Syftet med studien var att ta reda på vilken retorisk progression som finns mellan de två talen till nationen som Löfven höll den 22 mars respektive den 22 november 2020. För att undersöka detta formulerade vi fyra frågeställningar som ligger till grund för vår analys.
1. Vilka retoriska grepp använder sig Löfven av och med vilket syfte?
2. Vilka semiotiska tolkningar kan vi göra från filminspelningen av talen?
3. Vilka avsnitt i talet anspelar på, eller syftar till att påverka, medborgarnas beteenden, tankar eller känslor?
4. Vilka skillnader i retorik, tonalitet eller framställning mellan de olika talen kan vi se och vad beror det på?
I relation till forskningsfråga 1, 2 och 4 kan vi konstatera att tonalitet, framställning och retorik till viss del är annorlunda mellan talen, men i det stora hela vill måla upp samma enhetliga bild av Stefan Löfven och hans regering som starka och trygga ledare samt ge en känsla av nationell gemenskap. Denna bild förstärks av likvärdiga semiotiska tecken i filminspelningen av båda talen, där den enda skillnaden är EU-flaggan i bakgrunden av det andra talet som visar på ytterligare makt och ett större sammanhang. Den främsta retoriska skillnaden som kunde identifieras var att det andra talet innehöll fler stilfigurer och en delvis förändrad tonaliteten. Framställning, tonalitet och stilfigurer är viktiga medel för att skapa en god krisretorik och en god kriskommunikation, vilket Löfven använder sig av på likartade sätt både i mars och i november. Det som påverkar talens tonalitet och som bidrar till skillnaden mellan talen är den kringliggande samhällsdiskursen som förändrats mellan mars och november, där det första talet främst bemöter medborgarnas oro och förändrade livssituation medan det andra talet främst bemöter myndigheternas fortsatta rekommendationer och vikten av att medborgarna fortsätter att ta sitt ansvar.
I relation till forskningsfråga 3 kan vi konstatera att alla avsnitt i talen syftar till att påverka medborgarnas beteenden, tankar och känslor med hjälp av éthos-, páthos- och lógosargument.
Vi kan efter avslutad studie konstatera att det finns skillnader mellan Löfvens två tal till nationen under coronapandemin och att dessa skillnader främst beror på den förändrade samhällsdiskursen och pandemins utveckling. De retoriska och semiotiska verktyg som används är likvärdiga, men är aningen förstärkta i det andra talet. Den retoriska progressionen är alltså inte särskilt tydlig och vi kan inte se några stora retoriska skillnader mellan talen.
6.1 Framtida forskning
Coronapandemin är, när denna studie skrivs i mars 2021, fortfarande en pågående samhällskris. Vi är ännu inte ute ur pandemin och det kommer troligen dröja innan vi kan gå tillbaka till en normal vardag igen. Perioden efter krisen kommer vara tillfälle för reflektion och det är först då myndigheterna kan börja utvärdera krisen, lära av och applicera åtgärder och implementera dem för att förhindra och förbättra förberedelserna inför en liknande kris i framtiden (Vigsø, 2016).
Med anledning av de resultat och den analys som genomförts ser vi möjligheter till framtida studier inom många olika discipliner i relation till pandemin. Det vore intressant att utföra vidare undersökningar om kriskommunikation, krisledning och samhällsdiskurser i relation till en global kris. Det skulle även vara intressant att analysera andra uttalanden och tal som gjorts med anledning av pandemin, både av Stefan Löfven och andra riksdagsledamöter och myndighetsrepresentanter.
I relation till vår studie vore det intressant att genom ytterligare kvalitativa studier och även kvantitativa studier undersöka hur talen mottagits av medborgarna samt undersöka om medborgarnas förtroende för statsministern och regeringen förändrats under pandemin och då fokusera på tiden för det första talet, det andra talet och slutligen efterkrisfasen efter att pandemin officiellt är över.
Vår studie har bara skrapat på ytan av samhällsdiskursen under coronapandemin. För vidare forskning hade det även varit intressant att utifrån våra resultat göra en vidare diskursanalys och undersöka den förändrade samhällsdiskursen i relation till pandemin och de faktorer som påverkar denna.
Som nämnt i analysen upptäckte vi när vi började söka efter inspelningar av talen att det fanns skillnader när det gällde tillgänglighet, antal Facebookreaktioner och antal tittare. Att undersöka anledning till detta vore intressant och skulle lägga grunden för en ny studie, som då i synnerhet skulle undersöka om det faktiskt finns en anledning till att regeringen valt att inte publicera talet från den 22 mars på sin hemsida.
6.2 Implikationer för samhället och yrkesliv
Inom medie- och kommunikationsvetenskap är retorik och krisretorik i förhållande till kriskommunikation relevanta ämnen. Denna uppsats berör en historisk händelse och den situation som världen befunnit sig i är något som vi inte erfarit tidigare i modern tid. Detta innebär att vår studie berör ett relativt outforskat och nytt område. Coronapandemin har inneburit stora förändringar för vårt samhälle och nya sätt att agera, inte minst när det gäller kommunikation mellan myndigheter och befolkningen. I vår studie kommer vi fram till att framställningen av en ledare samt tonalitet av argument och stilfigurer är viktiga medel för att skapa en god krisretorik
och en god kriskommunikation samt att det är viktigt att som ledare förhålla sig till och anpassa sig efter den samhällsdiskurs som råder.
Genom vår studie har vi också insett vikten av att kombinera retorisk analys med semiotisk analys eftersom de flesta texter vi möter i vår vardag idag är digitala och därmed multimodala.
