Det som denna undersökning framförallt kan bidra med är konstaterandet att lärare har mycket olika tolkning av begreppet verklighetsanpassad matematikundervisning och vad det innebär för deras undervisning. Detta avspeglas också i att attityderna till verklighetsanpassad matematikundervisning är spridda. Hur dessa resultat samverkar skulle kunna undersökas vidare.
Vissa resultat och slutsatser har plockats fram ur studien. Studien innehåller dock ett omfattande material där säkerligen fler intressanta resultat skulle kunna extraheras och leda till intressanta ingångar vid nya undersökningar. Den preliminära multivariata analysen påvisar vissa samband mellan attityder och faktorer såsom tolkningen av begreppet verklighetsanpassad matematik, undervisningsfrekvensen av
verklighetsanpassad matematik, programkaraktären och andelen matematik i lärarens tjänst. Ett fortsatt arbete skulle kunna utgå från resultaten i denna studie för att via olika analysinstrument undersöka hur och i vilken omfattning olika faktorer kan korreleras till olika attityder till verklighetsanpassad matematikundervisning.
Resultatet av hur lärarna anser att de verklighetsanpassar undervisningen visar en viss skillnad mellan de olika skolorna som till viss del skulle kunna förklaras av skillnaden i programprofilering. Vissa skillnader är dock mer svårförklarliga och skulle vara
intressanta att utreda vidare. Resultaten visar också att det föreligger stora skillnader mellan olika lärare. Det vore intressant att via observationer studera om skillnaderna är så stora eller om endast tolkningen och upplevelsen skiljer sig åt.
Det finns en stark koppling mellan andelen lärare som undervisar på praktiska program och andelen som uppger att de knyter an till karaktärsämnena på skolorna. Detta är positivt och intressant med tanke på den förväntade ändringen av styrdokumenten.
En fråga av intresse som denna studie inte kan anses ha besvarat är i vilket sammanhang som verklighetsanpassad matematikundervisning används. Det vore intressant att
undersöka om applikationen används som en naturlig del i ett avsnitt eller till att knyta samman olika delar av matematiken och skapa sammanhang. I ett fortsatt arbete skulle
denna fråga kunna utredas vidare genom observationer samt studier av elevunderlag och lektionsplaneringar.
Det som funnits vid kategoriseringen av frågan angående hinder mot
verklighetsanknuten matematikundervisning är att framförallt tiden begränsar lärares tillämpningar, men att också att flera upplever att det inte finns något som hindrar dem.
Med avseende på attitydundersökningen så är frågeställningen inte helt tydlig och belyser inte alla aspekter av de olika komponenterna, vilket tidigare konstaterats. Detta kan till viss del kompenseras genom att utrymme givits för respondenterna att klargöra sitt ställningstagande i efterföljande frågor. Med detta i åtanke skulle frågan kunna utvecklas och kanske presenteras i två steg där respondenten först anger om
verklighetsanpassad matematik antingen påverkar eller påverkar inte och om så är fallet därefter gradera i vilken grad. Utifrån attitydundersökningen kan det emellertid
konstateras att lärarna i hög grad anser att verklighetsanpassad matematik: ökar elevernas motivation, påverkar arbetsklimatet positivt i klassrummet, ökar elevernas insikter om hur de i framtiden kan ha nytta av sina matematikkunskaper samt ökar kommunikationen mellan eleverna. Detta är mycket viktiga komponenter i
undervisningen, vilket i hög grad motiverar arbetet med verklighetsanpassad matematikundervisning.
Detta arbete har utgått från intressanta frågeställningar men leder fram till ännu fler. Ämnet är inte utrett på länge vilket hade varit förmätet att tro då detta diskuterats fram och tillbaka under en lång tid av ämnets framstående forskare. Dock ger det kanske en del nya infallsvinklar och har utökat våra kunskaper om ämnet, forskningsförfarandet inom pedagogiken och dess svårigheter respektive möjligheter. En förhoppning finns att detta arbete kan vara till nytta i något sammanhang, om inte annat som grund för
Referenser
Benn R. (1997). Adults count too: mathematics for empowerment. Leicester.NIACE (National Institute of Adult Continuing Education).
Bishop A. (1988). Mathematics education in its cultural context. Educational studies in mathematics. Classisc in mathematics education research, NCTM. Vol. 19 (2), s.179- 191. (2005)
Dewey J. (1905). The school and society, New York: McClure, Phillips & co.
