ger denna studie som förslag att undersöka vad som skulle kunna hända om exempelvis Norge väljer att samarbeta med NATO och hur detta skulle kunna påverka möjligheten att samarbeta med Sverige eller NORDEFCO i händelse av kris eller krig. Detta för att NORDEFCO bygger på flexibelt deltagande som i sin tur kan påverka implementeringsprocessen och implementeringsmöjligheterna. Detta är intressant då Norges val av samarbete och ställningstagande påverkar villkoren förstå, vill samt kan.
Referenser
Tryckta källor:
Air Situation Data Exchange (ASDE). 2012. Product Sheet ASDE. NATO.
Bergström, Göran & Svärd, Per- Anders. 2018. Idé- och ideologianalys. I Bergström, Göran och Boréus, Kristina (red.). Textens mening och makt. Uppl. 4. Lund: Studentlitteratur, 133-176.
Boréus Kristina & Kohl, Sebastian. 2018. Innehålls analys. I Bergström, Göran och Boréus, Kristina (red.) Textens mening och makt. Uppl. 4. Lund: Studentlitteratur, 49-89.
Clevensjö, Johan. 2019. Säkerhetspolitik och försvarssamarbete ur ett svenskt perspektiv: Hur har Sveriges försvarssamarbete kommit att utvecklas till vad det är i dag?. kandidatuppsats.
Lunds universitet.
Durfee, Mary & Johnstone, Rachel, Lorona. 2019. Artic Governance in a Changing World.
Lanham: Rowman & Littlefield.
Enoksson, Helen. 2013. Implementering av entreprenöriellt lärande. Kandidatuppsats.
Malmö högskola.
Esaiasson, Peter et al. 2017. Metodpraktikan – konsten att studera samhälle, individ och marknad. Uppl. 5. Författarna och Wolters Kluwer Sverige AB.
Försvarsmakten. 2016. Militärstrategisk doktrin - MSD 16. FM2016-7616:1.
Hedlund, Linda. 2020. Kommunen och den vaga policyn- en fallstudie om kommuners agerande för att stärka förmågan inom det svenska psykologiska försvaret. Masteruppsats.
Göteborgsuniversitet.
Håkansson, Calle. 2021. Finding its way in EU security and defence cooperation: A view from Sweden. Volume 20. Issue 1. 80-87. doi.org/10.1177/17816858211004647
Knill, Christoph & Tosun, Jale. 2012. Public policy- a new introduction. Red Globe Press.
Lennings, Major Christofer & Kadric, Kapten Emir. 2018. Strategisk chock Påverkan i svensk säkerhetsstrategi under tio år. Kandidatuppsats. Högskolan i Halmstad.
Lipsky, Michael. 1980. Street-level bureaucracy – Dilemmas of the individual in public services. New York: Russel Sage Foundation.
Lundquist, Lennart. 1987. Implementation Steering. An Actor-Structure Approach. Lund:
Studentlitteratur.
Møller, Joakim Erma. 2019. Trilateral defence cooperation in the North: an assessment of interoperability between Norway, Sweden and Finland. Volume 19. Issue 3. 235-256.
NORDEFCO. 2013. Nordic defence cooperation vision 2020.
NORDEFCO. 2018. Nordic defence cooperation vision 2025.
Scopelliti, Marzia. Pérez & Elena, Conde. 2016. Defining security in a changing Arctic: help- ing to prevent an Arctic security dilemma. Polar Record.. Volume 52. Issue 6. 672–679.
SOU 2017:70. Betänkande av Utlandsspioneriutredningen. Förstärkt skydd för uppgifter av betydelse för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i.
Stockholm: Justitiedepartementet.
Sundelius, Bengt & Wiklund, Claes. 2012. Säkerheten främst: nordiskt samarbete efter 60 år.
Stockholm: Utrikespolitiska institutet.
Tamnes, Rolf. & Offerdal, Kristine. 2014. Introduction i Tamnes, Rolf & Offerdal, Kristine.
Geopolitics and Security in the Arctic: Regional dynamics in a global world. New York/Oxon: Routledge.73–96.
NATO. 2009. The North Atlantic Treaty,Washington D.C. - 4 April 1949.
Vedung, Evert. 2016. Implementering i politik och förvaltning. Lund : Studentlitteratur AB.
Pressman, Jeffrey L. & Wildavsky Aaron. 1984. Implementation – How expectations in Washington are dashed in Oakland. Berkeley: University of California Press.
Promemoria Fö2019/01212/MFI. Sammanställning av skillnader mellan
Försvarsberedningens rapport Värnkraft (Ds 2019:8) och Försvarsmaktens underlag inför den försvarspolitiska propositionen m.m. Stockholm, försvarsdepartementet.
Proposition 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025.
Internetkällor:
About NORDEFCO. NORDEFCO. 2021.
https://www.nordefco.org/the-basics-about-nordefco (Hämtad: 24/04-2021).
Memorandum of understanding on easy access signed by Nordic defence ministers.
NORDEFCO. 2016.
https://www.nordefco.org/Memorandum-of-Understanding-on-Easy-Access-signed-by-Nordic-Defence-Ministers (Hämtad: 16/05-2021).
Executive summary. Nordregio.2021.
http://pub.nordregio.org/r-2021-6-crossborder-covid/#60883 (Hämtad: 1/05-2021).
Proposition 2014/15:109. Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016–2020.
Stockholm, försvarsdepartementet. (Hämtad: 20/ 04-2021).
Proposition 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. Stockholm, försvarsdepartementet.
(Hämtad: 20/ 04-2021).
Regeringen, 2017. Resilience – the total defence concept and the development of civil defence 2021- 2025. Regeringen (Government, Sweden). https://www.
government.se/4afeb9/globalassets/government/dokument/forsvarsdepartementet/resilience—
report-summary—20171220ny.pdf (Hämtad: 16/04-2021).
Regeringen, 2016a. Summary of Security in a new era – report by the Inquiry on Sweden’s International Defence and Security Cooperation. Regeringen (Government, Sweden).
https://www.government.se/4a58e0/contentassets/989ee3fb59c545288713515805e82279/sum mary.pdf (Hämtad: 16/04-2021).
NATO. Säkerhetspolitik. 2015.
https://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Internationella-organisationer/nato/#:~:text=En%20viktig%20skillnad%20mellan%20partnerl%C3%A4nder,
%C3%A5rligen%20en%20rad%20gemensamma%20milit%C3%A4r%C3%B6vningar (Hämtad: 22/04-2021).