Baserat på den interna kartläggningen har Naturvårdsverket identifierat ett antal utvecklingsområden för sitt fortsatta arbete med havsmiljökommunika- tion. Verket avser därför att genomföra åtgärder inom områdena nedan. (Mer om detta i kapitlet ”Slutsatser”.)
VIDAREUTVECKLA KOMMUNIKATIONSPLANERINGEN – TYDLIGARE MÅL, UPPFÖLJNING OCH EN VERKSGEMENSAM KOMMUNIKATIONSPLAN
Naturvårdsverket behöver fortsätta att vidareutveckla sin kommunikationspla- nering. Två viktiga inslag är att formulera tydligare mål för informationen och att göra mer uppföljningar av de informationsinsatser som görs, dvs. bli bättre på att ta vara på erfarenheter och hitta vägar att göra lärdomarna ”gemensam- ma för verket”. När det gäller målen för informationen måste dessa på ett tydligt sätt vara relaterade till de övergripande havsmiljömålen, dvs. miljökva- litetsmålen Ingen övergödning och Hav i balans samt levande kust och skär- gård.
Havsmiljöfrågorna är en av verkets prioriterade frågor och olika delar av havsmiljöverksamheten bedrivs inom olika delar av verket. En årlig kommu- nikationsplan för havsmiljön på ”verksnivå” krävs för att skapa ett samlat grepp och effektivisera planerade insatser.
UTNYTTJA INFORMATIONSKANALERNA EFFEKTIVARE –
LÄNKNING, FRAMTRÄDANDE PLACERING AV HAVSMILJÖINFORMATION PÅ WEBBEN, DISTRIBUTION
Verkets informationskanaler kan användas på ett mer effektivt sätt. Bl.a. kan länkningen till andra producenter av havsmiljöinformation bli mer systema- tisk. Utgångspunkten ska vara att hjälpa läsaren vidare till rätt ansvarig myn-
dighet om informationen inte finns på Naturvårdsverkets webbplats. Några exempel kan vara hur Naturvårdsverket på ett tydligt sätt skulle kunna länka till Sjöfartsverkets och Kemikalieinspektionens information om båtbottenfär- ger, Fiskeriverkets arbete med konsumtionsfrågor kopplade till fiske eller Livsmedelsverkets kostrekommendationer om fisk. Under våren 2007 genom- fördes en ombyggnad av Naturvårdsverkets webbplats och i det fortsatta webbarbetet har havsmiljöfrågorna lyfts fram och presenterats tydligare än i den första versionen av den nya webbplatsen.
När det gäller distribution av informationsmaterial kan också den bli mer systematisk. Det behövs fungerande rutiner och verktyg (t.ex. adressdata- baser) som olika enheter och avdelningar har gemensam tillgång till och som leder till mer systematisk, dokumenterad och uppföljningsbar distribution, som vid behov kan upprepas och inte är ”personberoende”.
TYDLIGARE ANSVARSFÖRDELNING FÖR INFORMATION
Tydligare ansvarsfördelning krävs när det gäller information, både internt mellan olika enheter och externt, t.ex. i förhållande till vattenmyndigheter, marina forskningscentra, informationscentralerna m.fl. Den pågående havs- miljöutredningen har levererat ett förslag om ett havsmiljöinstitut, där de nuvarande marina forskningscentra skulle ingå som noder (SOU 2006:112). En stor del av det samarbete som bedrivs mellan NV och marina centra idag skulle behöva övergå till ett samarbete med det nya havsmiljöinstitutet, om förslaget genomförs.
INTERN TYDLIGHET OM MÅLGRUPPER
Intern tydlighet behöver skapas om vilka målgrupper verket ska vända sig till med information om miljötillståndet i havet. Urvalet av målgrupper ska basera sig på verkets myndighetsansvar, men kraven är olika för olika verksamheter. Ökad tyd- lighet om vilka målgrupper som gäller för vilken verksamhet är viktig. I synnerhet när det gäller målgruppen ”allmänheten” finns ett uttalat behov av att definiera hur och i vilken mån Naturvårdsverket ska kommunicera med denna. Information som utformas för målgrupper inom allmänheten tar sin utgångspunkt i Naturvårdsver- kets ansvar som myndighet kopplat till Århuskonventionen, verkets miljömålsan- svar för ”Ingen övergödning” och ”Hav i balans samt levande kust och skärgård” samt ansvaret för nationell miljöövervakning.
Pågående diskussioner i omvärlden om myndigheters opinionsbildning har bidragit till en osäkerhet hos en del av verkets handläggare om verket överhu- vudtaget kan vända sig till medborgare när man informerar.
ALLA TJÄNSTEMÄN ÄR INTE HAVSMILJÖEXPERTER
En målgrupp som hamnar lite ”i kläm” är de som i yrket behöver fatta beslut som rör havsmiljön men som inte ägnar sig åt just havsmiljöfrågor på heltid.
Tid för att skaffa sig djupgående kunskaper i ämnet saknas och de egna kun- skaperna om havsmiljön upplevs som grunda. Personer i denna grupp kan finnas inom länsstyrelser, kommuner, på företag, miljödomstolar, i politiska befattningar etc. Ett behov finns av information som skapar sammanhang och ger bakgrund till olika åtgärder som ska genomföras. Genomförandet av olika centralt initierade åtgärder underlättas om det finns bakgrundsinformation som sätter in t.ex. nya föreskrifter och miljökvalitetsnormer i ett sammanhang.