Därför är det viktigt att ta i beaktande vilket medium texten ska publiceras i när man ska sprida sitt budskap i vår digitala värld och vilka icke-språkliga tecken som påverkar den totala tolkningen av texten.
Referenslista
Al Jazeera (2020, 31 december). Timeline: How the new coronavirus spread.
https://www.aljazeera.com/news/2020/12/31/timeline-how-the-new-coronavirus-spread
Dada, S. Ashworth, H. C., Bewa, M. J. & Dhatt, R. (2021). Words matter: political and
gender analysis of speeches made by heads of government during the COVID-19 pandemic. BMJ Global Health, 6 (1), e003910. https://doi.org/10.1136/bmjgh-2020-003910
Ekström, M. & Larsson, L. (2010) Metoder i kommunikationsvetenskap. (2a uppl).
Studentlitteratur
Fensby, M. (2020, 22 november). På söndag håller statsministern tal till nationen. SVT Nyheter Inrikes. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stefan-lofven-haller-tal-till-nationen Folkhälsomyndigheten. (2020, 31e januari). Bekräftat fall i Jönköping av nya coronaviruset
(2019-nCoV).
Gripsrud, J. (2011). Mediekultur, mediesamhälle. (3e [bearb.] uppl). Daidalos
Hansson, H., Karlsson, S-G., & Nordström, G, Z. (2006) Seendets språk: exempel från konst, reklam, nyhetsförmedling och semiotisk teori. Studentlitteratur
Hedenvind, E. (2020, 22 november). Från arkivet: Talet till nationen. SVT Nyheter Inrikes.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fran-arkivet-talen-till-nationen
Heidl, K. & Ewald, H. (2020, 16 mars) Så ofta nämns viruset i svensk media. Dagens Nyheter.
https://www.dn.se/kultur-noje/sa-ofta-namns-viruset-i-svensk-media/
Kassabova, I. (2020). A comparative rhetorical analysis of the speeches of Queen Elizabeth II after Princess Diana’s death and about the coronavirus crisis. Rhetoric and Communications Journal, (44).
Krisinformation. (2021, 3 mars). Regeringen. https://www.krisinformation.se/detta-gor- samhallet/mer-om-sveriges-krishanteringssystem/samhallets-ansvar/regeringen Löfven, S. [Stefan Löfven] (2020a, 22 mars). Tal till nationen - 22 mars 2020. [Video]
[Statusuppdatering]. Facebook.
https://www.facebook.com/stefanlofven/videos/2676772572580786
Löfven, S. [Stefan Löfven] (2020b, 22 november). Tal till nationen - 22 november 2020. [Video].
[Statusuppdatering] Facebook.
https://www.facebook.com/stefanlofven/videos/503069447309573
McGuire, D., Cunningham, E. A. J., Reynolds. K. & MatthewsSmith, G. (2020) Beating the virus:
an examination of the crisis communication approach taken by New Zealand Prime Minister Jacinda Ardern during the Covid-19 pandemic. Human Resource Development International, 23(4), 361-379.
https://doi.org/10.1080/13678868.2020.1779543
Mral, B. & Vigsø, O. (2013) Krisretorik - retoriska aspekter på kriskommunikation.
Retorikförlaget
Nationalencyklopedin. (u.å.). Diskurs. Hämtad 2021-03-01
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/diskurs Regeringen. (2019, 13 februari). CV Stefan Löfven.
https://www.regeringen.se/sveriges-regering/statsradsberedningen/stefan-lofven/cv-stefan-lofven/
Regeringskansliet. (2020, 21 november). Statsministern håller tal till nationen.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/11/statsministern-haller-tal-till-nationen/?TSPD_101_R0=082953afa5ab20009efb64d2973ccfef07
cd21b75e2630f78334dd4885522692c7f2762a9ac4bc25087a8f0d611430000f009f94f beb67335b42cf98cfc77ee79379213d66a3c45c67ea76531118e5f9f264f9e86c58598bf 823978f1cdec463
Regeringskansliet. (u.å.). Regeringens arbete med coronapandemin. Hämtad 2021-03-11 https://www.regeringen.se/regeringens-politik/regeringens-arbete-med-coronapandemin/
Sandén, T. (2021, 23 januari) Förtroendet rasar för myndigheter och regeringen under coronakrisen. SVT Nyheter Inrikes. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stort-fortroendetapp-for-regeringens-och-myndigheternas-coronahantering
Savage, M. (2020, 24 juli). Did Sweden's coronavirus strategy succeed or fail?. BBC News.
https://www.bbc.com/news/world-europe-53498133 Socialdemokraterna. (u.å.). Stefan Löfven. Hämtad 2020-02-24
https://www.socialdemokraterna.se/vart-parti/vara-politiker/stefan-lofven SVT Nyheter Inrikes. (2020, 22 mars). Stefan Löfven håller tal till nationen i SVT.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/darfor-talar-statsministern-till-nationen-i-svt-1 SVT Nyheter Kultur. (2020, 23 mars). Tre miljoner såg Stefan Löfvens tal till nationen.
https://www.svt.se/kultur/miljonpublik-sag-stefan-lofvens-tal-till-nationen Vail, M. (2006). The “Integrative” Rhetoric of Martin Luther King Jr.’s “I Have a Dream”
Speech. Rhetoric & Public Affairs, 9(1), 51–78.
https://doi.org/10.1353/rap.2006.0032 Vigsø, O. (2016). Kriskommunikation. Studentlitteratur
Åsard, E. (2018). Politik och retorik: Svenska partiledare i talarstolen. Historiska media