Vårt syfte har varit att skapa en djupare förståelse för förskollärare upplevelser av det mångkulturella uppdraget, hur de ser på uppdraget och praktiserar det. De slutsatser vi har kommit fram till i relation till vårt syfte och tidigare forskning är att förskollärare hade olika syn på begreppet mångkultur och begreppet definierades på varierande sätt. De flesta
förskollärare hade en bredare syn på mångkultur än att det bara innebar olika etniciteter och kulturer. Samtidigt visade det sig att det råder en viss osäkerhet kring begreppet mångkultur, detta kan vara en bidragande faktor till varför en del förskollärare finner det svårt att arbeta med det mångkulturella uppdraget. Det framkom att en av de avgörande faktorerna till varför arbetet med det mångkulturella uppdraget är komplicerat beror på läroplanens formuleringar och riktlinjer. Läroplanens otydliga formuleringar ger utrymme för tolkning vilket gör att förskollärarna själva måste lista ut hur de ska arbeta med uppdraget. En del förskollärare önskade tydligare riktlinjer för hur arbetet ska genomföras, medans en del kopplade ihop med övriga mål i läroplanen, som till exempel allas lika värde. När det gäller förskollärares
inställning till det mångkulturella uppdraget märkte vi att de hade en positiv syn genom att visa en nyfikenhet och en öppenhet gentemot kulturell mångfald samt en vilja att lära sig mer. Många förskollärare ansåg att det är berikande för barnen att arbeta med olikheter och att alla är lika mycket värda, vilket gynnar deras framtid i samhället. Det framkom på flera olika sätt hur förskollärare arbetar med uppdraget. Att utforma den fysiska miljön utifrån den aktuella barngruppen samt att synliggöra kulturell mångfald är en del i hur de flesta arbetade. Till exempel genom att visa på olika kulturella byggnader, flaggor och böcker på olika språk. Språket var det som förskollärarna ägnade mest tid och arbete åt, genom att bland annat lära sig ord på barnens modersmål, läsa böcker på olika språk och att sjunga på olika språk. Det uppdagades även att språket kunde vara en utmaning i relation till vårdnadshavare, flera förskollärare uppgav att de fanns en rädsla för att göra sig missförstådd när det inte fanns ett gemensamt språk. Flera utmaningar som synliggjordes i det mångkulturella uppdraget var de olika normer och värderingar förskollärare själva besitter som resulterar i en pluralitet. En väsentlig aspekt i studien var att de förskollärarna med längst yrkeserfarenhet arbetade i större utsträckning med uppdraget. Men det viktigaste av allt i arbetet med det mångkulturella uppdraget är förskollärares egen inställning och att inta ett interkulturellt förhållningssätt. För framtida forskning tycker vi det hade varit intressant att även intervjua vårdnadshavare till barn som går på mångkulturella förskolor, för att ta reda på hur vårdnadshavare ser på det
45 mångkulturella uppdraget. Vi har under vår studie fått tagit del av förskollärares egna
erfarenheter och berättelser om hur de inkluderar vårdnadshavare i arbetet, därför vore det intressant att få ta del av vårdnadshavares egna erfarenheter. Det hade även var intressant att gjort samma studie under en längre tid och i form av observationer, för att på så sätt få en ännu bättre och djupare förståelse för hur förskollärare praktiserar uppdraget. En till tanke som dykt upp under arbetet med vår studie är att det skulle vara spännande att se om det finns skillnader i arbetet med det mångkulturella uppdraget beroende på om förskolan räknas som mångkulturell eller inte.
46
9. Referenser:
Brinkkjaer, U. & Høyen, M. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. (första upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (tredje upplagan). Stockholm: Liber.
Castaneda, C., Kambutu, J. & Rios, F. (2006). Speaking Their Truths: Teachers of Color in Diasporic Contexts. The Rural Educator, 27(3), 13-23.
Hämtad från: https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ783860.pdf
Clankie, M. S, (2000) Approaching Multilingualism in Japan and the United States.
Language and Culture Studies Series, 42, 15-33. Hämtad från:
https://files.eric.ed.gov/fulltext/ED443282.pdf
Dalgren, S. (2012). Att göra det annorlunda normalt – interkulturell förskolepedagogik i praktiken. I Södertörns högskola Institutionen för kultur och kommunikation (2012). Den
interkulturella blicken i pedagogik [Elektronisk resurs] Inte bara goda föresatser. (1).
Huddinge: Södertörns högskola.