DiPerna m.fl. (2005). A model of academic enablers and mathematics achievement in the elementary grades. Journal of School Psychology. Vol.43 s.379–392.
Ejvegård R. (2003). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Emanuelsson G. m.fl. (Red.) (1996). Arbetssätt och arbetsformer. Nämnaren Tema Matematik – ett kommunikationsämne. Göteborg: Författarna och Nämnaren. Ensign J. (1997). Linking life experiences to klassroom math, Southern Connecticut state university, Chicago, Illinois.
Gran B. (red.) (1998). Matematik på elevens villkor. Matematik på elevens villkor. Lund: Studentlitteratur.
Körner S. & Wahlgren L. (2002). Praktisk statistik. Lund: Studentlitteratur.
Lindström G. & Pennlert L.Å. (2004). Undervisning i teori och praktik. Umeå: Umeå Universitet.
Lärarens handbok (2004). Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Stockholm: Lärarförbundet.
Malmer G. (1999). Bra matematik för alla. Lund: Studentlitteratur.
Malmer G. (1990). Kreativ matematik. Solna: Ekelunds Förlag AB.
Marks (1994). A guide to more sensible word problems. Mathematics teacher. Vol. 87 (8) s. 610-611.
Mitchell C.H. (1990). Real-World Mathematics. Mathematics Teacher. Vol. 1 s.12-16.
Morgan S. (2003). A curriculum redesign in response to students´ anxiety to math competencies at the secondary level. Saint Xavier University and IRI/Skylight, Chicago, Illinois.
National Council of Teachers of Mathematics NCTM (1989). Journal for research in mathematics education.
Nilson S., Moghaddam M., Stankiewicz O. (2000). Matematik & undervisning, Norden 2000. Clemenstrykkeriet, Århus.
OECD/PISA (2003).The PISA 2003 Assessment framework – Mathematics, reading, Science and problem solving knowledge and skills. Stockholm: Skolverket
Olson K.A. (1998). Improving student attitudes and performance in mathematics. Saint Xavier University and IRI/Skylight, Chicago, Illinois.
Perttu A.M. & Rondahl L. (2006). Lärarperspektiv på verklighetsanknuten matematikundervisning. Luleå: Luleå Tekniska Universitet
Portal J. & Sampson L. (2001). Improving high school students´mathematics
achievement through the use of motivational strategies. Saint Xavier University and IRI/Skylight, Chicago, Illinois.
Runesson U., Emanuelsson G. m.fl. (Red.) (1996). Olikheter i klassen – tillgång eller problem?. Nämnaren Tema Matematik – ett kommunikationsämne. Göteborg:
Författarna och Nämnaren.
Skolverket rapport 221 (2003). Lusten att lära, med fokus på matematik. Stockholm: Skolverket.
Utbildnings- och kulturdepartementet (2006). Redovisning av uppdrag avseende ämnesbetyg för gymnasieskolan m.m. Dnr U2004/3307/G. Stockholm: Skolverket Saugstad T., Bronäs A & Selander S. (red.) (2006). Aristoteles tankar om
yrkesutbildning. Verklighet verklighet, teori och praktiken. Finland:.Norstedts Akademiska Förlag.
Statens offentliga utredningar (SOU) (2004). Att lyfta matematiken – intresse, lärande, kompetens. (SOU 2004:97). Stockholm: Regeringen.
Tomlin, A., Valero P. & Skovsmose O. (red.) (2002). "Real life" in everyday and academic maths. Proceedings of the Mathematics, Education and society Conference (MES3), 2nd - 7th April 2002, Helsingör, Denmark. Vol. 2, s. 471-479.
Unenge J., Sandahl A., Wyndhamn J. (1994). Lära matematik. Lund: Studentlitteratur.
Wistedt I. (1990). Vardagskunskaper och skolmatematik. Några utgångspunkter för en empirisk studie. Stockholm: Stockholms Universitet.
Wistedt I., Brattström G., Jakobsson C. (1992). Att vardagsanknyta matematikundervisningen. Stockholm: Stockholms Universitet.
Wyndhamn J. (1993).Problem-solving revisited. Linköping: Linköpings Universitet.
Wyndhamn J. & Säljö R. (1997). Word problems and mathematical reasoning – A study of children’s mastery of reference and meaning in textual realities. Learning and
Instruction.
Öberg U., Gran B. (red.) (1998). Elevers uppfattning av area. Matematik på elevens villkor. Lund: Studentlitteratur.