INTERN SAMVERKAN ÖKAR EXTERNA KONTAKTYTOR
NV bör ta vara på möjligheterna att informera om miljötillståndet i havet i anslutning till fler av de verksamheter som verket bedriver – intern samverkan är viktig för att öka kontaktytorna externt. Naturvårdsverket har kontaktytor med olika målgrupper som kan utnyttjas betydligt mer för att informera om miljötillståndet i havet. Med allmänheten gäller detta främst naturumen och med tjänstemän t.ex. vid en stor mängd möten och seminarier. Exempel på informationstillfällen kan vara t.ex. i samband med möten kring vattenförvalt- ning, en mer systematisk distribution via naturum (anpassad till olika årstider och besökssäsonger) m.m.
Exempel på Naturvårdsverkets information om miljötillståndet i havet till målgrupper med grunda förkunskaper i ämnet
Kanal Exempel på
aktiviteter, kommentarer
www.naturvardsverket.se Naturvårdsverkets webbplats, sidor om havsmiljön och miljötillståndet
Officiell statistik om miljötillståndet i kust och hav www.naturvardsverket.se/sv/Tillstandet-i- miljon/Officiell-statistik/Statistik-efter- amne/Miljotillstandet-i-kust-och-hav/
Naturvårdsverkets webbplats, sidor om officiell statistik/Miljötillstånd
http://badplatsen.smittskyddsinstitutet.se ”Badplatsen” redovisar badvattenprover från olika badplatser i landet. Utförs av Smittskyddsinstitutet på uppdrag av Naturvårdsverket
http://www.biodiv.se FN:s konvention om biologisk mångfald, NV är huvudansvarig för portalen, i samverkan med Centrum för biologisk mångfald och Sveriges lantbruksuniversi- tet
Årliga rapporter om miljötillståndet i Västerhavet, Egentliga Östersjön och Bottniska Viken (primär målgrupp är dock tjänstemän)
Ges ut av marina forskningscentra i Göteborg, Stockholm och Umeå i samar- bete med Naturvårdsverket. Ersätts fr.o.m. hösten 2007 av en sammanhållen nationell rapport
MiljöAktuellt Tidning, tidigare utgiven av Naturvårds- verket, men fr.o.m. halvårsskiftet -07 i privat ägo.
de Facto
(primär målgrupp riksdag, regering, tjänstemän)
Miljömålsrådets årliga uppföljning av arbetet med de svenska miljökvalitets- målen, rapport i tryckt resp. pdf-format. Inkluderar havsmiljömålen Hav i balans och Ingen övergödning. Ges ut på svenska och engelska
Miljömålsportalen (vissa förkunskaper krävs) www.miljomal.nu
Miljömålsrådets webbplats. Innehåller bl.a. indikatorpresentationer, inkluderan- de havsmiljömålen
Broschyrer m.m. ”Smaltång och spigg” (om liv och mång- fald i Sveriges kustvatten), ”Råd om algblomning” (för privatpersoner), ”Tum- lare i sikte?”
Böcker T.ex. Förändringar under ytan – Sveriges havsmiljö granskad på djupet. (Utgiven 2005, ingår i Monitor-serien)
Material ”initierat av” EU-direktiv Rening av avloppsvatten i Sverige år 2004
naturum (havsnära)
Besökscentrum. I naturum får besökaren information om ett områdes geologi, flora, fauna och kulturhistoria, genom utställningar, guidningar etc. Mediakontakter Dagspress, radio, TV etc. Telefonsamtal och e-post Ofta från/till studerande
VIKTIGA MÅLGRUPPER OCH EXEMPEL PÅ KOMMUNIKATIONSMÅL Naturvårdsverket bör prioritera bearbetad, målgruppsanpassad informa-
tion/kommunikation med målgrupperna nedan om miljötillståndet i havet. Över- gripande mål är miljökvalitetsmålen. Kommunikationsmål behöver arbetas fram för respektive verksamhet, några exemplifieringar finns nedan.
Viktiga målgrupper och exempel på kommunikationsmål
Målgrupp Undergrupp Exempel på kommunika-
tionsmål Yrkesverksamma som är
involverade i beslut som rör havsmiljön, men som har grunda kunskaper i ämnet
- tjänstemän inom kommuner, länsstyrelser och andra myn- digheter (t.ex. miljödomstolar) – som ej har havsmiljön som ”heltidsuppgift”
- politiker på central, regional och lokal nivå (ej ”uppsökan- de” verksamhet)
Känna att man har god grund för beslut och förtroende för NV:s bedömning av miljötill- ståndet
- miljöansvariga vid företag, även småföretag
- branschorganisationer; även för jordbruk, fiske, sjöfart
Få större förståelse för or- sakssammanhang, vad som påverkar miljötillståndet och vilka insatser som görs/krävs Yrkesverksamma som vidare-
förmedlar information och kunskaper om havsmiljön
- lärare
- intresseorganisationer med miljöinriktning
Förstå vikten av att förmedla kunskaper om miljötillståndet i havet och veta var det finns verktyg för att underlätta detta, anse att Naturvårdsver- ket ger bra underlag för egen informationsverksamhet Vidareinformatörer som möter
medborgare
- tjänstemän på lokal nivå, t.ex. miljö- och hälsoskydds- kontor, turistbyråer, naturum
Veta var man hittar informa- tion som berör medborgarna, t.ex. om hur människors hälsa berörs vid algblomning - anställda i detaljhandel Veta var man hittar informa-
tion om t.ex. båtbottenfärg, fiskkonsumtion ur hälso- och miljösynpunkt
Studerande - äldre högstadieelever - gymnasieelever
Ska bry sig om havsmiljön och förstå att den tar tid att förbättra
Miljöintresserad allmänhet - båtägare - friluftslivsutövare - innehavare av enskilda avlopp
- besökare på naturum
Veta hur det egna beteendet påverkar havsmiljön och vilka alternativ som finns
Media Tycka att NV:s faktaunderlag
om havsmiljötillståndet är relevanta och använda dessa i sitt arbete