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2019). Handbok i kvalitativ analys. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Gonzalez, L. K., & Austin, S.F. (2016). Do Early Childhood Teachers Truly Understand and Implement Effective Multicultural Education in Their Teaching? A Global Perspective on
Early Childhood Education, 2-20. Hämtad från: https://eric.ed.gov/?id=ED586818
Han, H. S & Thomas. M S. (2010). No Child Misunderstood: Enhancing Early Childhood Teachers’ Multicultural Responsiveness to the Social Competence of Diverse Children. Early Childhood Education Journal, 37(6), 469-476. doi:10.1007/s10643-009-0369-1
47 Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2., [utök. och uppdaterade] uppl.) Malmö: Gleerup.
Hyunjin, K & Connelly, J. (2019). Preservice Teachers’ Multicultural Attitudes, Intercultural Sensitivity, and their Multicultural Teaching Efficacy. Educational Research Quarterly,
42(4), 3-20. Hämtad från: https://www-proquest-
com.db.ub.oru.se/docview/2234399261/fulltextPDF/231AAC1F2B244663PQ/1?accountid=8 028
Lahdenperä, P. (red.) (2018). Den interkulturella förskolan: mål och arbetssätt. (Första upplagan). Stockholm: Liber.
Lahdenperä, P. (2011). Mångfald, jämlikhet och jämställdhet - interkulturellt lärande och integration. I P. Lahdenperä (Red.), Forskningscirkel - arena för verksamhetsutveckling i
mångfald (s. 15-43) [Diversity, equality and equal opportunities – intercultural learning and
intergration]. Studies in Social Sciences, Forskningsrapport, 1 Västerås: Mälardalens högskola. Hämtad från:
https://www.divaportal.org/smash/get/diva2:447405/FULLTEXT01.pdf
Lahdenperä, P. & Lorentz, H. (2010). Möten i mångfaldens skola. Interkulturella
arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar. Lund: Studentlitteratur
Lahdenperä, P. (red.) (2004). Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Lorentz, H. & Bergstedt, B. 2006: En modern och nationell folkbildning i ett post-modernt och mångkulturellt samhälle. I H. Lorentz (red): Mångkulturell folk-bildning. Pedagogiska
utmaningar i ett postmodernt samhälle. Lund: Lunds universitet, Pedagogiska institutionen.
Lunneblad, J. (2018). Den mångkulturella förskolan: motsägelser och möjligheter. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
48 Lunneblad, J. (2013). Tid till att bli svensk: En studie av mottagandet av nyanlända barn och familjer i den svenska förskolan. Nordic early childhood education research journal. tidskrift
för nordisk barnehage forskning, 6(8), 1-14. doi:10.7577/nbf.339
Löfdahl, A. God forskningssed - regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, A, Hultman, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Moore, D.C & Jiang, S.& Gibson, K. (2018). Multicultural teacher education and diversity practices in early childhood. Journal for Multicultural Education, 12 (4), 298- 313.
doi:10.1108/ JME-07-2017-004
San Phoon, H & Ng Lee Yen Abdullah, M & Abdullah, A-C. (2013). Unveiling Malaysian Preschool Teachers’ Perceptions and Attitudes in Multicultural Early Childhood Education.
Asia-Pacific Edu Res , 22(4), 427–438. doi 10.1007/s40299-012-0042-0
Skans, A. (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. Licentiatavhandling Malmö: Malmö högskola, 2011. Malmö. Hämtad från:
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/11603/2043_11603%20Skans.pdf?sequence=2
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag- 2010800_sfs-2010-800
Stier, Jonas & Sandström, Margareta (2018). Managing the unmanageable: curriculum challenges and teacher strategies in multicultural preschools in Sweden. Journal of
Intercultural Communication, (48). Göteborg: Immigrant institute. Hämtad från:
https://www.immi.se/intercultural/nr48/stier.html
Sverige. Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. [Stockholm]: Skolverket. Hämtad från: https://www.skolverket.se/getFile?file=4001
49 Sverige. Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan: Lpfö 98. Stockholm: Utbildningsdep. Regeringskansliet. Hämtad från:
https://www.alvesta.se/contentassets/9a969ba661f9400786c3eb62a9febfe2/file_281.pdf
Tarman, B., & Tarman, I. (2011). Developing effective multicultural practices: A case study of exploring a teacher’s understanding and practices. The Journal of International Social
Research, 4(17), 578-598. Hämtad från:
https://www.sosyalarastirmalar.com/cilt4/sayi17pdf/5egitim/tarman_ilknur_bulent.pdf
UNICEF (2018). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF. Hämtad från: https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#hela-texten
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad ifrån: https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Vittrup, B. (2016). Early Childhood Teachers’ Approaches to Multicultural Education & Perceived Barriers to Disseminating Anti-Bias Messages.Multicultural Education, 23(3-4)
37-41. Hämtad från: https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1119398.pdf
50